Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2014.
oktober 2013 Ekonomi Årets resultat Det preliminära bokslutet år 2013 visar ett resultat på 135 mnkr, vilket motsvarar ett resultat enligt balanskravet på 321 mnkr. Skillnaden mellan årets resultat och balanskravsresultatet består av kostnaden som sänkningen av kalkylräntan (RIPS) medför (-213 mnkr) samt realisationsvinster från fastighetsförsäljningar (27 mnkr). Verksamhetens nettokostnad, exkl jämförelsestörande poster, ökade under 2013 med 6,7 %. Motsvarande ökning föregående år var 2,6 %. Ökningen 2013 inkluderar de satsningar som gjorts under året, t ex på tillgänglighet, framtidens hälso- och sjukvård och strategisk kompetensförsörjning. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med totalt 9,4% jämfört med föregående år. Ökningen beror framförallt på den höjda skattesatsen men även på ett bättre utfall i den nya utjämningsmodellen. De generella statsbidragen minskar däremot p g a lägre bidrag för läkemedelsförmånen. Ökningen av de finansiella intäkterna beror på uppkomna realisationsvinster vid försäljning av värdepapper. mnkr Utfall Utfall Förändr 2013 2012 % Verk. intäkter 1 055 1 014 Verk. personalkostnader -3 664-3 409 Verk. övriga kostnader -4 000-3 785 Avskrivningar -207-210 Jämförelsestörande poster 111 92 Verksamhetens nettokostnad -6 705-6 298 6,5 Verk. nettokstn exkl jmf.st. -6 816-6 390 6,7 Skatteintäkter 5 348 4 916 Inkomst- o kostnadsutjämning 1 009 832 Generella statsbidrag 660 667 Summa skatt och statsbidrag 7 017 6 415 9,4 Resultatutveckling 2008-2013 350 300 250 200 150 100 50 0-50 -100-150 2008 2009 2010 2011 2012 2013 I diagrammet ovan redovisas landstingets justerade resultat enligt balanskravsutredningen för perioden 2008-2013. I början av perioden redovisade landstinget ett negativt resultat. Verksamhetens kostnadsutveckling var betydligt högre än ökningen för skatteintäkter och statsbidrag. För att uppnå en ekonomi i balans fastställde landstingsfullmäktige hösten 2008 en åtgärdsplan. Vidare höjdes skattesatsen 2009 med 65 öre till 10,37. Tack vare dessa åtgärder redovisades 2009 ett positivt resultat. Även för 2010 var resultatet positivt och en bidragande orsak till detta var att landstinget fick ett statligt konjunkturstöd på drygt 100 mnkr. 2011 var landstingets situation densamma som i inledningen av perioden. Kostnadsutvecklingen var betydligt högre än ökningen för skatteintäkter och statsbidrag. Landstingsfullmäktige beslutade med anledning av utvecklingen under 2011 om kostnadsreducerande åtgärder. De senaste två åren har resultatet förstärkts avsevärt. Återbetalningar från AFA och skattehöjningen år 2013 är viktiga förklaringar till detta, men grundläggande för ett starkt resultat och en positiv trend är god kostnadskontroll och ekonomistyrning i landstingets verksamheter. Finansiella intäkter 93 37 Övriga finansiella kostnader -57-80 Jämförelsestörande poster -213 7 Resultat 135 81 Resultat enligt balanskrav 321 57
juli 2013 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Skatte- och nettokostnadsutveckling Verk.nettokstn exkl jämf.störande poster Skatt o Statsbidrag 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Den årliga ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag samt nettokostnadsutvecklingen framgår av diagrammet ovan. 2009 höjdes skattesatsen med 65 öre och 2013 höjdes den med 60 öre. Den nuvarande skattesatsen är 10,77. Större budgetavvikelser Landstinget Sörmland redovisar för 2013 ett positivt resultat på 135 mnkr, vilket är 4 mnkr bättre än budgeterat resultat. I följande tabell redovisas större avvikelseposter jämfört med budget. mnkr Budgeterat resultat 2013 131 Större budgetavvikelser Skatteintäkter -6 Utjämning och generella statsbidrag -31 Nämndernas resultat inkl LLS 102 LS-beställningar 106 Pensionskostnader -22 Värdeökning pensionsskuld 12 Finansnetto 33 Övrigt -4 Balanskravsresultat 321 RIPS -213 Reavinster vid fastighetsförsäljningar 27 Årets resultat 135
juli 2013 Ekonomiskt utfall per nämnd Samtliga nämnder redovisar positiva resultat med undantag för primärvårdsnämnden och nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet. Mindre negativa resultat redovisas för dessa nämnder, vilket beror på att nämnderna gjort medvetna satsningar under 2013. Länssjukvården redovisar en positiv budgetavvikelse på 24 mnkr. Avvikelsen beror på högre intäkter än beräknat samt, inte minst, att trenden för kostnadsutvecklingen vänt i positiv riktning. Detta är främst en konsekvens av ett målmedvetet arbete av vårdens medarbetare kombinerat med strategiska insatser för att nå målsättningen om en ekonomi i balans. Parallellt har även riktade satsningar på ökad tillgänglighet till vård genomförts med positiva resultat. Karsudden redovisar ett positivt resultat på 10 mnkr att jämföra med det budgeterade resultatet på -50 mnkr. Avvikelsen beror på framförallt på att de beräknade kostnaderna för fastighetsunderhåll har skjutits fram. Inom Habilitering och hjälpmedel redovisar Dammsdal ett bättre resultat än budgeterat p g a att beläggningen har varit högre än beräknat. Landstingsstyrelsen redovisar lägre kostnader än budgeterat för sina ansvarsområden. Överskott för beställd verksamhet avser i huvudsak privata vårdgivare, hälsoval och köp av tandvårdsverksamhet. Även delvis ej genomförda satsningar har bidragit till överskottet. mnkr Utfall 2013 Avvik budgetutfall Nämndresultat Länssjukvården 24,1 24,1 Primärvårdsnämnden -7,3-7,3 Regionsjukhuset Karsudden 10,0 60,0 Habilitering och hjälpmedel 5,6 7,6 Gem nämnd för vård, omsorg o hjälpmedel 3,5 3,5 Kultur, utbildning och friluftsverksamhet -1,8 1,2 Hållbarhetsnämnden 9,7 9,7 Patientnämnden 0,5 0,5 Revision 0,6 0,6 DU-nämnden 0,0 0,0 LS beställning och verksamhet Hälso- och sjukvård -4 866,5 68,0 Hälsoval -766,6 25,3 Tandvård -157,6 9,0 Regional verksamhet -252,1 3,9 Politisk- och tjänstemannaledning -241,2 2,1 Landstingsgemensamt -193,3 1,8 Uppdragsersättning Habilitering och hjälpmedel -168,5 0,0 Kultur, utbildning och friluftsverksamhet -87,5-1,2 Hållbarhetsnämnd -10,1 0,0 Patientnämnd -2,4 0,0 Revision -4,5 0,0 Finansiella poster i nämndernas resultat 0,5 0,5 Verksamhetens nettokostnad -6 704,9 209,3 Skatteintäkter 5 348,6-5,6 Utjämning o gen statsbidrag 1 668,8-31,2 Finansiellt netto -177,4-168,5 Årets resultat 135,1 4,0 Årets resultat 135,1 Reavinst fastighetsförsäljningar -27,3 RIPS 213,1 Resultat enligt balanskrav 320,9 189,8
oktober Personal 2013 Anställda Hösten 2011 skedde en relativt kraftig reducering av antalet anställda, främst inom Länssjukvården. Under 2012 var antalet i stort sett oförändrat, för att under 2013 åter ha ökat. Landstinget har nu 6 479 anställda motsvarande 6 126 årsarbetare. Det är en ökning med 136 anställda eller 140 årsarbetare. Ökningen handlar främst om administrativ personal, läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal inom Länssjukvården, sjuksköterskor inom Primärvården och administrativ personal inom LLS. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är nu 94,5 %. Vi ser en successiv ökning med någon/några tiondelar per år. 77,6 % arbetar heltid. Även denna andel ökar en aning varje år. 8,9 % är visstidsanställda - återigen ett mått som uppvisar en successiv svag ökning. Anställda och årsarbetare (omräknat till nuvarande organisation) 7 000 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har totalt sett ökat med 1,0 dag per anställd från 16,4 till 17,4. Årets sjukfrånvaroökning förklaras fullt ut av den långa sjukfrånvaron. Nedan syns hur antalet sjukdagar per anställd utvecklats sig inom de olika sjukfrånvarointervallen kort, medellång och lång. 20,0 15,0 6 500 6 000 5 500 5 000 Anställda Årsarbetare 2009 2010 2011 2012 2013 1-14 dgr 15-90 dgr >90 dgr Långtidssjukfrånvaro Den långa sjukfrånvaron > 90 dagar är nu 154 personer eller 2,4 % av medarbetarna. Som högst låg vi på 6,7 % i bokslut 2003 och som lägst hösten 2011 på 1,5 %. % Andel långtidssjuka > 90 dagar 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Jämförelse med omvärlden Ett nationellt mått som speglar sjukfrånvaron är Andel sjukfrånvarotid av ordinarie arbetstid. Landstinget hade ett ackumulerat värde för 2012 på 5,0 %. Utfallet för 2013 blev 5,3 %. Hur denna utveckling ser ut i relation till landets övriga landsting, får vi uppgift om under våren. För att redan nu få ett hum om hur landstinget står sig i en jämförelse med länets totala befolkning, kan vi konstatera att Försäkringskassans mått Sjukpenningtal preliminärt har ökat med 12,8 % under 2013. Närmast jämförbart torde vara att se hur vår samlade sjukfrånvaro > 14 dagar förändrats. Där hade vi ett utfall på 9,3 % ökning. Lönekostnadsanalys inkl inhyrd personal Materialet till denna analys finns inte klart vid sammanställandet av denna kommuniké. Vad gäller inhyrd personal, kan man konstatera att 2013 års kostnad blev 136 mnkr en ökning med 16 mnkr jämfört med året innan. 10,0 5,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
oktober 2013