Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning
Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen - vetenskapen går ständigt framåt Detta leder till att vetenskapliga sanningar betraktas som provisoriska
Sanning Sanning och kunskap inte nödvändigtvis inte samma sak Samhällsvetenskap är perspektivberoende Definitioner av sanning: - korrespondens överensstämmelse mellan utsaga och verklighet - koherens logisk överensstämmelse inom utsagan om verkligheten - Pragmatism det som är användbart och praktiskt, det som fungerar är sant - konsensus det som forskare/människor kommer överens om är sant
Ontologi - epistemologi Ontolog: (av gr. ontos, (det) varande el. varat, och logos, lära), läran om det varande. Ontologi är en lära om de nödvändiga eller väsensmässiga dragen hos det varande.
Ontologi Finns en verklighet oberoende av betraktaren? Realistisk ontologi: verkligheten ser ut som den gör oberoende av om vi betraktar den eller inte Konstruktivistisk ontologi: hur vi uppfattar verkligheten beror på hur vi tänker om den och hur vi kommunicerar med varandra om den
Epistemologi Av gregiskans episteme som betyder kunskap, lärande och logia som betyder lära Läran om vetandet, kallas ibland kunskapsteori Förklarande epistemologi: verkligheten kan studeras och förklaras på ett neutralt och objektivt sätt Förstående epistemologi: verkligheten tolkas av den som studerar den och all kunskap om verkligheten är därför subjektiv
Epistemologi Förklarande epistemologi Objektiv kunskapsinhämtning är möjlig Forskaren observerar studieobjektet observationer subjekt objekt
Epistemologi Förstående epistemologi All kunskapsinhämtning är subjektiv Forskaren tolkar studieobjektet observationer Subjekt Objekt
Olika vetenskaper olika kunskapssyner Matematik/naturvetenskap/samhällsvetenskap/humaniora - på en skala från förklarande objektivism till tolkande
Gäsp behöver vi verkligen detta? Vad som är bra och dålig vetenskap hänger ihop vad vi förväntar oss av vetenskapen som hänger ihop med vad vi betraktar som säker kunskap som hänger ihop med våruppfattning av verkligheten
Metod Metod är tillsammans med vetenskapsteori vetenskapens ryggrad Metoden har huvudsakligen tre praktiska syften i forskningen: En metod är ett redskap för att samla in data för analys. Metod är redskap för analys av data. Metod ska garantera hållbara resultat.
Två huvudtyper av metod Kvantitativa metoder mäta och räkna Kvalitativa metoder tolka och förstå
Kvantitativ metod Fördelar: Man kan ställa frågor till många Att frågor ställs via brev eller e-post sparar tid Bredd av informanter Möjlighet att generalisera resultaten Svarande kan vara anonyma för forskaren Möjligt att behandla en stor mängd data genom dataprogram
Kvantitativ metod Nackdelar Begränsad information från varje informant Frågorna måste vara rätt från början Människors erfarenheter ska pressas in i fördefinierade kategorier Risk att frågor saknas för att informationen ska vara tillräcklig Frågorna måste vara rätt i förhållande till frågeställning Stort material kan leda till brist på precision Felaktig slutsats Övertro på siffror leder till övertolkning
Kvalitativ metod Fördelar Möter informanten ansikte mot ansikte litet bortfall och moraliskt uppfordrande relation En bra intervjuare märker under intervjun om man tänkt fel i sina frågor Missförstånd kan redas ut på plats Man kan gå på djupet och upptäcka saker som man inte tänkt på genom möjligheten att ställa följdfrågor Få kunskap om processer Upptäcka nya saker
Kvalitativ metod Nackdelar Ofta problematiskt att generalisera resultaten Jämförbarhet istället för generaliserbarhet svårare och mer tidskrävande att behandla data Talar människor sanning? intervjueffekten
Övningsuppgift - metod Uppgiften ska genomföras i basgrupperna Utse en i gruppen som ska intervjua och en som ska intervjuas Intervjun ska handla om varför man har valt det här programmet och vad man kan tänka sig att arbeta med efter utbildningen. Exempel på frågor att ställa: Vad visste du om programmet innan du sökte? Hur kom det sig att du sökte till socionomprogrammet? Har du någon i familjen som arbetat med socialt arbete? Är det något speciellt område som du vill arbeta med efter utbildningen? Är det några speciella frågor som du är särskilt intresserad av? Vilka andra områden tycker du verkar intressanta att arbeta med? Vilka områden skulle du inte vilja arbeta inom?
Alla utom den som intervjuas ska föra anteckningar över vad som sägs under intervjun Den som intervjuar får alltså en dubbel roll. Det gäller att kunna lyssna till vad som sägs så att man kan ställa följdfrågor men också att anteckna så att man kommer ihåg vad som sagts. Intervjun bör ta omkring 20-30 minuter. Efter intervjun så läser ni som antecknat upp vad ni har skrivit. Läs upp ordagrant så att övriga får en uppfattning om vad för detaljer ni skrivit ner och om det varit stödord eller hela meningar. Har ni uppmärksammat samma saker? Har ni skrivit olika mycket? Intervjuaren och den intervjuade berättar för övriga i gruppen hur de upplevde sin situation. Vad var svårt? Vad var lätt? Hur upplevde intervjuaren att det var att skriva anteckningar och samtidigt lyssna och ställa frågor? När vi återsamlas i salen får ni redogöra för era erfarenheter från övningen. Utse en person som för gruppens talan.