Fastställd av Ålands landskapsregering



Relevanta dokument
IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Digitala verktyg i musik

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Förskolan Västanvind

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Sammanställning av diskussionskarusellen

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Geografiska undersökningar

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET

Lokal arbetsplan Trevnaden

Genomförande av auskultation i grupp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

IT-strategi för Ålidhems skolområde

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Leda digitalisering 21 september Ale

Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete.

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta Vi skapar ren välfärd

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 4 mars 2013

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Informationssökning och källkritik

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6)

Plan för specialundervisningen

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

LPP åk 2 v HT 2011

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Policy Wastetofuel på Facebook

Turismutbildning 2.0

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Växtverk & Framtidstro!

Upphovsrättsliga frågor kring Plattform för internetbaserade tjänster för stöd och behandling

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Regional kulturpolitik - Halland. Karlstad 3 mars 2014

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Att intervjua elever om hållbar utveckling

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Nordiskt Forum Malmö 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Lokal arbetsplan Täppan

Vår skola förbereder eleverna för ett fungerande och meningsfullt vuxenliv

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM

I tema Energi och hållbar utveckling arbetar eleverna mot följande av kursplanens innehåll: Kemi Syfte

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola.

YH och internationalisering

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Rådgivningen, kunden och lagen

Riktlinjer för placering vid skolenhet

Workshop kulturstrategi för Nacka

IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6) Sid 1

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

SchoolSoft

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum

Kurs- och temadagsmeny

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Denna plan gäller skola och fritidshem.

Study guide. En handledning för lärare som arbetar med Enterprise without Borders inom UF-företagande.

Transkript:

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013

Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar... 4 Sciala mediers möjligheter i undervisningen... 4 Sm en del av den digitala kmpetensen... 4 Interaktiva ch inkluderande verksamhetssätt... 5 I samarbete mellan hem ch skla... 6 Knkretisering... 6 Sm del av mångsidiga lärmiljöer... 6 Sciala medier sm en del av sklans verksamhet... 7 Allmänna riktlinjer... 7 Gemensamma mdeller... 7 Trygg ch etisk användning... 8 2

BAKGRUND OCH SYFTE Riktlinjerna nedan gäller hela undervisningssektrn på Åland, från förskleundervisningen till högsklan. Riktlinjerna har beaktat de riktlinjer sm Utbildningsstyrelsen har gett ut Rekmmendatiner m användning av sciala medier i undervisningen (1/400/2012). Elever ch lärare kmmunicerar idag med sin mvärld på lika sätt ch digitala verktyg har blivit allt vanligare inslag. För allt fler är internet ett dagligt redskap. Enligt Statistikcentralens (2012) undersökning använder redan 89 prcent av 16 74-åringarna internet ch tre av fyra gör det dagligen. Idag finns en stark tr på att vårt samhälle står inför en str förändring där kmpetenser sm entreprenörskap, analytiskt tänkande ch innvativitet blir viktiga. Detta ställer stra krav på sklan m den ska fstra elever ch studerande i den här riktningen ch ett rimligt antagande är att sklans verksamhetssätt kmmer att förändras ch utvecklas för att klara samhällets krav på sina samhällsmedbrgare. Med teknikutvecklingen ch nya innvatiner skapas förutsättningar för nya verksamhetssätt ch därmed ckså vårt sätt att arbeta, prducera ch dela infrmatin. Ett verktyg sm stöder nya ch utvecklade arbetssätt är sciala medier. Under de senaste åren har dessa vunnit str mark sm kmmunikatinsverktyg i vårt samhälle ch därför bör ckså sklan införliva sciala medier i sin verksamhet. DEFINITION Sciala medier är ett samlingsnamn för digitala webbaserade tjänster ch prgram sm skapar möjligheter till sciala interaktiner, prduktin ch delning av innehåll. Brit Stakstn (Plitik 2.0 Knsten att använda sciala medier, Beijbm Bks 2010) definierar sciala medier sm digitala kmmunikatinsfrmer genm vilka vi delar upplevelser, erfarenheter, åsikter ch innehåll med varandra. Christina Löfving har skrivit en bk i ämnet (Digitala verktyg ch sciala medier i undervisningen, Liber 2012) ch säger att...sciala medier är när vi använder teknik för att samtala ch där vi skapar innehåll tillsammans. FÖRDELAR Sciala medier ger möjlighet att utmana den skrivna texten i undervisnings- ch bedömningssituatiner. Elever ch studerande får tillgång till flera uttrycksmöjligheter ch stöd för lärandet såsm text, bild, ljud ch vide. I arbetslivet kmmer eleverna/de studerande att möta sciala medier ch sklan bör därför ge dem träning i att förhålla sig till det rikliga utbudet. Dan Åkerlund skriver i en rapprt (Sciala medier i klassrummet, 2012) m det vidgade textbegreppet. Han menar att detta är en central del av förståelsen av texter ch att när eleven/den studerande skapar egna texter handlar det, förutm m det skrivna rdet, även m bilder, ljud, musik, vide, teater, dans sv. Kmmunikatin är en viktig byggsten för skapande av förståelse ch meningsfullhet. Även här har sciala medier en viktig rll att fylla. 3

SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR Syftet med rekmmendatinerna för användning av sciala medier i undervisningen är att främja verksamhetssätt sm skapar jämlika möjligheter för alla ch att skapa förståelse för de sciala mediernas rll i samhället. Sklans fstrande rll att lära elever ch studerande att använda sciala medier på ett tryggt ch ansvarsfullt sätt bör därför betnas. Ett annat syfte med riktlinjerna är ckså att legitimera sciala medier sm ett verktyg sm kan stöda sklans måluppfyllelse. SOCIALA MEDIERS MÖJLIGHETER I UNDERVISNINGEN I det här avsnittet lyfts de mråden sm på ett mångsidigt sätt kan stödas av sciala medier. SOM EN DEL AV DEN DIGITALA KOMPETENSEN Den digitala kmpetensen är en del av medbrgarkmpetenserna i infrmatinssamhället. Digital kmpetens bör ses sm en basfärdighet av samma karaktär sm läsa, skriva räkna. I den digitala kmpetensen ingår även kreativ, kritisk ch scial mediekmpetens. I de sciala medierna har man rllen av både prducent ch knsument en mångsidig kmpetens stöds av att studerande kan inneha båda rllerna. Det finns en uppsjö av lika verktyg ch nya tillkmmer ständigt. För lärare blir det möjligt att gå på kurser ch lära sig dem alla ch därför måste de hitta kanaler för att själv lära sig men ckså att själva se relevans ch mervärde i de verktyg sm väljs. Sciala medier stöder elevernas/studerandes förmåga att uttrycka sig, dela med sig ch att vara kreativa ch blir på så sätt en naturlig del av lärandet. Eleverna/studerande uppmuntras till ch får övning i att på ett ansvarsfullt sätt vara aktiva ch delaktiga i diskussiner på nätet. I sklan lär man sig m knsumentens ch prducentens rättigheter ch skyldigheter i fråga m innehållsprduktin ch m frågr sm rör infrmatinssäkerhet. Eleverna/studerande ges tillfälle att använda lika tjänster ch applikatiner sm blggar, mikrblggar, wikis, dkumenttjänster, infrmatins- ch tidshanteringstjänster, tjänster för delning av bilder, viden, länkar ch andra innehåll ch prdukter, diskussins- ch chattjänster samt lika typer av sciala plattfrmar. Lärarens uppdrag är att lära elever ch studerande att kritiskt granska, srtera ch göra rimliga urval i det stra infrmatinsflöde sm är tillgängligt. 4

INTERAKTIVA OCH INKLUDERANDE VERKSAMHETSSÄTT Med hjälp av sciala medier är det möjligt att bygga upp ch underhålla sciala relatiner med andra persner berende av gegrafiskt avstånd. I de sciala medierna handlar kmmunikatinen mellan aktörerna m realtidsdiskussiner ch prblemlösningar vilket i sig kan skapa en känsla av scial gemenskap ch närvar. Användning av mbila digitala verktyg sm smarttelefner ch surfplattr utökar lärmiljön på ett mångsidigt sätt ch flyttar lärandet till lika platser ch situatiner. När sklans verksamhetskultur utvecklas blir därför mbila enheter ch sciala medier en självklarhet. Elever/studerande ges möjligheter att på lika sätt ch i lika ämnen (text, bild, film ch ljud) tydliggöra sitt lärande men ckså att skapa sina egna lärstrategier. Sciala medier används för både interna ch externa samarbetsprjekt, för att öka interaktinen mellan elever/studerande, mellan elever/studerande ch lärare, för att stöda kllabrativt arbete ch för att skapa lärsituatiner sm är berende av tid ch rum. Mdeller för lärande ch undervisning sm ger elever/studerande möjlighet att tillsammans skriva dkument, bearbeta bilder ch prducera vider utvecklas. Det ska ckså vara möjligt att dela sina egna ch kmmentera andras prduktiner. Sciala medier används i lika ämnen så att eleverna/studerande har möjlighet att träna sig i att samla infrmatin, hantera infrmatinsflödet ch sammanställa ch kmbinera uppgifter men ckså att reflektera över vilket medium eller vilken tjänst sm fungerar bäst i en given situatin. Elever/studerande uppmuntras till att använda sciala medier i sin verksamhet ch i sina beslutsprcesser. Sciala medier används för ökad delaktighet i sklans pedaggiska planering, speciellt det sm rör eleven/den studerande själv. 5

I SAMARBETE MELLAN HEM OCH SKOLA I samarbetet mellan hem ch sklan har digitala verktyg i högre grad börjat användas. Sciala medier har ckså en plats att fylla i detta sammanhang ch då interaktinen kan ske enkelt ch i realtid skapas större flexibilitet i samarbetet. En verksamhetsmdell för användning av sciala medier skapas i samarbete med föräldrar, vårdnadshavare ch elever/studerande Den interna ch externa kmmunikatinen ch samarbetet med sklans intressegrupper utvecklas genm att, där det är relevant, använda de tjänster sm sciala medier erbjuder Knfidentiell infrmatin eller infrmatin sm bryter mt integritetsskyddet får inte läggas ut på de sciala medierna. SOM DEL AV MÅNGSIDIGA LÄRMILJÖER Inm sklan finns det lika typer av lämiljöer. Vi har bl.a. den fysiska, den tekniska, den pedaggiskt-didaktiska, den kntextbundna, den sciala ch den gegrafiska lärmiljön. Den gegrafiska lärmiljön utökas efterhand sm sklan öppnar sig mt samhället ch det görs många lika besök ut till arbetsplatser, kulturinstitutiner, andra sklr sv. Sciala medier kan stöda lärandet inm lika typer av lärmiljöer. En utökad gegrafisk lärmiljö kan t.ex. bli än mer givande m elever/studerande både före ch efter en aktivitet kan utbyta tankar eller ställa uppföljningsfrågr med hjälp av sciala medier. Kntakten med sakkunniga inm lika mråden underlättas, sklan kmmer lättare ut i samhället ch samhället kmmer lättare in i sklan. De unga uppmuntras i att ta initiativ i beslutsfattande ch deltagande både inm ch utanför sklan. 6

SOCIALA MEDIER SOM EN DEL AV SKOLANS VERKSAMHET Eftersm sciala medier kan fungera sm stöd för sklans måluppfyllelse är det viktigt att främja de verksamhetssätt sm stöder användning av dessa. Ett sätt att främja användningen av sciala medier i undervisningen är dels att strategiskt beskriva verksamhetsätten ch dels att ta upp knkreta åtgärder kpplat till sciala medier. Punkterna nedan ska ses sm åtgärder på ett mer övergripande plan för att stöda åtgärderna i avsnittet van. ALLMÄNNA RIKTLINJER Sklrna behöver ha en väl genmtänkt plan för hur sciala medier används i undervisningen. Visserligen finns krav på både digital ch scial kmpetens för elever ch studerande framskrivet i lärplansgrunder ch lärplaner inm gymnasialstadiet ch grundsklan Åland men det är först under senare år sm sciala mediers rll i samhället har vuxit. Därmed finns det ännu inte några tydliga skrivningar specifikt m sciala medier i sklrnas styrdkument ch det finns därför anledning att sklrnas interna styrdkument uppdateras. Sklrnas interna styrdkument granskas ch uppdateras med avseende på användning av sciala medier i undervisningen Sklrna kartlägger årligen den tekniska utrustningen ch mängden e-lärmedel utreds i syfte att upprätthålla en ptimal utrustning sm stöder användning av sciala medier Utgående från kartläggningen fastställs målsättningar för nivån på teknisk utrusning, uppkpplingshastighet, e-lärmedel ch årliga lärarfrtbildningsbehv Bedömningsgrunderna anpassas så att de utgör relevanta verktyg för bedömning vid användning av sciala medier GEMENSAMMA MODELLER Riktlinjerna för användning av sciala medier i undervisningen knkretiseras i specifika verksamhetsmdeller baserade på läraranas egna erfarenheter. Det innebär att erfarenheter efter hand fångas upp ch samlas så att mdeller småningm kan utkristalliseras. Systematiska val av tjänster ch applikatiner ch etiska verksamhetsmdeller stöder en aktiv användning av sciala medier. Dessa ska ckså vid sidan av samarbete ch diskussin möjliggöra åtminstne prduktin, delning ch bearbetning av text, bild ch rörliga bilder. Framtagning av fungerande mdeller underlättas av att lärare ch studerande tas med i diskussinerna under planeringen. 7

I FORM AV AVTAL Punkterna nedan bör beaktas ch diskuteras inm sklrna: Vilka sciala medier/tjänster sm ska tas i bruk på lika klass- ch sklstadier ch instruktiner för dessa utarbetas Hur lärarens arbetsprfil ska definieras i tjänstebeskrivningen Mdell för eventuell registrering av eleverna på lika sciala medier (åldersgräns vem registreras ch var, vem ansvarar) TRYGG OCH ETISK ANVÄNDNING En trygg, digital lärmiljö ska garanteras för alla lärare, elever ch studerande. Grunden för en trygg lärmiljö kan skapas av gemensamt uppgjrda ch avtalade verksamhetsmdeller ch kännedm m ch iakttagande av bestämmelser. Samma lagar ch författningar gäller i fråga m digitala tjänster ch skrivande sm inm det övriga samhället. För att skapa förutsättningar för en trygg ch etisk användning bör åtminstne följande beaktas ch följas: Alla har tillräcklig kunskap m upphvsrätt. Användning av lvligt material i undervisningen accepteras inte ch elever ch studerande känner till påföljderna av plagiering ch laglig kpiering. Lärarnas, elevernas/studerandes upphvsrätt respekteras. Knfidentiella uppgifter får aldrig läggas ut på de sciala medierna. Elever/studerande ch lärare känner bestämmelserna m förande av persnregister. Elever/studerande får lära sig skapa inlggningsnamn, att använda trygga lösenrd samt m integritetsskyddet. Användningsvillkr sm uppställs av lika tjänsteprducenter ch åldersgränser för användare iakttas. Sklan kmmer överens m följderna ifall reglerna inte följs. För användning av sciala medier i undervisningen utarbetas en steg för steg-mdell, sm gör det möjligt för eleverna ch de studerande att bli handledda i en trygg miljö, utveckla sin kmpetens ch sina färdigheter i att använda lika slags tjänster. 8