I tema Energi och hållbar utveckling arbetar eleverna mot följande av kursplanens innehåll: Kemi Syfte
|
|
- Karl Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Infrmatin till vårdnadshavare Ert barn arbetar denna termin med ett NTA-tema sm heter Energi ch hållbar utveckling. Temat är ett av nittn lika naturvetenskapliga teman inm sklutvecklingsprgrammet NTA Naturvetenskap ch Teknik för Alla sm drivs av Kungliga Vetenskapsakademien ch Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i samarbete med över 100 kmmuner i Sverige. Stckhlms stad har deltagit i samarbetet kring NTA sedan 2001 ch nu arbetar över elever på drygt 100 sklr i Stckhlms stad med NTA. Läs mer m NTA Stckhlm på nta.stckhlm.se Vill du läsa mer m hur NTA är rganiserat i Sverige? Gå in på ntasklutveckling.se För att kunna utvärdera NTA prgrammet sker en natinell datainsamling vilken berör persnuppgifter. Läs mer m detta på nta.stckhlm.se I tema Energi ch hållbar utveckling arbetar eleverna mt följande av kursplanens innehåll: Kemi Genm undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att använda kunskaper i kemi för att granska infrmatin, kmmunicera ch ta ställning i frågr sm rör energi, miljö, hälsa ch samhälle, genmföra systematiska undersökningar i kemi, ch använda kemins begrepp, mdeller ch terier för att beskriva ch förklara kemiska se samband i samhället, naturen ch inuti människan. Klatmens egenskaper ch funktin sm byggsten i alla levande rganismer. Klatmens kretslpp. nniskans anv n ning av energi- ch naturresurser lkalt ch glbalt samt va et inneb r r en hållbar utveckling. emiska rcesser vi ramst llning ch återvinning av metaller a er ch laster. ivsc kelanal s av några vanliga r ukter. nnehållet i mat ch r cker ch ess bet else r h lsan. emiska rcesser i m nniskkr en till e em el mats lkning. ktuella samh lls rågr sm r r kemi. De kemiska m ellernas ch teriernas anv n barhet begr nsningar giltighet ch r n erlighet. stematiska un ers kningar. rmulering av enkla rågest llningar lanering ut ran e ch utv r ering.
2 amban et mellan kemiska un ers kningar ch utvecklingen av begrepp, mdeller ch terier. kumentatin av un ers kningar me tabeller iagram bil er ch skri tliga rapprter. llkritisk granskning av in rmatin ch argument sm eleven m ter i lika k llr ch samh lls iskussiner me k ling till kemi. Fysik Genm undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att använda kunskaper i fysik för att granska infrmatin, kmmunicera ch ta ställning i frågr sm rör energi, teknik, miljö ch samhälle, genmföra systematiska undersökningar i fysik, ch använda fysikens begrepp, mdeller ch terier för att beskriva ch förklara fysikaliska samband i naturen ch samhället. Energins flöde från slen ch genm samhället El r uktin el istributin ch elanv n ning i samh llet. rs r ning ch anv n ning av energi histriskt ch i nuti samt t nkbara m ligheter ch begr nsningar i ramti en. sikaliska m eller r att beskriva ch rklara u kmsten av artikelstrålning ch elektrmagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande rganismer. Hur lika typer av strålning kan användas i mdern teknik, till exempel inm sjukvård ch infrmatinsteknik ktuella samh lls rågr sm r r sik De fysikaliska m ellernas ch teriernas anv n barhet begr nsningar giltighet ch r n erlighet stematiska un ers kningar. rmulering av enkla rågest llningar lanering ut ran e ch utv r ering tningar ch m tinstrument ch hur e kan kmbineras r att m ta strheter till exempel fart, tryck ch effekt amban et mellan sikaliska un ers kningar ch utvecklingen av begre m eller ch terier kumentatin av un ers kningar me tabeller iagram bil er ch skriftliga rapprter llkritisk granskning av in rmatin ch argument sm eleven m ter i k llr ch samh lls iskussiner me k ling till sik
3 Bilgi Genm undervisningen i ämnet bilgi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att använda kunskaper i bilgi för att granska infrmatin, kmmunicera ch ta ställning i frågr sm rör hälsa, naturbruk ch eklgisk hållbarhet, genmföra systematiska undersökningar i bilgi, ch använda bilgins begrepp, mdeller ch terier för att beskriva ch förklara bilgiska samband i människkrppen, naturen ch samhället. nniskans åverkan å naturen lkalt ch glbalt. ligheter att sm knsument ch samh llsme brgare bidra till en hållbar utveckling. Eks stems energi l e ch kretsl av materia. ts ntes rbr nning ch an ra eks stemt nster. Aktuella samh lls rågr sm r r bilgi. ltstu ier ch e eriment. rmulering av enkla rågest llningar lanering ut ran e ch utv r ering. kumentatin av un ers kningar me tabeller diagram, bilder ch skriftliga rapprter. llkritisk granskning av in rmatin ch argument sm eleven m ter i lika k llr ch samh lls iskussiner me k ling till bilgi Teknik Genm undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att värdera knsekvenser av lika teknikval för individ, samhälle ch miljö, ch analysera drivkrafter bakm teknikutveckling ch hur tekniken har förändrats över tid. ur km nenter ch els stem samverkar i ett st rre system, till exempel vid prduktin ch distributin av elektricitet. nsekvenser av teknikval uti rån eklgiska eknmiska etiska ch sciala as ekter till e em el i råga m utveckling ch användning av bibränsle ch krigsmateriel.
4 Samhällskunskap Genm undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att analysera ch kritiskt granska lkala, natinella ch glbala samhällsfrågr ur lika perspektiv söka infrmatin m samhället från medier, Internet ch andra källr ch värdera deras relevans ch trvärdighet uttrycka ch värdera lika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågr ch argumentera utifrån fakta, värderingar ch lika perspektiv Mediernas rll sm infrmatinsspridare, pininsbildare underhållare ch granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad, till exempel en dagstidnings lika delar. Nyhetsvärdering ch hur den kan påverka människrs bilder av mvärlden. Möjligheter ch risker förknippade med Internet ch kmmunikatin via elektrniska medier. Hur hushållens, företagens ch det ffentligas eknmi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällseknmin ch vilka effekter de kan få för individer ch grupper. Hur länders ch reginers eknmier hänger samman ch hur lika reginers eknmier förändras i en glbaliserad värld. Aktuella samhällsfrågr, htbilder ch knflikter i Sverige ch världen. FN:s syfte ch huvudsakliga uppdrag, andra frmer av internatinell knflikt hantering ch flkrätten i väpnade knflikter Individers ch gruppers möjligheter att påverka beslut ch samhällsutveckling samt hur man inm ramen för den demkratiska prcessen kan påverka beslut Histria Genm undervisningen i ämnet histria ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att använda en histrisk referensram sm innefattar lika tlkningar av tidsperider, händelser, gestalter, kulturmöten ch utvecklingslinjer kritiskt granska, tlka ch värdera källr sm grund för att skapa histrisk kunskap
5 Industrialiseringen i Eurpa ch Sverige. Olika histriska förklaringar till industrialiseringen, samt knsekvenser för lika samhällsgruppers ch människrs levnadsvillkr i Sverige, Nrden, Eurpa ch några lika delar av världen. Vad histriska källr kan berätta m människrs ch gruppens strävan att påverka ch förbättra sina egna ch andras levnadsvillkr, till exempel genm uppfinningar, bildandet av fackföreningar ch kampen mt slaveri. Gegrafi Genm undervisningen i ämnet histria ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att använda en histrisk referensram sm innefattar lika tlkningar av tidsperider, händelser, gestalter, kulturmöten ch utvecklingslinjer kritiskt granska, tlka ch värdera källr sm grund för att skapa histrisk kunskap Klimatförändringar, lika förklaringar till dessa ch vilka knsekvenser förändringar kan få för människan, samhället ch miljön i lika delar av världen. Var lika varr ch tjänster prduceras ch knsumeras samt hur varr transprteras. Hur människrs försörjning ch handelsmönster har förändrats över tid. Hur jrdens beflkning är fördelad över jrdkltet samt rsaker till ch knsekvenser av den jämna beflkningsfördelningen. Migratin ch urbanisering ch rsaker. Metder att samla in, bearbeta värdera ch presentera gegrafiska data, till exempel m klimat, hälsa ch handel, med hjälp av kartr, gegrafiska infrmatinssystem (GIS) ch gegrafiska verktyg sm finns tillgängliga på Internet till exempel satellitbilder. Intresse knflikter ch naturresurser till exempel m tillgång till vatten ch mark. Samband mellan fattigdm, hälsa ch faktrer sm beflkningstäthet, klimat ch naturresurser.
LPP åk 2 v 35-43 HT 2011
LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika
Läs merYttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020
Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merVad betyder hållbar utveckling?
Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?
Läs merGeografiska undersökningar
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Gegrafiska undersökningar I kursplanen i gegrafi sm började gälla 2011 i grundskleutbildningen framgår det tydligare än i tidigare kursplaner att eleverna
Läs merFramställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merDigitala verktyg i musik
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik
Läs merSätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015
Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa
Läs merHandlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur
Läs mer1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna
SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning
Läs merFysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi
Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk
Läs merFastställd av Ålands landskapsregering
RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merNätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)
Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket
Läs mer3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merInternationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor
Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering
Läs merLokal arbetsplan Trevnaden
Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten
Läs merGeografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprv, läsår 2013/2014 Gegrafi Delprv B Årskurs 6 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds av Sklverket mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds
Läs mer2012/13 Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna Lgr11
2012/13 Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna Lgr11 Miljöspanarna Linköpings Kommun 2012/13 Lgr11 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att
Läs merSkola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter
Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande
Läs merFolkhälsoplan för 2015
Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla
Läs merDet kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014
Det kulturella systemet ch kulturplitikens utveckling Karlstad 20 januari 2014 Det kulturella systemet Plitiskt system Kultur/värdesystem PRODUKTION DISTRIBUTION KONSUMTION t.ex. t.ex. t.ex. Författare/Förlag
Läs merLEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN
Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur
Läs merTurismutbildning 2.0
Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets
Läs merBildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016
Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt
Läs merVerksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s
Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...
Läs merLokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg
Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014
Läs merAktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015
Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv
Läs merNordiskt Forum Malmö 2014
Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm
Läs merInformationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)
EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2
Läs merFolkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Läs merKonsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning
Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys
Läs merLPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar
Läs merAvfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX
Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den
Läs merWorkshop kulturstrategi för Nacka
Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av
Läs merLÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN - Eklgiskt Värna m väl fungerande eksystemet med bilgisk mångfald, i försklan kan det vara att ge första hands upplevelser av natur ch friluftsliv Eknmiskt -
Läs merNÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI
NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media
Läs merPlaneringsförutsättningar - Ansvarförhållanden
Lars Gerhardssn 2010-05-01 1 (5) Bilaga 2 Planeringsförutsättningar - Ansvarförhållanden Innehållsförteckning Ansvarsfördelning 1 Föreningen 1 Stckhlms OF (StOF) 2 Arrangören 2 Ban- ch tävlingskntrllanter
Läs merPauli gymnasium Komvux Malmö Pauli
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,
Läs merPOLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011
POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin
Läs merLäsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!
Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merKursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
Läs merSwedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045
Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen
Läs merTaxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen
www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.
Läs merKvalitativ Eurobarometerundersökning. EU:s UTSIKTER. Sammanfattning Svenska version Rom den 12 september 2014
Kvalitativ Eurbarmeterundersökning EU:s UTSIKTER Svenska versin Rm den 12 september 2014 Denna sammanfattning är tillgänglig på danska, engelska, finska, franska, italienska, plska, prtugisiska, tyska
Läs merSveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016
Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för
Läs merSvenska civilsamhällesorganisationer om principerna kring ett krympande bistånd
Svenska civilsamhällesrganisatiner m principerna kring ett krympande bistånd Vi arbetar dagligen nära människr sm lever i fattigdm ch utsatthet i de länder där biståndet gör skillnad, ch har tidigare framfört
Läs merVäderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och
Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen
Läs merJi Stockholms läns landsting
Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet
Läs merProjektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merAvsiktsförklaring och riktlinjer
Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...
Läs merArbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16
2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid
Läs merOrienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet
Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet
Läs merEXEMPLET DOWNSHIFTING: VEM LÄMNAR STADEN?
EXEMPLET DOWNSHIFTING: VEM LÄMNAR STADEN? Charltta Hedberg, dcent Institutinen för gegrafi ch eknmisk histria Reginal bstadsknferens, 5 december 2018, Uppsala IDAG Vem flyttar till landsbygden? Migratin
Läs merFritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015
Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument
Läs merGÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21
GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt
Läs merAnge din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.
Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:
Läs merCivilingenjör kemiteknik. Master of Science in Chemical Engineering
Dnr: HNT 2016/336 Fakulteten för hälsa, natur- ch teknikvetenskap Utbildningsplan Civilingenjör Kemiteknik Prgramkd: Prgrammets benämning: TACKT Civilingenjör kemiteknik Master f Science in Chemical Engineering
Läs merSmultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett
Läs merBredbandspolicy för Skurups kommun
Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merHandlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center
Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Läs merLägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad
Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merAtt ta emot internationella gäster på Vilda
Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande
Läs merYttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden
HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden
Läs merCivilingenjör Energi- och miljöteknik. Programmets benämning: Master of Science in Energy and Environmental Engineering
Dnr: HNT 3016/333 Fakulteten för hälsa, natur- ch teknikvetenskap Utbildningsplan Civilingenjör Energi- ch miljöteknik Prgramkd: Prgrammets benämning: TACEM Civilingenjör Energi- ch miljöteknik Master
Läs merTEMA BALDER Arbetslag 5-6
TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka
Läs merKomplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier
Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen
Läs merProgram för Ekologisk hållbarhet
Prgram Plicy Handlingsplan Riktlinje Prgram för Eklgisk hållbarhet Antaget av Kmmunfullmäktige xx xxxx 2019 VERSION 0,985 2019-03-20 Innehållsförteckning Inledning... 3 Utgångspunkter... 4 FNs Glbala mål
Läs mer9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt
Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future
Läs merManus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31
Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare
Läs merGlobala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat
Glbala energitrender Knsekvenser för glbal säkerhetsplitik ch klimat 1 Flk ch Försvar 19 nvember 2014 Kansliet för strategisk analys (UD SA) 2 En RK-gemensam funktin - intern tankesmedia. SA hanterar inte
Läs merFörstudie XBRL Finansiell information
N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin
Läs merA!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt
Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie
Läs merLikabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015
Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret
Läs merTeknikutveckling ur beställarperspektivså arbetar Teknikföretagen 20 november, 2013 Carla Schön Environmental Project Manager Corporate Legal
Teknikutveckling ur beställarperspektivså arbetar Teknikföretagen 20 nvember, 2013 Carla Schön Envirnmental Prject Manager Crprate Legal Department Vilka är Teknikföretagen? Arbetsgivarrganisatin Arbetsrätt
Läs merEkologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask
Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö
Läs merStadsproduktion av livsmedel: Klimatanpassat entreprenörskap och strategisk markanvändning?
Stadsprduktin av livsmedel: Klimatanpassat entreprenörskap ch strategisk markanvändning? FÖRSTUDIE KRING STADSNÄRA PRODUKTION AV LIVSMEDEL. UNDERSÖKNING GENOMFÖRD SOMMAR OCH HÖST 2007 AV HYLA POND AB PÅ
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag
2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad
Läs merRomskt informations- och kunskapscenter
Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter SDF Kirseberg Malmö stad Verksamhetsberättelse 2011 Muj Halilvic verksamhetsansvarig i samverkan med Susanne Jhanssn praktikant från Lunds Universitet Malmö 2011-12-09
Läs merPlan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull
2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild
Läs merSkogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96
Skgligt resursutnyttjande i Luleå skärgård Jnas Brändström jk 92/96 120 Inledning "Hela kuststräckan med sina många öar ch hlmar, alla vikar, alla flder ch åar ch varje bäck bjuda här året m, helst smmartiden,
Läs merÅterrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola
GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merIntegration och mångfald _
Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1
Läs merPedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013
Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.
Läs merInformation. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter
Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merEkonomiseringen av kulturen. Karlstad 29 september 2014
Eknmiseringen av kulturen Karlstad 29 september 2014 Två parallella trender q q q q Kulturalisering av eknmin, dvs. att man bygger in kulturella värden i varr ch tjänster för att skapa ett mervärde. Eknmisering
Läs merLitteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:18) om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; Utkom från trycket
Läs merBILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER
SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas
Läs mer