Kvalitetsdokument 2013, Enebybergs RE (läå 2012/2013) Brageskolan/Enebyskolan/Hagaskolan

Kvalitetsdokument 2013, Enebybergs RE (läå 2012/2013) Brageskolan/Enebyskolan/Hagaskolan

Innehållsförteckning 1 Re 331 Brage/Eneby/Haga... 3 2 Inledande frågor... 3 2.1 Utvecklingsområden på skolan... 3 2.2 Framgångsfaktorer och goda exempel... 4 2.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan?... 4 3 Resultatrapportering och analys... 4 3.1 Andel elever som når kunskapskraven i åk 3 (kommer att visas på webben)... 4 3.2 Resultat på nationella prov... 5 3.3 Resultat på läsdiagnoser... 5 3.4 Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f- klassen och i åk 1-9?... 6 3.5 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor... 6 3.6 Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning?... 6 4 Övriga frågor... 7 4.1 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass?... 7 4.2 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar... 7 4.3 Mål: Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande (nytt from 2013)... 8 Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 2(8)

1 Re 331 Brage/Eneby/Haga 2 Inledande frågor 2.1 Utvecklingsområden på skolan Beskriv vilka skolans främsta utvecklingsområden är och hur ni arbetar med dem (kommer att visas på webben) Enebybergs Re tillsammans med övriga skolor i kommunen är på många sätt en framgångsrik skola. Att bibehålla de goda resultaten och finna ytterligare områden att förbättra är därför enhetens utmaning. Enheten har att samarbete med två olika fastighetsfövaltare vilket i sig är en utmaning. Samarbetet kring Brage/Hagaskolan har kommit en god bit på väg och tillsammans med nyetableringen av paviljonger och byte av markentreprenör får skolorna nu under sommaren en fint lyft både vad gäller fastigheterna och skolgården. Kvarstår gör motsvarande arbete för Enebyskolan som i dagsläget är eftersatt. Det pedagogisk utvecklingsarbete har under läsåret 2012/13 fokuserat på fortsatt implementering och fördjupad kunskap om LGR 11, "Lärande om Lärande" en meta kompetens kopplat till skolans pedagogiska uppdrag samt förbättrad analys av de resultat skolan redan uppnår. Detta arbete kommer att fortsätta som prioriterade utvecklingsområden kommande läsår. Enheten har startat ett långsiktigt arbete med att utveckla kontinuiteten och kompetensen i arbetslagen, att ge eleverna förbättrade möjligheter att nå målen samt förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Målet är att få en arbetsplats där alla människor, både elever och personal, mår väl och har goda förutsättningar att utvecklas och nå sina mål. Utifrån de analyser som vi gemensamt gjort kommer nästa läsår att präglas av följande utvecklingsområden: Eleverna på Enebybergs skolor når mycket goda resultat idag. Vi ska genomarbetet i Elevhälsan öka möjligheterna för de svagaste eleverna att nå alla målen samt på enheten i stort ge varje elev ökad kunskap om sitt eget lärande och på så sätt rusta dem för livet och för framtida studier. För personalen har vi har startat ett långsiktigt arbete med att utveckla kontinuiteten och kompetensen i arbetslagen. Tanken är att genom detta, ge eleverna förbättrade möjligheter nå målen. Informationen till föräldrar och till omvärlden ska utvecklas och förbättras liksom samarbetet med entreprenörer och fastighetsförvaltare. Vi kommer också initiera ett internationellt samarbetet under det kommande läsåret. Slutligen kommer vi att förbättrad analysen och uppföljningen av arbetet och de resultat skolan redan uppnår. Ett, i vissa delar, förbättrat systematiska kvalitetsarbetet behovs med målet är att få en arbetsplats där alla människor, både elever och personal, mår väl och har goda förutsättningar att utvecklas. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 3(8)

2.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat (kommer att visas på webben) Enebybergs resultatenhet visar goda resultat på många områden. Som exempel kan nämnas brukarundersökningen (Pilen), Medarbetarenkäten och de nationella proven. En låg personalomsättning och efterfrågan på elevplatser från närliggande kommuner kan också ses som ett tecken på att både elever, föräldrar och personal i huvudsak är nöjda med vår verksamhet. Resultatet av höstens fördjupade analysarbete och en utveckling och förbättring av det systematiska kvalitets kommer att ligga till grund vår kommande utvecklingsförslag. 2.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året (kommer att visas på webben) Elevernas miljöråd samt elevrådet har haft regelbundna möten och rapporter från dessa har lyfts vid ledningsgruppens möte. Personalens arbetsmiljöfrågor tas upp regelbundet, 1-2 ggr /månad, på arbetsplatsträffarna. Vi har det gångna året prioriterat elever och personal arbetsmiljö när vi genomför en noggrann granskning och uppföljning av inomhusklimatet. Temperatur, fukt och luftmätningar har gjorts. Skolans antimobbingteam träffas regelbundet och arbetar både proaktivt och akut vid behov med elevernas sociala miljö. I projektering och etablering av de nya paviljongerna har skyddsombudet liksom de fackliga företrädarna varit en naturlig del i hela processen. Höstens genomgång och fördjupade analys får avgöra på vilket sätt vårt systematiska kvalitetsarbete ytterligare kan förbättras. 3 Resultatrapportering och analys 3.1 Andel elever som når kunskapskraven i åk 3 (kommer att visas på webben) Andel elever som når kunskapskraven i åk 3 lå 2012/2013 flickor pojkar 79 lå 2011/2012 (totalt) Svenska 39 37 76 Matematik 39 37 76 SO 40 39 79 NO 40 39 79 Vi har en tät dialog kring alla elever med åtgärdsprogram och utvärderar ständigt (ca var 6:e vecka) om insatserna vi gör är de rätta eller behöver justeras. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 4(8)

3.2 Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven (kommer att visas på webben) Nationella prov, andel elever som klarat kravnivån i alla delprov lå 2012/2013 lå 2011/2012 Svenska åk 3 85 % Matematik åk 3 91 % Svenska åk 6 92 % Matematik åk 6 94 % Engelska åk 6 97 % SO ämnen åk 6 NO ämnen åk 6 Svenska åk 9 Matematik åk 9 Engelska åk 9 SO ämnen åk 9 NO ämnen åk 9 Årskurs 3 Vår strävan är självklart att alla elever klarar de nationella proven och med hjälp av årets resultat kan vi se vilka delområden och förmågor vi ska fokusera extra mycket på framöver. Statistik (skriftliga räknemetoder), Geometri och Stavning (interpunktion) Ur vår egen utvärdering och analys av arbetet med de nationella proven 2013 framgår att vi behöver förbättra arbete inom några områden: Tillräckligt med tid för rättning tex. vid sjukdom eller frånvaro Önskemål om att det ska se likadant i hela kommunen om hanteringen av att visa proven eller inte för föräldrar. Alla lärare i åk 3 bör skickas till kommunens sambedömning. Proven bör göras rätt tätt i tid Viktigt att alla lärarna gör likadant och får samma information. Årskurs 6 Utvecklingsförslagen tas fram i augusti 3.3 Resultat på läsdiagnoser Resultat på de olika läsdiagnoserna som skolan har genomfört under året (kommer att visas på webben) Årskurs 2: 96% av eleverna ligger på Stenine 4 eller högre. Överlag ett bra resultat i läsförståelse. Enheten har 5 st klasser i åk 2 och medelvärdet för klasserna varierar mellan 5,5-7,0 på Stenineskalan. Flickor har något bättre resultat än pojkar. Årskurs 5: På enheten finns 4 klasser i åk 5 och klassernas medelvärde visar Stenine 5,9-7,3. 93% av eleverna ligger på Stenine 4 eller högre. Pojkar har ett något bättre resultat än flickor. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 5(8)

Vi fortsätter att fördjupa våra analyser och med hjälp att dessa förfina undervisningen så elevernas läsningen förbättra ytterligare. 3.4 Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f-klassen och i åk 1-9? Beskriv kortfattat hur detta arbete har gått till (kommer att visas på webben) Huvudsakligen är vårt läsutvecklingsarbete individuellt anpassat. Men om analyser visar att någon grupp lyckas sämre förstärks insatserna till dessa grupper. Under föregående år genomfördes ett framgångsrikt projekt med läsplattor för pojkar i årskurs 2 Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer at visas på webben) Vi fortsätter att fördjupa våra analyser och med hjälp att dessa förfina undervisningen så elevernas läsningen förbättra ytterligare 3.5 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv arbetet med att minska kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor (kommer visas på webben) Med en god kompetens om hur inlärning sker, på olika sätt hos olika individer, kan pedagogen anpassa lärsituationen efter elevens behov. God kompetens inom detta område är därför av största vikt. Enebyberg har kompetenta pedagoger som också löpande för fortbildning inom detta område. Vi har valt att kalla det "Lärande om lärande". Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer visas på webben) Nästkommande läsår kommer enheten att lägga mycket fortbildningstid på det fortsatta pedagogiska arbete bl.a. "Lärande om Lärande". 3.6 Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning? Beskriv kortfattat hur ni arbetat med betyg och bedömning Samtliga lärare i årskurs 6 sam speciallärare och några övningslärare deltog i skolverkets nationella fortbildning kring Betyg och bedömning. Betygsarbetet har inrymt mycket tid för dialog mellan pedagoger och i till viss del även skolledningen. Enheten har också involverat samtliga pedagoger för bedömning av det nationella proven med avsikt att uppnå ett brett lärande för alla. Fortsatt implementering av LGR 11 och kunskapsöverföring mellan pedagogerna på enheten och i kommunen. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 6(8)

4 Övriga frågor 4.1 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året (kommer att visas på webben) Enebybergs skolor har en gott samarbete med förskolorna i närområdet. Årligen genomförs planerings och överlämningsmöten mellan skolan och förskolans chefer och pedagogisk personal. Förskolebarnen får också besöka skolan vid några tillfällen för att bekanta sig med blivande klasskamrater, personal och lokaler. Med förskolans hjälp värnar vi också kontakten med vårdnadshavarna. Den årliga utvärderingen som gör under hösten ligger till grund för ständiga förbättrings- och utvecklingsåtgärder. 4.2 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Brageskolan och Hagaskolan har idag en relativt hög grad av tillgänglighet framförallt för elever med rörelsehinder. Enebyskolan har det inte, då byggnaden, som är över 100 år gammal, inte är särskilt lätt att anpassa. Det intensiva arbetet med fastighetsförvaltarna, som vi initierat under året hoppas vi kan leda till förbättringar även på detta område. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Fortsatta samtal med fastighetsförvaltaren för Enebyskolan om anpassningar som bör göras under året som kommer. Likaså kommer en fortsatt dialog hållas kring de nya paviljongerna så att tankarna kring tillgänglighet blir förverkligande. 4.2.1 Kundenkäten 2013 "Jag kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass." Svarsfrekvens 82 st = 98% 2013 anser 87% att de kan arbeta utan att bli störda, en tydlig förbättring jämfört med 2011 då motsvarande siffra var 73%. "Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet." Svarsfrekvens 82 st = 98% 2013-90 % 2011-86% "Jag är med och planerar mitt skolarbete." Svarsfrekvens 82 st = 98% Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 7(8)

2013 anser 80% att de är med och planerar sitt skolarbete, 2011 svarar 84 % detsamma att jämföra med de 82% i alla kommunens skolor. "Eleverna är med och bestämmer hur vi skall arbeta med olika skoluppgifter." 73% av eleverna upplever att de kan bestämma hur de vill arbeta i skolan. En siffra som är jämförbar med kommunen i övrigt (74%) 4.3 Mål: Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande (nytt from 2013) Beskriv hur ni på fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Fritidshemspersonalen har gemensam planeringstid på torsdagar för att kunna diskutera verksamheten och pedagogiska frågor. En gång i månaden har alla enhetens avdelningar gemensamt stormöte där övergripande pedagogiska frågor diskuteras. Under läsåret har extra arbete lagts på att diskutera utifrån Skolverkets skrift Fritidshemmet - en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Fokus i diskussionerna har varit på ämnen som: elevens fria tid, elevdemokrati, samverkan skola fritidshem. Under läsåret har fritidshemmen lagt stor vikt vid att utveckla sina lokala pedagogiska planeringar, utifrån Lgr11. På Enebybergs skolor är arbetslagen skapade utifrån de elevgrupper personalen möter. Det innebär att arbetslagen består av de lärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare som finns kring samma elevgrupp. På arbetslagsmöten diskuteras elevhälsofrågor och gemensamma pedagogiska aktiviteter planeras. Detta innebär en helhetssyn på elevernas dag på skolan och att alla elever får ta del av olika personalkategoriers kompetens. Under läsåret har vi utvecklat gemensamma lokala pedagogiska planeringar, där skola och fritidshem tematiskt arbetar utifrån samma mål. Detta möjliggör att eleverna får flera sinnen stimulerade i sitt lärarande och kan välja att visa/uttrycka sin utveckling på ett varierat sätt. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Inför läsåret 2013/14 inför vi gemensamma pedagogiska konferenser för fritidshemspersonalen 1 timme varje vecka. Detta för att möjliggöra gemensam kompetensutveckling, t ex 1-1 utbildning via LiN-education, och utvecklingsarbete i projektgrupper utifrån de ämnesområden som personalen/ledningen på skolan anser vara prioriterade. I nuläget finns projektgrupper inom följande områden: Rastverksamheten meningsfull fri tid Skolans värdegrund: Glädje Tygghet Tillit ett projekt att belysa genom arbete med läsplattor. Hur ska vi bäst stödja våra elever med särskilda behov under fritidshemsvistelsen. Föräldramöten handlingsplan för hur vi ger information om fritidshemmens mål. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 8(8)