Mål och Budget för Avesta Kommun

Mål och Budget för Avesta Kommun 2017-2019 KF 2016-12-12 194

Innehållsförteckning: Förord... 3 Kommunens organisation... 4 Vision - Avesta 2030... 5 Kommunövergripande mål... 6 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt... 6 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande... 7 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden... 8 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet... 9 Kommunfullmäktiges mål för Avesta 2020... 11 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi... 11 Ekonomiska förutsättningar...12 Ekonomiprocess... 12 Styrprocessen i Avesta... 13 Interna förutsättningar... 14 God ekonomisk hushållning...15 God ekonomisk hushållning... 15 Styrelsernas uppdrag... 15 Omvärlds- och nulägesanalys...16 Samhällsekonomisk utveckling... 16 Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning 2017-2019... 16 Extra flyktingstatsbidrag till Avesta enligt vårpropositionen 2016... 17 Befolkning, boende, arbetsmarknad... 17 Personalredovisning... 18 Finansiell analys...19 Särskilda beslut 2017-2019...23 Drift- och resultatbudget...25 Finansieringsbudget...26 Balansbudget...27 2

Förord Samarbetspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet lägger här fram sin budget för åren 2017-2019. Det är en budget med starka tydliga satsningar på Omsorgen och Skolan samt investeringar för ett snabbt växande Avesta. Ett Avesta som åren 2015 och 2016 haft ett stort åtagande i den flyktingsituation som råder i Världen, Europa och Sverige, vi har tagit och tar ett stort ansvar och kommunens personal tillsammans med civilsamhället har ställt upp på ett fantastiskt sätt. Det avspeglar sig också i detta budgetdokument där vi använder de mycket välbehövliga välfärdsmiljarderna som regeringen beslutat om till stora ramhöjningar för Omsorgsstyrelsen och Bildningsstyrelsen samt en stor pott för Integrations och utvecklingsmedel. Vår kärnverksamhet är att ge våra barn en bra uppväxt med hög kvalitet i våra skolor och förskolor, att vi tar hand om våra äldre när de behöver och att vi har en attraktiv och trygg miljö och det syns i våra prioriteringar och fördelningen av våra skattemedel som har en tydlig rödgrön prägel. Arbetet med Avesta 2020 fortsätter att löpa som en röd tråd i vårt arbete med att Avesta Kommun ska vara ett regionalt tillväxtcentrum med ökat antal arbetstillfällen, företag och positiv inflyttning. Lars Isacsson Henrik Öhrn Leif Eriksson 3

Kommunens organisation ANSVARSOMRÅDEN Kommunfullmäktige: fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala beslutar vilka nämnder/styrelser som ska finnas väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna/styrelserna väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet utser ledamöter i kommunala bolag Kommunstyrelsen: leder och samordnar allt arbete inom kommunen ansvarar för kommunens ekonomi har uppsiktplikt över övriga styrelsers/nämnders arbete Nämnder/styrelser: ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige genomför beslut som fattas i fullmäktige 4

Vision - Avesta 2030 Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. 5

Kommunövergripande mål Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt Transport och energilösningarna inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i sitt miljöarbete. Mål: Transport och energilösningarna inom kommunen skall vara hållbara och energieffektiva Avesta ska vara fortsatt Fairtrade City diplomerad Avesta ska fortsätta vara medlem i Sveriges Ekokommuner Andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter ska öka Andelen närproducerade livsmedel i kommunens verksamheter ska öka Indikatorer 2013 2014 2015 2016 2017-2019 Kollektivtrafiksresande, antal resor Källa och mätperiod: Dalatafik Andel Fair-tradeprodukter ska öka, andel av livsmedel Utfall Plan - Mer än 820 000 6,5 % 7,3 % Öka Källa och mätperiod: Egen mätning 31/12 Som ett led hållbara och energieffektiva transport och energilösnings ska en hållbarhetsstrategi upprättas under år 2017 Målnivå: Öka till Sverigesnitt senast 2018 (2014 = 36 %) Källa och mätperiod: KKiK dec, U07414 Andel kasserad mat i kommunala kök, totalt svinn Källa och mätperiod: Egen mätning, v.11-14 Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet Källa och mätperiod: KKiK dec, U07409 Andel närproducerade livsmedel skall öka, dvs livsmedel producerade inom en 10-milsradie från Avesta kommun. 24 % 22 % 29 % Prel. Upprättat hållbarhetsstrategi Källa och mätperiod: dec 2017 Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning Sverigesnitt (2018) - 21 % 17,1% 15 % 17 % (2017) 21 % 24 % 26 % 30 % 30 % 15 % Öka Källa och mätperiod: Egen mätning 6

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande Medborgarna är i grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av en Vi-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. Mål: Medborgarna i Avesta ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog Årligen förbättra nöjd-inflytande index Bättre tillgänglighet, vägledning och svar på frågor för en bättre service till Avesta kommuns invånare Indikatorer 2013 2014 2015 2016 2017-2019 Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet Målnivå: 70 % Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada U00416 Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning Utfall Plan 56 % 52 % 41 % 70 % 70 % (2017) 42 Ingen mätning 46 45 48 Målnivå: 45 Källa och mätperiod: SCB, våren, Kolada U00408 Kommunens kvalitet i korthet, mått 1-3 1. E-post, svar på en enkel fråga inom två dagar, andel % 2. Andel av medborgarna som via telefon får direkt svar på en enkel fråga 3. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon 83 % 63 % 72 % 70 % 57 % 89 % 96 % 39 % 100 % 90 % 60 % 90 % (2017 för samtliga) Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada U00412-U00414 7

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Mål Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande Andel som påbörjar och slutför gymnasieutbildning ska öka Avesta ska till år 2020 bli en av Sveriges 20 bästa skolkommuner Indikatorer 2013 2014 2015 2016 2017-2019 Ungdomsrådet arbetar fram enkät för att mäta ungdomars tillgång till inflytande. Målgrupp för enkäten är åk 7-9och gymnasiet Källa och mätperiod: Egen mätning Nationella prov åk3, sv, ma, andel som klarat alla delprov Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada N15474 Andel elever som är behöriga till yrkesprogram Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada N15428 Meritvärde åk 9, kommunala skolor, 17 ämnen Källa och mätperiod: Skolverket, 31/12 Kolada N15505 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) Källa och mätperiod: KKiK, dec Kolada N17457 Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada U15428 Utfall Plan Enkät utarbetade Mätning genomförd 77,3 % 69 % 62 % 80 % 80 % (2017) 90 % (2019) 84,8 % 79,6 % 81,3 % 85 % 85 % (2017) 90 % (2019) 215,1 216,6 (utfall 2016) 218 (2017) 220 (2019) 70, 5 % 77,1% 81,3 % 80 % 80 % (2017) 85 % (2019) 160 273 179 200 150 (2017) <20 (2020) 8

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. En väl fungerande kommunal service som omsluter alla från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Idag är den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället och folkhälsoarbetet i Avesta handlar därför om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Mål Trygghet - Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta Folkhälsa - Avestas invånare ska ha en god folkhälsa. Utgångspunkten är tre av de elva nationella målområdena för folkhälsa: 1. Ekonomisk och social trygghet 2. Trygga och goda uppväxtvillkor 3. Minska bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping (ANDT strategin 2016-2020) Sjukfrånvaron inom kommunen (organisationen) ska minska Indikatorer 2013 2014 2015 2016 2017-2019 Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7 Hur trygg och säker du känner dig utomhus kvällar/nätter, mot rån och misshandel samt mot inbrott i hemmet Utfall Plan 55 Mäts ej 57 60 (2018) Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter inom 14 dagar 20 18 20 15 (2018) Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada U21401 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel 4,4 % (2012) 4,9 % (2013) 4,7 % (2014) Minska Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada N31807 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada U23401 Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) 112 111 167 57 (2018) 9,3 8,1 7,5 Minska Källa och mätperiod: Kolada, U31803 Barn i årskurs 5 och årskurs 8 känner sig trygga i skolan Åk 5: 86,9% Åk 8: 95,6% Åk 5: 94,7% Åk 8: 98,3% Åk 5: 97,8% Åk 8: 97,3% Åk 5: 95,7 % Åk 8: 92,1 % Öka Källa och mätperiod: Egen mätning Sjukfrånvaro för 12-månaders-period, % 5,69 % 6,60 % 6,93 % Minska Källa och mätperiod: Egen mätning, 31/12. 9

Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang. Mål Öka antalet besökare vid våra kulturella besöksmål En bred musik- och kulturskola med många deltagare Indikatorer 2013 2014 2015 2016 2017-2019 Verket, antalet besökare Visentparken, antal besökare 29 806 8 282 Utfall 29 062 7 732 31 424 8 751 Plan 34 000 (2018) 10 000 (2018) Källa och mätperiod: Egen mätning Kulturskolan, antal deltagare Vårtermin Hösttermin 372 375 360 353 351 363 400/termin Källa och mätperiod: Egen mätning 10

Kommunfullmäktiges mål för Avesta 2020 Avesta ska vara en dynamisk tillväxtregion, med ett breddat näringsliv som är förankrat både lokalt och regionalt. Mål Befolkningsökning Fler arbetstillfällen Bättre näringslivsklimat Avesta ska fram till 2018 halvera ungdomsarbetslösheten Indikatorer 2013 2014 2015 2016 2017-2019 Befolkningsstatistik Utfall Plan 21 575 22 022 22 781 Öka Öka Källa och mätperiod: Skatteverket, 31/12 Antal arbetstillfällen, dagbefolkning Källa och mätperiod: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, dagbefolkning, årsvis i efterskott, (dec) Antal nyregistrerade företag/1 000 inv, mäts 1:a halvåret 9 904 9 930 Öka 100 per år 3,9 4,1 4,9 5,0 5,0 Källa och mätperiod: KKiK, 31/12 Kolada U00901 Öppna Jämförelser, Företagsklimat (Insikten, SKL:s företagsenkät) Plats 59 NKI 69 Mäts ej Plats 14 NKI 75 Topp 10 (2017-2019) Källa och mätperiod: KKiK dec, Kolada U07451 Svenskt näringslivs rankning, + 100 platser Startvärde, 173 (2013) Källa och mätperiod: KKiK, 31/12, Kolada U40402 Arbetslöshetsstatistik, gruppen ungdomar 18-24 år, jämförelsetal år 2013, 22,8 % Källa och mätperiod: Arbetsförmedlingen 31/12, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd 173 181 203 + 100 platser (2019) 22,8 % 22,1 % 22,5 % 11,4% (2018) -50 % jfr 2013 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Mål Oförändrad skattesats Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2017-2019 uppgå till 99 procent. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. 11

Ekonomiska förutsättningar Ekonomiprocess För att styrelser och nämnder ska få ett tidigt beslut om de ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år tar kommunfullmäktige beslut om skattesats och budget i juni månad. Syftet med ett tidigt beslut är att ge styrelser och nämnder mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Taxor som fastställs av kommunfullmäktige beslutas i november. Då görs också justeringar för ny skatteprognos och eventuella revideringar i övrigt. Tidplan Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 maj Kommunstyrelsen 7 juni Kommunfullmäktige den 20 juni 2016 Revidering hösten: Kommunstyrelsens arbetsutskott den 31 oktober Kommunstyrelsen den 14 november Kommunfullmäktige 28 november, beslut om utdebitering och taxor Kommunfullmäktige den 12 december Styrelsernas Mål och budget, i övrigt, ska lämnas till Kommunkansliet senast 21 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december. Styrelsernas detaljbudget ska rapporteras in till Kommunkansliet senast den 16 december 2016, för registrering i ekonomisystemet. Uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna. Månadsuppföljning Uppföljningen ska ske för månaderna februari, april, juli september och oktober. Vid månadsuppföljningarna redovisas; ekonomi- och personalstatistik åtgärdsplaner hur väl man klarar av att hålla sin budget Månadsuppföljning mars I mars ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar; de kommunala bolagen, avstämning av särskilda uppdrag avstämning av fullmäktige beslutade mål Delårsrapport augusti och årsredovisning Innehållet i dessa två uppföljningar är lagstyrda, omfattar hela kommunkoncernen, och ska behandlas av kommunfullmäktige. Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till; beslutade fullmäktigemål tilldelade ekonomiska ramar särskilda uppdrag personalredovisning enligt lagstiftning 12

avstämning av styrelsernas indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i Mål och budget. Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också beskrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål. Verkställighetsbevakning Den ska ske två gånger per år. Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten. Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen. Mål- och budgetdokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas. Styrprocessen i Avesta December Januari År 1 År 2 November KF fastställer revidering Mål och Budget Förvaltningens detaljbudget klar Årsredovisning Resultat och omvärldsdagar majoritet Februari Oktober Månadsrapport Styrelsens beslut om Mål och budget Månadsrapport Månadsrapport inkl måluppföljning Rambudgetarbete startar Mars Styrelsens budgetarbete Månadsrapport Månadsrapport Budgetberedning September Delårsrapport inkl måluppföljning April Förvaltningens budgetarbete Månadsrapport Förslag till Mål och budget Augusti KF-beslut, Mål och Budget, övergripande mål och ramar Maj Juli Juni 13

Interna förutsättningar Övriga kostnader och intäkter Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 2 procent, enligt prognos från SKL, ska inrymmas i befintlig ram. Internräntan: Internräntan för år 2017 uppgår preliminärt till 2,25 procent. Den fastställs i januari enligt gällande investeringspolicy. Investeringar: Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn. Internhyreshöjning Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning, på grund av indexökning oktober, ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2016 års nivå. Hyresjustering med 0,77 %. Städindex SCB-index (maj-index i juni). För 2017 ska en ökning på 3,1 procent inrymmas inom befintlig ram. Taxor Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeförändringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige. Arbetsgivaravgifter Lönekostnadsökning för den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommunstyrelsen för perioden 2017-2019. Det gäller för samtliga förvaltningar med undantag för V-Dala miljö- och bygg och upphandlingsenheten. I styrelsernas ram ingår löneläget per 30 september 2016. Följande personalomkostnadspålägg ska användas för år 2017: Anställda Förtroendevalda Lag/avtal 31,50 31,42 Pension/löneskatt 6,83 Rehab/friskvård/FHV 1,25 Totalt 39,58 31,42 14

God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges vision av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om Mål och budget för perioden. Mål och budget innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Mål och budget tas fram i budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar. Kommunfullmäktige fattar beslut om Mål och budget i juni. Revidering av Mål och budget sker i november. Mätbara mål är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. Indikatorer visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag. Aktiviteter visar på åtgärder som vidtagits för att på sikt uppnå målen. Ansvarsområde, åtgärder och indikatorer ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. I årsredovisning och delårsrapport redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i planen har uppfyllts. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtagande mot invånare, anställda och leverantörer. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner. Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 21 november. I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året. 15

Omvärlds- och nulägesanalys Samhällsekonomisk utveckling Utvecklingen 2016 och 2017 visar på en konjunkturåterhämtning i världen trots en måttlig global BNPtillväxt. Tillväxten i euroområdet tilltar och starkare investeringsutveckling understödd av en expansiv penningpolitik och något expansiv finanspolitik förväntas framöver. Svensk ekonomi som växte snabbt under 2015 förväntas bli hög även 2016 för att under 2017 avta. Konjunkturläget bedöms vara i det närmaste balanserat och de kommande åren präglas av en mer normal tillväxttakt. De låga räntorna, stark ökning av sysselsättning, stadigt ökande disponibel inkomst och ett i utgångsläget högt hushållssparande tyder på fortsatt hög konsumtionstillväxt i hushållen framöver. Krav på amortering på nya bostadslån har däremot en motsatt effekt. Tillväxten i offentlig konsumtion var 2015 det högsta sedan 1998. Den kommunala konsumtionen bedöms öka starkt även 2016 och 2017 beroende på den demografiska utvecklingen och det stora antalet asylsökande. Regeringen räknar även att tidigare reformer inom vård, skola och omsorg samt de 10 välfärdsmiljarderna i höjt generellt statsbidrag kommer att bidra till ökad kommunal konsumtion. Bostadsinvesteringarna väntas fortsätta öka men i lägre takt i och med att resursutnyttjandet inom byggsektorn blir mer ansträngt. De offentliga investeringarna bedöms växta i hög takt 2016 och 2017, främst inom kommunsektorn. 2018 räknar man med en i stort sett oförändrad kommunal konsumtion jämfört med året innan och 2019-2020 räknar man med att den kommunala konsumtionen ska minska. I senaste skatteunderlagsprognosen i augusti har en kraftig nedrevidering skett jämfört prognosen i samband med vårpropositionen i april. Befolkningen växer snabbare än skatteunderlaget framöver på grund av den stora flyktinginvandringen. I september presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige. I nedanstående tabell redovisas den procentuella förändringen om inte annat anges; 2016 2017 2018 2019 2020 BNP 3,2 2,5 2,0 2,3 2,4 Arbetade timmar 1,9 1,5 0,6 0,8 0,8 Öppet arbetslösa 6,8 6,3 6,3 6,3 6,2 Timlön 2,7 3,1 3,4 3,4 3,4 KPI 1,5 1,7 1,9 2,0 2,0 Skatteunderlagsförändring 4,8 4,6 4,1 4,1 Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning 2017-2019 Skattesats i Avesta för år 2017 beräknas bli oförändrad, 22,44 kronor. Nedanstående skatteberäkning har sin grund i Sveriges kommuner och landstings senaste prognos i oktober 2016. Specifikation av skatteintäkter och utjämning, tkr 2017 2018 2019 Kommunalskatt 1 030 685 1 082 989 1 128 160 Summa kommunalskatt 1 030 685 1 082 989 1 128 160 Utjämning Inkomstutjämning 245 273 227 568 230 676 Kostnadsutjämning -23 224-23 425-23 627 Regleringsbidrag 205-3 737-6 214 Strukturbidrag 0 0 0 Slutavräkning 2017-6 977 LSS-utjämning -21 322-21 507-21 692 Summa statsbidrag 193 955 178 899 179 143 Summa skatter och utjämning 1 224 640 1 261 888 1 307 303 Kommunal fastighetsavgift 37 217 37 217 37 217 Totalt 1 261 857 1 299 105 1 344 520 16

Skatteintäkterna är beräknade efter senaste prognos från Sveriges kommuner och landssting inklusive egen prognos för befolkningsutvecklingen. Extra flyktingstatsbidrag till Avesta enligt vårpropositionen 2016 För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och landsting avser regeringen att föreslå att 10 miljarder kronor tillförs kommunsektorn för 2017 och framåt. Pengarna till kommunsekton kommer dels att fördelas på samma sätt som via det kommunalekonomiska utjämningssystemet (kr/inv.), dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. I höstpropositionen blev bidraget något högre för Avesta än i vårpropositionen. För år 2017 47,7 mkr. Utfall givet samma underlag åren 2018-2021 2018 2019 2020 2021 Enligt flyktingvariabler 42 840 391 30 600 000 18 360 000 0 Enligt befolkningsfördelning 4 856 362 8 090 000 11 330 000 16 190 000 Totalt 47 696 752 38 690 000 29 690 000 16 190 000 Befolkning, boende, arbetsmarknad År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet 2001 22 330-45 -131 87 8 45 34 2005 21 954-148 -102-44 -30-75 61 2010 21 583-179 -79-98 1-211 112 2015 22 781 759-58 804-8 284 528 2016 sept 23 025 244 10 215-231 446 Snitt 59-76 133-1 -26 163 Den offentliga statistiken visade att Avesta 2015 ökade sin befolkning med 759 personer, vilket är den största befolkningsökningen i Dalarna. Den sista december var vi 22 781 invånare. Efter tredje kvartalet 2016 har Avestas befolkning ökat med ytterligare 244 personer till 23 025 invånare. Födelsenettot är efter tredje kvartalet positivt, det vill säga det föds fler än det dör i Avesta. Det positiva flyttnettot är det som starkast bidrar till befolkningsökningen. Demografi I Avesta är det framförallt antalet personer över 70 år som kommer att öka de kommande åren. Diagrammet visar Avestas demografi 2015-12-31. Födelsenettot är negativt men i och med den stora inflyttningen ökar även de yngre årskullarna. Boende Den stora befolkningsökningen innebär ett stort tryck på bostadsmarknaden. Vi står inför stora investeringsbehov både när det gäller bostäder och lokaler för våra kommunala verksamheter. Vårt fastighetsbolag kommer att behöva göra större nyupplåningar för att klara investeringsbehovet. 17

Arbetsmarknad Arbetslösheten i Avesta fortsätter att öka och ligger fortfarande högre än i Dalarna och riket. Det är framförallt bland nyanlända ungdomar som arbetslösheten ökat kopplat till den ökningen av nettoinflyttningen nyanlända som fått permanent uppehållstillstånd i kommunen. Antal arbetslösa i Avesta kommun 16-64 år 18-24 år 2010 dec 945 246 2011 dec 874 241 2012 dec 879 256 2013 dec 1 052 278 2014 dec 1 106 268 2015 dec 1 548 349 2016 sep 1 399 275 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Arbetslöshet i procent 16-64 år Sep2016 Arbetslösa 4,6% 8,4% I program med aktivitetsstöd 3,0% 3,5% 4,0% 4,0% Avesta Dalarna Riket 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Arbetslöshet i procent 18-24 år Sep2016 Arbetslösa 8,8% 14,5% I program med aktivitetsstöd 5,1% 5,5% 6,8% 5,6% Avesta Dalarna Riket Utveckling av försörjningsstöd och vårdtimmar Personalredovisning Pensionsavgångar 2016-2018 Pensionsavgångar under kommande treårsperiod redovisas i nedanstående diagram; 140 120 100 80 60 40 20 0 50 56 58 41 18 9 9 9 1 3 4 2 107 23 130 Kvinnor Män Totalt Under 2016 är prognosen att antal rekryteringar kommer att uppgå till ca 600. Pensionsåtaganden Kommunens årliga pensionskostnad beräknas enligt KPA till mellan 75-90 mkr inklusive särskild löneskatt. Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda enligt fullmäktigebeslut. 18

Finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter; det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör grunden i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. Budgeterat resultat Avesta kommun resultat 2015 var mycket bra. Återbetalning av AFA-medel, 10 mkr, tillfälliga medel för flyktingmottagnade, 5,3 mkr, bra skatteutveckling och goda resultat för verksamheterna har bidragit i en positiv riktning. Prognosen för 2016 visar + 63mkr, att jämföras med budget + 6 mkr. För de kommande åren beräknas resultatet uppgå till 9,7, 9, 5 respektive 9,7 mkr, totalt 29 mkr under planperioden. Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Minskar det egna kapitalet, till följd av underskott, ska det återställas inom tre år. Enligt nya regler för balanskravet finns numera möjlighet att sätta av medel de år som resultatet enligt balanskravet överstiger 2 % av skatter och generella statsbidrag. Medlen ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv. 2017 motsvarar ett resultat på 2 procent 25 mkr. Kommunen redovisat positivt årsresultat från 2010 och därmed uppfyllt gällande balanskrav. Kommunen har även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning med 2 procent respektive år förutom 2012. Resultatutjämningsreserv, RUR Från och med 2010 har resultat överstigande 2 procent enligt fullmäktigebeslut avsätts i en resultatregleringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur och om kommunen redovisar ett negativt resultat. Definitionen av lågkonjunktur är när det årliga underliggande skatteunderlaget för riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Upplösning får enligt RUR reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad balanskravsutredning. I Avesta uppgår den ackumulerade avsättningen till RUR efter bokslut 2015 till det maximala beloppet på 40 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen med koppling till konjunktursvängningar. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband 19

med delårsrapporten per 31 augusti 2016 till 91 procent. Budget 2017 innebär att relationstalet hamnar på 99,3 procent. Det kortsiktiga målet är att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 99 procent, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Mätt under perioden budgeteras nyckeltalet till 99,3 procent. % 2015 2016-08 2017 2018 2019 Verksamheten 94 90 97 97 96 Avskrivningar 2 2 2 2 3 Finansnetto 0 0 0 0 0 Totalt 96 91 99,3 99,3 99,3 Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och den kommunala utjämningen. För år 2016 ökar kostnaderna snabbare än skatteintäkterna. Investeringar Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 89 mkr för 2017, 92 mkr för 2018 och 55 mkr för 2019. Stora delar av fastighetsbolaget Gamla Byn AB:s volym utgörs av investeringar i lokaler för kommunens verksamheter. Betydande investeringar är planerade för Avesta Vatten och Avfall AB. Totalt beräknas investeringarna för hela koncernen att uppgå till ca 500 mkr. Investeringsvolymer 2017 2018 2019 Koncernen, preliminärt 215 180 110 - varav Avesta kommun 89 92 55 Skattefinansieringsgrad av investeringar Ett viktigt nyckeltal skattefinansieringsgraden som visar hur stor andel av investeringarna som har finansierats med skattemedel när den löpande driften har finansierats. Den senaste 5-årsperioden har finansieringen kunnat ske med egna medel. Självfinansieringsgraden för perioden ligger mellan 44-83 procent, vilket innebär att stora delar av investeringarna beräknas finansieras via nyupplåning då investeringsvolymen är hög och nivån för årsresultatet lågt. 20

mkr 2015 2016-08 2017 2018 2019 Nettoinvesteringar -58-21 89 92 56 Finansiering Kvar av skatteintäkter efter löpande drift 71 89 40 42 46 Självfinansieringsgrad 122% 424% -45% -46% -83% Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Solditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten minskar eller ökar. Soliditet enligt balansräkning 2016-08 2017 2018 2019 Soliditet, % 24 20 20 20 Soliditet exkl upplåning som sker för bolagens behov 49 40 38 38 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser 2016-08 2017 2018 2019 Soliditet, % -10-12 -11-10 Soliditet, exkl. upplåning som sker för bolagens behov -20-24 -20-19 Lån 2015 2016-08 2017 2018 2019 Avesta kommun 24 79 132 183 191 Låneskulden beräknas öka under perioden på grund av den höga investeringstakten. Kommunen kommer bland annat att göra investeringar i infrastruktur. Stora investeringar i verksamhetslokaler, som ägs av fastighetsbolaget Gamla Byn AB, är planerade under perioden. Dessa investeringar påverkar kommunens resultaträkning i form av ökade hyreskostnader. Den totala låneskulden för koncernen beräknas uppgå till ca 1,2 miljarder vid planperioden slut, vilket är inom ramen för den av kommunfullmäktige fastställda lånelimiten. Risk Kontroll Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll visar hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Finansnetto Till följd av den höga investeringstakten och den låga resultatnivån kommer det under perioden 2017-2019 att uppstå behov av extern finansiering. Detta kommer att innebära räntekostnader. Pensioner mkr 2015 2016-08 2017 2018 2019 Pensioner, kortfristig del 36 26 37 39 41 Avsättningar till pension 91 91 89 90 96 Pensionsförpliktelse äldre än 1998 621 616 599 591 590 T o tal pensio nsskuld 748 733 726 721 727 Förpliktelse i % av total skuld 83% 84% 83% 82% 81% Pensionskostnad som belastar resultaträkning 71 75 82 21

Finansiering av de årliga pensionskostnaderna sker via återlåning, det vill säga via beskattningsrätten. Pensionskostnader som belastar resultaträkningen under perioden är totalt 228 mkr. Känslighetsanalys Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden och därmed påverkar kommunens finansiella situation. mkr Löneförändring med 1 % inkl. PO samtlig personal i kommunen 9,4 Bruttokostnadsförändring med 1 % 14,7 Generella statsbidrag med 1 % 2,2 Förändrad utdebitering med 1 kr 48,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10 % 2,4 Förändrad barnomsorgstaxa med 10 % 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,6 Förändring av skatteunderlag 1 % 12,1 22

Särskilda beslut 2017-2019 Övergripande: 2017 2018 2019 Ramar är justerade för löneavtal till och med 30 september 2016 Belopp i tkr, om inte annat anges Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val/eu-val 250 250 Fullmäktigeberedning 100 100 100 Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl. pensionskostnader 28 919 30 485 31 373 Löneavtal och pensioner, (Mkr) 102 136 174 Tillfälliga medel Framtid Avesta för år 2017-2019 3 000 3 000 3 000 Myggprojekt, 250 250 250 Offentliga miljöer och infrastruktur, KS 46 2012 2 000 2 000 2 000 Åtgärder för ungdomsarbetslöshet 6 000 6 000 Utvecklingsmedel -500 Ekonomisystem uppgardering, projekt 1 000 Tillfälligt bidrag flyktingmottagande -64 325 Tillfälliga mdel integration och utveckling 15 000 15 000 12 000 Ramförändring - verksamhet Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag 211-14 135 Samhällsbetalda resor, nytt avtal 2017 2 925 1 900 780 Upphandling, uppräkning kommunbidrag 82 90 96 E-beställning, upphandling, koncerngemensamt system 250 Dokumenthanteringssystem, årskostnad 300 Servicecenter, lokal, personal och verksamhetskostnader 1 600 700 Ökade kostnader IT-licenser 800 Överförmyndarverksamhet 347 Investeringar - ramförändring Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar. Medel överförs till berörd styrelse efter färdigställande. Väghållning, broar, belysning 2 108 2 664 1 772 Fastigheter 84 84 84 Parker/grönytor/lekparker 226 226 226 Exploateringsområden 548 Övergripande projekt/medborgarförslag 218 181 181 Parker/grönytor/lekparker ökade driftkostnader 150 150 150 Åtgärder skolmiljöer, kaptj/hyreshöjande åtgärder 500 500 23

Omsorgsstyrelsen: 2017 2018 2019 Tillfälliga medel Försörjningsstöd 5 000 5 000 5 000 Ramförändring Ramförstärkning, styrelse, KF juni 22 000 Bildningsstyrelsen: Ramförändring Ramförstärkning, styrelse, KF juni 10 000 Västmanland-Dalarna Miljö och Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning 540 572 615 Planarkitekt, lokalutbyggn, 3D-verktyg 645 Finansiering: I finansnettot ingår: Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB 0,5 % av lånestocken 4 100 4 400 4 400 24

Drift- och resultatbudget Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Kommunfullmäktige 4 180 4 180 4 430 4 430 Kommunstyrelsen 327 214 307 923 347 892 381 534 varav Kommungemensamma kostnader 206 150 180 838 218 831 251 462 Omsorgsstyrelsen 450 090 477 842 477 842 477 842 Bildningsstyrelsen 525 270 537 157 537 157 537 157 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 13 876 15 061 15 633 16 248 SUMMA 1 320 630 1 342 163 1 382 954 1 417 211 Resultatbudget Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Verksamhetens nettokostnader -1 239 425-1 263 100-1 297 000-1 324 600 Avskrivningar -32 200-30 000-33 000-36 300 Verksamhetens nettokostnader -1 271 625-1 293 100-1 330 000-1 360 900 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 212 800 1 261 900 1 299 100 1 344 500 Statligt tillskott flykting/vårprop 64 325 42 800 42 800 30 600 Finansiellt netto 500-1 900-2 400-4 500 Förändring EGET KAPITAL 6 000 9 700 9 500 9 700 Nettokostnadsandel 99,5 99,3 99,3 99,3 25

Finansieringsbudget Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Versamhetens nettokostnader -1 239 425-1 263 100-1 297 000-1 324 600 Skatteintäkter o intäkter av bidrag 1 277 125 1 304 700 1 341 900 1 375 100 Finansiellt netto 427-1 900-2 400-4 500 1. Verksamhetens netto 38 142 39 700 42 500 46 000 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar -79 300-89 250-91 950-55 350 2. Investeringsnetto -79 300-89 250-91 950-55 350 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar 0 0 0 0 Upplåning Nyupplåning 43 000 53 000 51 000 8 000 3. Finansieringsnetto 43 000 53 000 51 000 8 000 Justering för icke rörelsekapitalpåverkande poster Avsättning pensioner -1 214-2 954-1 624 1 607 4. Icke rörelsekapitalpåverkande poster netto -1 214-2 954-1 624 1 607 Förändring av likvida medel (1+2+3+4) 628 496-74 257 26

Balansbudget Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 683 618 743 668 803 418 823 267 Bidrag till statlig infrastruktur 16 000 15 200 14 400 13 600 Omsättningstillgångar 190 440 190 936 190 862 191 119 SUMMA TILLGÅNGAR 890 058 949 804 1 008 680 1 027 986 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 366 476 376 176 385 675 395 375 därav Årets resultat 5 942 9 700 9 500 9 700 Avsättningar 146 414 143 460 141 836 143 443 Kort- och långfristiga skulder 377 168 430 168 481 168 489 168 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 890 058 949 804 1 008 680 1 027 986 Soliditet 41% 40% 38% 38% *balansbudgeten är exklusive Internbanken 911 Mkr. 27