med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 4 FEBRUARI 2007 Mat och miljö Den senaste tiden har klimatfrågan blivit mycket aktuell och diskuterad. Likaså att vi förbrukar mer av jordens resurser än vad ekosystemen klarar av. Många kanske tror att det lilla vi stoppar i oss varje dag - ett par kilo - inte har någon effekt på miljön, men det är inte sant. Under en livstid blir det ganska stora mängder. I snitt produceras betydligt mer än 70 000 kg mat och dryck per svensk under en livstid. Sjuttio ton mat motsvarar vad som ryms i fem fullastade långtradare. För oss alla tillsammans blir matmängderna otroligt stora. All den mat vi äter sätter sina spår, både i vår kropp och i den yttre miljön, både i den svenska miljön och i andra länders miljö. 37 % av jordens yta används för att producera livsmedel. Om 30 år, när vi är nio miljarder människor, kommer en tredjedel av de skogar och savanner som nu finns kvar att behövas till jordbruksmark. Maten står för 1/5 av Sveriges totala energianvändning. Många av miljöhoten har samband med energianvändningen. För varje kalori mat som produceras går det i snitt åt cirka 10 kalorier. För den mat som vi svenskar äter går det varje dag åt energi motsvarande 3 liter olja per person. Som konsument har man begränsade möjligheter att påverka produktionskedjan. Men genom bra matval kan man själv bidra till att minska miljöproblemen. Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholms läns landsting har tagit fram en vägledning, Ät S.M.A.R.T., för hur man ska välja mat som inte bara är skonsammare mot miljön utan också är bättre anpassad för de näringsbehov våra kroppar har sedan hundratusentals år av evolution. På kommunens hemsidor kan du läsa mer om Ät S.M.A.R.T. Gå in på http://www.ludvika.se och klicka på miljö till vänster på öppningssidan. Klicka på Agenda 21, sedan på Miljötips för alla, och sedan på Ät miljövänligt.
Om våra svenska kossor fick bygga upp sina muskler och sin mjölk på det gräs som växer alldeles gratis i Sverige - så skulle skogen kunna växa kvar i Brasilien i stället för att huggas ned för att odla sojabönor som ska skeppas över halva jorden som kraftfoder till svenska kor. Samtidigt som våra svenska hagar skulle slippa bli igenskogade. Åsas receptruta Familjesemla Ingredienser: 75 g matfett 2 1/2 dl ekomjölk 25 g jäst 1 krm salt 1/2 dl ekologiskt socker 1 ekologiskt ägg 7-8 dl ekologiskt vetemjöl Fyllning: 200 g mandelmassa, riven 1 dl ekologisk mjölk 2-3 dl ekologisk vispgrädde ekologiskt florsocker Tillagning Smält fettet, häll i mjölken och värm till 37grader. Smula sönder jästen i en bunke och rör ut den med lite av degspadet. Tillsätt resten av degspadet, salt, socker, ägg och nästan allt mjöl. Arbeta ihop till en smidig deg. Låt jäsa under duk ca 30 minuter. Tag upp degen på mjölat bakbord och knåda den lätt och forma en stor bulle. Lägg på plåt med bakplåtspapper, jäs under duk ca 20 minuter. Grädda bullen i nedre delen av ugnen ca 25 minuter. Låt kallna på galler under duk. Skär ut ett trekantigt lock på bullen. Ta ut en del av inkråmet med en gaffel. Blanda med mandelmassa och mjölk till en ganska lös smet. Fyll bullen blandningen. Klicka eller spritsa över vispad grädde. Lägg på locket och sikta över florsockret.
Gästskribent: Mariana Hasselström, Inköpssektionen Policyn för hållbar upphandling Ludvika kommun antog 2003 en Policy för hållbar upphandling. Det innebär att vi ställer miljökrav vid upphandling och därigenom ger en signal till marknaden att det finns en efterfrågan på produkter och tjänster som uppfyller dessa miljökrav. Ludvika kommun värderar hälso- och miljöaspekter högt vid upphandling av både varor och tjänster. De sexton nationella miljökvalitetsmålen ska ligga till grund vid all upphandling. Dessutom ska två principer gälla vid alla former av upphandling: Försiktighetsprincipen - varor som på goda grunder misstänks vara hälso- och miljöfarliga ska undvikas. Utbytesprincipen - de varor som väljs ska vara de som är minst hälso- och miljöbelastande. Följande varor ska inte köpas in utan att särskilda skäl : Livsmedel med innehåll av gentekniskt modifierande ingredienser enligt EU:s märkning. Varor med innehåll av ämnen som kemikalieinspektionen klassat som miljöfarliga. Varor med innehåll av PVC. Varor impregnerade med bekämpningsmedel. Vid upphandling använder vi på inköp EKU-delegationens (delegation för ekologiskt hållbar upphandling) datorbaserade verktyg som innehåller förslag till miljökrav för olika produktgrupper. Alla i kommunen som ansvarar för inköp av varor och tjänster eller entreprenader är ansvariga för att inköpen sker i enlighet med policyn för miljöanpassad upphandling (som du kan hitta på Kuriren under policydokument eller beställa den från inköpssektionen). Inköpssektionen ansvarar för att all gemensam upphandling följer denna policy. Upphandlingsverksamheten inom kommunen revideras årligen i kommunens miljöbokslut med kontroll på huruvida upphandlingarna följt miljökraven under året. Exempel på upphandling där vi har lagt ned stor vikt vid miljö är tex korttidshyra av fordon till kommunanställda. Det är endast miljöfordon (etanol eller diesel) som får hyras. Även vid livsmedelsupphandlingen har vi satt krav på de bilar som levererar maten till våra kök. Mariana Hasselström, Inköpssektionen
FETTET I MATEN Det har varit mycket uppmärksamhet och debatt kring transfetter, och då särskilt de transfetter som är kemiskt framställda - delvis härdade fetter. Delvis härdade fetter finns i livsmedel som kex, micropopcorn och pommes frites. Transfetter finns naturligt i mindre mängder i kött och mjölk från idisslande djur. Dessutom tillverkar livsmedelsindustrin transfetter på konstlad väg genom att flytande växtoljor, som innehåller omättade fettsyror, genomgår en särskild process. Resultatet blir att molekylerna blir raka i stället för krokiga. Då blir oljorna halvflytande, som smör eller skokräm, och mycket hållbara. De får också en väldig förmåga att klegga igen människors blodkärl. Hur vet man om ett livsmedel innehåller transfett? I Danmark har man lagstiftat om att fettet i produkterna inte får innehålla mer än två procent transfetter. I Sverige finns ingen lagstiftning som gör att innehållet av transfettsyror måste stå på innehållsförteckningen. Om härdat fett är en ingrediens ska det framgå i ingrediensföreteckningen. Beteckningen delvis härdat fett innebär att varierande mängder transfettsyror ingår. Fullhärdat fett innehåller inte transfettsyror, men det finns inga krav på att mer specifikt ange om fettet är delvis härdat eller fullhärdat. Det bästa du kan göra är att undvika produkter som innehåller delvis härdat fett. Det råkar finnas i mat som vi alla borde begränsa vårt intag av: kakor, glass, friterade produkter, snacks, kex, bakverk, bl.a. Mer om transfetter kan du läsa på www.slv.se. Inget härdat fett i KRAV-märkt I KRAV-märkta produkter tillsätts inga härdade fetter. KRAVs regler tillåter nämligen inte härdade fetter, vare sig delvis eller fullhärdade. Den KRAV-märkta maten ska vara så naturlig som möjligt. Därför tillåts inga syntetiska färgämnen, smakämnen eller aromämnen, härdade fetter, GMO eller syntetiska kemiska bekämpningsmedel vid framställningen av KRAV-märkta livsmedel.
Rättvisemärkts generalsekreterare på Ludvikabesök Emma Enebog, som vikarierar för barnlediga Alice Bah Kuhnke som generalsekreterare för Rättvisemärkt/Fairtrade, var i Ludvika den 7 februari. Hon träffade bland annat elever från samhällsvetarprogrammet på VBU, representanter från kommunledningen och allmänhet. I Ludvika och Grangärde kommer det att startas arbetsgrupper/studiecirklar på temat rättvis/etisk handel. När du köper Rättvisemärkt bidrar du till att - odlare och anställda får skäligt betalt för sitt arbete - demokratiutveckling och organisationsrätt främjas - barnarbete och diskriminering motverkas - miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas - lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Gunnels miljötips: Regnskog nu på varje svensks tallrik Varje dag bidrar vi svenskar till att några av världens artrikaste områden försvinner. I de varor vi dagligen konsumerar, till exempel margarin, glass, kex och smink, finns en vegetabilisk olja som har stor påverkan på miljö och människor i syd. Det handlar om odling av palmolja som tredubblats under de senaste 30 åren. För få känner till sambanden och tar ansvar för konsekvenserna. Palmolja och soja ger viktiga inkomster och arbetstillfällen i de länder där de produceras, men nu sker det på ett ohållbart sätt. Tillsammans kan vi bidra till en mer uthållig produktion av palmolja och soja genom att: Välja KRAV-märkta eller rättvisemärkta varor detta sänder en tydlig signal till handeln. Välja FSC-märkt när vi köper möbler eller annat som innehåller tropiskt trä. Efterfråga hållbart framtagen palmolja och soja. Källa: Världsnaturfonden WWF
Vi som jobbar med Ekomålet är anknytning Monika Ahrås, kostsamordnare 6454 Gunnel Persson, förskollärare Stensvedens Förskola 6702 Bo Staaf, Agenda 21-samordnare 6106 Åsa Skoog, skolmåltidsföreståndare Kyrkskolan 6194 Anneli Lindahl, skolmåltidsföreståndare Lorensbergaskolan 6247 Ursula Furtig, folkhälsosamordnare 6228 Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör 6365 Redaktör och ansvarig utgivare: Bo Staaf Agenda 21-samordnare Tel 861 06 bo.staaf@ludvika.se