PROJEKTMATERIAL Fältstudieanalys i grupp med IT-stöd Mariannelunds folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1
Innehållsförteckning Fältstudieanalys i grupp med IT-stöd... 3 A. Projektledare... 3 B. Projektpresentation... 3 1. Bakgrund:... 3 2. Syfte:... 3 3. Aktörer:... 4 4. Den egna organisatoriska miljön :... 4 5. Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande... 5 6. Projektets uppläggning:... 5 7. Samarbete/samverkan... 5 D. Resultat... 6 8. Kursekonomi:... 6 9. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln:... 6 10. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:... 6 11.Utvärdering av projektet:... 7 2
Fältstudieanalys i grupp med IT-stöd Kort sammanfattning Projektet har tagit fram arbetsmetoder för att i grupp analysera stora datamängder från fältstudier (t.ex. 30 intervjuer). Tretton forskare, folkhögskollärare och högskollärare har träffats fem dubbeldagar för att pröva och konstruera arbetssätt för gruppanalys, som man sedan använt i sin egen undervisning. Analysprogrammet Nud*ist, enkätprogrammet Attityd, Mindmap-program, post-it lappar, lerskulptur, storgruppsmetodik, gestaltande arbetssätt, smågruppsorganisation, tankebok och forumspel är några arbetssätt vi prövat. Arbetssätten kan användas på olika slags folkhögskolekurser, i studiecirklar, på högskolor och inom utbildningar som relaterar till en yrkeskontext (t.ex. lärarutbildningar). Metoderna kan också användas där ett omfångsrikt material ska bearbetas tillsammans, som i utvärderingar och framtidsverkstäder. Våren-2001 utges en bok där teoretiska perspektiv, pedagogiska miljöer och metoder beskrivs. A. Projektledare Johan Arvidsson, Mariannelunds folkhögskola, samt Sune Fahlgren, Örebro Teologiska högskola. B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? De fyra sökande folkhögskolorna har börjat en församlingsbaserad teologisk ledarutbildning. Där utgör fältstudier en central del för att relatera studierna till konkreta kontexter. I samarbete med Örebro Teologiska högskola behövde vi utveckla metodik för detta. Eftersom utbildningen är IT-stödd behöver bearbetningen delvis ske med datorer innan träffarna. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Folkhögskolekurserna har alltid haft inslag av fältstudier, men inte systematiskt utvecklat arbetssätt för att ta vara på informationen som samlats in. Projektledaren har i kurser och konsultationer för ideella föreningar och församlingar utvecklat några arbetssätt som skulle prövas och förbättras i projektet 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Medvetenhet och erfarenhet hos projektdeltagare om hur fältstudier i grupp kan bedrivas. En idéskrift med teoretiska perspektiv och praktiska metoder för analys av stora datamängder. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? 3
Nej inte i sig, men projektdeltagarna ändrades från de som skulle bygga upp en fältbaserad teologisk utbildningen till övervägande folkhögskollärare på vanliga kurser. Vilket i och för sig var en positiv breddning. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Projektledarna stod för den mesta av idégivningen och planeringen. Ytterligare elva kolleger genomförde försök i sin undervisning och var med att forma innehåll och uppläggning av våra fem träffar, samt studiebesök och kurser som vi deltog i. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Hyllie Park folkhögskola och Örebro Telogiska högskola, eftersom de också bedriver församlingsbaserad teologisk utbildning. En viss samverkan har också förekommit med Vuxenutbildarcentrum, Linköpings universitet 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsens (folkhögskolans); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. De fyra folkhögskolorna har goda folkbildningskulturer, utan särskild pedagogisk profilering. Samtliga skolor har internat. IT-användningen är inte särskilt prioriterad, men används i det dagliga arbetet. Även datorinriktade kurser finns. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Deltagarna kommer säkert att använda fältstudier som ett medvetet redskap i studierna även i fortsättningen. Pedagogdagar för lärare vid församlingsbaserad teologisk utbildning har hållits av projektledare, då även ett nätverk bildades för att utveckla det fältbaserade konceptet. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Dataprogrammen som använts i projektet, har använts i andra kurser och som utvärderingsinstrument på hela skolan. Deltagarna använder metodiken i sin egen undervisning på långkurser. Inom folkhögskollärarprogrammet har projektledaren genomfört fältstudier med 75 deltagare, som bearbetades på mänga olika sätt under fem dagar. Det gav en viktig utveckling av den utbildningen. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vem/vilka planerades och genomfördes projektet? Ursprungligen var målgruppen de lärare som skulle bygga upp en ny fältbaserad teologisk utbildning i samverkan mellan fyra folkhögskolor och Örebro Teologisk högskola. Varför vände sig projektet till just dessa? Den fältbaserade utbildningen Pingstförsamlingarnas teologiska seminarium var ett nytt koncept, där vi behövde utveckla ett pedagogiskt tänkande och metoder för arbetet. 4
Hur informerade ni om projektet? Texter och samtal med rektorer på inblandade skolor. Samtal med möjliga lärare. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Nej, rektorerna ville hellre ha ett par från varje skola, för att få spridning på idéerna. Lärarna för den teologiska utbildningen rekryterade sent (ett halvår efter projektstarten), vilket försvårade vidgningen till dem. Efter projektets slut har det emellertid funnits ett ökat intresse för projektets pedagogiska idé,. C. Utveckling/Genomförande 6. Projektets uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde projektet på? Projektets pedagogiska idé bygger på social konstruktivism. Hur individer bygger upp kunskap i samspel med varandra. Genom IT-program och gestaltande arbetssätt kan alla hjälpas åt att konstruera kunskap, vilket sparar in arbetstid. Det som skulle ta en vecka för en individ tar ett par timmar för 20 personer. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Olika arbetssätt prövades och utvecklades i projektgruppen vid våra träffar. Projektdeltagarna prövade sedan dessa arbetssätt i sin egen undervisning under mellanperioden. Vid nästa träff utvärderades arbetssättet och justerades. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Ja, delvis. Vid tre tillfällen fungerade det, men när vi lärde oss dataprogram blev det en kurs och det var svårt att få tid till att pröva dem i den egna undervisningen. 7. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Det har fungerat mycket bra. Både Hyllie Park fhs och Örebro Teologiska högskola har prioriterat projektet högt och gett goda bidrag. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Som sagt, inga problem. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? De sökande folkhögskolorna har prioriterat projektet väl och samarbetet har gått mycket bra. En eftersläpande problematik har dock varit att den ursprungliga målgruppen för projektet (lärare inom Pingstförsamlingarnas teologiska seminarium) inte deltagit. Projektledare har bytts ut längs vägen och en skola har inte deltagit med någon person, beroende på sjukdom och ändrade arbetsförhållanden. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? 5
(Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Personliga och ideologiska motsättningar mellan projektidé hur det skulle förverkligas i den egna organisationen. Dessa spänningar har i stort handlat om akademisk eller folkbildningsmässig kultur och har successivt bearbetats och minskat under projekttiden. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Samarbetet har fungerat väl, med motiverade deltagare. Det har dock varit svårt för alla att kunna prioritera mertiden som det innebär att lägga in ett arbetssätt i pågående undervisning med kort varsel. Projektdeltagarna har ändå verkligen ansträngt sig att pröva olika arbetssätt och delta i projektträffarna. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Tidsprioritering av ett projekt som ligger lite vid sidan om det vardagliga arbetet. Projektledarna har varit sjuka i olika omgångar, vilket fördröjt arbetet. D. Resultat 8. Kursekonomi: Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Projektet var budgeterat till 405.000 kr. Dessutom tillkommer arbetstid för åtta projektdeltagare på ca 10% under ett år. Projektledare och en deltagare avlönades av projektet, och två deltagare hade oftast förhinder att delta. Arvodering för bokskribenter och tryckning bekostades av projektet. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. Kostnader för gruppträffar blev lägre än beräknat och kostnader för artikelskrivande i boken blev något större eftersom vi hittade mer att skriva om 9. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? 10. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Positiva respektive negativa erfarenheter som ni vill dela med er. Vi har hittat och skapat flera bra arbetssätt för att analysera stora datamängder i en grupp. Användningen av dataprogram för storgruppsanalys kräver en hel del utbildning. Nud*ist lärde vi oss hjälpligt på två dagar. Attityd går på några timmar, liksom Atlas.ti och Decision Explorer. För distansstuderande kan det vara ett naturligt redskap, men för lokala kurser känns det som en hög tröskel. 6
Fältstudier ger spännande lärprocesser i kurserna. Våra egna experiment har varit lärorika. Det har varit roligt och inspirerande att arbeta i en projektgrupp från olika folkhögskolor. Fältstudier tar tid, men det är väldigt många mervärden som skapas, såsom kunskaps-sökande träning, skapa unik förståelse, samarbete, kontextualisera lärandet mm. Vi behöver utveckla arbetssätt som inte bara reflekterar och analyserar ett fältstudium, utan också stöder varandra till engagemang och fördjupad praxis i en miljö där vi har mandat att förändra (t.ex. vår egen arbetsplats eller förening) Motivationen har varit hög, men det är svårt att få tiden att räcka till för alla. Projektet har breddats från församlingsbaserat arbetssätt till lärarutbildning och olika slags folkhögskolekurser. Det tycker vi har varit en styrka. 11.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Vi har haft kontinuerliga avstämningar längs vägen. Deltagarna har fått lämna synpunkter på denna beskrivning. Publicering Folkbildningsrådet har ingen publicering av skrifter och har därför gett oss fria händer att förlägga idéskriften. För närvarande pågår samtal med Skapande Vetande, Filosofiska fakultetens skriftserie vid Linköpings universitet, samt Bilda förlag (fd Brevskolan). Från projektet medverkar åtta skribenter och ytterligare tre skribenter har lovat att bidra med perspektiv som vi inte hunnit med. Sune Fahlgren och Johan Arvidsson är redaktörer. Tillsammans med Roland Spjuth och Göran Sahlberg träffades de under vecka 21 för att forma de teoretiska perspektiven i skriften. Fyra av våra försök har kortfattat beskrivits i en artikel av Johan Arvidsson i Här och Nu! utgiven av Centrum för universitetspedagogik vid Linköpings universitet (CUP-rapport nr 5, 1999). I september 2000 presenterades projektet som en tvådagars kurs för lärare i församlingsbaserad teologi. Här följer en översikt av innehållet i idéskriften Utforska livet tillsammans. 1. Pedagogiska miljöer Projektgruppen har bestått av folkhögskollärare (med Allmän kurs och bibelkurser), lärare vid församlingsbaserad teologisk utbildning, samt lärarutbildare. I idéhäftet beskriver vi dessa tre pedagogiska miljöer och hur fältstudier används där. Bert Ingelsten: Församlingsbaserad teologisk utbildning. Stefan Green: Ölands folkhögskola forskande och gestaltande folkbildning Johan Arvidsson: Folkhögskollärarutbildning på distans 2. Perspektiv på fältstudier Även om betoningen i projektet har varit att få fram metodiska redskap för gruppanalys, så har vi givetvis också format en fördjupad förståelse av fältstudiemetodik, olika vetenskapstraditioner, undervisningsprocesser och kunskapsutveckling. Dessa mer teoretiska perspektiv formuleras i några inledande kapitel i idéhäftet: Sune Fahlgren: Vad fältstudier innebär och vilken grundprocess vi utgår ifrån. Johan Arvidsson: Skapa kunskap i grupp 7
Roland Spjuth: Skapa teologi och ideologi utifrån praktikmiljö Göran Sahlberg: Konstnärlig gestaltning av fältstudie. Anders Bruhn: Dataprogram för att analysera material. Eva-Marie Harlin: Utomhuspedagogik som teori och metodik. 3. Arbetssätt för gruppanalys Den andra delen av boken ger exempel på tio olika arbetssätt för att analysera stora datamängder från fätstudier. Johan Arvidsson: Kategorisering av intervjusvar eller erfarenheter med hjälp av post-it lappar på stora spännpapper. Sven-Olov Möller: Olika mindmapstrukturer för att synliggöra en gemensam bearbetning. Mindmapprogram för datorer (Inspiration, Decision Explorer, Mindmanager mfl.) Margaretha Möller: Dataprogrammet Attityd, för att göra enkäter på webben och bearbeta svaren statistiskt på ett enkelt sätt. Anders Bruhn: Nud*ist, ett forskningsprogram för kvalitativ analys av intervjuer eller andra texter. Genom en sammanslagningsfunktion kan smågrupper bearbeta delar av materialet på olika håll i landet. Johan Arvidsson: Storgruppsbearbetning med smågruppsanalys i olika steg. Johannes Kvissberg och Johan Arvidsson: Gestaltande arbetssätt för att uttrycka och sammanbinda idégenerande samtal. Jan-Erik Perneman: Tankebok. Sune Fahlgren: Återkommande tolkningsprocess under en fältstudievecka. (). Peter Lindberg: Forumspel. Studiebesök och kurser Några i gruppen har i en kurs i storgruppsmetodik med Barbara Bunker och Billie Alban, samt en kursdag i Casemetodik för att hitta arbetssätt därifrån. Några deltagare besökte Ölands folkhögskola för att se hur de arbetar utforskande och gestaltande. Sune Fahlgren har medverkat vid lärardagar för församlingsbaserad teologisk utbildning vid Baptistseminariet i Tartu. (Johan o Roland kunde inte följa med p.g.a. sjukdom). Rapporten skriven av Johan Arvidsson Projektledare 00-10-30 8