Väg E12 delen Röbäck- Klockarbäcken

Umeåprojektet, Västra länken ARBETSPLAN BESKRIVNING Väg E12 delen Röbäck- Klockarbäcken Umeå kommun, Västerbottens län Utställelsehandling, 2012-03-21 Dnr: TRV 2012/13832 A

Dokumenttitel: Beskrivning, Västra länken, Väg E12 delen Röbäck-Klockarbäcken Skapat av: Tyréns AB Dokumentdatum: 2012-03-21 Dokumenttyp: Utställelsehandling DokumentID: 82115241 Ärendenummer: TRV 2012/13832 A Publiceringsdatum: 2012-03-21 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Leif Strinnholm Uppdragsansvarig: Jesper Klefsjö/ Örjan Johansson Tryck: Arkitektkopia Distributör: Trafikverket Region Nord, Box 809, 971 25 Luleå, telefon: 0771-921 921.

0BInnehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund och motiv... 4 2.1 Förutsättningar... 4 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut... 18 3 Syfte, mål och avgränsning... 26 3.1 Arbetsplanens syfte... 26 3.2 Projektets syfte och mål... 26 3.3 Referensstandard... 26 4 Vägförslaget... 27 4.1 Arbetsplanens omfattning... 27 4.2 Trafik... 28 4.3 Typsektioner... 29 4.4 Plan- och profilstandard... 31 4.5 Korsningar och anslutningar... 33 4.6 Geotekniska och geohydrologiska förhållanden... 35 4.7 Kollektivtrafik... 36 4.8 Gång- och cykeltrafik... 36 4.9 Broar och andra byggnadsverk... 38 4.10 Skadeförebyggande åtgärder... 39 4.11 Övriga väganordningar... 44 4.12 Andra åtgärder och anordningar... 45 5 Väghållningsansvar för allmänna vägar... 49 5.1 Förändring av väghållningsområde... 49 5.2 Förändring av allmän väg... 49 6 Konsekvenser av vägförslaget... 50 6.1 Trafiktekniska konsekvenser... 50 6.2 Miljökonsekvenser... 52 6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning... 63 6.4 Påverkan under byggnadstiden... 63 7 Markåtkomst... 66 7.1 Fastställelseprövning... 66 7.2 Vägområde för allmän väg... 67 7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt... 68 7.4 Område för enskild väg... 68 8 Kostnader... 68 9 Fortsatt arbete (genomförande)... 68 9.1 Bygghandling... 68 9.2 Dispenser och tillstånd... 69 9.3 Produktion... 70 9.4 Kontroll och uppföljning... 70 10 Sakägare... 70 11 Samrådsredogörelse... 71 12 Ordlista... 72 13 Underlagsmaterial... 74 2

1 Sammanfattning Väg E12/Vännäsvägen och väg E4 ger upphov till en del av de brister och problem som finns i Umeås centrala delar, bland annat bristande framkomlighet, tillgänglighet, hälsa och säkerhet. Den tunga trafiken saknar förbifart eller alternativa vägar utanför Umeå, särskilt till de huvudsakliga målpunkterna vid verksamhetsområden och godsterminaler i västra delen av Umeå men även för öst eller västlig trafik till eller från inlandet med mål i industrier och hamn i Holmsund/Obbola. För att förbättra trafikmiljön i de centrala delarna av staden har Umeåprojektet initierats vilket innebär att skapa en ringled runt Umeå. Ringleden består av Norra, Västra och östra länken. En central länk omfattar åtgärder på nuvarande väg E4/E12 i centrala Umeå. Vägsystemet är avsett att vara klart 2014. Denna arbetsplan omfattar sträckan Röbäck-väg E12/Vännäsvägen och benämns delen Röbäck-Klockarbäcken. Delsträckan har en längd av cirka 5,5 km och är en del av Västra länken som ingår Umeåprojektet. Arbetsplanen omfattar: Nybyggnad av en 2+1 väg med 14 meter belagd vägbredd. Avskiljning av motriktade körfält med ett mitträcke. Trafikplats av rutertyp vid Röbäck. Trafikplats av klövertyp vid Klabbölevägen. En cirkulationsplats i anslutning till väg E12/Vännäsvägen Två portar/passager under ny väg Sex broar över ny väg En ny högbro med gång- och cykelväg över Umeälven Nya anslutningar till befintliga gång- och cykelvägar och till bron över Umeälven De viktigaste positiva konsekvenserna av projektet är att framkomligheten och trafiksäkerheten på Europavägnätet samt i det övergripande lokala trafiksystemet förbättras samt att luft- och trafikmiljö i de centrala delarna av Umeå förbättras. Effekter och konsekvenser för miljö och hälsa kommer sammantaget att innebära stora negativa effekter främst med avseende på landskapsbild, naturmiljö, boendemiljö och närrekreation. Skärningen genom Röbäcksliden och Lidberget innebär att ett lättillgängligt och mycket fint skogsparti med gles genomsiktlig tallskog blir mindre tillgängligt och svårutnyttjat. De orörda och tysta älvslandskapet påverkas påtagligt av den höga bron över älven och av trafiken på bron. Naturvärdena i älvniporna kommer att påverkas av de stabilitetshöjande åtgärderna som erfordras samt av brobyggnationen. Risken för påtaglig skada av nyckelbiotopen på båda sidor av älven under byggtiden är mycket stor och måste beaktas vid planering av brobygget. 3

Vägen påverkar boendemiljön i stor omfattning. Vägen skapar en stor barriär mellan Prästsjön och villakvarteren, tar skogsmark i anspråk som nyttjas för närrekreation och lek samt bidrar till ökade bullernivåer. Total anläggningskostnad har beräknats till cirka 717 miljoner kronor kr i prisnivå 2011. 2 Bakgrund och motiv 2.1 Förutsättningar 2.1.1 Allmänt Bakgrund Befintligt objekt är beläget i Umeå kommun, Västerbottens län. Väg E4 och E12/Vännäsvägen är de största trafiklederna till Umeå och har en gemensam sträckning genom Umeås centrala delar. Väg E4 är ett tungt godsstråk för vägtransporter i norra och mellersta Sverige, och utgör en nationell stamväg längst norrlandskusten. Väg E12 är också en nationell stamväg, vägen sträcker sig från väg E6 som går längs den norska kusten i väster via färjeförbindelsen över Kvarken till det finska och ryska vägnätet i öster. Både väg E4 och E12/Vännäsvägen har stor betydelse för lokala transporter mellan stadsdelar samt för gods- och persontransporter i Umeå. Vägarna har även regional betydelse för arbetspendling. Väg E12/Vännäsvägen och väg E4 ger upphov till en del av de brister och problem som finns i Umeås centrala delar, bland annat bristande framkomlighet, tillgänglighet, hälsa och säkerhet. Den tunga trafiken saknar förbifart eller alternativa vägar utanför Umeå, särskilt till de huvudsakliga målpunkterna vid verksamhetsområden och godsterminaler i västra delen av Umeå men även för öst eller västlig trafik till eller från inlandet med mål i industrier och hamn i Holmsund/Obbola. För att förbättra trafikmiljön i de centrala delarna av staden har Umeåprojektet initierats vilket innebär att skapa en ringled runt Umeå. Ringleden består av norra, västra och östra länken. En central länk omfattar åtgärder på nuvarande väg E4/E12 i centrala Umeå. Vägsystemet är avsett att vara klart 2014. Denna arbetsplan ska utgöra underlag för upphandling av objektet för ny väg från Röbäck till Klockarbäcken. Befintligt objekt är beläget i Umeå kommun, Västerbottens län. 4

Figur 2.1.1-1 Karta som visar Umeåprojektet i sin helhet Aktuella förhållanden Väg E4 som passerar 2 till 3 kilometer söder om arbetsplaneområdet och väg E12 som objektet ansluter till i områdets norra del är båda nationella stamvägar och har en viktig funktion för nationella, regionala och lokala transporter. Väg E12/Vännäsvägen är en asfaltbelagd väg med två körfält med en vägbredd på cirka 9,5 meter. Bärighetsklassen är BK 1 och skyltad hastighet 90 km/tim. Väg 632/Baggbölevägen, norr om älven, är 6,3 meter bred med skyltad hastighet 50 km/tim. Väg 512/Gräsmyrvägen och väg 522/Riksvägen har en viktig funktion för den lokala trafiken mellan Umeå, Röbäck och byarna väster om Röbäck. Väg 522 fungerar idag som en tvärförbindelse mellan väg E4 och Röbäck, väg 512, Umåkers travbana och Volvo lastvagnar. Den används även för omledning av trafik när det uppstår hinder på väg E4. Väg 512/Gräsmyrvägen har en skyltad hastighet på 50 km/tim och en vägbredd på 6 meter. Väg 554/Klabbölevägen på södra sidan älven från Sörfors via Klabböle med anslutning till Travbanevägen är viktig för trafik till/från området i och mellan dessa byar men också som omledningsväg vid hinder uppströms älven, till exempel på E12-bron vid Vännäsby. Längs väg 554 varierar den skyltade bredden är 6,5-9 meter bred. Väg 528/Travbanevägen är in-/utfartsväg till både Volvo lastvagnar och Umåkers travbana. Slättmarksvägen som fungerar som tillfart till Volvoverken via 5

Travbanevägen, är en kommunal gata. Väg 528/Travbanevägen har en skyltad hastighet på 70 km/tim och en vägbredd på 6,5 meter. Inne i Röbäcks by finns några sträckor med 30 km/tim, på kommunala gator förbi skolor och förbi centrumdelen vid affär. De största kommunala vägarna i Röbäck är Härvelvägen och Skravelsjövägen, som både har funktion av in-/utfartsvägar till byn. Figur 2.1.1-2 Befintliga områden och vägar i anslutning till nuvarande vägsträcka. 6

2.1.2 Trafikförhållanden Trafikmängder Trafikverket och Umeå kommun har genomfört mätningar av trafikmängderna på vägarna i området, se figur 2.1.2-1 och 2.1.2-2. ÅDT, årsdygnstrafik, är det genomsnittliga trafikflödet per dygn under ett år och anges ofta med enheten fordon/dygn. VaDT, vardagsdygnstrafiken, är medeltrafikflödet under vardagsdygn (måndag till fredag), och anges ofta med enheten fordon/vardagsdygn. ÅDT Andel tung trafik Väg 512, Gräsmyrvägen 2 590 ÅDT väster om 6 730 ÅDT öster om ca 6% väster om ca 7,5% öster om Travbanevägen Travbanevägen (2009) Väg 522, Riksvägen 1 500 ÅDT (2009) ca 7% (Röbäck-E4) Väg 528, Travbanevägen 1 000 ÅDT (20 9) ca 15% Väg 554, Klabbölevägen 500 ÅDT (2009) ca 16% Väg E12/ Vännäsvägen ca 7 375 ÅDT (2009) 9 200 Vadt (2009) ca 5% (Trafikverkets mätning) Väg 632, Baggbölevägen/ Sockenvägen 770 ÅDT (1999) ca 4% Figur 2.1.2-1 Uppmätta trafikmängder, ÅDT och VaDT, för nuvarande vägar. Mätår anges inom parentes. Figur 2.1.2-2 Uppmätta trafikmängder, ÅDT, för nuvarande vägar För övriga kommunala gator i närområdet saknas trafikmätningar. 7

Kollektivtrafik Söder om älven finns det ett flertal lokala busslinjer och länstrafiklinjer som i första hand trafikerar sträckan Röbäck Umeå. Lokaltrafiken trafikerar Röbäck med linje 6, 9, 69 och snabblinjen 73 mot Universitetet. Samtliga dessa linjer angör Röbäck via Skravelsjövägen väg 522/Riksvägen och vidare in mot Umeå via väg 512/Riksvägen. Länstrafiken passerar en vardag med 10 turer, linje 105 från Nyåker och linje 55 från Vännäs. De flesta turer går genom Röbäck och viker sedan av mot väg 512/Gräsmyrvägen vid ICA. Norr om älven finns flera länstrafiklinjer som passerar genom området, på sin linjesträckning mellan Umeå och en del tätorter i Västerbottens inland eller till/från Mo i Rana i Norge. Länstrafiklinje 13-15, 19 och 31 passerar längs E12/Vännäsvägen och har hållplatser i båda färdriktningarna väster om korsningen med N Kullavägen/Umedalsallén. Linje 16 trafikerar även väg 632 Baggbölevägen. Öster om området finns väl utbyggd lokal busstrafik mellan Klockarbäcken- Umedalen Umeå via linje 1 och 72. Gång och cykeltrafik Umeå kommun har generellt sett ett väl utbyggt cykelvägnät och gång- och cykelresornas andel av vardagsresorna är betydande (cirka 35 %). Söder om älven finns ett huvudcykelstråk mellan Röbäck och Umeå, från Skravelsjövägen och vidare längs Riksvägen in mot centrum. Vardagsdygnstrafiken för åren 2005 till 2008 var i medeltal cirka 700 cyklister längs detta huvudstråk. I övrigt finns ett flertal lokala cykelvägar i Röbäck och längs Slättmarksvägen (in- /utfart Volvo lastvagnar). Inom Röbäck är det främst längs delar av väg 512/Gräsmyrvägen, Härvelvägen, Skravelsjövägen och Sänkmyrvägen, som har längre sträckor med gång- och cykelväg. Norr om älven finns ett populärt cykelstråk längs Umeälven. Inom Umedalen finns ett utbyggt lokalt cykelvägnät som har förbindelse med Klockarbäcken. Från Umedalen och in mot Umeå finns två huvudcykelstråk, där vardagsdygnstrafiken, i gränsen mot Backenområdet, år 2005 till 2008 var nära 1000. Konfliktpunkter/korsningar Det finns tre trevägskorsningar inom eller i angränsning till nya vägområdet för väg E12/Västra länken: Väg 512/Gräsmyrvägen - väg 528/Travbanevägen Väg 512/Gräsmyrvägen - Härvelvägen Väg 528/Travbanevägen - Slättmarksvägen Barriäreffekter Korsningen väg 512 Gräsmyrvägen/ Travbanevägen kan upplevas som en barriär för oskyddade trafikanter. Detta gäller särskilt för barn på väg till eller från skola och service i Röbäck då korsningen trafikeras av en relativt stor andel svängande tung trafik från Travbanevägen. 8

2.1.3 Olycksstatistik Redovisad statistik bygger på alla typer av olyckor som är rapporterade till sjukvård och polis mellan år 1999 och 2010. I korsningen väg 512/Gräsmyrvägen och väg 528/Travbanevägen har totalt tre olyckor inträffat; en korsningsolycka, en mötesolycka och en mellan en personbil och en fotgängare. Av samtliga olyckor var en svår olycka och två lindriga olyckor. Se figur 2.1.3-1. Längs väg 582/Travbanevägen har fyra olyckor rapporterats; tre singelolyckor och en cykelolycka. Samtliga olyckor var lindriga. Se figur 2.1.3-1. Figur 2.1.3-1. Polis- och sjukhusrapporterade olyckor på väg 528/Travbanevägen och i korsningen mellan väg 512/Gräsmyrvägen och väg 528/Travbanevägen. Längs väg 632/Baggbölevägen har två olyckor med gående rapporterats. Båda olyckorna var lindriga. Se figur 2.1.3-2. 9

Figur 2.1.3-2. Polis- och sjukhusrapporterade olyckor på Baggbölevägen. 2.1.4 Bebyggelse- och markanvändning Planerad väg mellan Röbäck och Vännäsvägen går genom ett område som under lång tid präglats av mänsklig påverkan. Vägsträckan börjar i utkanten av Röbäcks by i övergången mellan odlingslandskap och skogsmark. Strax därefter korsar vägen ett stort, nedlagt grustag som successivt börjar beskogas. Efter grustaget passerar väglinjen Röbäcksliden och Lidberget som genomkorsas av hästvägar, strövstigar och skidspår. Öster om väglinjen finns ytterligare ett stort grustag där täktverksamhet pågår. På Lidbergets sluttning ner mot Umeälv bedrivs ett aktivt skogsbruk. Niporna vid älven är branta och skyddsvärda för naturvården. I älven sker fiske. Umeleden mellan centrum och Baggböle passerar väglinjen längs den norra strandkanten. Väster om väglinjen finns ett antal fritidshus. På en udde nere vid älvstranden finns iordningställda grillplatser. Markanvändningen norr om Umeälv domineras av odlingsmark och bostäder. Området på den norra sidan av älven fram till Vännäsvägen avgränsas på den västra sidan av Baggböle by och på den östra sidan av stadsdelen Umedalen med villakvarter. Ett större odlingsområde som brukas aktivt finns i den västra delen och sträcker sig mellan Baggbölevägen och Vännäsvägen. Mindre arealer åkermark finns vid älvnipan samt öster om Prästsjön vid Vännäsvägen. I områdets mitt finns ett skogsområde och en liten sjö (Prästsjön). Skogen nyttjas för rekreation och friluftsliv och här finns även en skolskog. Sjön är en välkänd fågellokal. I översiktsplan, Umeå kommun, Fördjupning för Umeå, Umeås framtida tillväxtområde (Samrådshandling juli 2010) anges Lidberget som framtida byggelseområde, skogsområdet söder om Prästsjön som stadsdelsskog och området runt sjön anges som skyddsvärd natur. 10

Rekreation och friluftsliv Vägkorridoren berör flera områden som nyttjas för rekreation och friluftsliv. Inget av dessa områden anges som friluftsområden eller rekreationsområden i den kommunala översiktsplaneringen. I Umeå kommuns pågående översiktsplanering anges området runt Prästsjön som ett populärt strövområde. Vägkorridoren passerar genom det nedlagda grustaget i Röbäck. Grustaget nyttjas främst för närrekreation samt spontan lek i slänterna. I foten av Röbäckslidens östsluttning finns Umåkers skidstadion från vilket ett antal skidspår utgår. Angöring till skidstadion sker i dagsläget via Travbanevägen. Öster om vägsträckningen ligger Umåkers travbana. Hästsporten nyttjar skogen närmast Umåker för träning. Här finns bland annat en rakbana på cirka 1000 meter. En längre träningsslinga sträcker sig runt Lidberget fram till Skravelsjö. Umeälvdal är ett rekreationsområde som inrymmer många sevärdheter samt gång och cykelvägar till en sammanlagd längd på cirka 3 mil. Målsättningen i kommunens planering är att knyta samman målpunkterna längs älven och skapa ett attraktivt älvsnära rekreationsstråk för gång och cykel på ömse sidor av älven samt att minska barriärerna mellan älvens södra och norra sida. På den norra sidan av älven finns ett rekreationsstråk som i dagligt tal benämns Umeleden. Det sträcker sig från gamla bron inne i Umeå centrum till Brännland. Vid Killingholmen/Baggböleören finns en anlagd rastplats med grillplats, bänkar och vindskydd. På den södra sidan av älven finns idag inga möjligheter till att promenera eller cykla nära älven. Några branta stigar finns ner mot vattnet som ansluter till en smal stig som följer stranden och nyttjas främst av sportfiskare. Enligt kommunens översiktsplan planeras en g/c-väg längs södra sidan av älven som ska passera under och ansluta till blivande bro över Umeälven. Ett populärt utflyktsmål är att cykla broarna runt, det vill säga från Umeå och vidare över bron i Sörfors för att sedan fortsätta på älvens motsatta sida på vägen tillbaka till Umeå. I området kring Prästsjön finns gott om stigar och vägar. Skogen mellan sjön och bebyggelsen är rik på kojor som vittnar om att området nyttjas flitigt. På sjöns östra sida finns ett fågeltorn och en skolskog. Sjön är mycket lättillgänglig och närheten mellan bebyggelsen och sjöns fågeltorn är optimal för bostadsnära naturupplevelser. Enligt kommunens bedömning har området ett stort värde för rekreation och friluftsliv som stadsnära park och naturmark. Vid Baggbölevägen finns en parkeringsplats för besökare som kommer till området med bil. Angränsande målpunkter Godsterminalen vid Botniabanan (NLC) och industriområdena vid Klockarbäcken och Västerslätt med lager- och speditionsföretag Volvo lastvagnar Röbäcks by Umåkers travbana 11

Norr om väg E12/Vännäsvägen, väster om Norra Kullavägen finns handelsområdet Klockarbäcken med infart från Norra Kullavägen. Handelsområdet har potential att expandera med hjälp av Västra länken, etableringar har redan skett och ytterligare väntas enligt Umeå kommun. Ledningar I nordöst-sydvästlig riktning löper en kraftledning över Lidberget och passerar genom utredningsområdet vid cirka km 1/900. Cirka 500 meter söder om Prästsjön går en luftburen elledning i nordöst-sydlig riktning. I öst-västlig riktning löper en spillvattenledning genom utredningsområdet. Parallellt med Baggbölevägen löper elledningar och optotelekabel i vägens båda kanter. Parallellt med väg E12/Vännäsvägen, på södra sidan, löper högspänningskabel och opto-/telekabel. En opto-/telekabel finns även på norra sidan av väg E12/Vännäsvägen. På södra sidan av väg E12/Vännäsvägen går en vattenledning parallellt med vägen. Se 4.12.2 för vidare information angående ledningar. 2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden Riksintressen och natura 2000-områden Baggböle by och åkermark ingår i ett riksintresse för kulturmiljön som sträcker sig längs älven fram till Norrfors, se vidare i MKB. Umeälven utgör riksintresse för yrkesfisket mellan Storsandskär och Stornorrfors. Befintlig väg E12 är av riksintresse för kommunikationer enligt Miljöbalken 3 kap. 8. Anspråken grundar sig på Vägverkets beslut 1999-09-10. Vägverket har pekat ut det vägnät som har speciella funktioner för transportsystemet. Skyddet gäller såväl befintligt som planerat vägnät. När Västra länken är utbyggd i sin helhet kommer väg E12 att passera väster om Umeås centrala delar. Stads- och landskapsbild Området där arbetsplanen startar ligger i gränszonen mellan det öppna slättlandskapet och skogsmark som idag är bebyggd i Röbäck och längs Travbanevägen. Terrängen sluttar kraftigt uppåt med höjdskillnader på 8 meter. På vägens södra sida ligger Röbäcks by med en blandning av gamla gårdar och villakvarter. På den norra sidan ligger Travbanevägen som omges av gårdar med lantlig karaktär. I den trånga passagen mellan de två områdena passerar väg 512/Gräsmyrvägen. Efter den trånga passagen mellan bebyggelsen i Röbäck och Travbanevägen går vägen genom ett stort, nedlagt, grustag. Grustaget är omgivet av vegetation och är inte exponerat från omgivande vägar eller bebyggelse. Norr om grustaget ligger Lidberget som domineras av tallskog. Skogen genomkorsas av motionsspår, träningsspår för travhästar samt en kraftledningsgata. Skogsmarken anslutas i öster av en grustäkt med pågående verksamhet som skapar ett öppet hål i landskapet. Lidbergets norrsluttning ner mot Umeälven domineras av hyggen i olika åldrar samt av Klabbölevägen. Kontakten med älven är liten. 12

Umeälven omges av branta, skogsklädda nipor. Den södra nipan karaktäriseras av ett flertal ravinbildningar samt en platå med en liten åker vid nipans krön. Stranden på den södra sidan är idag otillgänglig. Den norra nipan karaktäriseras av kraftig granskog med inslag av löv som begränsar den visuella kontakten. Längs den norra älvstranden passerar en cykel- och vandringsled från centrum upp till Kåddis. Norr om nipan passerar väglinjen en potatisåker, korsar sedan Baggbölevägen Norr om Baggbölevägen övergår landskapet i ett flackt landskap som tidigare varit betesmark/åkermark och som nu håller på att växa igen. Marken är relativt fuktig och med tät vegetation som gör den svårforcerad. Längre norrut blir marken torrare och vegetationen mera varierad innan väglinjen kommer ut i det öppna odlingslandskapet som karaktäriserar landskapet väster om Prästsjön Området mellan Baggbölevägen och Vännäsvägen väster om Prästsjön utgörs av öppen odlingsmark som sluttar svagt ner mot Prästsjön. Den öppna åkerarealen har en bredd av 200 till 300 meter och en längd av 1500 meter. Den öppna marken avgränsas på den västra sidan av bebyggelsen i Baggböle by och på den östra sidan av skogsmark. Naturmiljö Inför arbetet med arbetsplaner för Västra länken har Trafikverket i samarbete med Enetjärn Natur AB utfört naturinventering med naturvärdesbedömning inom den korridor som redovisas i vägutredningen från år 2002. Syftet med inventeringen var att redovisa värdefulla och känsliga naturmiljöer samt värdefulla delar av grönstrukturen för det område som är aktuellt för den nya vägsträckningen. Naturinventeringen delar upp sträckan i ett antal delområden som berörs mellan Röbäck och Vännäsvägen. Nedan redovisas de områden som bedöms ha högt naturvärde (se MKB för mer information). Sandtagen vid Umåker bedöms ha högt naturvärde, där hyser tre rödlistade gaddstekelarter. Gaddsteklarna förekommer inom sandtagen framför allt i solbelysta kantzoner mot omgivande skog. Slänter som vetter mot sydväst, syd eller sydost är platser där det vanligtvis är lättast att hitta steklarna. Fem delområden bedöms ha högsta naturvärde i strandbrinken söder om älven. Mindre bäckraviner i väster, stor bäckravin i öster, granskog i sluttningen, skogen närmast stranden och aspbestånd i sluttningen. I strandbrinken söder om älven bedöms granskogen och blandskogen ha högt naturvärde. Två delområden bedöms ha högsta naturvärde. Prästsjön med omgivande våtmarker samt odlingsmarker i Baggböle. Prästsjön norr om Umeälven är en slättsjö av sydsvensk karaktär, vilket gör den mycket ovanlig i detta landskap. Prästsjön är en av Umeås främsta fågelsjöar och fungerar både som häckningsoch rastlokal. Området runt Prästsjön är variationsrikt med värdefulla naturmiljöer som våt- och odlingsmark samt barr- och blandskog samt lövbuskage. Detta bidrar till en stor variation av arter inom området. Området vid Prästsjön har bedömts vara Umeås mest varierande och tillgängliga närnaturområde. 13

Tre delområden har bedömts ha höga naturvärden. Lövskog vid fågeltornet och norrut till den odlade marken. Lövsumpskog i anslutning till Prästsjöns sydspets samt ett äldre aspbestånd syd ost om Prästsjön. Kulturmiljö Aktuellt utredningsområde är lokaliserat inom ett område som under förhistorisk tid utgjorde skärgård. För cirka 6000 år sedan stack områdets idag högsta bergstoppar (de högre än 80 meter) upp som öar ur havet. Några tusen år senare hade landhöjningen inneburit att allt mera land höjt sig ur havet. Exempelvis den nuvarande Prästsjön utgjorde vid denna tidpunkt en skyddad vik och österut fanns ett antal öar. Landhöjningens successiva förlopp har under de senaste 500 åren skapat goda förutsättningar till ängsmarker som inneburit stor tillgång till vinterfoder. Den rika tillgången på lax i älven har ytterligare kunnat komplettera jordbrukets näringsuttag. Området är idag en mångfacetterad kulturmiljö vilken trots det tätortsnära läget i många avseenden bevarat sin agrara karaktär. Området väster om Prästsjön ingår i ett större riksintresse för kulturmiljö. Riksintresset omfattar byarna Norrfors, Sörfors, Brännland, Kåddis, Baggböle och Klabböle som alla är av medeltida ursprung. På båda sidor om Umeälven finns flertalet fornlämningar, särskilt söder om älven. Det finns även fornlämningar norr om Prästsjön, intill väg E12. Utredningsområdet har rik förekomst av boplatser från stenåldern, ett flertal boplatser och kokgropar har påträffats. Fångstgropar för älg samt kolningsanläggningar har även påträffats. Inom aktuellt område finns det uppgifter om sameviste. Naturresurser Arbetsplanen ligger till stor del inom Vindelälvsåsen nedre grundvattenförekomst (EUID: SEA7SE709160-171345). Se vidare i kapitel 4.7. Arbetsplanen berör grusresurserna vid Vindelälvsåsen, delen Röbäck Umeälven. Inom det aktuella området finns två större täktområden. Strax norr om Röbäck finns ett större täktområde från Skravelsjövägen och vidare norrut, området är avslutat och efterbehandlat. Vid Umåkers travbana ligger ett täktområde där verksamhet pågår. Arbetsplanen berör inga övriga skyddsvärda grus- och bergsresurser. I området kring Prästsjön finns sammanhängande jordbruksmarker ända från älvsnipan och fram till Vännäsvägen. Delar av åkermarken har omvandlats till skogsmark men största delen av åkermarken brukas aktivt, främst för vallodling men även för potatisodling. I området finns skogsfastigheter, där aktivt skogsbruk bedrivs. Vissa skogsskiften har nyligen avverkats medan andra har avverkningsmogen skog. Skogen längs vägkorridoren ägs främst av privata fastighetsägare, men även Umeå kommun. 14

Buller och vibrationer Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är 30 dba ekvivalentnivå inomhus, 45 dba maximalnivå inomhus nattetid, 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) och 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad (ekvivalent är ett medelvärde/medelnivå bestämd på effektbasis under en viss tidsperiod). Bostadshus längs väg 512/Gräsmyrvägen och Travbanevägen i Röbäck kommer att beröras av detta projekt. Idag överskrider 16 fastigheter 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) längs väg 512/Gräsmyrvägen och Travbanevägen. Bostäder vid Baggbölevägen har en beräknad ljudnivå kring 50 dba. Väg E12/Vännäsvägen är en hårt trafikerad väg som bidrar till höga bullernivåer i de närliggande kvarteren på Umedalen. Inga riktvärden för trafikbuller överskrids i dagsläget. Bullernivåerna för bostäder i de inre kvarteren inom Umedalen och i Baggböle är i dagsläget lägre än 45 dba. De boende anser sig inte vara störda av vibrationer i dagsläget. Luft De direkta föroreningskällorna är Väg E12/Vännäsvägen, Baggbölevägen och Nya Skravelsjövägen/Gräsmyrvägen. Bebyggelse ligger relativt långt från vägarna förutom för ett par fastigheter i Röbäck. Enligt beräkningar för luft i de delar som berörs av Västra länken är luftsituationen i dagsläget långt under gällande gränsvärden och miljökvalitetsnormer. 15

2.1.6 Kommunala planer Översiktsplaner Översiktsplan, Umeå kommun, ÖPL 98. Antagen av kommunfullmäktige i maj 1998. Översiktsplan, Umeå kommun Fördjupning avseende övergripande vägnät. Antagen av kommunfullmäktige i maj 2002. I fördjupningen avseende övergripande vägnät behandlas vägfrågorna i markanvändningsplaneringen. Utifrån ett scenario om bebyggelse och arbetsplatser till år 2050 behandlas trafiksystemens betydelse för kommunens bebyggelseutveckling. En ringlösning med västlig länk konstateras ha stor betydelse för att nå bebyggelseområden i attraktiva lägen med önskvärd handlingsfrihet för olika utbyggnadsalternativ. Flera arbetsområden får fördelar av vägsystem med en stadsring. Översiktsplan, Umeå kommun, Fördjupning för Umeå, Umeås framtida tillväxtområde. Samrådshandling juli 2010. Planen beräknas bli utställd och förd till kommunfullmäktige för antagande under 2011. Översiktsplan, Umeå kommun, Fördjupning för älvslandskapet. Samrådshandling oktober 2009. Planen beräknas bli utställd och förd till kommunfullmäktige för antagande under 2011. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser finns för Baggböle och Kåddis byar 2480K P95/5. Detaljplaner Följande detaljplaner angränsar till objektet, Umeå kommun är huvudman för samtliga. Detaljplan Upprättad/re viderad Antagen/fast ställd/laga kraft Anmärkning Arbetsplanens beröringspunkter 2480K- P5/1986 Stpl Röbäck Västra 2480K-P98/31 (98-31) Nipvägen och del av Bölevägen Upprättad i november 1984/ Reviderad i april 1985 Upprättad i mars 1996/ Reviderad juni 1996 Antagen BN 1985-04-16, 120 Fastställd 1985-09-18 Antagen KF 1995-09-16. Laga kraft 1997-11-13 Arbetsplanen ligger delvis inom detaljplanelagt område Anslutningsväg från trafikplats Röbäck till Slättmarksväge n ligger delvis inom detaljplanen 16

Detaljplan, Röbäck, centrala delen, 2480K-P88/84 Upprättad i december 1982 / Reviderad juni 1983 Antagen 1983-06-27 Ändrad genom beslut 1997-06- 16, och 2001-12- 10 Arbetsplanen ligger delvis inom detaljplanelagt område 2480K-P120-1986 Röbäck Västra Upprättad 1983-12-06 Reviderad 1985-12-02 Antagen 1986-04-14 Anslutning till Härvelvägen tangerar detaljplanelagt område 2480K-P03-180 Västra Umedalen Upprättad i november 2002, reviderad i mars 2003 Antagen BN 2003-03-20, Laga kraft 2003-06-10 Arbetsplanen passera strax utanför gränsen för naturområde samt tar mark i anspråk i område upplåtet för trafikssystem. 2480K-P92-29 Västra Umedalen Upprättad oktober 1991. Reviderad januari 1992. Antagen BN 1992-01-13. Laga kraft 1992-02-07 Ändrad genom beslut 1994-11- 07, se akt 95/4 (gäller fastigh. Kamomillen 4, Rödklövern 2) Arbetsplanen ligger i närheten av detaljplanelagt område 2480K-P07-197 Kv Biet Upprättad september 2006. Reviderad november 2006. Antagen BN 2006-11-20. Laga kraft 2007-05-04 Arbetsplanen angränsar till detaljplanelagt område 2480K-P07-318 Klockarbäcken s handelsområde Upprättad april 2007. Reviderad juni 2007 Godkänd BN 2007-06-20. Antagen KF 2007-10-29. Laga kraft 2007-11-30. Arbetsplanen ligger i delvis inom detaljplanelagt område 2480K-P05-112 Fastighet 9:21 Klockarbäcken s handelsområde Upprättad i november 2004, reviderad i februari 2005 Antagen 2005-03-29. Laga kraft 2005-04-26 Arbetsplanen ligger delvis inom detaljplanelagt område Figur 2.1.6-2 Detaljplaner 17

2.1.7 Ekonomiska förutsättningar År 2008 beviljades Umeåprojektet finansiering via Närtidssatsningen. Huvuddelen finansieras av Trafikverket, men projektet medfinansieras även av Umeå kommun och AB Volvo. Projektet ingår i Nationell plan för 2010 till 2021 och i bilaga 1a till regeringens beslut om pågående och särskilt utpekade objekt som ska slutföras under planperioden. 2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut I nedanstående figur redovisas planerings- och projekteringsprocessen för vägprojekt enligt väglagen. Enligt Miljöbalken ska regeringen pröva tillåtligheten av vägprojekt som gäller motorväg, motortrafikled eller fyrfältsväg med en längd på tio km eller mer. Det aktuella projektet är en blivande fyrfältsväg under tio kilometer. Figur 2.2-1 Planeringsprocessen för vägprojekt Planeringen för ett trafikavlastande övergripande vägnät har sedan 1980-talet varit en av de stora planeringsfrågorna för Umeå kommun och Vägverket. Efter ett omfattande utredningsarbete enades kommunen och Vägverket under 1990-talet om en systemlösning som bland annat förankrades i den kommunala översiktsplaneringen år 2002. År 1998 påbörjades en utbyggnad av det nya vägsystemet med bland annat ombyggnad av väg 527/Obbolavägen till ny väg E12 och ny bro över Umeälven i Kolbäckens förlängning. I mars 1999 upphävde regeringen Vägverkets fastställelsebeslut för den resterande delen av ny väg E12/Vännäsvägen, den så kallade västra länken från väg E4 söder om Umeå vid Röbäcksslätten till befintlig väg E12/Vännäsvägen. Samma år gjordes en omstart av projektet, med översyn av tidigare planering, under arbetsnamnet Umeåprojektet 2. 2.2.1 Förstudie År 2000 upprättades en förstudie för Umeåprojektet 2. Förstudien inleddes med samråd under hösten 1999. Samråd och utredning resulterade i ett förslag som omfattade alternativa väg E4- och väg E12 sträckningar på systemnivå. Fem alternativ var nybyggnadsalternativ och två var ombyggnadsalternativ. Vägverket överlämnade sommaren 2000 till Länsstyrelsen för beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Den 29 september år 2000 beslutade länsstyrelsen att Umeåprojektet 2 kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 18

2.2.2 Vägutredning Efter förstudien utfördes en vägutredning. Den inleddes hösten 2000 med en skissfas. Skissfasen mynnade ut i en rapport benämnd Underlag för utökat samråd med miljökonsekvensbeskrivning i april 2001. Efter samrådet upprättades en miljökonsekvensbeskrivningen som lämnades till Länsstyrelsen hösten 2001. Länsstyrelsen beslutade den 28 november år 2001 att godkänna vägutredningens MKB. Vägutredningen för Umeåprojektet 2 med tillhörande MKB under benämningen Alternativa E4/E12 förbindelser vid Umeå behandlade nio systemalternativ fördelade på fyra olika länkar: Östra länken från väg E4, Röbäcksslätten via Kolbäcksvägen till väg E4 norr om Umeå. Norra länken från väg E4 nordost om Umeå via befintlig väg E4 till Sandbacka och sedan nybyggnad genom skogen vid I20 till befintlig väg E12/Vännäsvägen. Västra länken från befintlig väg E12/Vännäsvägen söderut till befintlig väg E4, Röbäcksslätten. Centrala länken omfattar miljöförbättrande åtgärder på befintlig väg E4 genom centrala Umeå. Länsstyrelsen beslutade den 28 november år 2001 att godkänna vägutredningens MKB. I september 2002 tog Vägverket ställningstagande till vägutredningen vilket innebar att en utbyggnad skulle ske i två etapper där etapp l utgörs av Östra samt Norra länken och etapp 2 av Västra länken. Västra länken avsåg att byggas enligt systemalternativ 6 (inre läget) eller 2B (yttre läget) där Vägverket förordade alternativ 6. Umeå kommun förordade med hänvisning till sin översiktsplan det inre läget och även att kombinationsalternativet med en bro i yttre läget skulle kvarstå. Kombinationsalternativet är ett alternativ som söder om älven i princip sammanfaller med det inre alternativet och norr om älven i princip sammanfaller med det yttre alternativet. November 2004 kompletteras vägutredningen med alternativ för västlig länk. Där behandlas ett så kallat kombinationsalternativ som är en kombination av alternativ 2B och alternativ 6. 19

Figur 2.2-2 Utredningskorridorer i väglinjeutredningen. Kombinationsalternativet förordas av Umeå kommun och Länsstyrelsen. Vägverket accepterar kommunens och länsstyrelsens synpunkter och beslutar om följande prioritering: 1. Alternativ 6 2. Kombinationsalternativet 3. Alternativ 2B Inget av de i vägutredningen ingående delprojekten omfattas av obligatorisk tillåtlighetsprövning enligt 17 kap 1 miljöbalken. År 2008. Beslut om närtidssatsning. Regeringen beslutar att Umeprojektet skall ingå i den så kallade närtidssatsningen för genomförande av viktiga infrastrukturprojekt. Maj 2009. Vägverkets ställningstagande avseende vägutredning för Umeprojektet, Västra länken (PP 2008:57374). Ställningstagandet innebär att Östra och Norra länken genomförs enligt tidigare upprättade arbetsplaner. För Västra länken upprättas arbetsplaner för mötesfri väg enligt kombinationsalternativet. För delen över Röbäcksslätten begränsas korridoren till den vägdragning som överenskommits med SLU och Umeå kommun år 2004. I arbetet med arbetsplanen som berör Prästsjön ska en utredning tas fram om vägen skall ligga på den västra eller östra sidan av sjön. Det inre alternativet aktualiserades juni 2010. En arbetsplan upprättas för alternativet parallellt med alternativen vid Prästsjön. 20

2.2.3 Arbetsplan Det så kallade kombinationsalternativet i vägutredningen utgör utgångspunkten för framtagandet av föreliggande arbetsplan. Kombinationsalternativet innebär en vägkorridor som, i princip, sammanfaller med det inre alternativet (alt. 6) söder om älven och med det yttre alternativet (alt. 2B) norr om älven och benämns Västra Länken. Se figur 2.2-2. Västra länken är indelad i två entreprenader nr 8 och nr 9. Denna arbetsplan ingår i entreprenad 8. Arbetsplanen har upprättats efter samråd, se samrådsredogörelse under kapitel 11. Efter samrådet upprättades MKB, som är inlämnad till länsstyrelsen, men ej ännu behandlad och godkänd. Under arbetsplanearbetet har följande alternativ studerats: Trafikplats Röbäck Ett flertal korsningslösningar har studerats och avförts, se nedan för ett par av dessa. Alternativ med cirkulationsplats. En anslutning i en cirkulationsplats har valts bort då den påverkar framkomligheten på Västra länken på ett negativt sätt. Även framkomligheten från Härvelvägen i Röbäck och från Gräsmyrvägen påverkas negativt med en cirkulation på grund av höjdskillnader mellan grusgropen och befintliga vägar vilket ger upphov till störningar på intilliggande fastigheter. Trafikplats enligt rutertyp i ett nordligt läge. Alternativet har valts bort för att det inte uppfyller kraven på smidighet, skapar vägförlängning, ger upphov till att bilister från Röbäck väljer att köra genom Röbäck via Riksvägen istället eller ger upphov till störningar på intilliggande bostäder. Trafikplats av klövertyp. Detta alternativ utarbetades i en tidigare arbetsplan/ bygghandling. På 1990-talet och innebär en trafikplats av klövertyp där Travbanevägen användes som anslutning mot trafikplatsen. Alternativet har valts bort eftersom att det ger ökade störningar för de fastigheter som finns längs Travbanevägen och Gräsmyrvägen, vilka inte skapar några positiva mervärden trots den areal som finns till förfogande i grustaget. Figur 2.2-3 Studerade alternativ för trafikplats Röbäck. 21

Passage av Umeälven Ett flertal väglinjer och brolägen över Umeälv har studerats. Problemet har varit att hitta en linje som inte påverkar ravinbildningarna i älvnipan med höga naturvärden och som kan vara möjliga ur ett byggnadstekniskt perspektiv. Den väglinjen som redovisas i arbetsplanen passerar älven i läge G. En positiv effekt för alternativ G är att passagen av Umeälven sker i ett smalt parti vid Killingholmen, vilket jämfört med H ger en kortare bro med färre brostöd i älven samt att passagen sker i ett område med något lägre naturvärden. Alternativ G ger en förlängning av Västra Länkens sträckning jämfört med H. Nedanstående alternativ har avförts. Linje D. Passage över älven som redovisas i arbetsplan för ny väg E12 i Umeå delen väg 363/Vännäsvägen/befintlig E4 13.12.96 (Läge D) har avförts eftersom sträckningen ligger utanför den vägkorridor som redovisas i vägutredningen från 2002 samt för att alternativet innebär påverkan på den mest skyddsvärda ravinen. Linje H. Passage över älven i den södra delen av vägkorridoren (läge H) har avförts på grund av att alternativet ger en mycket negativ påverkan på naturmiljön i den södra älvnipan. Alternativet korsar älven i ett bredare parti än vald linje vilket ger en längre bro med fler brostöd i älven och är ur geoteknisk synpunkt och byggnadsteknisk synpunkt sämre än den sträckning som redovisas i arbetsplanen, läge G. Figur 2.2-5 Studerade alternativ vid passage av Umeälv. 22

Passage förbi Prästsjön Fyra alternativa väglinjer A, B, C, D förbi Prästsjön har studerats i en särskild utredning (Väglinjeutredning, väster, alternativt öster om Prästsjön daterad 2010.12.05). Se nedan för alternativen. Figur 2.2-6 Ortofoto med studerade väglinjer i väglinjeutredning förbi Prästsjön. Väglinje A. Väglinje A ligger väster om Prästsjön. De faktorer som styrt väglinjens läge är avståndet till bebyggelsen i Baggböle samt närheten till fågellivet i Prästsjön. En väglinje i det öppna odlingslandskapet måste ligga på ett avstånd av minst 200 meter från bostäder för att riktvärden för buller inte ska överskridas eftersom åtgärder i form av vallar eller skärmar innebär stora negativa effekter på landskapsbilden och bedöms som olämpliga. Ett avstånd på 100 meter mellan väg och gungflyområdet vid Prästsjön har bedömts som möjlig för att inte störa den värdefulla skrattmåskolonin i sjöns västra del. 23

Alternativ A avfördes på grund av stora negativa, konsekvenser för kulturmiljö, jordbruk, landskapsbild och rekreation samt för att alternativet ger högre anläggningskostnader. Bland annat påverkas råvattenledningen till Forslunda vattenverk. Väglinje B. Väglinje B ligger väster om Prästsjön. Vid utformning av alternativ B har hänsyn tagits till jordbruksintressen samt till landskapsbilden. Vägen har förlagts så nära Prästsjön som varit möjligt utifrån de krav som finns på vägens utformning. Väglinje B utgör underlag till den väglinje som redovisas i arbetsplanen väster om Prästsjön. Linjen har optimerats för att minimera intrång i jordbruksmark och riksintresset för kulturmiljön. Väglinje C. Väglinje C ligger öster om Prästsjön. Linjen följer i princip redovisat vägreservat i detaljplan. Alternativ C avfördes i den sträckning som först studerats, närmast Prästsjön, på grund av negativa, konsekvenser för naturmiljön och rekreationsvärdena vid Prästsjön. Väglinje D. Väglinje D har förlagts så långt österut som möjligt för att bevara en större andel skog med slutet krontak samt minska intrånget i strandzonen på den östra sidan av Prästsjön. Linjen ligger inom mark som i gällande detaljplan är avsatt till allmän plats, parkmark. Alternativ D avfördes på grund av intrång i detaljplanelagd naturmark samt närheten till bostäder. Väglinjen i arbetsplanen med dragning öster om Prästsjön utgör en justering av alternativ C till ett läge mellan C och D för att bevara ett fastmarksområde med skog närmast sjön och att ny väg inklusive bullerskydd ligger utanför detaljplanelagd mark. Trafikplats Vännäsvägen Olika korsningsutformningar har studerats för korsningen mellan väg E12/Vännäsvägen med Västra Länken. Både alternativ med trafikplats där Vännäsvägen passerar över Västra Länken och alternativ där Vännäsvägen passerar under Västra Länken har avförts. Avförda alternativ Trafikplatsen utformas som en ruterkorsning med cirkulation i korsningspunkterna med Västra Länken. Cirkulationerna och Västra länken läggs i marknivå. Väg E12/Vännäsvägens profil höjs som mest cirka 5 meter ovan nuvarande vägnivå. Alternativet har avförts på grund av att lösningen saknar höjdstöd i terrängen vilket fordrar betydande mängder massor för att bygga upp vägbanken längs befintlig väg E12 och medför stor påverkan på landskapsbilden. Trafikplatsen utformas som en ruterkorsning med cirkulation i korsningspunkterna. Västra länken passerar över Vännäsvägen. För att inte påverka utloppet från Prästsjön måste Vännäsvägen ligga kvar i befintligt läge det vill säga på 1 till 1,5 meter hög bank vilket innebär att den överliggande vägen med cirkulationer kommer att ligga cirka 7 meter ovanför befintlig mark. Alternativet har avförts på grund av att denna trafikplatslösning kräver enorma fyllnadsmängder, tar stor andel mark i anspråk, påverkar befintlig infrastruktur och medför stor påverkan på landskapsbilden. 24

Planskild passage till Prästsjön Port under Västra länken har avförts på grund av stor negativ påverkan på hydrologin i området. 2.2.4 Kommunala planer Arbetsplanen påverkar gällande detaljplaner enligt följande: Detaljplan Röbäck Västra (2480K-P5/1986). Vägområdet för ny anslutningsväg västerut mellan trafikplats Röbäck och väg 512/Gräsmyrvägen, ligger delvis inom befintligt vägområde i detaljplanen. Upphävande eller anpassning av berörd detaljplan kan komma att ske, enligt samråd med Umeå kommun. Detaljplan Röbäck, centrala delen (2480K-P88/84). Vägområdet för ny anslutningsväg mellan trafikplats Röbäck och Härvelvägen i Röbäck, ligger delvis inom gatumark i detaljplanen. Upphävande eller anpassning av berörd detaljplan kan komma att ske, enligt samråd med Umeå kommun. Detaljplan Nipvägen och del av Bölevägen (2480K-P98/31). Arbetsplaneområdet ligger utanför detaljplanen. Ny anslutningsväg trafikplats Röbäck - väg 528 Travbanevägen och Slättmarksvägen, ligger delvis inom gatumark i detaljplanen. Upphävande eller anpassning av berörd detaljplan kan komma att ske, enligt samråd med Umeå kommun. Detaljplan Västra Umedalen (2480K-P03-180). Anslutning av ny gång- väg mellan bro 849 över Västra länken och befintligt gångvägssystem i västra Umedalen (Humlevägen), innebär intrång i detaljplanen. Arbetsplanens förslag till ny gångväg kräver detaljplaneändring. Anslutning österut mellan cirkulationsplatsen Västra länken/ Vännäsvägen, innebär intrång i naturområde (Natur-T) som enligt detaljplanen kan beröras av trafiksystem. Anslutningen enligt arbetsplanen bedöms inte medföra detaljplaneändring enligt samråd med Umeå kommun. Upphävande eller anpassning av berörd detaljplan kan komma att ske. Detaljplan Västra Umedalen (2480K-P92-29). Anslutning av gång- och cykelväg till befintlig ägoväg, mellan bro 848 under Västra länken och befintlig gångväg/ägoväg i västra Umedalen, kan påverka parkmark/gång- och cykelväg enligt gällande detaljplan. Upphävande eller anpassning av berörd detaljplan kan komma att ske, enligt samråd med Umeå kommun. Detaljplan Klockarbäckens handelsområde (2480K-P07-318). En framtida kommunal anslutningsväg in till handelsområdet från cirkulationsplatsen Västra länken/vännäsvägen, innebär intrång i gällande detaljplan. Ny kommunal anslutningsväg kräver detaljplaneändring. 2.2.5 Andra pågående arbetsplaner Parallellt med denna arbetsplan, som beskriver sträckningen från Röbäck fram till befintliga Vännäsvägen med en östlig dragning förbi Prästsjön, pågår framtagande av ytterligare två arbetsplaner mellan Röbäck och väg E12 Vännäsvägen. Det ena arbetsplaneförslaget beskriver sträckningen från Röbäck fram till befintliga Vännäsvägen med en västlig dragning förbi Prästsjön. 25

Det andra arbetsplaneförslaget beskriver sträckningen mellan Röbäck och Vännäsvägen i ett läge nedströms Backens kyrka och med tunnel genom Backenområdet. Samtliga tre arbetsplaner ingår i Umeåprojektet, Västra länken, entreprenad 8. Trafikverket har för avseende att i ett senare skede välja vilken arbetsplan man kommer att gå vidare med till utställning. Enbart en av arbetsplanerna kommer att gå vidare till fastställelse. 3 Syfte, mål och avgränsning 3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: Ge väghållaren tillstånd att bygga vägen. Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt. Reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. Kommunen ska tillhandahålla den mark eller det utrymme som måste tas i anspråk som nytt vägområde för statlig allmän väg inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap. 3.2 Projektets syfte och mål Syftet med Umeåprojektet är att skapa en ringled runt Umeå för att öka framkomlighet och trafiksäkerhet på Europavägnätet, att förbättra det övergripande lokala trafiksystemet i Umeå samt att förbättra luft- och trafikmiljö i de centrala delarna av Umeå. Trafikverket och kommunen är vidare överens om att vägsystemet ska utformas under följande målsättningar: Vägåtgärder i centrala Umeå skall anpassas till stadens struktur, skala och karaktärsbildande egenskaper så att dess karaktärer bevaras eller stärks. Vägnät i områden med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden skall utformas så att värdena bevaras och om möjligt stärks. Möjligheterna att bedriva aktivt jordbruk skall inte försvåras. Intrången i boendemiljöer skall minimeras. 3.3 Referensstandard Vägförslagets referenshastigheter är: Sträckan väg 522 trafikplats Röbäck: 100-80 km/tim. Trafikplats Röbäck E12/Vännäsvägen: 100 km/tim, med nedtrappning 80km/tim till 60 km/tim in mot cirkulationsplatsen Västra länken/vännäsvägen. Förbi cirkulationsplatsen: 60 km/tim på både Västra länken och Vännäsvägen. 26

Vännäsvägen: 110 km/tim väster om och 100 km/tim öster om cirkulationsplatsen, i båda fallen med nedtrappning 80 km/tim till 60 km/tim in mot cirkulationsplatsen. Trafikprognosen för vägförslaget (se nedan 4.2) anger den dimensionerande trafikmängden till mellan 7 500 till 14 500 ÅDT. Utifrån detta har vägtypen mötesfri väg 2+1 med mitträcke valts. 4 Vägförslaget 4.1 Arbetsplanens omfattning Arbetsplanen omfattar en ny vägsträcka om 5,5 km väster om Umeå centrum. Den nya vägen sträcker sig från Röbäck, över Umeälv, vidare på den östra sidan av Prästsjön och ansluter till befintlig väg E12/Vännäsvägen med en cirkulationsplats. Längdmätningen sträcker sig från Röbäck (söder om älven) fram till väg E12/ Vännäsvägen (norr om älven), längdmätning km 0/000 till km 5/500. Vägen utformas som en 2+1 väg med mitträcke. Föreslagen väg börjar i övergången mellan Röbäcksslätten och Röbäcks by. Den nya vägen följer den befintliga Gräsmyrvägen de första 200 meterna innan den viker av mot grustaget i Röbäck där ny trafikplats anläggs. Vägen korsar Travbanevägen vid km 0/175 (mot Röbäcks by) och km 0/250 (mot Umåker). Utfarterna stängs. Trafiken hänvisas mot Riksvägen inne i Röbäck eller till föreslagen trafikplats i Röbäck via den nya anslutningen mot Volvo lastvagnar. Trafikplatsen är av rutertyp och ligger mellan km 0/250-1/100. Vid km 0/280 anläggs en bro för gång- och cykeltrafik samt jordbruksfordon över Västra länken. Den ansluts till en gång- och cykelväg som går mellan Travbanevägens förlängning och Skyttelvägen. Från entreprenad 9 fram till föreslagen bro över Västra länken i Travbanevägens förlängning kommer väg för gång/cykeltrafik samt jordbruksfordon att anläggas. Vid km 1/372 korsar Västra länken en ägoväg som nyttjas av travet och för friluftsliv/skidspår. En bro anläggs över Västra länken. Vid km 2/572 anläggs en bro över Västra länken för hästar och friluftsliv, bron skapar tillgänglighet till Lidberget. Vid km 2/903 korsar Västra länken Klabbölevägen. Korsningen utformas som en trafikplats, se figur 4.5.1-2. Klabbölevägen flyttas 50 meter längre upp i Lidbergets sluttning för att nyttja ett naturligt höjdstöd för bro över Västra länken. En gång/hästväg anläggs parallellt med Västra länken mellan Klabbölevägen och föreslagen ersättningsväg. Denna väg kommer ej att fastställas som väganordning. Mellan km 3/268 till 3/725 korsar Västra länken Umeälven på en vägbro. Bron har en parallell cykelbana. Gång- och cykelväg ansluter till bron från Klabbölerespektive Baggbölevägen. Vid km 3/872 korsar Västra länken Baggbölevägen. Vägen flyttas 30 meter norrut och leds under Västra länken. Inga på eller avfarter mot Västra länken föreslås. 27

Vid km 4/282 korsar Västra länken en ägoväg som nyttjas bland annat som skolväg. Ägovägen schaktas ned och passerar under Västra länken. Vid km 5/265 anläggs en bro över Västra länken. Det är en gångbro för gående mot Prästsjön. En gångväg anläggs mellan Prästsjön och Humlevägen. Denna väg kommer ej att fastställas som väganordning. Vid slutet av arbetsplanen ansluter Västra länken till väg E12/Vännäsvägen i en cirkulationsplats med tre anslutande ben. Förutom Västra länken i söder, ansluts cirkulationen till väg E12/Vännäsvägen västerut och österut. Cirkulationen förläggs i samma nivå som befintlig väg E12/Vännäsvägen. I övrigt se plan-, profil- och typsektionsritningar i pärm 2. De ersättningsvägar som erfordras redovisas under kapitel 4.12.1 Enskilda anslutnings- och parallellvägar. 4.2 Trafik Beräknade trafikmängder för år 2020 redovisas i figur 4.2-1. Beräknade trafikmängder år 2020 visar högre eller något högre trafikflöden jämfört med nuvarande mätningar, för de flesta berörda vägarna i det angränsande vägnätet. Detta gäller både för Vännäsvägen och angränsande vägnät i Röbäck. Ett tydligt undantag är kommunens del av Riksvägen, där trafikflödet beräknas att minska med cirka 40 % jämfört med trafiksiffrorna från år 2009. Även om vägnätet inte skulle förändras, det så kallade nollalternativet, skulle det sannolikt ha skett en trafikökning fram till år 2020 på flera av de berörda vägarna. Det gäller till exempel Vännäsvägen väster om Västra länken, där beräknad trafikmängd år 2020 är lika hög i nollalternativet som vid utbyggnad av Västra länken. Figur 4.2-1 Prognostiserade trafikmängder, ÅDT, för vägar år 2020 28

4.3 Typsektioner Västra länken byggs med 2+1 körfält med mitträcke och en vägbredd på 14 meter, samt stödremsa. Vägsektionen har utformats utifrån Trafikverkets anvisningar för uppdraget. Körfältsbredden kommer att vara 3,25 meter på den sida av vägen med två körfält och 3,75 meter på den sidan av vägen med ett körfält, se figur 4.3-1. Typsektioner för ramper, anslutningsvägar och cykelvägar, se figur 4.3-4. Figur 4.3-1 Typsektion Figur 4.3-2. Sidoområdestyp B, exempel på släntutformning i skärning Figur 4.3-3. Sidoområdestyp C, exempel på släntutformning i skärning 29

Sträcka Referens - hastighet Körban a Mittremsa Vägrenar Sidoområd e Anmärkning Västra länken delen Röbäck- Klockarbäcken 100/80/6 0 10,25 1,75 1,0 B Fastställs Ramp 1, påfart mot Umedalen Ramp 2, avfart mot Umedalen Ramp 3, påfart mot Umeå Ramp 4, avfart mot Umeå Väg 512/ Gräsmyrvägen Väg 528/ Slättmarksvägen (Volvovägen). Kommunal väg. Härvelvägen. Kommunal väg. 100 4,0-1,0 B Fastställs 100 4,0-1,0 B Fastställs 80 4,0-1,0 B Fastställs 80 4,0-1,0 B Fastställs 60 6,5-0,75 C Fastställs 60 7,0-0,5 C Fastställs ej 40 6,5-0,25 C Fastställs ej GC-väg Röbäck - 3,0-0 C Fastställs GC-väg Röbäck - 3,0-0 C Fastställs Ersättningsväg till fritidsbro Km 1/372 Ersättningsväg parallell VL från Km 1/372 Gångväg fritidsbro Lidberget Väg 554/ Klabbölevägen Ramp 5, avfart från Umedalen Ramp 6, påfart mot Röbäck 50 5,0-0 C Fastställs ej 30 5,0-0 C Fastställs ej - 4,0-0 C Fastställs ej 60 6,5-0,75 C Fastställs 50 4,0-1,0 B Fastställs 70 4,0-1,0 B Fastställs 30

Ramp 7, avfart från Röbäck Ramp 8, påfart mot Umedalen Väg 632/ Baggbölevägen Väg till Åraningen. Kommunal väg. 70 4,0-1,0 B Fastställs 50 4,0-1,0 B Fastställs 50 6,0-0,25 C Fastställs 30 4,0-0 C Fastställs ej Väg till fritidsport - 3,0-0 C Fastställs ej Gångväg fritidsbro Prästsjön. Kommunal väg. GC-väg norra landfästet - 3,0-0 C Fastställs ej - 3,0-0 C Fastställs Figur 4.3-4 Tabell typsektioner 4.4 Plan- och profilstandard Vägen har utformats med stöd av Trafikverkets anvisningar och VGU. Västra länken följer först väg 512/Gräsmyrvägen innan den viker av mot det gamla grustaget. Genom hela grustaget går vägen på bank. Efter drygt 1,2 kilometer går vägen in i en närmare 2 km lång skärning. Strax innan älven går vägen ut på en hög bank. Norr om älven går vägen på bank i stort sett hela sträckan. Västra länken har utformats med god standard för referenshastigheten 100 km/tim. Sträcka/användning Min horisontalradi e (m) Minsta konvexa radie (m) Minsta konkavradie (m) Största längslutning (%) Västra Länken delen Röbäck-Klockarbäcken Ramp 1, påfart mot Umedalen Ramp 2, avfart mot Umedalen Ramp 3, påfart mot Umeå Ramp 4, avfart från Umeå 800 12 000 12 000 3,38 600 2100* 5 200 3,00 1 000 1 800* 4 500 4,00 150** 2 500* 5 000 3,5 400 3 200* 3 500 3,00 Väg 512/ Gräsmyrvägen 200* 2 000 1 500* 4,00 31

Slättmarksvägen (Volvovägen). Kommunal väg, fastställs ej Härvelvägen. Kommunal väg/, fastställs ej 150 8 000 15 000 1,80 50 600 800* 5,0 GC-väg Röbäck 50 1 200 2 500 5,00 GC-väg Röbäck 100 1 000 2 500 5,00 Ersättningsväg till Fritidsbro 1/372 Ersättningsväg parallell VL från 1/372 Gångväg fritidsbro Lidberget. Kommunal väg, fastställs ej 60 2 500 1 200 5,94 50 150 100 12,00 20 460 150 10,0 Väg 554/ Klabbölevägen 600 1 200 1 500 4,50 Ramp 5, avfart från Umedalen Ramp 6, påfart mot Röbäck Ramp 7, avfart från Röbäck Ramp 8, påfart mot Umedalen 30 1 500 60 000 2,55 60 2 000 3 000 2,09 94 7 500 1 500 1,25 30 6 000 1 500 2,07 Väg 632/ Baggbölevägen 200 1 700 1 200 5,50 Väg till Åraningen. Kommunal väg, fastställs ej 22,5 1 200 --- 10,7*** Väg till fritidsport 250 600 300 5 Gångväg fritidsbro Prästsjön. Kommunal väg, fastställs ej 35 400 400 5 Figur 4.4-1 Tabell Väggeometri *Radien använd vid anslutning till droppe, ** Radien/ lutningen använd vid anslutning in mot befintlig gata. *** Lutning befintlig väg 13,7% 32

4.5 Korsningar och anslutningar 4.5.1 Trafikplatser Trafikplats Röbäck Platsen för anslutningen i Röbäck är belägen i en befintlig grustäkt. För att den nya vägen ska kunna ansluta till samma nivå som befintliga vägar fylls den nya korsningen i grustäkten upp. Genom trafikplatsen ligger vägen på en 1 till 2 meters bank. Efter trafikplatsen stiger bankhöjden och är i norra delen av gropen cirka 6 meter. Korsningen består av på- och avfarter samt två rondeller. Från trafikplatsen byggs även en ny anslutning till Slättmarksvägen för trafik till Volvo. I samband med den nya trafikplatsen i Röbäck tas den befintliga korsningen mellan Travbanevägen och väg 512/Gräsmyrvägen bort. Den del av Travbanevägen som idag ansluter med väg 512/Gräsmyrvägen stängs. På den södra sidan anläggs en anslutning för gång -och cykeltrafik och på den norra sidan anläggs en vändplan, vägen utgår ur allmänt underhåll. Figur 4.5.1-1 Illustration över Trafikplats Röbäck Trafikplats Klabböle En trafikplats av klövertyp anläggs där Västra länken korsar väg 554/ Klabbölevägen. Väg 554/Klabbölevägen flyttas 50 meter längre upp i Lidbergets sluttning för att nyttja naturligt höjdstöd för bro över Västra länken. Trafikplatsen består av en bro över Västra länken samt på- och avfarter till Klabbölevägen. 33

Figur 4.5.1-2 Illustration över Trafikplats Klabböle 4.5.2 Korsningar i plan Korsning Vännäsvägen Vid slutet av arbetsplanen ansluter Västra länken till Vännäsvägen i en cirkulationsplats. Förutom Västra länken i söder, ansluts cirkulationen till Väg E12/Vännäsvägen både österut och västerut. Den inre rondellens radie är cirka 30 meter. Cirkulationen förläggs i samma nivå som befintlig väg E12/Vännäsvägen, det vill säga cirka 1 till 1,5 meter ovan omgivande mark. Figur 4.5.2-2 Principskiss cirkulationsplats 4.5.3 Planskilda passager/portar I arbetsplanen ingår sammanlagt åtta broar. Vid km 0/280 anläggs en GC-bro över Västra länken i Travbanevägens förlängning. Vid km 0/577 anläggs en bro i Trafikplats Röbäck över Västra länken. Vid km 1/372 korsar Västra länken en ägoväg som nyttjas av travet och för friluftsliv/skidspår. Passagen utformas med en bro över Västra länken. Vid km 2/572 anläggs en bro för hästar och friluftsliv över Västra länken. Vid km 2/903 anläggs en bro för Klabbölevägen över Västra länken. Mellan km 3/268 till 3/725 anläggs en bro över Umeälven för motortrafik och med separerad gång och cykelbana enligt förslagsskiss. 34

Vid km 3/872 korsar Västra länken Baggbölevägen. Vägen flyttas 50 meter norrut och leds under Västra länken. Vid km 4/282 korsar Västra länken en ägoväg som nyttjas bland annat som skolväg. Ägovägen schaktas ned och passerar under Västra länken. Frihöjden är 3.5 meter. Vid km 5/265 anläggs en bro över Västra länken. Det är en gångbro för gående mot Prästsjön. En gångväg anläggs mellan Prästsjön och Humlevägen. 4.5.4 Stängning av anslutningar Anslutningen mellan Travbanevägen och väg 512/Gräsmyrvägen tas bort. Samtliga utfarter, ägoanslutningar, mot Västra länken stängs enligt följande, km 0/032 båda sidor, 0/172 vänster sida, 0/451 höger sida, 0/680 vänster sida, 1/342höger sida, 1/390 höger sida, 2/065 båda sidor, 0/480 båda sidor, 0/900 höger sida, 1/706 vänster sida samt 1/836 höger sida. Stängning av anslutningar är förslag som formellt inte ingår i arbetsplanen. Beslut om stängning måste tas av väghållningsmyndigheten Trafikverket Region Nord i särskild ordning. 4.6 Geotekniska och geohydrologiska förhållanden På de första hundra metrarna, ute på slätten, utgörs undergrunden av finkorniga relativt fasta siltiga sediment. En ytlig grundvattenyta bedöms normalt ligga på cirka 2-4 meters djup under markytan. Efter slätten består jorden, fram till och förbi den gamla grustäkten i Röbäck, av grusiga och sandiga isälvssedimenten härstammande från den så kallade Vindelåsen. Vid korsningen av den befintliga Travbanevägen förekommer berg, nära eller, i nivå med planerad vägprofil. I kanten av den gamla grustäkten och även delvis i den gamla grustäkten finns blandade jordfyllnadsmassor. I botten av den gamla grustäkten ligger grundvattenytan cirka 6-10 meter under nuvarande markyta. Isälvssedimenten är mycket genomsläppliga och det är troligt att själva åskärnan ligger under den gamla grustäkten. Grundvattenytan i isälvssedimenten har en gradient mot Umeälven i norr. Norr om grustäkten övergår isälvssedimenten till sandiga och delvis siltiga svallsediment på morän och berg. Berg i dagen längs planerad vägsträckning förekommer i Lidberget sluttning före passagen av Klabbölevägen. Grundvatten ytan på södra sidan av Lidberget ligger normalt under planerad vägprofil förutom lokalt i en svacka mellan två bergpartier där grundvattenytan går i dagen i en kallkälla. I svallsedimenten ovanför grustäkten kan grundvatten periodvis förekomma relativt ytligt på täta siltlager. I sluttningen ner mot Umeälv finns sandiga svallsediment som överlagrar upp till 5-10 meter lösa sulfidhaltiga siltiga sediment på morän och berg. I den branta slänten (nipan) ner mot Umeälv försvinner sedimenten och närmast älvstranden finns berg i dagen eller morän på berg. Grundvattenytan i de sandiga svallsedimenten mellan området med berg i dagen i Lidbergets sluttning och Klabbölevägen ligger högt och ställvis i eller nära markytan. Planerad vägprofil ligger där flera meter under grundvattenytan. 35

Vid passagen av Umeälv uppgår vattendjupet som mest till cirka 10 meter i älvens huvudströmfåra. I samband med utbyggnaden av Stornorrfors Kraftstation i slutet av 1950- talet utfördes muddring i älvfåran. På älvens botten finns siltiga och sandiga älvsediment på morän och på berg. Djupet till berg från vattenytan är 10-30 meter förutom vid södra älvstranden där berget går i dagen. På norra sidan av älven finns Killingholmarna som består av två mindre holmar i älven. Holmarna är konstgjorda och består i huvudsak av siltiga och sandiga muddermassor från älvfåran. I muddermassorna finns även gammalt sjunktimmer från flottningen i Umeälven. På norra sidan av älven finns en cirka 35 meter hög och mycket brant älvnipa (i lutningen ca 30-35%) som från ytan består av cirka 5 meter sand på 25 meter siltig sulfidjord på sandiga isälvssediment. I nipans nedersta del finns genomsläppliga och naturligt dränerade sandiga sediment. Här förekommer dubbla grundvattenytor, en ytlig nivå på den täta sulfidjorden och en undre nivå i isälvssedimenten som ligger nära i nivå med älvens vattenyta. Nära nipan är grundvattentrycket inte hydrostatiskt utan dränerad med en trycknivå lägre än det hydrostatiska. I isälvssedimenten direkt under sulfidjorden är trycknivån i princip noll eller lika med atmosfärstrycket. Dessa vattentrycksförhållanden är positiva för nipans stabilitet och förklarar varför nipan kan stå i så brant lutning. Efter älvnipan och på hela sträckan fram till befintlig E12 (Vännäsvägen) finns mäktiga och lösa siltiga, lerigasiltiga och sulfidhaltiga sediment med en mäktighet på 20 meter till 30 meter. Närmare befintlig E12 minskar de lösa sedimenten till ca 10meter. Under de lösa sedimenten finns sandiga isälvssediment. I ytan är sedimenten sandiga. Lokalt förekommer upptill 1-2 meter torv i ytan dels i svackan direkt norr om Baggbölevägen och dels vid anslutningen mot befintlig E12. Grundvattenytan ligger högt på hela sträckan, i markytan till ca 2 meter under markytan. De ytliga sandiga sedimenten är vattengenomsläppliga medan den underliggande siltiga är täta. 4.7 Kollektivtrafik Inga förändringar av kollektivtrafiken som berör arbetsplanen Röbäck- Klockarbäcken är planerade. I angränsande arbetsplan, Röbäcksdalen-Röbäck, planeras för busshållplatser i anslutning till nya infarten till Röbäck. 4.8 Gång- och cykeltrafik Väg för gång- och cykeltrafik samt jordbruksfordon anläggs på den södra sidan av Västra länken. Gång och cykelvägen korsar arbetsplanegränsen mot entreprenad 9 och går fram till föreslagen gång- och cykelväg i Travbanevägens förlängning. Längden är 285 meter. Gång- och cykelväg kommer att anläggas i Travbanevägens förlängning och ansluts mot Skyttelvägen på den södra sidan av Västra länken. Längden är 240 meter. Planskild bro vid km 2/572 över Västra länken anläggs för att skapa tillgänglighet för det rörliga friluftslivet, samt till motions- och hästspår. 36

Gångväg/Hästväg från Klabbölevägen som ansluter till föreslagen ersättningsväg som löper parallellt med Västra länken på Röbäcksliden/Lidberget. Längden är 190 meter. Denna väg kommer ej att fastställas som väganordning. Den planerade bron över Umeälven kommer att innefatta ett separat fält för gångoch cykeltrafik. Det kommer att skapa ny tillgänglighet för oskyddade trafikanter att nå målpunkter norr- och söder om älven, vilket skapar förutsättningar för ökad cykeltrafik och för alternativ till att köra bil. Gång- och cykelvägsanslutningar anläggs från bron och till Klabbölevägen respektive Baggbölevägen. Gång- och cykelvägarnas längd är 400 meter mot Klabbölevägen och 295 meter mot Baggbölevägen. Figur 4.9-2 Fotomontage som visar föreslagen bro över Umeälv Ny gång- och cykelport under Västra länken anläggs mellan Baggbölevägen och Prästsjön där befintlig ägoväg korsar. Ägovägen nyttjas även som skolväg och hålls öppen för gång- och cykeltrafik samt jordbruksfordon. Gång- och cykelvägen ansluts till befintlig ägoväg. Gångväg ansluts till Prästsjön samt bro över Västra länken. Gångvägen ansluter till ett befintligt gångvägsystem vid Humlevägen. Befintlig väg justeras i läge och profil. Vid Prästsjön ansluts gångvägen till befintligt stigsystem. Längden är 410 meter. Denna väg kommer ej att fastställas som väganordning. Nya gång- och cykelvägar har projekterats med ett tvärfall på 1,5 %. Barns behov av säkra och trygga skolvägar, har särskilt beaktats i förslagen till ny gång- och cykelväg och gång- och cykelbro i Travbanevägens förlängning och i planskild gång- och cykelport vid ägoväg mellan Baggbölevägen och Prästsjön. 37