Piratens Rektorsområde Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vollsjö skola för F-5 och skolbarnomsorgen samt all personal Upprättad 20120131 Gäller till 20130115 Fastställd av Åsa Söderberg (förskolechef), Carina Åkesson (elevstödsamordnare), Lone Sönnichsen (förskollärare), Linda Lundgren (lärare) och Christina Svensson (skolsekreterare och lärare)
Dikt Tänk om det fanns en karamella Som gjorde alla människor snälla. Varje gång de åt en bit Lät de bli att prata skit, Och tänk om det fanns klister Som laga nerver när det brister Och laga synen på en del Som bara såg andras fel. Okänd
Innehållsförteckning 1. Till dig som barn/elev på Vollsjö skola... 4 1.2 Till dig som förälder/vårdnadshavare... 4 1.3 Till dig som personal... 4 1.4 Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande... 4 2. Verksamhetens vision... 4 3. Regelverk som styr skolans arbete... 4 4. Definitioner... 5 5. Arbetsgrupper... 6 5.1 Elev/barnhälsoteam... 6 5.2 Värdegrundsgrupp... 6 6. Förväntansdokument... 7 7. Kartläggningar, målsättningar, åtgärder och utvärdering... 9 7.1 Kön... 9 7.2 Etnisk tillhörighet... 10 7.3 Religion och annan trosuppfattning... 11 7.4 Funktionshinder... 11 7.5 Sexuell läggning... 12 7.6 Ålder... 12 7.7 Könsöverskridande identitet... 13 7.8 Annan kränkande behandling... 13 7.8 Studiemiljön och studieklimat... 14 7.9 Kommunikation... 14 7.10 Kompetensutveckling... 15 8. Förebyggande arbetet, vad vi gör för att förebygga kränkande behandling... 15 9. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan barn/elev... 16 9.1 Åtgärder vid barns/elevers uppförande som inte bedöms vara kränkande behandling eller trakasserier/diskriminering... 18 9.2 Om personal/vuxen kränker eller trakasserar/diskriminerar barn/ elev... 18 11.Uppföljning... 19 Årsklocka... 20 Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram... 21 Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt... 22 Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs?... 24 Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare... 24 Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling... 25 Litteraturlista... 27
1. Förväntansdokument 1.1 Till dig som barn/elev på Vollsjö skola Om du som barn/elev upplever dig utsatt för kränkande behandling av skolans personal eller annan barn/elev vill vi att du själv eller med stöd av vårdnadshavare, vänder dig till mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal. Vi på Vollsjö skola tar kränkningar på största allvar och gör allt för att dessa ska upphöra. 1.2 Till dig som förälder/vårdnadshavare Du som förälder/vårdnadshavande ska veta att vi på Vollsjö skola arbetar aktivt för att förebygga alla former av kränkningar. Får du kännedom om att ditt barn eller någon annans barn blir kränkt vill vi att du kontaktar ditt barns mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal, så att vi tillsammans kan hjälpas åt för att stoppa all kränkande behandling. 1.3 Till dig som personal Du som personal ska medverka till att alla barn/ elever bemöts med förståelse och respekt. Om du upptäcker någon form av kränkande behandling går du in och bryter. Visa aktivt att du inte accepterar kränkande behandlingar i alla dess former. 1.4 Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Om du upptäcker någon form av kränkande behandling kontakta omedelbart personal på skolan (Rektor ansvarar för denna information). 2. Verksamhetens vision Alla barn/elever i vår verksamhet skall bemötas med förståelse och respekt för alla människors lika värde. I Piratens rektorsområde accepteras ingen form av kränkande behandling. 3. Regelverk som styr skolans arbete Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns
bestämmelser om detta dels i 14 a kap. skollagen (1985:1100), dels i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa för vi samman i Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder och annan kränkande behandling. 4. Definitioner Likabehandling är att alla barn/ elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn/elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar ett/en barn/elev sämre än andra barn/elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av barn/elev som har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka barn/elev att följa med på en utedag på grund av eleven sitter i rullstol. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Ett exempel kan vara om alla barn/elever serveras samma mat diskrimineras de barn/elever som har allergier eller av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en barn/elevs värdighet. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till detta. En kränkning är ett uttryck för makt och förtryck. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen och/eller vara systematiska och återkommande. Det kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Det är alltid individens upplevelse som gör det till en kränkning, och denna upplevelse måste alltid tas på allvar. Kränkande behandling kan vara: fysisk (slag knuffar) verbal (hot, svordomar, öknamn) psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika webcommunitys) materiell (ex. förstörda kläder, väskor eller skor)
Men även: Mobbning: En elev är mobbad när han/hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus, 1991). Rasism: Man ser sin egen folkgrupp bättre än andra och därmed är det accepterat att förtrycka, utnyttja och kontrollera andra. Främlingsfientlighet: negativa attityder mot personer som invandrat till Sverige. Homofobi: rädsla för eller mycket starkt ogillande av homosexuella personer eller homosexualitet. Trakasserier: är kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier: är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. Arbetsgrupper 5.1 Elev/barnhälsoteam Åsa Söderberg, Rektor tillika förskolechef, 0416-577951 asa.soderberg@sjobo.se Carina Åkesson, Elevstödsamordnare 0416-577953 carina.akesson@utb.sjobo.se Gunilla Djerf, Specialpedagog förskolan gunilla.djerf@utb.sjobo.se Britt Olsson, Specialpedagog skolan britt.olsson@utb.sjobo.se Elev/barnhälsoteamet leds av rektor/förskolechef och träffas en gång varannan vecka för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. 5.2 Värdegrundsgrupp Åsa Söderberg, Rektor och förskolechef, 0416-577951 asa.soderberg@sjobo.se Maria Wästerlund, KRAFT-ansvarig skolan, maria.westerlund@utb.sjobo.se Carina Åkesson, Elevstödsamordnare, 0416-577953 carina.akesson@utb.sjobo.se Lone Sönnichsen, Förskollärare Trätofflans förskola, 0416-577968 lone.sonnichsen@utb.sjobo.se Ann-Marie Ekstrand, Förskollärare Bjärsjölagårds förskola, 0415-41289 annmarie.ekstrand@utb.sjobo.se Marie Jönsson, barnskötare Trollakulls förskola marie.jonsson@utb.sjobo.se Gunilla Sjöstrand, Fritidspedagog Vollsjö skolas fritidshem, 0416-577960 gunilla.sjostrand@utb.sjobo.se Emma Andersson, lärare Vollsjö skola, 0416-577960 emma.andersson@utb.sjobo.se
Värdegrundsgruppen leds av rektor/förskolechef och träffas en gång var tredje vecka för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett värdegrundsperspektiv. I denna grupp förs diskussioner kring arbetet med Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Deltagarna i gruppen är nyckelpersoner i detta arbete och leder vidare diskussionerna i dessa frågor ute i arbetslagen. 6. Förväntansdokument På Vollsjö skola har vi följande regler och förhållningssätt för allas trivsel och säkerhet. Detta kan du förvänta dig av skolledningen Vi ser till att rutiner finns för att upptäcka och åtgärda alla former av kränkande behandling. Vi ansvarar för att likabehandlingsplanen är ett levande dokument i vårt dagliga arbete. Vi ansvarar för att likabehandlingsplanen varje år utvärderas och revideras. Varje termin bjuder vi in till föräldramöte. Verksamheten arbetar för att främja alla barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling Skolans samverkan med föräldrarna skall skapa optimala möjligheter för barnens/elevernas utveckling och lärande Skolan samverkar genom elevråd Skolan samverkar genom skol/förskoleråd, Piratenrådet Detta kan du förvänta av skolans pedagoger Vi visar hänsyn och respekt för både vuxna och barn. Vi arbetar för att barn/elever ska tycka att det är lärorikt och roligt att gå till skolan Vi arbetar för en trivsam och lugn miljö Vi hjälper elever att lösa konflikter Vi tar kontakt med vårdnadshavare om något särskilt inträffar t.ex kränker annat barn/elev eller personal Vi ingriper, åtgärdar, dokumenterar och följer upp alla former av kränkande behandling som vi får kännedom om. Vi är lyhörda för barn/elever och föräldrars/vårdnadshavares åsikter, det är tillsammans vi når de bästa resultaten. Vi anpassar undervisningen individuellt till varje elev utifrån deras förutsättningar. Varje termin bjuder vi in till utvecklingssamtal
Detta förväntar vi oss av dig som barn/elev: Du visar hänsyn och respekt för både barn och vuxna I Sjöbo kommun arbetar vi efter Olweus åtgärdsprogram och i detta finns följande 4 skolregler som du ska följa: Du ska inte mobba andra Du ska försöka hjälpa de barn/elever som blir mobbade Du ska vara tillsammans med barn/elever som lätt blir ensamma Om du vet att någon blir mobbad ska du berätta detta för din mentor eller annan vuxen och de vuxna hemma Kraftfullt Arbete För Trygghet Familjenämnden i Sjöbo kommun har beslutat att arbeta gemensamt mot mobbning och kränkande beteende. Detta arbete kallar vi Kraft och det är baserat på ett vetenskapligt utvärderat åtgärdsprogram enligt Dan Olweus (professor i psykologi vid universitetet i Bergen). Programmets viktigaste budskap är att mobbning inte är accepterat. Olweus betonar också vikten av alla vuxnas ansvar. Du som förälder är också viktig för att vi ska kunna lyckas. Läs gärna vår Krafthandlingsplan som finns i alla klassrum. De som har arbetat med Olweus åtgärdsprogram har kunnat konstatera en minskning av mobbningsproblemen med 30-70%. en nedgång av antisociala beteenden såsom vandalisering, skolk och stöld. en klar förbättring av klassens sociala klimat och elevernas trivsel. För att kunna mäta hur väl vi lyckas med vårt Kraftarbete kommer vi att göra en kartläggning. Eleverna i år 3-9 kommer att få besvara ett frågeformulär anonymt med 39 frågor om mobbning. Det är frivilligt för eleverna att delta i denna kartläggning men som ni förstår är det en fördel om så många som möjligt svarar på frågorna. Kartläggningen kommer att genomföras varje vår och tjänar som uppföljning och kvalitetssäkring av skolornas antimobbningsarbete. Detta vill vi lära dig som barn/ elev: Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö. Barn som vuxen ska respektera varandras olikheter. Detta förväntar vi oss av dig som förälder/vårdnadshavare: Föräldrar och barn blir inbjudna till ett förväntanssamtal inför barnens förskoleklasstart. Detta sker tillsammans med skolledning och undervisande lärare. Även nyinflyttade barn/ elever och dess vårdnadshavare erbjuds detta. Följande förväntningar diskuteras då: Att du som vuxen respekterar barns/elevers olikheter.
Att du kontaktar personal i förskolan/skolan om du känner oro för eller får kännedom om att något barn på förskolan/skolan blir utsatt för mobbning, kränkande behandling eller diskriminering. Att du som förälder/vårdnadshavare tillsammans med skolan skapar de bästa möjliga förutsättningarna för ditt barns utveckling och lärande. Att du som förälder närvarar på utvecklingssamtal och föräldramöten. Att du meddelar skolan när ditt barn är sjukt eller har någon annan form av frånvaro. 7. Kartläggningar, målsättningar, åtgärder och utvärdering Skolan/Skolbarnomsorgen Vi använder oss av kartläggning för att undanröja alla former av kränkande behandling på Vollsjö skola. Kartläggningen går till på följande sätt: Spontana samtal och iakttagelser under skoldagen samt innan och efter. Ansvarig: all personal inom verksamheten Enskilda hälsosamtal hos skolsköterska i förskoleklass och årskurs 4. Ansvarig: skolsköterska Samtal i mentorsgrupper om hänsyn, respekt, trivsel och kamratskap. Detta sker varje vecka på schemalagd tid, (minst 30 minuter varje vecka) men även spontant när det kommer upp någon incident. Ansvarig: mentor Spontana samtal från föräldrar/vårdnadshavare. Ansvarig: mottagande personal. Kartläggning och sociogram under vecka 12 och 43. Se bilaga 1 Ansvarig: mentor. Sammanställning och information till personal och föräldrar. Informationen sker vid föräldramöten och för personalen på arbetslagsmöten. Ansvarig: Kraftansvarig Anteckningar i personalens gemensamma loggbok och övrig dokumentation. Ansvarig: all personal inom verksamheten Rastvärdande efter ett lagt schema som gäller innan skolan börjar, förmiddagsrast och lunchrast Ansvarig: schemalagd personal. Vuxna är delaktiga och närvarande i barnens aktiviteter på raster och i undervisningen Ansvarig: deltagande personal. 7.1 Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering och trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. (Ur Handledning för likabehandling, 2008)
Kartläggning Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier i samband av kön. I de fall det förekommer är det könsord som används. Mål. Verksamheten arbetar för att främja alla barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling på grund av sitt kön Åtgärder Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. Värdegrundsgruppen kommer under 2012 att arbeta fram ett bredare kartläggningsmaterial, som på ett tydligare sätt kan identifiera förekomst av könsdiskriminering och trakasserier som har samband med kön. Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av KRAFTansvarig i november 2012. Analys av sammanställningen görs i värdegrundsgruppen och i arbetslagen. 7.2 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Kartläggning Kartläggningen har visat att det förekommer kränkningar av etnisk tillhörighet. I de fall det förekommer är det i form av kränkande kommentar som påtalar hudfärg. Mål På vår skola ska alla elever oavsett etisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättighet och möjlighet. Ingen elev ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet. Åtgärder Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. Värdegrundsgruppen kommer under 2012 att arbeta fram ett bredare kartläggningsmaterial, som på ett tydligare sätt kan identifiera förekomst av diskriminering eller kränkande behandling på grund av etnisk tillhörighet. Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av KRAFTansvarig i november 2012. Analys av sammanställningen görs i värdegrundsgruppen och i arbetslagen.
7.3 Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad såväl i internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har grund i eller samband med en annan religiös åskådning t ex. buddism, ateism eller agnosticism. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Kartläggning Kartläggningen visar att det förekommer kränkningar som har grund av religion och annan trosuppfattning. Mål Undervisningen i skola skall vara icke-konfessionell. Skolan ska i möjligaste mån underlätta för den enskilde eleven att följa sin tro. Åtgärder Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling. Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. Värdegrundsgruppen kommer under 2012 att arbeta fram ett bredare kartläggningsmaterial, som på ett tydligare sätt kan identifiera förekomst av diskriminering eller kränkande behandling på grund av religion och annan trosuppfattning. Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av KRAFTansvarig i november 2012. Analys av sammanställningen görs i värdegrundsgruppen och i arbetslagen. 7.4 Funktionshinder Funktionshinder kan vara såväl fysiska som psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas både det vi kan se (t ex rullstolsbundna) och det som vi upptäcker inte lika lätt (allergi och neuropsykiska funktionshinder som t ex ADHD och dyslexi). ( Handledning för likabehandling, 2008) Kartläggning Kartläggningen har visat att det inte förekommer diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier på grund av funktionshinder. Mål Alla elever på Vollsjö skola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin vistelse på skolan. Åtgärder Värdegrundsgruppen kommer under 2012 att arbeta fram ett bredare kartläggningsmaterial, som på ett tydligare sätt kan identifiera förekomst av diskriminering eller kränkande behandling på grund av funktionshinder.
Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av KRAFTansvarig i november 2012. Analys av sammanställningen görs i värdegrundsgruppen och i arbetslagen. 7.5 Sexuell läggning Sexuell läggning avser homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en ideologi som står för en stark negativ uppfattning av homosexualitet och bisexuella människor. (Handledning för likabehandling, 2008) Kartläggning Kartläggningen visar att det inte förekommer diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier av sexuell läggning. Mål Alla elever på Vollsjö skola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin vistelse i skolan. Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av familjebild eller sexuell läggning. Åtgärder Värdegrundsgruppen kommer under 2012 att arbeta fram ett bredare kartläggningsmaterial, som på ett tydligare sätt kan identifiera förekomst av diskriminering eller kränkande behandling på grund av sexuell läggning. Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av KRAFTansvarig i november 2012. Analys av sammanställningen görs i värdegrundsgruppen och i arbetslagen. 7.6 Ålder Kartläggning Kartläggningen visar att det inte förekommer någon form av diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier av ålder. Mål Alla barn på Vollsjö skola ska ha inflytande över verksamheten oberoende av elevens ålder. Åtgärder Värdegrundsgruppen kommer under 2012 att arbeta fram ett bredare kartläggningsmaterial, som på ett tydligare sätt kan identifiera förekomst av diskriminering eller kränkande behandling på grund av ålder.
Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av KRAFTansvarig i november 2012. Analys av sammanställningen görs i värdegrundsgruppen och i arbetslagen. 7.7 Könsöverskridande identitet Könsöverskridande identitet eller annat uttryck definieras som att man inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. (Nationalencyklopedin) Kartläggning Kartläggningen visar att det inte förekommer diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier av könsöverskridande identitet. Mål Eleverna på Vollsjö skola ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha. Åtgärder Värdegrundsgruppen kommer under 2012 att arbeta fram ett bredare kartläggningsmaterial, som på ett tydligare sätt kan identifiera förekomst av diskriminering eller kränkande behandling på grund av könsöverskridande identitet. Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av KRAFTansvarig i november 2012. Analys av sammanställningen görs i värdegrundsgruppen och i arbetslagen. 7.8 Annan kränkande behandling Begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Kartläggning Kartläggningen visar att det förekommer annan kränkande behandling. Det är mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. Mål Alla barn/elever på Vollsjö skola ska känna sig trygga. Åtgärder Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. Värdegrundsgruppen kommer under 2012 att arbeta fram ett bredare kartläggningsmaterial, som på ett tydligare sätt kan identifiera förekomst av diskriminering eller kränkande behandling på grund av könsöverskridande identitet.
Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av KRAFTansvarig i november 2012. Analys av sammanställningen görs i värdegrundsgruppen och i arbetslagen. 7.8 Studiemiljön och studieklimat Skolan bör redovisa särskilda åtgärder för att skapa en fysisk och psykosocial studiemiljö som lämpar sig för alla elever. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Kartläggning Kartläggningen visar att vi inte alltid har en studiemiljö som passar alla barn/elever. Mål Skolans regler och förhållningssätt ska följas av barn/elever och personal. Åtgärder Klassråd och elevråd har som stående punkt den fysiska och psykiska miljön på dagordningen. Ansvarig: mentor och elevstödsamordnare Likabehandlingsplanen aktualiseras vid varje terminsstart. Ansvarig: mentor Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av KRAFTansvarig i november 2012. Analys av sammanställningen görs i värdegrundsgruppen och i arbetslagen. 7.9 Kommunikation Enligt skolverkets allmänna råd bör likabehandlingsplanen innehålla en beskrivning av hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten och hos elevens vårdnadshavare (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Kartläggning Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har publicerats på Piratenområdets hemsida, presenteras på föräldramöten och finns tillgänglig i klassrummen. Mål Likabehandlingsplanen ska vara känd av alla barn/elever, vårdnadshavare och personal på skolan. Åtgärder Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling presenteras vid ett föräldramöte under året. Ansvarig: all personal i verksamheten. Sammanställningen av kartläggningen i Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling analyseras i november i alla arbetslag och i värdegrundsgruppen. Ansvarig: Rektor och elevstödsamordnare
Utvärdering I slutet av vårterminen genomförs samtal och enkäter till alla barn/elever och vårdnadshavare, vilket sedan ligger till grund för fortsatta åtgärder. Ansvarig: rektor och mentor 7.10 Kompetensutveckling Syftet är att öka medvetenheten hos skolans personal om förekomsten av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier och vad man kan göra åt det. Kartläggning Kartläggningen har visat att skolans personal behöver bli ännu bättre på att upptäcka och åtgärda alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Mål Skolans personal ska känna till regelverken som ligger till grund för Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Åtgärder Ett antal pedagoger och rektor i Piratenområdet kommer under våren 2012 och hösten 2012 att delta i kursen Värdegrund och likabehandling i teori och praktik (7.5 hp) vid Malmö högskola. I november 2012 revideras Likabehandlingsplan mot kränkande behandling genom att arbetslagen och värdegrundsgruppen analyserar sammanställningen av årets kartläggningar. Ansvarig: rektor Utvärdering Kontinuerliga uppföljningar vid personalmöten. 8. Förebyggande arbetet, vad vi gör för att förebygga kränkande behandling Mål: Inga elever ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Skolnivå Rastvärdsschema med många vuxna ute på rasterna. Personalens gemensamma loggbok används då det uppstår situationer som kan relateras till diskriminering eller annan kränkande behandling. Innehållet i loggboken diskuteras med personal och barn/elever. Ansvarig: all personal inom verksamheten Kartläggning och sociogram genomförs vecka 12 och 43.Ansvarig: mentor. Se bilaga 1 Regelbundet KRAFT-arbete (minst 30 minuter varje vecka) Ansvarig: mentor KRAFT-utbildning fem gånger/läsår för samtliga pedagoger. Ansvarig: rektor och KRAFT-ansvarig Elevråd, minst två gånger varje termin. Ansvarig: Elevstödsamordnare
Klassnivå Rektorsområdet utgår ifrån Olweus åtgärdsprogram mot mobbning och antisocialt beteende ( Version III, 2001) i arbetet med att förebygga, förhindra och stoppa mobbning och annan kränkande behandling. Alla elever arbetar med Kraft minst 30 minuter en gång i veckan men det genomsyrar all verksamhet. Olweus fyra KRAFT-regler samt konsekvenser vid mobbning, diskriminering och kränkande behandling arbetas det kontinuerligt med. Alla barn/ elever kommer att få arbeta med litteratur, film, värderingsövningar, rollspel och Stegvis. En gång per läsår genomförs en enkätundersökning gällande mobbning, diskriminering och kränkande behandling enligt Olweus Standard i åk 3-5. Sociogram och kartläggningsfrågor genomförs under vecka 12 och vecka 43. Se bilaga 1 Personalens gemensamma loggbok används då det uppstår situationer som kan relateras till mobbning, diskriminering eller kränkande behandling. Ansvarig: rektor Skolbarnsomsorgen Mål: Inga barn/elever ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Regelbundet KRAFT-arbete Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten Personalens gemensamma loggbok används då det uppstår situationer som kan relateras till diskriminering eller kränkande behandling. Innehållet i loggboken diskuteras med personal och barn/elever Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten Alla barn/elever arbetar med Kraft minst 30 minuter en gång i veckan men det genomsyrar all verksamhet. Olweus fyra KRAFT-regler samt konsekvenser vid diskriminering och kränkande behandling arbetas det kontinuerligt med. Ansvarig: all personal som arbetar inom verksamheten Mobbning, diskriminering och kränkande behandling tas upp som tema på två föräldramöten per år. Ansvarig: rektor Skolbarnomsorgen använder oss av resultatet av skolans kartläggningsfrågor och sociogram. Ansvarig: all personal som arbetar inom verksamheten Skolbarnomsorgen kommer att göra egna kartläggningsfrågor/barnintervjuer som komplettering till skolans frågor. Ansvarig: KRAFT-ansvarig 9. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan barn/elev Rutin Misstanke om kränkande behandling Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta) Skollagen (2010:800) 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller
en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Delegation av beslut Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta utredningsuppdraget till annan befattningshavare. Överlåtelse av arbetsuppgift Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan. Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll. Rutin Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan skyndsamt 1. Den som får kännedom om misstänkt kränkning fyller i en Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). 2. Blanketten lämnas till rektor/förskolechef 3. Rektor/förskolechef fullgör huvudmannens utredningsansvar. 4. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdrag till annan befattningshavare. 5. Utredningsuppdraget görs enligt Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). a. Stödfrågor vid analys i. Har alla inblandade kommit till tals? ii. Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertalet tillfälle? iii. Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade? iv. Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse) 6. Utredningen lämnas till rektor för eventuellt vidare åtgärder. 7. Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll. Sekretess En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden (Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400). Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar (exempelvis den som handhar elevakterna).
Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef, bitr förvaltningschef eller administrativ chef. Registrering/arkivering 1. Anmälan om kränkande behandling a. Rektor ansvarar för att anmälan registreras i elevaktsregistret b. Rektor ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras och läggs i elevakten. Blanketter Anmälan och utredning om kränkande behandling se bilaga 5 9.1 Åtgärder vid barns/elevers uppförande som inte bedöms vara kränkande behandling eller trakasserier/diskriminering 1. Direkt tillsägelse (gäller alla vuxna) Ansvarig: personal som sett händelsen 2. Enskilt samtal (samtal med eleven i enrum) Ansvarig: mentor 3. Medlingssamtal (samtal med alla inblandade) Ansvarig: mentor 4. Vid behov informeras vårdnadshavare. Ansvarig: mentor 5. Vid upprepade företeelser kan andra åtgärder bli aktuella. Ansvarig: mentor 9.2 Om personal/vuxen kränker eller trakasserar/diskriminerar barn/ elev Lärare förbinder sig i sin yrkesutövning: 1. Alltid bemöta barn/elever med respekt för deras person och integritet samt att skydda varje individ mot skada, kränkningar och trakasserier. 2. Påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall, genom aktivt handlande ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på. 3. Respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens, skyldighet och ansvar i skolvardagen. 4. Ingriper om en kollega uppträder kränkande mot en barn/elev eller motverkar en barns/elevs rättighet. Vollsjö skolas arbetsgång 1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker en barn/elev ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt och rapportera kränkningen till rektor inom 24 timmar. Om rektor inte går att nås, kontaktas elevstödsamordnare. 2. Rektor kontaktar förälder/vårdnadshavare och informerar om händelsen. 3. Fyll snarast i incidentblanketten Anmälan/utredning kränkande behandling. Bilaga 5
10. Elevers delaktighet i arbetet med att ta fram Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Eleverna har varit delaktiga i arbetet med att ta fram Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling genom diskussioner i undervisningsgrupper. Synpunkter har lämnats till rektor. Eleverna kommer med idéer på vad och hur vi kan arbeta vidare med planen. Ansvarig: mentor Föräldrarådet får Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på remiss där de har möjlighet att lämna synpunkter. Ansvarig: rektor Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling tas upp som en punkt på föräldramöten. Ansvarig: mentor Skolbarnsomsorgen Pedagoger pratar med eleverna om vad Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling är och diskuterar kring den. Ansvarig: pedagoger Föräldrarådet får Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på remiss där de har möjlighet att lämna synpunkter. Ansvarig rektor Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling tas upp som en punkt på föräldramöten. Ansvarig: mentor 11.Uppföljning Skolan Kontinuerligt diskutera Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling tillsammans med barn/elever och personal. Revideras och utvärderas en gång per år. Ansvarig: rektor
Skolbarnsomsorgen Kontinuerligt diskutera Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling tillsammans med barn/elever och personal. Revideras och utvärderas en gång per år. Ansvarig: rektor Årsklocka Senast klart Vad ska göras? Av vem? Ansvarig Januari/Februari Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling förs in i arbetslagens lokala arbetsplaner. Arbetslag / Rektor Rektor Mars Löpande under året men En översyn av lagar samt rekommendationer från skolverket och diskrimineringsombudsmannen görs. Rådande plan följs upp och resultatet redovisas i den nya planen. Förvaltning Elever och personal på skolan Förvaltning Rektor Oktober Barn- och elevinflytande samt trygghet och trivsel på förskola, fritidshem och skola Enkät Förvaltning / Rektor November Kartläggningar som gjorts under året sammanställs av elevstödsamordnaren och analys av denna görs i arbetslag och i värdegrundsgrupp. Elevstödsamordnare / Personal / Rektor
Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram Kartläggningsfrågor för enskilda elevsamtal Namn: Datum: Finns det någon i Din klass/grupp i skolan som inte har det bra? Finns det någon som inte får vara med? Är någon illa behandlad på annat sätt av någon eller några andra i klassen/gruppen? Retade? Slagna? Är Du drabbad? Trivs Du i skolan/förskolan? Vem leker/umgås Du mest med? Sociogramsfrågor 1. Vem leker du med på rasten om du bara får välja en kompis? 2. Om den är sjuk vem leker du då helst med? 3. Om den också är sjuk vem leker du då med?
Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt Olweus 4 skolregler Vi ska inte mobba andra. Vi ska försöka hjälpa de elever som blir mobbade. Vi ska även vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma. Om vi vet att någon blir mobbad ska vi berätta detta för vår mentor (eller annan lärare) och de vuxna där hemma. Piratenområdets skolregler F-5 Vi visar hänsyn och respekterar både vuxna och barn. Tex. Vi använder ett vårdat språk. Vi använder ytterplagg endast utomhus. Mobiltelefoner får ej synas eller användas under skoltid. Klotter och förstörelse är förbjudet. Sötsaker och tuggummi är förbjudet. Vi håller oss innanför skolans gränser. Vi deltar aktivt på alla lektioner såväl ute som inne. Våld, mobbning eller kränkande behandling får inte förekomma. Förhållningssätt barn gentemot vuxna vid Piratenområdet Respektera alla vuxna! Säga hej, tack och förlåt! Säga vad man tycker på ett vänligt och rakt sätt! Använda ett vårdat språk! Man ska vara ärlig, och stå för vad man gör! Förhållningssätt barn gentemot barn vid Piratenområdet Man ska behandla andra så som man själv vill bli behandlad! Ge alla en chans att vara med även om man är olika! Tänka på vad man säger, och stå för det! Säga hej, tack och förlåt! Acceptera orden nej! och sluta! Tänk på att skilj på mitt och ditt! Använd vårdat språk mot varandra! Får Du bekymmer, prata med någon vuxen!
Sanktionstrappa skolan 6-12 år Sanktionerna individanpassas 1. Tillrättavisning samtal med barnet 2. Allvarligt samtal och information till föräldrarna. Vid allvarligt samtal görs sanktionerna klart för eleven. 3. Eleven får en chans att bättra sig annars sätts sanktioner in som är individanpassade. 4. Möte med mentor, föräldrar och annan vuxen på skolan. 5. Elevhälsan kopplas in. Jag som elev och vi som vårdnadshavare har tagit del av ovanstående regler, förhållningssätt och sanktioner. Datum Namn (Elev) Namn (Vårdnadshavare) Namn (Vårdnadshavare)
Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs. Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen: Skriv till Diskrimineringsombudsmannen, Box 3686, 103 59 Stockholm Ring på: 08-120 204 00 Texttelefon: 08-120 208 20 www.do.se Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elever rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling. Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare Här finns några kännetecken (enligt Dan Olweus ) som kan vara till hjälp. Tänk på att detta bara är exempel och det är därför viktigt att prata med barnet om hur han/hon har det i skolan. Om du som vårdnadshavare känner oro, tveka inte att ta kontakt med någon av oss på skolan som du känner förtroende för. Vi är här för att hjälpa! Offret Har inga eller få vänner. Trasiga och ofta nedsmutsade kläder. Nedstämdhet, magont, huvudvärk, dålig aptit, ofta sjukanmäld. Ovilja att gå till skolan. Håglös, tystlåten och grubblande. Blyertsstreck och/eller sönderrivet i böckerna. Blåmärken på kroppen Plågaren Aggressivt beteende. Positivt inställd till våld. Saknar empati. Har starkt behov att dominera andra Är mer populär än offret. Har ofta 3-5 kamrater omkring sig. Är fysiskt/psykiskt starkare än offret.
Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling
Litteraturlista Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik &Daneback, Kristian. (2002) Skolan - en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket Olweus, Dan (1994) Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning Skolverket. (2006) Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket Thors, Christina (red) (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet