Bjärsjölagårds förskola

Transkript

1 Piratenområdets Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bjärsjölagårds förskola Upprättad Gäller till Fastställd av Sofie Stagevik (förskolechef), Ann-Marie Ekstrand (förskollärare) 1

2 Innehållsförteckning Barnens trivselregler 3 Honnörsord på Bjärsjölagårds förskola 4 1. Till dig som barn på Bjärsjölagårds förskola Till dig som vårdnadshavare Till dig som personal Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Till dig som förskolechef 5 2. Verksamhetens vision 5 3. Regelverk som styr förskolans arbete 6 4. Definitioner 6 5. Arbetsgrupper Elev/barnhälsoteam Värdegrundsgrupp 8 6. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Bjärsjölagårds förskola 8 7. Diskrimineringsgrunderna Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Könsöverskridande identitet Annan kränkande behandling Barns och elevers medverkan Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan barn Om personal/vuxen kränker eller trakasserar/diskriminerar barn Årsklocka 28 Bilaga 1 Sociogramsfrågor 29 Bilaga 2 Trivselenkät förskolan hösten Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? 31 Bilaga 4 Anmälan/utredning kränkande behandling 32 Litteraturlista 34 2

3 Barnens trivselregler ht-13/vt-14 Vi är artiga mot varandra. Vi leker med varandra och alla får vara med. Vi städar efter oss. Vi kastar inte saker på varandra. Vi hjälper varandra. Vi lyssnar när andra pratar. Vi slår och sparkar inte på varandra. Vi sitter upp i samlingen. 3

4 Honnörsord på Bjärsjölagårds förskola Barnen: Alla får bestämma Man ska bjuda in till lek Man ska leka med varandra Personalen: Trygghet Respekt Gemenskap Glädje Föräldrarna: Respekt Empati Medmänsklighet Lyssna på varandra 4

5 1. Till dig som barn på Bjärsjölagårds förskola Om du som barn känner att du blir kränkt eller utsatt av något annat barn eller av en vuxen på förskolan vill vi att du berättar det för någon vuxen på förskolan eller på förskolan. På vår förskola gör vi allt för att du ska vara trygg och känna att du trivs på förskolan. 1.1 Till dig som vårdnadshavare Om du som vårdnadshavare får kännedom om att ditt barn eller någon annans barn blir kränkt eller utsatt på något sätt vill vi att du kontaktar någon personal på förskolan eller förskolechef, så att vi tillsammans kan hjälpas åt för att skapa en trygg miljö på förskolan. 1.2 Till dig som personal Du som personal har som uppdrag att bemöta alla barn med förståelse och respekt. Om du upptäcker någon form av kränkande behandling eller att ett barn blir utsatt på något annat sätt av ett annat barn eller av personal ska du följa dina rutiner kring detta. 1.3 Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Om du upptäcker någon form av kränkande behandling eller att ett barn blir utsatt på något annat sätt ska du omedelbart kontakta ordinarie personal i förskolan eller förskolechefen. 1.4 Till dig som förskolechef Förskolechefen arbetar för att främja alla barns lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolechefen ser till att rutiner finns för att upptäcka och åtgärda alla former av kränkande behandling. 2. Verksamhetens vision Alla barn på Bjärsjölagårds förskola längtar efter att få komma till vår förskola. Föräldrarna går hit med glädje och lämnar glada barn i trygga händer. På Bjärsjölagårds förskola har vi nolltolerans mot kränkande behandling. 5

6 3. Regelverk som styr förskolans arbete Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelser om detta finns i 6 kap. skollagen (2010:800) och i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa för vi samman i Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder och annan kränkande behandling. 4. Definitioner Likabehandling är att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn som har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Tex. en förskola får till exempel inte neka ett barn att följa med på en utedag på grund att barnet sitter i rullstol. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Tex. om alla barn serveras samma mat diskrimineras de barn som har allergier eller av religiösa skäl behöver annan mat. Rede är ett värdegrundsmaterial som är framtaget av Djurskyddet Sverige. Rede = respekt, empati, djur, etik. Tanken bakom rede är att barn har en naturlig positiv känsla för djur. Rede tar avstamp i styrkan i relationen mellan djur och barn. Genom att använda övningar som är djurinriktade får barnen chans att utveckla och utmana sin empati och sin förmåga att ta ställning och säga vad dom känner och att visa respekt för andra människor och djur. Start är ett program som är riktat till de allra yngsta barnen i 1-3-årsåldern, där man tränar på de viktiga sociala och emotionella färdigheterna. Genom en god start i livet kan man undvika många former av onda cirklar som bygger på bristande sociala färdigheter som har att göra med anknytning, empati och problemlösning. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till detta. En kränkning är ett uttryck för makt och förtryck. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen och/eller vara systematiska och återkommande. Det kan utföras av en eller flera 6

7 personer och riktas mot en eller flera personer. Det är alltid individens upplevelse som gör det till en kränkning, och denna upplevelse måste alltid tas på allvar. Kränkande behandling kan vara: Fysisk (slag knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika webcommunites) Materiella (t.ex. förstörda kläder, väskor eller skor) Men även: Mobbning Ett barn är mobbad när han/hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus, 1991). Rasism Man ser sin egen folkgrupp som bättre än andra och därmed är det accepterat att förtrycka, utnyttja och kontrollera andra. Främlingsfientlighet negativa attityder mot personer som invandrat till Sverige. Homofobi rädsla för eller mycket starkt ogillande av homosexuella personer eller homosexualitet. Trakasserier är när kränkande behandling har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. Arbetsgrupper 5.1 Elev/barnhälsoteam Sofie Stagevik, Rektor tillika förskolechef, Carina Åkesson, Elevstödsamordnare Gunilla Djerf, Specialpedagog förskolan Ann-Kristine Persson, Skolsköterska Jeanette Hedeblad, Kurator Elev/barnhälsoteamet leds av rektor/förskolechef och träffas en gång varannan vecka för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. 7

8 5.2 Värdegrundsgrupp Sofie Stagevik, Rektor och förskolechef, Maria Wästerlund, KRAFT-ansvarig skolan, Carina Åkesson, Elevstödsamordnare, , Sara Knast, Förskollärare Trätofflans förskola, Ann-Marie Ekstrand, Förskollärare Bjärsjölagårds förskola, Ingalill Thornblad, Förskollärare Trollakulls förskola, Gunilla Sjöstrand, Fritidspedagog Vollsjö skolas fritidshem, Emma Andersson, lärare Vollsjö skola, Värdegrundsgruppen leds av rektor/förskolechef och träffas en gång i månaden för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett värdegrundsperspektiv. I denna grupp förs diskussioner kring arbetet med Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Deltagarna i gruppen är nyckelpersoner i detta arbete och leder vidare diskussionerna i dessa frågor ute i arbetslagen. 6. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Bjärsjölagårds förskola Vi använder olika kartläggningar för att identifiera alla former av kränkande behandling och diskriminering på Bjärsjölagårds förskola. Kartläggningen går till på följande sätt: Spontana samtal och iakttagelser under dagen som vid behov dokumenteras och utreds vidare. Ansvarig: all personal inom verksamheten Arbete i barngrupperna med Rede för de äldre barnen och START för de yngre barnen minst en gång i veckan, men det genomsyrar all verksamhet. Ansvarig: all personal inom verksamheten Spontana samtal från föräldrar/vårdnadshavare dokumenteras och utreds vidare vid behov. Ansvarig: mottagande personal. Kartläggningsfrågor och sociogram görs med alla barn mellan 3-5 år under vecka 12 och 43. Se bilaga 1 Ansvarig: värdegrundspedagogen i arbetslaget Sammanställningen av kartläggningsfrågorna och sociogramen analyseras i arbetslagen på arbetslagsmöte. Analysen av kartläggningsfrågorna lämnas till förskolechef senast för våren och Ansvarig: värdegrundspedagogen i arbetslaget 8

9 7. Diskrimineringsgrunderna 7.1 Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering och trakasserier som har samband med kön. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. (Ur Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling, 2008, DO, BEO &Skolinspektionen) Mål 2013 Verksamheten arbetar för att främja alla barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling på grund av sitt kön. Kartläggning Spontana samtal och iakttagelser under dagen som vid behov dokumenteras och utretts vidare: Inga samtal finns dokumenterade kopplade till kön och vi har inte heller haft någon anmälan gällande könsdiskriminering. Personalen har inte gjort några iakttagelser vad gäller trakasserier som har samband med kön. Sammanställning och analys av kartläggningsfrågor. 7 barn i åldern 4-5 år har svarat på följande 3 frågor kopplade till kön: 1. Flickor och pojkar får lov att göra samma saker i förskolan? 100% av barnen på Bjärsjölagårds förskolan anser att flickor och pojkar får lov att göra samma sak. 2. Är det någon i förskolan som blivit utsatt/retad för att den är pojke eller flicka? 100% av barnen svarar att ingen har blivit utsatt/retad för att den är pojke eller flicka. 3. Har du någon gång blivit utsatt/retad för att du är pojke eller flicka? Ingen av de tillfrågade barnen har själv blivit utsatt/retad för vilket kön man tillhör. Spontana samtal från vårdnadshavare dokumenteras och utreds vidare vid behov. Vi har inte haft något samtal med vårdnadshavarna i denna fråga. 9

10 Anmälan/utredning kränkande behandling Analys Det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till kön. Vi har inte upplevt att något barn diskriminerats av andra barn eller av oss vuxna på grund av sitt kön. Vi har haft diskussioner i kollegiet vid arbetslagsmöten där vi påmint varandra om att tänka på ordval när vi bemöter pojkar och flickor. Vi har haft diskussioner kring vad vi kallar olika rum på förskolan. Vi har utmanat barnens tankar med att ställa frågor kring hur dom tänker när de benämner vissa färger som tjejfärger eller killfärger. Vi kan se i enkäten att barnen på förskolan också verkar uppleva att det inte görs skillnad på pojkar och flickor. Målsättning 2014 Verksamheten arbetar för att främja alla barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling på grund av sitt kön. Åtgärder för att nå målen Vi fortsätter med aktiva diskussioner i vårt arbetslag och påminner varandra om att tänka på vårt ordval och inspirerar varandra till att bryta normer och mönster. Vi har diskussioner med barnen kring likheter och skillnader mellan olika människor och alla människors lika värde. Värdegrundspedagogen är ansvarig för att föra fram diskussioner i arbetslaget och lägger till det som en punkt på vår dagordning till ABM. Skulle situation uppstå där ett barn känner sig kränkt på grund av sitt kön gör vi en anmälan om kränkande behandling. I denna utvärderar vi hur vi kan arbeta för att detta inte ska hända igen, vilket hjälper oss att förebygga dessa kränkningar längre fram. Vi arbetar med Start och Rede. I detta material tas inte genus upp specifikt men materialet är till stor hjälp att föra diskussioner med barnen om vad som känns kränkande. Den pedagog som är i närheten av en situation tar diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det blir anmält om den anser att det är en kränkning. Den pedagog som sett eller varit i närheten av en situation som anmälts som kränkande är ansvarig för att anmälan skrivs. Alla pedagoger i arbetslaget är ansvariga för att vi arbetar med Start och Rede och vårt värdegrundsarbete genomsyrar även all vår verksamhet. Utvärdering Vi kommer att genomföra kartläggningsfrågor och sociogram med alla barn 3-5 år under vecka 12 och 43. Detta sammanställs och utvärderas senast för våren och för hösten. Utifrån detta material planerar vi sedan ev åtgärder i barngruppen. I värdegrundsgruppen för vi ständiga diskussioner om värdegrundsarbetet och vi följer upp ev anmälningar om kränkande behandling. Vi observerar dagligen barnen och vi är lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och ev samtal från vårdnadshavare och följer vid behov upp dessa. 10

11 7.2 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2013 I vår förskola ska alla barn oavsett etisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter. Inget barn ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet. Kartläggning Spontana samtal och iakttagelser under dagen som vid behov dokumenteras och utretts vidare: Inga samtal finns dokumenterade kopplade till etnisk tillhörighet och vi har inte heller haft någon anmälan gällande etnisk tillhörighet. Personalen har inte gjort några iakttagelser vad gäller trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet. Sammanställning och analys av kartläggningsfrågor. 7 barn i åldern 4-5 år har svarat på följande 2 frågor kopplade till etnisk tillhörighet. 1. Är det någon i förskolan som blivit utsatt/retad på grund av sin etnicitet? Ingen av barnen upplever att någon har blivit utsatt/retad på grund av sin etnicitet. 2. Har du någon gång blivit utsatt/retad på grund av din etnicitet? Inget av barnen upplever att man har blivit retad på grund av sin etnicitet. Spontana samtal från vårdnadshavare dokumenteras och utreds vidare vid behov. Det har inte framkommit i samtal med vårdnadshavare att något barn blir utsatt/retad på grund av sin etnicitet. Anmälan/utredning kränkande behandling Det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till etnicitet. 11

12 Analys Både pedagogernas och barnens uppfattning, enligt enkäten, är att det inte förekommit någon kränkande behandling p g a etnicitet. Vi tror att det till stor del beror på att gruppen på Bjärsjölagårds förskola till stor del är homogen när det gäller barnens etniska härkomst. Målsättning 2014 I vår förskola ska alla barn oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter. Inget barn ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet. Åtgärder för att nå målen I Bjärsjölagård är gruppen homogen i avseende etnisk tillhörighet. För att synliggöra människors olikhet och allas lika värde oavsett bakgrund för vi diskussioner med barnen genom att t ex läsa böcker som belyser detta ämne, väver in besök av personer från andra ställen på vår jord i vårt temaarbete o s v. Alla pedagoger på förskolan är ansvarig för detta arbete. Vi fortsätter med aktiva diskussioner i vårt arbetslag och påminner varandra om att tänka på vårt ordval och inspirerar varandra till att bryta normer och mönster. Vi har diskussioner med barnen kring likheter och skillnader mellan olika människor och alla människors lika värde. Värdegrundspedagogen är ansvarig för att föra fram diskussioner i arbetslaget och lägger till det som en punkt på vår dagordning till ABM. Skulle situation uppstå där ett barn känner sig kränkt på grund av sin etnicitet gör vi en anmälan om kränkande behandling. I denna utvärderar vi hur vi kan arbeta för att detta inte ska hända igen, vilket hjälper oss att förebygga dessa kränkningar längre fram. Vi arbetar med Start och Rede. I detta material tas inte etnicitet upp specifikt men materialet är till stor hjälp att föra diskussioner med barnen om vad som känns kränkande. Den pedagog som är i närheten av en situation tar diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det blir anmält om den anser att det är en kränkning. Den pedagog som sett eller varit i närheten av en situation som anmälts som kränkande är ansvarig för att anmälan skrivs. Alla pedagoger i arbetslaget är ansvariga för att vi arbetar med Start och Rede och vårt värdegrundsarbete genomsyrar även all vår verksamhet. Utvärdering Vi kommer att genomföra kartläggningsfrågor och sociogram med alla barn 3-5 år under vecka 12 och 43. Detta sammanställs och utvärderas senast för våren och för hösten. Utifrån detta material planerar vi sedan ev åtgärder i barngruppen. I värdegrundsgruppen för vi ständiga diskussioner om värdegrundsarbetet och vi följer upp ev anmälningar om kränkande behandling. Vi observerar dagligen barnen och vi är lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och ev samtal från vårdnadshavare och följer vid behov upp dessa. 12

13 7.3 Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad såväl i internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har grund i eller samband med en annan religiös åskådning t ex. buddism, ateism eller agnosticism. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2013 Verksamheten i förskolan skall vara icke-konfessionell. Förskolan ska i möjligaste mån underlätta för det enskilda barnet att följa sin tro. Kartläggning Spontana samtal och iakttagelser under dagen som vid behov dokumenteras och utretts vidare: Inga samtal finns dokumenterade kopplade till frågorna kring religion och annan trosuppfattning. Personalen har inte gjort några iakttagelser gällande frågorna kring religion och annan trosuppfattning. Sammanställning och analys av kartläggningsfrågor. Vi har inte haft någon fråga i våra kartläggningsfrågor som handlade om religion och annan trosuppfattning.. Spontana samtal från vårdnadshavare dokumenteras och utreds vidare vid behov. Det har inte framkommit i samtal med vårdnadshavare att något barn blir utsatt/retad på grund av sin religion eller sin trosuppfattning. Anmälan/utredning kränkande behandling Analys Det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till religion eller sin trosuppfattning. Vår uppfattning är att det inte förekommit någon kränkande behandling p g a religion. Vi tror att det till stor del beror på att gruppen på Bjärsjölagårds förskola är homogen när det gäller barnens religionstillhörighet. Målsättning 2014 Verksamheten i förskolan skall vara icke-konfessionell. Förskolan ska i möjligaste mån underlätta för det enskilda barnet att följa sin tro. 13

14 Åtgärder för att nå målen I Bjärsjölagård är gruppen homogen när det gäller religionstillhörighet. För att synliggöra människors olika tro och allas lika värde oavsett bakgrund för vi diskussioner med barnen genom att t ex läsa böcker som belyser detta ämne. Alla pedagoger är ansvariga för detta arbete på vår förskola. Vi fortsätter med aktiva diskussioner i vårt arbetslag och påminner varandra om att tänka på vårt ordval och inspirerar varandra till att bryta normer och mönster. Vi har diskussioner med barnen kring likheter och skillnader mellan olika människor och alla människors lika värde. Värdegrundspedagogen är ansvarig för att föra fram diskussioner i arbetslaget och lägger till det som en punkt på vår dagordning till ABM. Skulle situation uppstå där ett barn känner sig kränkt på grund av sin religion gör vi en anmälan om kränkande behandling. I denna utvärderar vi hur vi kan arbeta för att detta inte ska hända igen, vilket hjälper oss att förebygga dessa kränkningar längre fram. Vi arbetar med Start och Rede. I detta material tas inte religion upp specifikt men materialet är till stor hjälp att föra diskussioner med barnen om vad som känns kränkande. Den pedagog som är i närheten av en situation tar diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det blir anmält om den anser att det är en kränkning. Den pedagog som sett eller varit i närheten av en situation som anmälts som kränkande är ansvarig för att anmälan skrivs. Alla pedagoger i arbetslaget är ansvariga för att vi arbetar med Start och Rede och vårt värdegrundsarbete genomsyrar även all vår verksamhet. Utvärdering Vi kommer att genomföra kartläggningsfrågor och sociogram med alla barn 3-5 år under vecka 12 och 43. Detta sammanställs och utvärderas senast för våren och för hösten. Utifrån detta material planerar vi sedan ev åtgärder i barngruppen. I värdegrundsgruppen för vi ständiga diskussioner om värdegrundsarbetet och vi följer upp ev anmälningar om kränkande behandling. Vi observerar dagligen barnen och vi är lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och ev samtal från vårdnadshavare och följer vid behov upp dessa. 7.4 Funktionshinder Funktionshinder kan vara såväl fysiska som psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas både det vi kan se (t ex rullstolsbundna) och det som vi upptäcker inte lika lätt (allergi och neuropsykiska funktionshinder som t ex ADHD och dyslexi). ( Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2013 Alla barn på Bjärsjölagårds förskola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin vistelse i förskolan. 14

15 Kartläggning Spontana samtal och iakttagelser under dagen som vid behov dokumenteras och utretts vidare. Inga samtal finns dokumenterade kopplade till frågor kring funktionshinder. Personalen har inte gjort några iakttagelser gällande frågorna kring funktionshinder. Sammanställning och analys av kartläggningsfrågor. Vi har inte haft någon fråga i våra kartläggningsfrågor som handlade om funktionshinder. Spontana samtal från vårdnadshavare dokumenteras och utreds vidare vid behov. Det har inte framkommit i samtal med vårdnadshavare att något barn blir utsatt/retad på grund av funktionshinder. Anmälan/utredning kränkande behandling Analys Det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till funktionshinder. På Bjärsjölagårds förskola har det sedan något år tillbaka funnits ett eller flera barn med funktionshinder. Det har blivit en naturlig del av barnens vardag. Barnen vet att vissa barn har andra behov än de själva och ibland får göra saker som de inte får. Detta gäller även mat då vi har barn med födoämnesallergi och dessa barn får inte alltid samma mat som övriga barn men det har övriga barn förståelse för. Vi upplever inte att det uppstått någon kränkande behandling på grund av någons funktionshinder. Likabehandling är ju att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika och detta har vi pratat med barnen om och de accepterar att det är så. Målsättning 2014 Alla barn på Bjärsjölagårds förskola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin vistelse i förskolan oberoende av funktionshinder. Åtgärder för att nå målen Eftersom barn med funktionshinder funnits i verksamheten är det naturligt för barnen. Vi för kontinuerligt diskussion med barnen om varför barn ibland behandlas på olika sätt och får göra olika saker. I samband med måltider diskuterar vi ibland när frågor från barnen kommer varför alla barn inte kan äta allt. Barnen har inte svårt att acceptera detta men förtjänar att kontinuerligt få en motivering till våra handlingar 15

16 och beslut. Eftersom barnen får förklarat för sig varför, uppstår inte frustration som kan leda till kränkande behandling på samma sätt. Vi fortsätter med aktiva diskussioner i vårt arbetslag och påminner varandra om att tänka på vårt ordval och inspirerar varandra till att bryta normer och mönster. Vi har diskussioner med barnen kring likheter och skillnader mellan olika människor och alla människors lika värde. Värdegrundspedagogen är ansvarig för att föra fram diskussioner i arbetslaget och lägger till det som en punkt på vår dagordning till ABM. Skulle situation uppstå där ett barn känner sig kränkt på grund av sitt funktionshinder gör vi en anmälan om kränkande behandling. I denna utvärderar vi hur vi kan arbeta för att detta inte ska hända igen, vilket hjälper oss att förebygga dessa kränkningar längre fram. Vi arbetar med Start och Rede. I detta material tas inte funktionshinder upp specifikt men materialet är till stor hjälp att föra diskussioner med barnen om vad som känns kränkande. Den pedagog som är i närheten av en situation tar diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det blir anmält om den anser att det är en kränkning. Den pedagog som sett eller varit i närheten av en situation som anmäls som kränkande är ansvarig för att anmälan skrivs. Alla pedagoger i arbetslaget är ansvariga för att vi arbetar med Start och Rede och vårt värdegrundsarbete genomsyrar även all vår verksamhet. Utvärdering Vi kommer att genomföra kartläggningsfrågor och sociogram med alla barn 3-5 år under vecka 12 och 43. Detta sammanställs och utvärderas senast för våren och för hösten. Utifrån detta material planerar vi sedan ev åtgärder i barngruppen. I värdegrundsgruppen för vi ständiga diskussioner om värdegrundsarbetet och vi följer upp ev anmälningar om kränkande behandling. Vi observerar dagligen barnen och vi är lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och ev samtal från vårdnadshavare och följer vid behov upp dessa. 7.5 Sexuell läggning Sexuell läggning avser homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en ideologi som står för en stark negativ uppfattning av homosexualitet och bisexuella människor. (Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2013 Alla barn på Bjärsjölagårds förskola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin vistelse i förskolan. Inget barn ska känna sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av familjebild eller sexuell läggning. Kartläggning Spontana samtal och iakttagelser under dagen som vid behov dokumenteras och utretts vidare. 16

17 Inga samtal finns dokumenterade kopplade till frågorna kring den sexuella läggningen. Personalen har inte gjort några iakttagelser gällande frågorna kring den sexuella läggningen. Sammanställning och analys av kartläggningsfrågor. Vi har inte haft någon fråga i våra kartläggningsfrågor som handlade om den sexuella läggningen. Spontana samtal från vårdnadshavare dokumenteras och utreds vidare vid behov. Det har inte framkommit i samtal med vårdnadshavare att något barn blir utsatt/retad på grund av sin sexuella läggning. Anmälan/utredning kränkande behandling Analys Det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till den sexuella läggningen. Det har inte förekommit någon diskriminering eller kränkande behandling kopplad till sexuell läggning. Det har heller inte funnits några funderingar hos barnen kring denna fråga. Målsättning 2014 Alla barn på Bjärsjölagårds förskola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin vistelse i förskolan. Inget barn ska känna sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av familjebild eller sexuell läggning. Åtgärder för att nå målen Skulle situation uppstå där ett barn känner sig kränkt på grund av sin sexuella läggning eller sin familjebild gör vi en anmälan om kränkande behandling. I denna utvärderar vi hur vi kan arbeta för att detta inte ska hända igen, vilket hjälper oss att förebygga dessa kränkningar längre fram. Vi arbetar med Start och Rede. I detta material tas inte sexuell läggning upp specifikt men materialet är till stor hjälp att föra diskussioner med barnen om vad som känns kränkande. Den pedagog som är i närheten av en situation tar diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det blir anmält om den anser att det är en kränkning. Den pedagog som sett eller varit i närheten av en situation som anmäls som kränkande är ansvarig för att anmälan skrivs. Alla pedagoger i arbetslaget är ansvariga för att vi arbetar med Start och Rede och vårt värdegrundsarbete genomsyrar även all vår verksamhet. Vi fortsätter med aktiva diskussioner i vårt arbetslag och påminner varandra om att tänka på vårt ordval och inspirerar varandra till att bryta normer och mönster. Vi har diskussioner med barnen kring likheter och skillnader mellan olika människor och alla 17

18 människors lika värde. Värdegrundspedagogen är ansvarig för att föra fram diskussioner i arbetslaget och lägger till det som en punkt på vår dagordning till ABM. Utvärdering Vi kommer att genomföra kartläggningsfrågor och sociogram med alla barn 3-5 år under vecka 12 och 43. Detta sammanställs och utvärderas senast för våren och för hösten. Utifrån detta material planerar vi sedan ev åtgärder i barngruppen. I värdegrundsgruppen för vi ständiga diskussioner om värdegrundsarbetet och vi följer upp ev anmälningar om kränkande behandling. Vi observerar dagligen barnen och vi är lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och ev samtal från vårdnadshavare och följer vid behov upp dessa. 7.6 Ålder. Mål 2013 Alla barn på Bjärsjölagårds förskola ska ha inflytande över verksamheten oberoende av barnets ålder. Kartläggning Spontana samtal och iakttagelser under dagen som vid behov dokumenteras och utretts vidare. Inga samtal finns dokumenterade kopplade till frågorna kring ålder. Personalen har inte gjort några iakttagelser gällande frågorna kring ålder. Sammanställning och analys av kartläggningsfrågor. Vi har inte haft någon fråga i våra kartläggningsfrågor som handlade om ålder. Spontana samtal från vårdnadshavare dokumenteras och utreds vidare vid behov. Det har inte framkommit i samtal med vårdnadshavare att något barn blir utsatt/retad på grund av sin ålder. Anmälan/utredning kränkande behandling Analys Det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till ålder. På Bjärsjölagårds förskola går det barn i åldrarna 1-5 år och vi är tillsammans vid öppningar, stängningar och utomhus. Det har blivit en naturlig del av barnens vardag att umgås med barn i olika åldrar och de vet också att barn i olika åldrar har olika behov. Barnen vet att vissa barn har andra behov än de själva och ibland får göra saker som de inte får. Vi pratar även med de äldre barnen att de är förebild för de som är yngre. När vi är ute på promenad får ett äldre barn hålla ett yngre barn i 18

19 handen och ta lite ansvar för detta. Vi upplever inte att det uppstått någon kränkande behandling på grund av någons ålder. Målsättning 2014 Alla barn på Bjärsjölagårds förskola ska ha inflytande över verksamheten oberoende av barnets ålder. Åtgärder för att nå målen Skulle situation uppstå där ett barn känner sig kränkt på grund av sin ålder gör vi en anmälan om kränkande behandling. I denna utvärderar vi hur vi kan arbeta för att detta inte ska hända igen, vilket hjälper oss att förebygga dessa kränkningar längre fram. Vi arbetar med Start och Rede. I detta material tas inte ålder upp specifikt men materialet är till stor hjälp att föra diskussioner med barnen om vad som känns kränkande. Den pedagog som är i närheten av en situation tar diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det blir anmält om den anser att det är en kränkning. Den pedagog som sett eller varit i närheten av en situation som anmälts som kränkande är ansvarig för att anmälan skrivs. Alla pedagoger i arbetslaget är ansvariga för att vi arbetar med Start och Rede och vårt värdegrundsarbete genomsyrar även all vår verksamhet. Vi fortsätter med aktiva diskussioner i vårt arbetslag och påminner varandra om att tänka på vårt ordval och inspirerar varandra till att bryta normer och mönster. Vi har diskussioner med barnen kring likheter och skillnader mellan olika människor och alla människors lika värde. Värdegrundspedagogen är ansvarig för att föra fram diskussioner i arbetslaget och lägger till det som en punkt på vår dagordning till ABM. Utvärdering Vi kommer att genomföra kartläggningsfrågor och sociogram med alla barn 3-5 år under vecka 12 och 43. Detta sammanställs och utvärderas senast för våren och för hösten. Utifrån detta material planerar vi sedan ev åtgärder i barngruppen. I värdegrundsgruppen för vi ständiga diskussioner om värdegrundsarbetet och vi följer upp ev anmälningar om kränkande behandling. Vi observerar dagligen barnen och vi är lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och ev samtal från vårdnadshavare och följer vid behov upp dessa. 7.7 Könsöverskridande identitet Könsöverskridande identitet eller annat uttryck definieras som att man inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. (Nationalencyklopedin) Mål 2013 Alla barn ska uppleva att de har samma rättigheter och möjligheter oavsett könsöverskridande identitet och ingen ska diskrimineras eller uppleva kränkning kopplat till könsidentiteten. 19

20 Kartläggning Spontana samtal och iakttagelser under dagen som vid behov dokumenteras och utretts vidare. Inga samtal finns dokumenterade kopplade till frågorna kring den könsidentitet barnen upplever sig ha. Personalen har inte gjort några iakttagelser gällande könsidentiteten. Sammanställning och analys av kartläggningsfrågor. Vi har inte haft någon fråga i våra kartläggningsfrågor som handlade om könsidentitet. Spontana samtal från vårdnadshavare dokumenteras och utreds vidare vid behov. Det har inte framkommit i samtal med vårdnadshavare att något barn blir utsatt/retad på grund av den könsidentitet de upplever sig ha. Anmälan/utredning kränkande behandling Analys Det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till den könsidentitet barnen upplever sig ha. Då det inte har förekommit någon kränkande behandling kopplat till könsidentitet och barnen inte upplever sig ha blivit kränkta har vi inte behövt arbeta extra med denna fråga. Barnen leker ofta rollekar och de är då vana vid att man kan ha olika roller, en pojke kan vara mamma och en flicka kan vara pappa. Barnen har också kläder i olika färger och med olika figurer på och det är ingen som kommenterar detta. Målsättning 2014 Alla barn ska uppleva att de har samma rättigheter och möjligheter oavsett könsöverskridande identitet och ingen ska diskrimineras eller uppleva kränkning kopplat till könsidentiteten. Åtgärder för att nå målen Skulle situation uppstå där ett barn känner sig kränkt på grund av könsöverskridande identitet gör vi en anmälan om kränkande behandling. I denna utvärderar vi hur vi kan arbeta för att detta inte ska hända igen, vilket hjälper oss att förebygga dessa kränkningar längre fram. Vi arbetar med Start och Rede. I detta material tas inte könsöverskridande identitet upp specifikt men materialet är till stor hjälp att föra diskussioner med barnen om vad som känns kränkande. Den pedagog som är i närheten av en situation tar diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det blir anmält om den anser att det är en kränkning. Den pedagog som sett eller varit i närheten av en situation som anmäls som kränkande är ansvarig för att anmälan 20

21 skrivs. Alla pedagoger i arbetslaget är ansvariga för att vi arbetar med Start och Rede och vårt värdegrundsarbete genomsyrar även all vår verksamhet. Vi fortsätter med aktiva diskussioner i vårt arbetslag och påminner varandra om att tänka på vårt ordval och inspirerar varandra till att bryta normer och mönster. Vi har diskussioner med barnen kring likheter och skillnader mellan olika människor och alla människors lika värde. Värdegrundspedagogen är ansvarig för att föra fram diskussioner i arbetslaget och lägger till det som en punkt på vår dagordning till ABM. Utvärdering Vi kommer att genomföra kartläggningsfrågor och sociogram med alla barn 3-5 år under vecka 12 och 43. Detta sammanställs och utvärderas senast för våren och för hösten. Utifrån detta material planerar vi sedan ev åtgärder i barngruppen. I värdegrundsgruppen för vi ständiga diskussioner om värdegrundsarbetet och vi följer upp ev anmälningar om kränkande behandling. Vi observerar dagligen barnen och vi är lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och ev samtal från vårdnadshavare och följer vid behov upp dessa. 7.8 Annan kränkande behandling Begreppet ska täcka in alla beteenden som ett barn upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2013 Alla barn på Bjärsjölagårds förskola ska känna sig trygga och det ska inte förekomma någon kränkande behandling. Kartläggning Spontana samtal och iakttagelser under dagen som vid behov dokumenteras och utretts vidare. Personalen har under 2013 gjort 3 anmälningar om kränkande behandling. Personalen har då följt de rutiner som finns vid kränkande behandling och har utrett dessa fall. Sammanställning och analys av kartläggningsfrågor. 7 barn i åldern 4-5 år har svarat på följande 4 frågor kopplade till barnens trygghet när de vistas på förskolan. 1. Jag trivs på förskolan? 57,14% (=4 barn) av barnen tycker att det stämmer helt att de trivs på förskolan. 14,29% (=1 barn) av barnen tycker att det stämmer till stor del och 28,57% (=2 barn) tycker att det stämmer delvis. 21

22 2. Jag är trygg med de vuxna i min förskola? 100% av barnen svarar att det stämmer helt att de är trygg med de vuxna på förskolan. 3. Finns det någon på din förskola som inte har det bra? 85,71% (=6 barn) av barnen svarar att det inte finns någon som inte har det bra. 14,29% (=1 barn) av barnen svarar att det finns någon som inte har det bra. Notering: detta barnet svarar att det är för han/hon inte är på förskolan aktuell dag för han/hon är sjuk. 4. Finns det någon som inte får vara med? 71,43% (=5 barn) svarar nej på denna fråga. 28,57% (=2 barn) svarar ja på denna fråga. Spontana samtal från vårdnadshavare dokumenteras och utreds vidare vid behov. Vi har bemött föräldrars oro och har följt upp dessa när det har varit någon fundering eller åsikt de har kommit till oss med. Det var t ex en period i våras då barnen rimmade på varandras namn och ett av barnen kände sig ledsen över detta. Vi gjorde då anmälan om kränkande behandling enligt de rutiner vi har och vi pratade med barnen vid upprepade tillfällen om att man inte får rimma på varandras namn. Anmälan/utredning kränkande behandling Analys 2013 har vi haft 3 anmälningar om kränkande behandling. Dessa har vi anmält och arbetat med enligt de rutiner vi har. Vi har vidtagit åtgärder i barngruppen som vi har ansett behövas för att detta inte ska ske igen. De allra flesta barn svarar att de trivs bra på förskolan, endast två barn svarar att det stämmer delvis. De barn som har svarat på enkäten svarar att de är trygga med de vuxna på förskolan. Alla barn har också svarat att de anser att barnen på förskolan har det bra. Två barn svarar att det finns någon som inte får vara med. Vi har gjort sociogram med barnen där vi har frågat dem vem de leker med i första, andra och tredje hand. Vi har analyserat dessa och då sett att inte riktigt alla barn blir valda. Detta är vi medvetna om och arbetar aktivt med. Vi har bl a vår aktivitetsvägg där barnen väljer själv vad de vill göra och ibland lottar vi för att barnen ska lära sig att leka med andra och även få nya kompisar. 22

23 Målsättning 2014 Alla barn på Bjärsjölagårds förskola ska känna sig trygga och det ska inte förekomma någon kränkande behandling. Åtgärder för att nå målen Vi jobbar mycket med att få trygghet och rutiner i gruppen. Alla barn ska känna att det känns bra när de går till förskolan. De vuxna ska lyssna på barnen och barnen ska veta att de kan vända sig till personalen om de behöver hjälp med något eller om en konflikt uppstår. Skulle situation uppstå där ett barn känner sig kränkt gör vi en anmälan om kränkande behandling. I denna utvärderar vi hur vi kan arbeta för att detta inte ska hända igen, vilket hjälper oss att förebygga dessa kränkningar längre fram. Vi arbetar aktivt med Start med de yngre barnen och Rede med de äldre barnen. Barnen har tillsammans gjort upp trivselregler och de är duktiga på att påminna varandra om dessa och vi pedagoger kan hänvisa till dessa. Vi har en aktivitetsvägg där barnen väljer vad de vill göra när vi har fri lek och vi är noga med att man stannar kvar vid det man väljer och att man är kvar där en lite längre stund. Detta gör att barnen vet var de ska vara och det blir lugnt och tryggt när inte en massa barn går från det ena rummet till den andra. Det ger barnen lugn och ro att hinna leka och att det inte blir avbrott hela tiden av att barn kommer och går. Den pedagog som är i närheten av en situation där barnen inte kommer överens tar diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det blir anmält om den anser att det är en kränkning. Den pedagog som sett eller varit i närheten av en situation som anmäls som kränkande är ansvarig för att anmälan skrivs. Alla pedagoger i arbetslaget är ansvariga för att vi arbetar med Start och Rede och vårt värdegrundsarbete genomsyrar även all vår verksamhet. Vi fortsätter med aktiva diskussioner i vårt arbetslag och påminner varandra om att tänka på vårt ordval och inspirerar varandra till att bryta normer och mönster. Vi har diskussioner med barnen kring likheter och skillnader mellan olika människor och alla människors lika värde. Värdegrundspedagogen är ansvarig för att föra fram diskussioner i arbetslaget och lägger till det som en punkt på vår dagordning till ABM. Utvärdering Vi kommer att genomföra kartläggningsfrågor och sociogram med alla barn 3-5 år under vecka 12 och 43. Detta sammanställs och utvärderas senast för våren och för hösten. Utifrån detta material planerar vi sedan ev åtgärder i barngruppen. I värdegrundsgruppen för vi ständiga diskussioner om värdegrundsarbetet och vi följer upp ev anmälningar om kränkande behandling. Vi observerar dagligen barnen och vi är lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och ev samtal från vårdnadshavare och följer vid behov upp dessa. 8. Barns och elevers medverkan Enligt skolverkets allmänna råd bör det finnas med en beskrivning av hur barn och elever ska medverka och har medverkat i det främjande förebyggande arbetet (Ur Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling; Skolverkets allmänna råd 2012). 23

24 Målsättning 2013 Barnen ska vara delaktiga i det främjande förebyggande arbetet. Barnen ska känna till likabehandlingsplanen och vad den innebär för dem. Kartläggning Sammanställning och analys av kartläggningsfrågor. 7 barn i åldern 4-5 år har svarat på följande 3 frågor kopplade till barnens medverkan när de vistas på förskolan. 1. De vuxna bryr sig om vad jag tycker? 85,71% (=6 barn) av barnen tycker att det stämmer helt att de vuxna bryr sig om vad de tycker. 14,29% (=1 barn) tycker att det stämmer till stor del. 2. Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i förskolan? 100% av barnen tycker att det stämmer helt att de får vara med och bestämma vad de ska göra i förskolan. 3. Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra i förskolan? 100% av barn svarar att det stämmer helt att vi pratar om har vi ska vara mot varandra på förskolan. Analys Barnens svar visar att många av barnen tycker att de vuxna bryr sig om vad de tycker och barnen tycker att de får vara med att bestämma. Inne låter vi barnen själva välja sin aktivitet på aktivitetsväggen. Ute väljer barnen också själv vad de vill göra. Barnen gör vid höstterminens början gemensamt upp trivselregler. Vi diskuterar då med dem hur man ska vara mot varandra och vilka regler som ska gälla i leken för att alla barn ska få vara med och alla barnen ska ha det bra. När vi arbetar med Rede har vi kontinuerliga diskussioner med barnen om vårt förhållningssätt. I Start pratar vi med barnen om känslor och lär dem att sätta ord på sina känslor. Målsättning 2014 Barnen ska vara delaktiga i det främjande förebyggande arbetet. Barnen ska känna till likabehandlingsplanen och vad den innebär för dem. Åtgärder för att nå målet Vi kommer att fortsätta med vår aktivitetsvägg och låta barnen själv välja sin aktivitet där när vi är inne och har fri lek. När vi har planerade pedagogiska aktiviteter ska vi i större utsträckning låta barnen vara med och påverka och välja vad vi ska göra. Vi 24

25 ska visa barnen likabehandlingsplanen och på barnens nivå berätta för dem vad den innebär. Ansvarig för detta är värdegrundspedagogen. Vi fortsätter med aktiva diskussioner i vårt arbetslag och påminner varandra om att tänka på vårt ordval och inspirerar varandra till att bryta normer och mönster. Vi har diskussioner med barnen kring likheter och skillnader mellan olika människor och alla människors lika värde. Värdegrundspedagogen är ansvarig för att föra fram diskussioner i arbetslaget och lägger till det som en punkt på vår dagordning till ABM. Vi ska ta upp likabehandlingsplanen på föräldramötet så att föräldrarna också blir medvetna om dennes innehåll och även berätta för dem att vi jobbar aktivt med denna i barngruppen. Ansvarig för detta är värdegrundspedagogen. 25

26 9. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan barn Rutin Misstanke om kränkande behandling Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta) Skollagen (2010:800) 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Delegation av beslut Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta utredningsuppdraget till annan befattningshavare. Överlåtelse av arbetsuppgift Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan. Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll. Rutin Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan skyndsamt 1. Den som får kännedom om misstänkt kränkning fyller i en Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). 2. Blanketten lämnas till rektor/förskolechef 3. Rektor/förskolechef fullgör huvudmannens utredningsansvar. Rektor/förskolechef gör en anmälan till huvudmannen via intern e-tjänst (länk finns i FÖRE-mappen). 4. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdrag till annan befattningshavare. 5. Utredningsuppdraget görs enligt Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). a. Stödfrågor vid analys i. Har alla inblandade kommit till tals? ii. Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertalet tillfälle? iii. Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade? iv. Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse) 6. Utredningen lämnas till rektor för eventuellt vidare åtgärder. 7. Återrapportering till huvudman sker enligt anmälan om delegationsbeslut efter avslutad utredning. 26

27 Sekretess En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden (Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400). Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar (exempelvis den som handhar elevakterna). Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef, bitr förvaltningschef eller administrativ chef. Registrering/arkivering 1. Anmälan om kränkande behandling a. Rektor ansvarar för att anmälan registreras i elevaktsregistret b. Rektor ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras och läggs i elevakten. Blanketter Anmälan och utredning om kränkande behandling 9.1 Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar barn Pedagog i förskolans verksamhet förbinder sig i sin yrkesutövning att: 1. Alltid bemöta barnen med respekt för deras person och integritet samt att skydda varje individ mot skada, kränkningar och trakasserier. 2. Påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall, genom aktivt handlande ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som pedagogens yrkesetik vilar på. 3. Respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens, skyldighet och ansvar i förskolevardagen. 4. Ingripa om en kollega uppträder kränkande mot ett barn eller motverkar ett barns rättighet. Arbetsgång på Bjärsjölagårds förskola 1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker ett barn ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt och rapportera kränkningen till förskolechef inom 24 timmar. Om förskolechefen inte går att nås, kontaktas specialpedagog för förskolan. 2. Förskolechef kontaktar vårdnadshavare och informerar dem om händelsen. 3. Förskolechef och specialpedagog ansvarar för utredningen. 27