Plan mot diskriminering och kränkande behandling på fritidshemmet Vollsjö skola. För år F-6

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling på fritidshemmet Vollsjö skola För år F-6 Upprättad Gäller till Fastställd av Åsa Söderberg (rektor), Carina Åkesson (elevstödsamordnare), Gunilla Sjöstrand (Fritidspedagog) och Christina Svensson (skolsekreterare och lärare F-6).

2 Citat från eleverna Vad är ett bra fritids? man får göra vad man vill det finns så många olika saker att göra känner mig som en 11 på fritids Värdeord Trygghet trivsel och samhörighet Respekt alla kommer till tals, alla människors lika värde Ansvar rättigheter och skyldigheter

3 Innehållsförteckning 1. Förväntansdokument Till dig som elev på Vollsjö fritidshem Till dig som vårdnadshavare Till dig som personal Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Verksamhetens vision Regelverk som styr skolans arbete Definitioner Arbetsgrupper Elev/barnhälsoteam Värdegrundsgrupp Kraftfullt Arbete För Trygghet Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skolas fritidshem Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Könsöverskridande identitet Annan kränkande behandling Elevers delaktighet i arbetet Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan barn/elev Skolbarnsomsorgen Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med plan mot diskriminering och plan mot kränkande behandling Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling Litteraturlista... 25

4 1. Förväntansdokument 1.1 Till dig som elev på Vollsjö fritidshem Vi på Vollsjö skola tar diskriminering och kränkande behandling på största allvar och gör allt för att detta ska upphöra. Om du som elev upplever dig utsatt för kränkande behandling av annan elev eller skolans personal vill vi att du själv eller med stöd av vårdnadshavare, vänder dig till mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal. 1.2 Till dig som vårdnadshavare Om du som vårdnadshavare får kännedom om att ditt barn eller någon annans barn blir kränkt vill vi att du kontaktar ditt barns mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal, så att vi tillsammans kan hjälpas åt för att stoppa all diskriminering och kränkande behandling. 1.3 Till dig som personal Du som personal ska medverka till att alla elever bemöts med förståelse och respekt och arbeta enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1.4 Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Om du upptäcker någon form av diskriminering eller kränkande behandling kontakta omedelbart personal på skolan (Rektor ansvarar för denna information). 1.5 Till dig som rektor på Vollsjö skola Rektor ansvarar för att verksamheten arbetar för att främja alla elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Rektor ansvarar för att rutiner finns för att upptäcka och åtgärda alla former av diskriminering och kränkande behandling. 2. Verksamhetens vision Vår verksamhet ska präglas av förståelse och respekt för alla människors lika värde. 3. Regelverk som styr skolans arbete Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelser om detta finns i 6 e kap. skollagen (2010:800), och i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa för vi samman i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder och annan kränkande behandling.

5 4. Definitioner Likabehandling är att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av barn/elev som har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka barn/elev att följa med på en utedag på grund av eleven sitter i rullstol. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Ett exempel kan vara om alla barn/elever serveras samma mat diskrimineras de barn/elever som har allergier eller av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en barn/elevs värdighet. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till detta. En kränkning är ett uttryck för makt och förtryck. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen och/eller vara systematiska och återkommande. Det kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Det är alltid individens upplevelse som gör det till en kränkning, och denna upplevelse måste alltid tas på allvar. Kränkande behandling kan vara: fysisk (slag knuffar) verbal (hot, svordomar, öknamn) psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika webcommunities) materiell (ex. förstörda kläder, väskor eller skor) Men även: Mobbning: En elev är mobbad när han/hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus, 1991). Rasism: Man ser sin egen folkgrupp bättre än andra och därmed är det accepterat att förtrycka, utnyttja och kontrollera andra. Främlingsfientlighet: negativa attityder mot personer som invandrat till Sverige. Homofobi: rädsla för eller mycket starkt ogillande av homosexuella personer eller homosexualitet. Trakasserier: är kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier: är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

6 5. Arbetsgrupper 5.1 Elev/barnhälsoteam Åsa Söderberg, Rektor tillika förskolechef, Carina Åkesson, Elevstödsamordnare, Gunilla Djerf, Specialpedagog förskolan Ann-Kristine Persson, Skolsköterska, Anders Gjermandsen, Kurator, Elev/barnhälsoteamet leds av rektor/förskolechef och träffas en gång varannan vecka för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. 5.2 Värdegrundsgrupp Åsa Söderberg, Rektor och förskolechef, Maria Wästerlund, KRAFT-ansvarig skolan, Carina Åkesson, Elevstödsamordnare, Lone Sönnichsen, Värdegrundspedagog Trätofflans förskola, Ann-Marie Ekstrand, Värdegrundspedagog Bjärsjölagårds förskola, Tina Johnsson, Värdegrundspedagog Trollakulls förskola, Gunilla Sjöstrand, Värdegrundspedagog Vollsjö skolas fritidshem, Emma Andersson, Värdegrundspedagog Vollsjö skola, Christina Svensson, Värdegrundspedagog Vollsjö skola, Värdegrundsgruppen leds av rektor/förskolechef och träffas en gång var tredje vecka för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett värdegrundsperspektiv. I denna grupp förs diskussioner kring arbetet med Planen mot diskriminering och planen mot kränkande behandling. Deltagarna i gruppen är nyckelpersoner i detta arbete och leder vidare diskussionerna i dessa frågor ute i arbetslagen. 6. Kraftfullt Arbete För Trygghet Familjenämnden i Sjöbo kommun har beslutat att arbeta gemensamt mot mobbning och kränkande beteende. Detta arbete kallar vi Kraft och det är baserat på ett vetenskapligt utvärderat åtgärdsprogram enligt Dan Olweus (professor i psykologi vid universitetet i Bergen). Programmets viktigaste budskap är att mobbning inte är accepterat. Olweus betonar också vikten av alla vuxnas ansvar. Du som förälder är också viktig för att vi ska kunna lyckas. Läs gärna vår Krafthandlingsplan som finns på vår hemsida. De som har arbetat med Olweus åtgärdsprogram har kunnat konstatera en minskning av mobbningsproblemen med 30-70%. en nedgång av antisociala beteenden såsom vandalisering, skolk och stöld. en klar förbättring av klassens sociala klimat och elevernas trivsel. För att kunna mäta hur väl vi lyckas med vårt Kraftarbete kommer vi att göra en kartläggning. Eleverna i år 3-9 kommer att få besvara ett frågeformulär anonymt med frågor om mobbning. Kartläggningen kommer att genomföras en gång varje läsår och tjänar som uppföljning och kvalitetssäkring av skolornas antimobbningsarbete.

7 7. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skolas fritidshem Kartläggning under året: Spontana samtal och iakttagelser under dagen samt innan och efter. Ansvarig: all personal inom verksamheten. Samtal i grupper om hänsyn, respekt, trivsel och kamratskap. Detta sker varje vecka men även spontant när det kommer upp någon incident. Ansvarig: all personal inom verksamheten. Spontana samtal från föräldrar/vårdnadshavare. Ansvarig: mottagande personal. Kartläggning och sociogram under vecka och Se bilaga 1 Ansvarig: all personal inom verksamheten Sammanställning och information till personal och föräldrar. Informationen sker via informationsbrev till föräldrar och för personalen på arbetslagsmöten. Ansvarig: Gunilla Sjöstrand. Anteckningar i personalens gemensamma loggbok och övrig dokumentation. Ansvarig: all personal inom verksamheten. Vuxna är delaktiga och närvarande i barnens aktiviteter. Ansvarig: deltagande personal. Fritidshemmet använder sig av resultatet av skolans kartläggningsfrågor och sociogram. Ansvarig: all personal som arbetar inom verksamheten 7.1 Kön Fritidshemmet på Vollsjö skola ska förebygga och förhindra könsdiskriminering och trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2012 Verksamheten arbetar för att främja alla elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling på grund av sitt kön. Kartläggning Skolans kartläggning har visat att det förekommer trakasserier i samband av kön. I de fall det förekommer är det könsord som används. Denna fråga har inte kartlagts på fritidshemmet. Analys Detta var en svårtolkad fråga som hade behövt förklaras och diskuteras innan enkäten gjordes. Vi upplever att ingen diskriminering på grund av kön har förekommit på fritidshemmet. Mål 2013 Kartlägga om könsdiskriminering förekommer under fritidsverksamheten.

8 Åtgärder Främjande: Medveten gruppindelning. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Regelbundet värdegrundsarbete. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Fritidshemmet gör egna kartläggningsfrågor/barnintervjuer som komplettering till skolans frågor. Ansvarig: Gunilla Sjöstrand. Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.2 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. (Ur Handledning för likabehandling, 2008). Mål 2012 På fritidshemmet ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättighet och möjlighet. Ingen elev ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet. Kartläggning Kartläggningen i skolan har visat att det förekommer kränkningar av etnisk tillhörighet. I de fall det förekommer är det i form av kränkande kommentar som påtalar hudfärg. Denna fråga har inte kartlagts på fritidshemmet. Analys Vi ser att vi har problem på skolan med att elever blir utsatta på grund av etnicitet, ras och hudfärg. Detta förekommer i viss mån även på fritidshemmet. Mål 2013 Minska antalet kränkningar kring etnicitet, ras och hudfärg. Åtgärder Främjande Medveten gruppindelning. Ansvarig: all personal i verksamheten. Regelbundet värdegrundsarbete. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten.

9 Fritidshemmet gör egna kartläggningsfrågor/barnintervjuer som komplettering till skolans frågor. Ansvarig: Gunilla Sjöstrand. Förebyggande: Vi för samtal med eleverna både enskilt och/eller i grupp om det specifika problemet. Ansvariga: all personal som arbetar i verksamheten. Akuta: Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta. Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.3 Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad såväl i internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har grund i eller samband med en annan religiös åskådning t ex. buddism, ateism eller agnosticism. (Ur Handledning för likabehandling, 2008). Mål 2012 Undervisningen i skola skall vara icke-konfessionell. Skolan ska i möjligaste mån underlätta för den enskilde eleven att följa sin tro. Kartläggning Skolans kartläggning visar att det förekommer kränkningar som har grund av religion och annan trosuppfattning. Fritidshemmet upplever inte att det förekommer i vår verksamhet. Analys Många elever visste inte vad ordet tro stod för och hade därför svårt att svara på frågan i skolans enkät. Ordet tro kopplades inte till religion och därför är resultatet på enkäten missvisande. Mål 2013 Vår verksamhet ska fortsätta att vara fri från kränkningar på grund av religion och trosuppfattning. Åtgärder Främjande: Regelbundet värdegrundsarbete. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Akuta: Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta. Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen.

10 7.4 Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Som funktionshinder räknas både det vi kan se (t ex rullstolsburna) och det som vi upptäcker inte lika lätt (allergi och neuropsykiska funktionshinder som t ex ADHD och dyslexi). (Handledning för likabehandling, 2008). Mål 2012 Alla elever på Vollsjö skola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin vistelse på skolan. Kartläggning Kartläggningen i skolan har visat att det förekommer diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier på grund av funktionshinder. Analys Eleverna använder sig av uttryck som dampunge eller hen har nog ADHD i sitt språkbruk när någon elev är stökig. Det är inte specifikt mot de elever som har ett funktionshinder. Problemet upplevs större bland de äldre barnen. Det förkommer liknande uttryck på fritidshemmet. Mål 2013 Förbättra språkbruket bland eleverna. Åtgärder Främjande Medveten gruppindelning. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Regelbundet värdegrundsarbete. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Fritidshemmet gör egna kartläggningsfrågor/barnintervjuer som komplettering till skolans frågor. Ansvarig: Gunilla Sjöstrand. Förebyggande: Vi för samtal med eleverna både enskilt och/eller i grupp om det specifika problemet. Akuta: Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta. Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.5 Sexuell läggning Sexuell läggning avser homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en ideologi som står för en stark negativ uppfattning av homosexualitet och bisexuella människor. (Handledning för likabehandling, 2008).

11 Mål 2012 Alla elever på Vollsjö skola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin vistelse i skolan. Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av familjebild eller sexuell läggning. Kartläggning Kartläggningen visar att det inte förekommer diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier av sexuell läggning. Analys Vi ser inga tecken på att det förekommer trakasserier på grund av sexuell läggning. Däremot använder eleverna sig av ord som bögjävel i sitt språkbruk. Detta har blivit ett skällsord som förekommer främst bland de äldre eleverna. Mål 2013 Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av familjebild eller sexuell läggning. Åtgärder Främjande Medveten gruppindelning. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Regelbundet värdegrundsarbete. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Fritidshemmet gör egna kartläggningsfrågor/barnintervjuer som komplettering till skolans frågor. Ansvarig: Gunilla Sjöstrand. Akuta: Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta. Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.6 Ålder Mål 2012 Alla barn på Vollsjö skola ska ha inflytande över verksamheten oberoende av elevens ålder. Kartläggning Kartläggningen på skolan visar att det förekommer diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier på grund av ålder. Analys Eleverna på fritidshemmet har haft inflytande på verksamheten genom samtal och intervjuer. Mål 2013 Kartlägga om åldersdiskriminering förekommer under fritidsverksamheten.

12 Åtgärder Främjande Medveten gruppindelning. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Regelbundet värdegrundsarbete. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Fritidshemmet gör egna kartläggningsfrågor/barnintervjuer som komplettering till skolans frågor. Ansvarig: Gunilla Sjöstrand. Akuta: Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta. Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.7 Könsöverskridande identitet Könsöverskridande identitet eller annat uttryck definieras som att man inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. (Nationalencyklopedin). Mål 2012 Eleverna på Vollsjö skola ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha. Kartläggning Kartläggningen visar att det inte förekommer diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier av könsöverskridande identitet. Analys Vi ser inga tecken på att det förekommer trakasserier på grund av könsöverskridande identitet. Mål 2013 HBTQ-frågor ska uppmärksammas i personalgruppen. (HBTQ Homosexuella, Bisexuella, Transsexuella, Queer) Åtgärder Främjande Medveten gruppindelning. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten Regelbundet värdegrundsarbete. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Fritidshemmet gör egna kartläggningsfrågor/barnintervjuer som komplettering till skolans frågor. Ansvarig: Gunilla Sjöstrand. Akuta: Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta.

13 Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.8 Annan kränkande behandling Begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. (Ur Handledning för likabehandling, 2008). Mål 2012 Alla elever på Vollsjö skola ska känna sig trygga. Kartläggning Kartläggningen visar att det förekommer annan kränkande behandling. Det är mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. Analys Vi upplever att språkbruket eleverna emellan över lag har försämrats. Detta förekommer i såväl konfliktsituationer som i vardagssamtal mellan eleverna och i större utsträckning bland de äldre eleverna. Mål 2013 Alla elever på fritidshemmet på Vollsjö skola ska känna sig trygga. Åtgärder Främjande Medveten gruppindelning. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Regelbundet värdegrundsarbete. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Fritidshemmet gör egna kartläggningsfrågor/barnintervjuer som komplettering till skolans frågor. Ansvarig: Gunilla Sjöstrand. Förebyggande Vi för samtal med eleverna både enskilt och/eller i grupp om språkbruket. Akuta: Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta. Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen.

14 8 Elevers delaktighet i arbetet Enligt skolverkets allmänna råd bör likabehandlingsplanen innehålla en beskrivning av hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten och hos elevens vårdnadshavare (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Kartläggning Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har publicerats på Piratenområdets hemsida, presenteras på föräldramöten och finns tillgänglig i klassrummen. Mål Likabehandlingsplanen ska vara känd av alla barn/elever, vårdnadshavare och personal på skolan. Åtgärder Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling presenteras vid ett föräldramöte under året. Ansvarig: all personal i verksamheten. Sammanställningen av kartläggningen i Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling analyseras i november i alla arbetslag och i värdegrundsgruppen. Ansvarig: Rektor och elevstödsamordnare Utvärdering I slutet av vårterminen genomförs samtal och enkäter till alla barn/elever och vårdnadshavare, vilket sedan ligger till grund för fortsatta åtgärder. Ansvarig: rektor och mentor 9. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan barn/elev Rutin Misstanke om kränkande behandling Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta) Skollagen (2010:800) 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Delegation av beslut Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta utredningsuppdraget till annan befattningshavare.

15 Överlåtelse av arbetsuppgift Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan. Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll. Rutin Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan skyndsamt 1. Den som får kännedom om misstänkt kränkning fyller i en Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). 2. Blanketten lämnas till rektor/förskolechef 3. Rektor/förskolechef fullgör huvudmannens utredningsansvar. Rektor/förskolechef gör en anmälan till huvudmannen via intern e-tjänst (länk finns i FÖRE-mappen). 4. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdrag till annan befattningshavare. 5. Utredningsuppdraget görs enligt Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). a. Stödfrågor vid analys i. Har alla inblandade kommit till tals? ii. Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertalet tillfälle? iii. Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade? iv. Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse) 6. Utredningen lämnas till rektor för eventuellt vidare åtgärder. 7. Återrapportering till huvudman sker enligt anmälan om delegationsbeslut efter avslutad utredning. Sekretess En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden (Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400). Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar (exempelvis den som handhar elevakterna). Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef, bitr förvaltningschef eller administrativ chef. Registrering/arkivering 1. Anmälan om kränkande behandling a. Rektor ansvarar för att anmälan registreras i elevaktsregistret b. Rektor ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras och läggs i elevakten. Blanketter Anmälan och utredning om kränkande behandling

16 10. Skolbarnsomsorgen Pedagoger pratar med eleverna om vad Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling är och diskuterar kring den. Ansvarig: pedagoger Föräldrarådet får Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på remiss där de har möjlighet att lämna synpunkter. Ansvarig rektor Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling tas upp som en punkt på föräldramöten. Ansvarig: mentor 11. Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med plan mot diskriminering och plan mot kränkande behandling Senast klart Januari Vad ska göras? Av vem? Ansvarig Plan mot diskriminering och kränkande behandling fastställs på kvalitetsdagen i januari. Arbetslag Rektor Mars En översyn av lagar samt rekommendationer från skolverket och diskrimineringsombudsmannen görs. Förvaltning Förvaltning April Maj Kartläggningsfrågor och sociogram genomförs, vecka 16 och 17, med de inskrivna eleverna på fritidshemmet. Analys av kartläggningsfrågor lämnas till Rektor Gunilla Sjöstrand, Värdegrundspedagog Arbetslaget Rektor Rektor Juni Utvärdering/analys av plan mot diskriminering och kränkande behandling i arbetslaget på arbetslagsmöte. Gunilla Sjöstrand, Värdegrundspedagog Rektor

17 September Föreläsning pedagogiskt café med tema värdegrund? Rektor Oktober November Kartläggningsfrågor och sociogram genomförs, vecka 41 och 42, med de inskrivna eleverna på fritidshemmet. 1. Analys av kartläggnings-frågor lämnas till rektor. 2. Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas. 3. Mål och åtgärder för 2014 fastställs. Arbetslaget Gunilla Sjöstrand, Värdegrundspedagog Rektor Rektor December Plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2014 fastställs. Gunilla Sjöstrand, Värdegrundspedagog Rektor

18 Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram Kartläggningsfrågor för enskilda elevsamtal Namn: Datum: Finns det någon i Din klass/grupp i skolan som inte har det bra? Finns det någon som inte får vara med? Är någon illa behandlad på annat sätt av någon eller några andra i klassen/gruppen? Retade? Slagna? Är Du drabbad? Trivs Du i skolan/förskolan? Vem leker/umgås Du mest med? Sociogramsfrågor 1. Vem leker du med på rasten om du bara får välja en kompis? 2. Om den är sjuk vem leker du då helst med? 3. Om den också är sjuk vem leker du då med?

19 Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt Olweus 4 skolregler Vi ska inte mobba andra. Vi ska försöka hjälpa de elever som blir mobbade. Vi ska även vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma. Om vi vet att någon blir mobbad ska vi berätta detta för vår mentor (eller annan lärare) och de vuxna där hemma. Trivselregler med kommentarer (inkl konsekvenser) Vollsjö skola Nedanstående regler är övergripande trivselregler. Dessa diskuteras sedan i resp. barn/elevgrupp. Konkreta regler skickas hem till vårdnadshavare för underskrift. Värdegrund och förhållningssätt På Vollsjö skola är alla människor lika värdefulla. Ingen skall bli utsatt för kränkande behandling såsom våld, mobbning eller diskriminering. Vi respekterar varandra och visar hänsyn och tolerans. Varje vecka diskuteras förhållningssätt och regler i de olika barn/elevgrupperna, där samtliga barn/elever deltar. Oro och stök Hela skolans område är en arbetsplats. Där befinner vi oss under skoltid och omsorgstid om inget annat överenskommits med skolpersonal. Arbetsplatsen är givetvis rök- och snusfri. Skolan är en arbetsplats som många elever och vuxna dagligen befinner sig i. Inom området är det förbjudet att åka moped. Cykelåkning är tillåten före och efter skoltid, dvs. före Eftersom vi har fritidshemsverksamhet i skolan på eftermiddagarna, vill vi inte att elever från skolan cyklar på skolgården före på eftermiddagen. Parkering sker på anvisade platser. Alla har ansvar för att det är lugnt och tryggt i alla lärmiljöer. De gemensamma reglerna som upprättats skall följas. Slagsmål och bråk Skolans personal har ansvar för att ingripa vid slagsmål och bråk. Barn/elev förs till lämplig lokal där mentor eller annan personal samtalar med barn/elev för att förhindra fortsatt slagsmål eller bråk. Kan man säga och tycka vad man vill? Skolan och skolans personal är skyldiga att agera när åsikter uttrycks som är nedlåtande mot andra, t ex hets mot folkgrupp, trakasserier och annan kränkande behandling Störande och farliga föremål Om en elev inte följer trivselreglerna kan lärare (grundskollärare, förskollärare och fritidspedagog) och/eller rektor beslagta störande och/eller farliga föremål under resten av dagen. Innehav av föremål som strider mot gällande lagar, t ex kniv, beslagtas omgående och lämnas endast ut till vårdnadshavare. En mobiltelefon kan vara ett störande föremål.

20 Konsekvenser om inte trivselreglerna följs 1. Tillsägelse av vuxen person där man uppmanas att ändra sitt beteende om inte detta sker 2. visas elev ut från undervisningen där en mentor eller annan vuxen tar hand om eleven för att få denne att ändra sitt beteende om inte detta sker 3. kontaktas vårdnadshavare för att delta i de åtgärder som behöver vidtas för att eleven skall ändra sitt beteende om inte detta sker 4. upprättas ett möte där elev, vårdnadshavare och mentor samtalar om mål och medel för att få eleven att ändra sitt beteende. Kan dokumenteras i såväl IUP som åtgärdsprogram om inte detta sker 5. kallar rektor till elevhälsomöte

21 Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs. Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen: Skriv till Diskrimineringsombudsmannen, Box 3686, Stockholm Ring på: Texttelefon: Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elever rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling.

22 Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare Här finns några kännetecken (enligt Dan Olweus ) som kan vara till hjälp. Tänk på att detta bara är exempel och det är därför viktigt att prata med barnet om hur han/hon har det i skolan. Om du som vårdnadshavare känner oro, tveka inte att ta kontakt med någon av oss på skolan som du känner förtroende för. Vi är här för att hjälpa! Offret Har inga eller få vänner. Trasiga och ofta nedsmutsade kläder. Plågaren Aggressivt beteende. Positivt inställd till våld. Nedstämdhet, magont, huvudvärk, Saknar empati. dålig aptit, ofta sjukanmäld. Ovilja att gå till skolan. Håglös, tystlåten och grubblande. Blyertsstreck och/eller sönderrivet i böckerna. Blåmärken på kroppen Har starkt behov att dominera andra Är mer populär än offret. Har ofta 3-5 kamrater omkring sig. Är fysiskt/psykiskt starkare än offret.

23 Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling

24

25 Litteraturlista Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik &Daneback, Kristian. (2002) Skolan - en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket Olweus, Dan (1994) Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning Skolverket. (2006) Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket Thors, Christina (red) (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbund

26