Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vollsjö skola. För förskoleklassen

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vollsjö skola För förskoleklassen Upprättad Gäller till Fastställd av Sofie Stagevik (rektor), Carina Åkesson (elevstödsamordnare) Maria Wästerlund (förskollärare f-klass)

2 Innehållsförteckning 1. Förväntansdokument Till dig som elev på Vollsjö skola Till dig som vårdnadshavare Till dig som personal Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Till dig som rektor på Vollsjö skola Verksamhetens vision Regelverk som styr skolans arbete Definitioner Arbetsgrupper Elev/barnhälsoteam Värdegrundsgrupp Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skola Kön Etnisk tillhörighet Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Könsöverskridande identitet Annan kränkande behandling Elevers delaktighet i planen Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar elev Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilagaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling Litteraturlista... 31

3 Bjuda in till leken Citat från eleverna Vara snälla mot varandra Prata med varandra Hjälpsam Man får prata vilket språk man vill Att säga hej till varandra Man ska behandla alla lika och man får se ut hur man vill Gemensamma värdeord Respekt Vänskap Gemenskap Lyssna Trygghet Ärlighet Hänsyn Vänlighet Ömsesidig respekt Omtanke

4 1. Förväntansdokument 1.1 Till dig som elev på Vollsjö skola Vi på Vollsjö skola tar diskriminering och kränkande behandling på största allvar och gör allt för att detta ska upphöra. Om du som elev upplever dig utsatt för kränkande behandling av annan elev eller av skolans personal, vill vi att du själv eller med stöd av vårdnadshavare, vänder dig till mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal. 1.2 Till dig som vårdnadshavare Om du som vårdnadshavare får kännedom om att ditt barn eller någon annans barn blir kränkt vill vi att du kontaktar ditt barns mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal, så att vi tillsammans kan hjälpas åt för att stoppa all diskriminering och kränkande behandling. 1.3 Till dig som personal Du som personal ska medverka till att alla elever bemöts med förståelse och respekt och arbeta enligt planen mot diskriminering kränkande behandling. 1.4 Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Om du upptäcker någon form av diskriminering eller kränkande behandling, kontakta omedelbart personal på skolan. 1.5 Till dig som rektor på Vollsjö skola Rektor ansvarar för att verksamheten arbetar för att främja alla elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Rektor ansvarar för att rutiner finns för att upptäcka och åtgärda alla former av diskriminering och kränkande behandling. 2. Verksamhetens vision Vår verksamhet ska präglas av förståelse och respekt för alla människors lika värde. 3. Regelverk som styr skolans arbete Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelser om detta finns i 6 e kap. skollagen (2010:800), och i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa för vi samman i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk

5 tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder och annan kränkande behandling. 4. Definitioner Likabehandling innebär att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder sexuell läggning och ålder. En skola får till exempel inte neka en elev att följa med på en utedag på grund av eleven sitter i rullstol. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Ett exempel kan vara om alla barn/elever serveras samma mat diskrimineras de elever som har allergier eller av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. En kränkning är ett uttryck för makt och förtryck. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen och/eller vara systematiska och återkommande. Det kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Det är alltid individens upplevelse som gör det till en kränkning, och denna upplevelse måste alltid tas på allvar. Kränkande behandling kan vara: fysisk (slag knuffar) verbal (hot, svordomar, öknamn) psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika webcommunitys) materiell (ex. förstörda kläder, väskor eller skor) Men även: Mobbning: En elev är mobbad när han/hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus, 1991). Rasism: Man ser sin egen folkgrupp bättre än andra och därmed är det accepterat att förtrycka, utnyttja och kontrollera andra. Främlingsfientlighet: negativa attityder mot personer som invandrat till Sverige. Homofobi: rädsla för eller mycket starkt ogillande av homosexuella personer eller homosexualitet.

6 Trakasserier: är kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier: är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. Arbetsgrupper 5.1 Elev/barnhälsoteam Sofie Stagevik, Rektor tillika förskolechef, Carina Åkesson, Elevstödsamordnare carina.akesson@sjobo.se Ann-Kristine Arusell, Specialpedagog förskolan ann-kristine.arusell@sjobo.se Ann-Kristine Persson, Skolsköterska, ann-kristine.persson@sjobo.se Jeanette Hedeblad, Kurator, jeanette.hedeblad@sjobo.se Elev/barnhälsoteamet leds av rektor/förskolechef och träffas en gång varannan vecka för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. 5.2 Värdegrundsgrupp Sofie Stagevik, Rektor och förskolechef, sofie.stagevik@sjobo.se Maria Wästerlund, KRAFT-ansvarig skolan, maria.wasterlund@sjobo.se Carina Åkesson, Elevstödsamordnare, carina.akesson@sjobo.se Lone Sönnichsen, Värdegrundspedagog Trätofflans förskola, lone.sonnichsen@sjobo.se Ann-Marie Ekstrand, Värdegrundspedagog Bjärsjölagårds förskola, ann-marie.ekstrand@sjobo.se Inga-Lill Thornblad, Värdegrundspedagog Trollakulls förskola, inga-lill.thornblad@sjobo.se Gunilla Sjöstrand, Värdegrundspedagog Vollsjö skolas fritidshem, gunilla.sjostrand@sjobo.se Emma Andersson, Värdegrundspedagog Vollsjö skola, emma.andersson2@sjobo.se Christina Svensson, Värdegrundspedagog Vollsjö skola, christina.svensson@sjobo.se Värdegrundsgruppen leds av rektor/förskolechef och träffas en gång i månaden för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett värdegrundsperspektiv. I denna grupp förs diskussioner kring arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Deltagarna i gruppen är nyckelpersoner i detta arbete och leder vidare diskussionerna i dessa frågor ute i arbetslagen. 6. KRaftfullt Arbete För Trygghet Familjenämnden i Sjöbo kommun har beslutat att arbeta gemensamt mot mobbning och kränkande beteende. Detta arbete kallar vi Kraft och det är baserat på ett vetenskapligt utvärderat åtgärdsprogram enligt Dan Olweus (professor i psykologi vid universitetet i Bergen). Programmets viktigaste budskap är att mobbning inte är accepterat. Olweus betonar också vikten av alla vuxnas ansvar. Du som förälder är också viktig för att vi ska kunna lyckas. Läs gärna vår Krafthandlingsplan som, finns på vår hemsida.

7 De som har arbetat med Olweus åtgärdsprogram har kunnat konstatera en minskning av mobbningsproblemen med 30-70%. en nedgång av antisociala beteenden såsom vandalisering, skolk och stöld. en klar förbättring av klassens sociala klimat och elevernas trivsel. För att kunna mäta hur väl vi lyckas med vårt Kraftarbete kommer vi att göra en kartläggning. Eleverna i år 3-9 kommer att få besvara ett frågeformulär anonymt med frågor om mobbning. Kartläggningen kommer att genomföras en gång varje läsår och tjänar som uppföljning och kvalitetssäkring av skolornas antimobbningsarbetet. 7. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skola Kartläggning under året: Spontana samtal och iakttagelser under skoldagen, som dokumenterats. Ansvarig: all personal inom verksamheten Spontana samtal från vårdnadshavare, som dokumenterats. Ansvarig: mottagande personal. Intervjuer och sociogram under vecka 12 och 43. Se bilaga 1 Ansvarig: mentor. Anteckningar i personalens gemensamma loggbok och övrig dokumentation. Ansvarig: all personal inom verksamheten Utredningar om kränkande behandling under året. Ansvarig: Elevstödsamordnare Alla elever ritar eller skriver om skolgården och visar vart de känner sig trygga/otrygga. Ansvarig: mentor Utredningar om mobbning under året Ansvarig: KRAFT-koordinator Trivselenkät höstterminen Ansvarig: Skolsekreterare Föräldrautvärdering Ansvarig: Skolsekreterare 7.1 Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering och trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2013 Verksamheten arbetar för att främja alla barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling på grund av sitt kön. Tydliggöra frågeformuleringarna i trivselenkäten. Förbättra språkbruket bland eleverna. Minska antalet utredningar om kränkande behandling

8 Kartläggning 2013 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier i samband med kön. I de fall det förekommer är det oftast könsord som används. I Trivselenkäten som genomfördes V.43 är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av att den är pojke eller flicka? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av att du är pojke eller flicka? Har du känt dig orättvis behandlad av någon vuxen på grund av att du är pojke eller flicka? Ca 2,7% av eleverna i åk F-3 och 5% i åk 4-6 svarar att det känner någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av att den är pojke eller flicka. Ca 2,5% av eleverna svarar att de någon gång blivit utsatta eller retade på grund av att de är pojkar eller flickor. Ca 3,8% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känt sig orättvis behandlad av någon vuxen på grund av de är pojkar eller flickor. KRAFT-enkäten, som genomförs i åk 3-6, visar att ca 90% av eleverna aldrig blivit utsatta med obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd. 5,7 % uppger att de blivit utsatta för detta någon enstaka gång. 2% uppger att detta händer två till tre gånger i månaden, 0 % ungefär en gång i veckan och 2% flera gånger i veckan. Under året har vi haft fem utredningar om kränkningarna kopplade till kön. Dessa bedömdes som kränkande behandling och åtgärder sattes in. Analys Vi tror att många missuppfattat frågan. Det var en svårtolkad fråga som hade behövt förklaras och diskuteras innan enkäten gjordes. Detta förekommer i större utsträckning mellan de äldre eleverna. Vi upplever att språkbruket har blivit bättre. Andelen elever som uppger att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av att han/hon är pojke eller flicka, har minskat markant jämfört med föregående år. Andelen elever som aldrig blivit utsatta för obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd har även den ökat avsevärt jämfört med föregående år vilket är positivt. Vi har under året försökt göra ansvariga för frågeformuleringarna i trivselenkäten uppmärksamma på att frågorna behöver omformuleras för att eleverna bättre ska förstå innebörden i dem, men inga åtgärder har vidtagits. Vi upplever därför fortfarande att frågorna är svåra att förstå, framför allt för de yngre eleverna. Mål 2014 Minska anändandet av obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd bland eleverna. Åtgärder Främjande: Arbeta med materialen Allas lika värde, Mobbstopp och Krambyrån. Ansvarig: Mentor

9 Medveten gruppindelning där man tar hänsyn till könsaspekten. Ansvarig: Alla pedagoger i gruppen Regelbundet värdegruppsarbete så som relationsfrämjande aktiviteter. Ansvarig: Mentor Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.2 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2013 På vår skola ska alla elever oavsett etisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättighet och möjlighet. Ingen elev ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet. Minska antalet kränkningar kring etnicitet, ras och hudfärg. Kartläggning 2013 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier kopplade till etnicitet. I Trivselenkäten som genomfördes V.43 är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som har blivit utsatt eller retad på grund av sitt etniska ursprung eller hudfärg. Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av ditt etniska ursprung eller hudfärg? Har du känt dig orättvis behandlad av någon vuxen på grund av var du kommer från, ditt ursprung? Ca 16% av eleverna i F-3 och 36% av eleverna i åk 4-6 svarar att det finns någon som blir utsatt/retad på grund av etniska ursprung eller hudfärg. Ca 8% av eleverna i F-3 och 11% av eleverna i 4-6 svarar att de någon gång blivit utsatta och retade på grund av sin etniska ursprung eller hudfärg av någon vuxen på grund av sitt ursprung.

10 I KRAFT-enkäten uppger ca 6 % av eleverna i åk 3-6 att de har blivit mobbade med obehagliga ord eller kommentarer om sin hudfärg eller invandrarbakgrund 2-3 gånger i månaden eller oftare. Under året har vi haft en utredning om trakasserier kopplade till etnicitet. Denna bedömdes som en kränkning och åtgärder sattes in. Antalet kränkningar kring etnicitet och hudfärg har inte minskat under året, vilket även speglar den samhälsutvecklingen i övrigt. Spontana samtal och iakttagelser visar också på att det finns elever på skolan som blir utsatta/retade på grund av sin etniska ursprung. Ord som används är turk, arab och kebab. Spontana samtal och iakttagelser från föräldrar visa också att det finns elever på skolan som blir utsatta på grund av sin etnicitet, ras eller ursprung. Analys Vi ser att vi har problem på skolan med att elever blir utsatta på grund av sitt etniska ursprung och/eller sin hudfärg, framför allt bland de äldre eleverna. Mål 2014 Minska anändandet av ord, kommentarer kring etnicitet och hudfärg bland eleverna. Minska antalet kränkningar kring etnicitet och hudfärg. Åtgärder Främjande: Arbeta med materialen Allas lika värde, Mobbstopp och Krambyrån. Ansvarig: Mentor Medveten gruppindelning där man tar hänsyn till allas olikheter. Ansvarig: Alla pedagoger i gruppen Regelbundet värdegruppsarbete så som relationsfrämjande aktiviteter. Ansvarig: Mentor Bjuda in föräldrarna till en föreläsning om etnicitet. Ansvarig: Rektor Se film eller läsa litteratur som belyser etnicitet/hudfärg i varje årskurs. Ansvarig: Mentor Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga)

11 Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.3 Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad såväl i internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har grund i eller samband med en annan religiös åskådning t ex. buddism, ateism eller agnosticism. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2013 Undervisningen i skola skall vara icke-konfessionell. Skolan ska i möjligaste mån underlätta för den enskilde eleven att följa sin tro. Tydliggöra begreppen och frågeformuleringarna i enkäten. Minska antalet utredningar om kränkande behandlingar. Kartläggning Kartläggningen visar att det förekommer trakasserier kopplade till religion och annan trosuppfattning. I Trivselenkäten som genomfördes V.43 är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin tro eller religion? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av att din tro eller religion? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av din tro eller religion? Ca 20% av eleverna i åk 4-6 svarar att det finns någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin tro eller religion. Ca 2,5% av eleverna i åk 4-6 svarar att de någon gång blivit utsatta eller retade på grund av sin tro eller religion. Under året har vi inte haft någon utredning om trakasserier kopplade till religion eller annan trosuppfattning. Analys Många av eleverna visste inte vad ordet tro stod för och hade därför svårt att svara på frågan. Ordet tro kopplades inte till religion och därför är resultatet på enkäten missvisande. Mål 2014 Öka kunskapen hos eleverna om olika trosuppfattningar.

12 Åtgärder Främjande: Arbeta med materialen Allas lika värde, Mobbstopp och Krambyrån. Ansvarig: Mentor Samtala kring om hur olika trosuppfattningar uppkommer och uppmärksammas speciellt kring våra högtider. Ansvarig: Mentor Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.4 Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Som funktionshinder räknas både det vi kan se (t ex rullstolsburna) och det som vi upptäcker inte lika lätt (allergi och neuropsykiska funktionshinder som t ex ADHD och dyslexi). (Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2013 Alla elever på Vollsjö skola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin vistelse på skolan. Förbättra språkbruket bland eleverna. Minska antalet utredningar om kränkande behandlingar Kartläggning 2013 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier kopplade till funktionshinder. I Trivselenkäten som genomfördes V.43 är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt funktionshinder (t.ex. autism, ADHD, allergier eller fysiska funktionshinder)? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av ditt funktionshinder? Har du känt dig orättvis behandlad av någon vuxen på grund av att du har ett funktionshinder?

13 Ca 4% av eleverna i åk F-3 och 15% i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt/retad på grund av sitt funktionshinder. Ca 2.7% av eleverna i åk F-3 och 3,75% i åk 4-6 har svarat att de någon gång har blivit utsatt eller retad på grund av sitt funktionshinder. Ingen elev känner sig orättvis behandlad av någon vuxen på grund av att han/hon har ett funktionshinder. Under året har vi inte haft någon utredning om trakasserier kopplade till funktionshinder. Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat trakasserier kopplade till funktionshinder. Analys Eleverna använder sig av ibland uttryck som dampunge eller han/hon har nog ADHD i sitt språkbruk när någon elev är stökigt men uttryck som dessa har generellt minskat under året. Det är inte specifikt mot de elever som har ett funktionshinder. Problemet upplevs större bland de äldre eleverna. Mål 2014 Förbättra språkbruket bland eleverna. Öka förståelsen bland eleverna om vad det innebär att ha autism och ADHD. Åtgärder Främjande: Arbeta med materialen Allas lika värde, Mobbstopp och Krambyrån. Ansvarig: Mentor Bjuda in Habiliteringen/Råd och Stöd för att informera eleverna om autism och ADHD. Ansvarig: Elevstödsammordnare Medveten gruppindelning där hänsyn tas till elever med funktionshinder. Ansvarig: Alla pedagoger i gruppen Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen.

14 7.5 Sexuell läggning Sexuell läggning avser homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en ideologi som står för en stark negativ uppfattning av homosexualitet och bisexuella människor. (Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2013 Alla elever på Vollsjö skola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin vistelse i skolan. Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av familjebild eller sexuell läggning. Förbättra språkbruket bland eleverna HBTQ-frågor ska uppmärksammas i personalgruppen (HBTQ Homosexuella, Bisexuella, Transsexuella och Queer) Kartläggning 2013 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier kopplade till sexuell läggning. I de fall det förekommer är det oftast som skällsord. I Trivselenkäten som genomfördes V.43 är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin sexuella läggning? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av sin sexuella läggning? Har du känt dig orättvis behandlad av någon vuxen på grund av din sexuella läggning? Ca 5% av eleverna i åk 4-6 svarar att det finns någon som blir/har blivit utsatt eller för sin sexuella läggning. Ca 1,25% svarar att de någon gång har blivit utsatta eller retade på grund av sin sexuella läggning. Ingen elev har känt sig orättvis behandlad av någon vuxen på grund av sin sexuella läggning. Under året har vi inte haft någon utredning om trakasserier kopplade till sexuell läggning. Dessa bedömdes som kränkningar och akuta åtgärder sattes in. Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat trakasserier kopplade till sexuell läggning. Analys Vi ser inga tecken på att det förekommer trakasserier på grund av sexuell läggning, däremot använder eleverna sig av ord som bögjävel i sitt språkbruk. Det har blivit ett skällsord som förekommer främst bland de äldre eleverna. HBTQ-frågor har på grund av organisationsförändringarna inte uppmärksammats i personalgruppen i den utsträckning som vi planerat. Mål 2014 Förbättra språkbruket bland eleverna HBTQ-frågor ska uppmärksammas i personalgruppen (HBTQ Homosexuella, Bisexuella, Transsexuella och Queer)

15 Åtgärder Främjande: Arbeta med materialen Allas lika värde, Mobbstopp och Krambyrån. Ansvarig: Mentor Vi ska arbeta med HBTQ-frågor på arbetsplatsträffarna för att öka kunskapen hos personalen. Ansvarig: Rektor Akuta: 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.6 Ålder Mål 2013 Alla barn på Vollsjö skola ska ha inflytande över verksamheten oberoende av elevens ålder. Kartlägga i vilka sammanhang eleverna känner sig utsatta på grund av sin ålder. Minska antalet utredningar om kränkande behandling. Kartläggning 2013 Kartläggningen har visat att det förekommer kränkningar kopplade till ålder. I Trivselenkäten som genomfördes V.43 är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin ålder? Har du någon gång känt dig orättvis behandlad av någon vuxen på grund av din ålder? Ca 3,75% av eleverna i åk 4-6 svarar att det känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin ålder. Ca 2,5 % av eleverna svarar att de någon gång blivit känt sig orättvist behandlade av en vuxen på grund av sin ålder. Under året har vi inte haft någon utredning om kränkande behandling kopplade till ålder. Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat kränkningar kopplade till ålder.

16 Analys Enkätresultaten visar att det förekommer elever som känner sig utsatta på grund av sin ålder, men vi har haft svårt att kartlägga och identifiera i vilka situationer detta förekommer. Det är också svårt att veta om eleverna verkligen är utsatta eller om deras svar snarare grundar sig på andra känslor, t.ex. att inte få sin vilja igenom. Mål 2014 Ökad insikt varför det finns olika åldersgränser. Åtgärder Främjande: Arbeta med materialen Allas lika värde, Mobbstopp och Krambyrån. Ansvarig: Mentor Diskussioner i barngrupperna om åldersindelningar samt barns rättigheter och skyldigheter i olika åldrar. Ansvarig: Mentor Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.7 Könsöverskridande identitet Könsöverskridande identitet eller annat uttryck definieras som att man inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. (Nationalencyklopedin) Mål 2013 Eleverna på Vollsjö skola ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha. HBTQ-frågor ska uppmärksammas i personalgruppen (HBTQ Homosexuella, Bisexuella, Transsexuella och Queer)

17 Kartläggning 2013 Vi har ingen kartläggning om könsöverskridande identitet. Analys Även om vi inte har någon kartläggning kring detta, ser vi inga tecken på att det förekommer trakasserier på grund av könsöverskridande identitet. Detta kan kanske bero på elevernas låga åldrar. HBTQ-frågor har på grund av organisationsförändringarna inte uppmärksammats i personalgruppen i den utsträckning som vi planerat. Mål 2014 HBTQ-frågor ska uppmärksammas i personalgruppen (HBTQ Homosexuella, Bisexuella, Transsexuella och Queer) Åtgärder Främjande: Vi ska arbeta med HBTQ-frågor på arbetsplatsträffarna för att öka kunskapen hos personalen. Ansvarig: Rektor Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.8 Annan kränkande behandling Begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2013 Alla barn/elever på Vollsjö skola ska känna sig trygga. Minska antalet mobbningsärenden och utredningar om kränkande behandling.

18 Kartläggning 2013 Kartläggningen visar att det förekommer annan kränkande behandling. I Trivselenkäten som genomfördes V.43 kan följande fråga kopplas till detta: Jag känner mig trygg i skolan. Ca 93% av eleverna i åk F-3 och 86% i åk 4-6 svarar att de känner sig trygga i skolan vilket är en markant ökning jämfört med föregående år - framför allt bland eleverna i F-3. KRAFT-enkäten visar följande: ca 9 % av eleverna har blivit mobbade 2-3 gånger i månaden eller oftare. ca 10 % av eleverna uppger att de har blivit verbalt mobbade, t.ex. hånade eller förlöjligade, kallade öknamn eller blivit retade på ett obehagligt och sårande sätt 2-3 gånger i månaden eller oftare. ca 8 % av eleverna känner att andra elever inte låtit dem få vara med, har med vilja utestängt dem från kamraterna eller helt struntat i dem 2-3 gånger i månaden eller oftare. ca 11 % av eleverna uppger att de har blivit slagna, sparkade, knuffade eller innestängda 2-3 gånger i månaden eller oftare. 8 % av eleverna uppger att andra elever har spritt lögner eller falska rykten om dem och försökt få andra att tycka illa om dem 2-3 gånger i månaden eller oftare. ca 2 % av eleverna uppger att de har blivit fråntagna pengar eller saker eller har fått saker förstörda 2-3 gånger i månaden eller oftare. ca 4 % av eleverna uppger att de har blivit hotade eller tvingade att göra saker som de inte ville göra 2-3 gånger i månaden eller oftare. ca 3 % av eleverna uppger att de har blivit mobbade med obehagliga eller sårande meddelanden, samtal eller annat på mobiltelefon eller internet de senaste månaderna. Under året har vi haft 34 utredningar om annan kränkande behandling på skolan. Det är lika många som under förra året. Analys Det förekommer ett stort antal utredningar om kränkande behandlingar, vilket yttrar sig på olika sätt. Detta är ett problem som vi behöver komma tillrätta med! Trots detta har det enligt KRAFT-enkäten, skett en positiv utveckling där mobbningen på skolan har minskat. Alla ovanstående procentsatser har sjunkit jämfört med föregående år, förutom de elever som känner sig hotade eller tvingade att göra saker som de inte vill. Denna procentsats har ökat med 1%. Mål 2014 Alla barn/elever på Vollsjö skola ska känna sig trygga. Minska antalet mobbningsärenden och utredningar om kränkande behandling. Öka barnens respekt för varandra och varandras saker.

19 Åtgärder Främjande: Relationsfrämjande aktiviteter på KRAFT. Ansvarig: Mentor Värdegrundsgruppen planerar och genomför en värdegrundsdag i åldersblandade grupper under vårterminen. Ansvarig: Värdegrundsgruppen Elevrådet planerar och genomför en värdegrundsdag i åldersblandade grupper under höstterminen. Ansvarig: Elevstödsamordnare Under vårterminen besöker femåringarna kontinuerligt förskoleklassen för att bygga relationer med blivande klasskompisar. Ansvarig: Förskollärare i förskoleklass Arbeta med att förbättra språkbruket genom att använda materialet Allas lika värde, Mobbstopp och Krambyrån. Ansvarig: Mentor Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 8. Elevers delaktighet i planen Enligt skolverkets allmänna råd bör planen mot diskriminering och kränkande behandling innehålla en beskrivning av hur eleverna är och har varit delaktiga i arbetet (Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd: 2012) Mål 2014 Eleverna ska göras delaktiga i att ta fram främjande åtgärder som kan ligga till grund i det fortsatta ärendet mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna ska gemensamt bestämma honnörsord.

20 Åtgärder Tillsammans med barnen gå igenom plan mot diskriminering och kränkande behandling och diskutera innehållet. Ansvarig: Mentor Genom diskussioner tillsammans med eleverna bestämma honnörsord Ansvarig: Mentor Utvärdering Trivselenkät skola en gång per år. 9. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Rutin Misstanke om kränkande behandling Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta) Skollagen (2010:800) 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Delegation av beslut Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta utredningsuppdraget till annan befattningshavare. Överlåtelse av arbetsuppgift Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan. Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll. Rutin Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan skyndsamt 1. Den som får kännedom om misstänkt kränkning fyller i en Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). 2. Blanketten lämnas till rektor/förskolechef 3. Rektor/förskolechef fullgör huvudmannens utredningsansvar. Rektor/förskolechef gör en anmälan till huvudmannen via intern e-tjänst (länk finns i FÖRE-mappen).

21 4. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdrag till annan befattningshavare. 5. Utredningsuppdraget görs enligt Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). a. Stödfrågor vid analys i. Har alla inblandade kommit till tals? ii. Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertalet tillfälle? iii. Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade? iv. Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse) 6. Utredningen lämnas till rektor för eventuellt vidare åtgärder. 7. Återrapportering till huvudman sker enligt anmälan om delegationsbeslut efter avslutad utredning. Sekretess En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden (Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400). Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar (exempelvis den som handhar elevakterna). Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef, biträdande förvaltningschef eller administrativ chef. Registrering/arkivering 1. Anmälan om kränkande behandling a. Rektor ansvarar för att anmälan registreras i elevaktsregistret b. Rektor ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras och läggs i elevakten. Blanketter Anmälan och utredning om kränkande behandling 9.1. Konsekvenstrappa 1.Direkt tillsägelse (av alla vuxna). Ansvarig: Personal som sett händelsen. 2.Enskilt samtal (samtal med elev i enrum). Ansvarig: Mentor 3.Medlingssamtal (samtal med alla inblandade. Ansvarig: Mentor 4.Vid behov informeras vårdnadshavare. Ansvarig: Mentor. 5.Vid upprepade företeelser kan andra åtgärder bli aktuella. Ansvarig: Mentor. 9.2 Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar elev Lärare förbinder sig i sin yrkesutövning: 1. Alltid bemöta elever med respekt för deras person och integritet samt att skydda varje individ mot skada, kränkningar och trakasserier. 2. Påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall, genom aktivt handlande ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på.

22 3. Respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens, skyldighet och ansvar i skolvardagen. 4. Ingripa om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättighet. Vollsjö skolas arbetsgång 1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker en elev ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt och rapportera kränkningen till rektor inom 24 timmar. Om rektor inte går att nå, kontaktas elevstödsamordnare. 2. Rektor kontaktar förälder/vårdnadshavare och informerar om händelsen. 3. Den anställde som upplever att det skett en kränkning ska snarast fylla i incidentblanketten Anmälan/utredning kränkande handling (Se bilaga 5). 4. Rektor utreder händelsen. 10. Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling Senast Vad ska göras? Av vem? Ansvarig klart Januari Plan mot diskriminering och kränkande behandling fastställs på kvalitetsdagen i januari. Arbetslag/rekt or Rektor Mars 1. En översyn av lagar samt rekommendationer från skolverket och diskrimineringsombudsmannen görs. 2. Kartläggningsfrågor och sociogram genomförs med alla elever v.12. Förvaltning Mentor Förvaltning Rektor April Analys av kartläggningsfrågor och sociogram görs på pedagogisk samtalsgrupp (KRAFT). Mentor KRAFTansvariga Juni Utvärdering/analys av plan mot diskriminering och kränkande behandling i arbetslaget på arbetslagsmöte. Värdegrundspedagog Rektor

23 September Föreläsning pedagogiskt café med tema värdegrund Extern föreläsare Rektor Oktober November Kartläggningsfrågor och sociogram genomförs med alla elever under v Analys av kartläggnings-frågor och sociogram görs vid pedagogisk samtalsgrupp (KRAFT). 2. Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas. 3. Mål och åtgärder för 2015 fastställs. Mentor Mentor All personal All personal Rektor KRAFTansvariga Rektor Rektor December Plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2015 utarbetas. Värdegrundspedagog Rektor

24 Bilagaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram Kartläggningsfrågor för enskilda elevsamtal Namn: Datum: Finns det någon i Din klass/grupp i skolan som inte har det bra? Finns det någon som inte får vara med? Är någon illa behandlad på annat sätt av någon eller några andra i klassen/gruppen? Retade? Slagna? Är Du drabbad? Trivs Du i skolan/förskolan? Vem leker/umgås Du mest med? Sociogramsfrågor 1. Vem leker du med på rasten om du bara får välja en kompis? 2. Om den är sjuk vem leker du då helst med? 3. Om den också är sjuk vem leker du då med?

25

26 Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt Olweus 4 skolregler Vi ska inte mobba andra. Vi ska försöka hjälpa de elever som blir mobbade. Vi ska även vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma. Om vi vet att någon blir mobbad ska vi berätta detta för vår mentor (eller annan lärare) och de vuxna där hemma. Trivselregler med kommentarer (inkl konsekvenser) Vollsjö skola Nedanstående regler är övergripande trivselregler. Dessa diskuteras sedan i resp. barn/elevgrupp. Konkreta regler skickas hem till vårdnadshavare för underskrift. Värdegrund och förhållningssätt På Vollsjö skola är alla människor lika värdefulla. Ingen skall bli utsatt för kränkande behandling såsom våld, mobbning eller diskriminering. Vi respekterar varandra och visar hänsyn och tolerans. Varje vecka diskuteras förhållningssätt och regler i de olika barn/elevgrupperna, där samtliga barn/elever deltar. Oro och stök Hela skolans område är en arbetsplats. Där befinner vi oss under skoltid och omsorgstid om inget annat överenskommits med skolpersonal. Arbetsplatsen är givetvis rök- och snusfri. Skolan är en arbetsplats som många elever och vuxna dagligen befinner sig. Inom området är det förbjudet att åka moped. Cykelåkning är tillåten före och efter skoltid, dvs. före Eftersom vi har fritidshemsverksamhet i skolan på eftermiddagarna, vill vi inte att elever från skolan cyklar på skolgården före på eftermiddagen. Parkering sker på anvisade platser. Alla har ansvar för att det är lugnt och tryggt i alla lärmiljöer. De gemensamma reglerna som upprättats skall följas. Slagsmål och bråk Skolans personal har ansvar för att ingripa vid slagsmål och bråk. Eleven förs till lämplig lokal där mentor eller annan personal samtalar med eleven för att förhindra fortsatt slagsmål eller bråk. Skolk och sena ankomster Tiderna för undervisningen skall hållas. Vårdnadshavare har enligt skollag ansvar för eleven fullgör sin skolplikt. Ogiltig frånvaro rapporteras två gånger per år till familjenämnden. Särskilda rutiner gäller vid elevs frånvaro. Till all undervisning skall rätt utrustning medtas. Kan man säga och tycka vad man vill? Skolan och skolans personal är skyldiga att agera när åsikter uttrycks som är nedlåtande mot andra, t ex hets mot folkgrupp, trakasserier och annan kränkande behandling

27 Störande och farliga föremål Om en elev inte följer trivselreglerna kan lärare (grundskollärare, förskollärare och fritidspedagog) och/eller rektor beslagta störande och/eller farliga föremål under resten av dagen. Innehav av föremål som strider mot gällande lagar, t ex kniv, beslagtas omgående och lämnas endast ut till vårdnadshavare. En mobiltelefon kan vara ett störande föremål. Konsekvenser om inte trivselreglerna följs 1. Tillsägelse av vuxen person där man uppmanas att ändra sitt beteende om inte detta sker 2. visas eleven ut från undervisningen där en mentor eller annan vuxen tar hand om eleven i syfte att få denne att ändra sitt beteende om inte detta sker 3. kontaktas vårdnadshavare för att delta i de åtgärder som behöver vidtas för att eleven skall ändra sitt beteende om inte detta sker 4. upprättas ett möte där elev, vårdnadshavare och mentor samtalar om mål och medel för att få eleven att ändra sitt beteende. Detta kan dokumenteras i såväl IUP som åtgärdsprogram om inte detta sker 5. kallar rektor till elevhälsomöte Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs. Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen: Skriv till Diskrimineringsombudsmannen, Box 3686, Stockholm Ring på: Texttelefon: Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elever rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling.

28 Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare Här finns några kännetecken (enligt Dan Olweus ) som kan vara till hjälp. Tänk på att detta bara är exempel och det är därför viktigt att prata med barnet om hur han/hon har det i skolan. Om du som vårdnadshavare känner oro, tveka inte att ta kontakt med någon av oss på skolan som du känner förtroende för. Vi är här för att hjälpa! Offret Har inga eller få vänner. Trasiga och ofta nedsmutsade kläder. Nedstämdhet, magont, huvudvärk, dålig aptit, ofta sjukanmäld. Ovilja att gå till skolan. Håglös, tystlåten och grubblande. Blyertsstreck och/eller sönderrivet i böckerna. Blåmärken på kroppen Plågaren Aggressivt beteende. Positivt inställd till våld. Saknar empati. Har starkt behov att dominera andra Är mer populär än offret. Har ofta 3-5 kamrater omkring sig. Är fysiskt/psykiskt starkare än offret.

29 Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling

30

31 Litteraturlista Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik &Daneback, Kristian. (2002) Skolan - en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket Olweus, Dan (1994) Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning Skolverket. (2006) Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket Thors, Christina (red) (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbund

32