Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vollsjö skola. För år 1-6
|
|
- Per Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vollsjö skola För år 1-6 Upprättad Gäller till Fastställd av Sofie Stagevik (rektor), Ann-Christin Arusell (specialpedagog) och Emma Andersson (lärare år 4-6)
2 Innehållsförteckning 1. Förväntansdokument Till dig som elev på Vollsjö skola Till dig som vårdnadshavare Till dig som personal Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Verksamhetens vision Regelverk som styr skolans arbete Definitioner Arbetsgrupper Elev/barnhälsoteam Värdegrundsgrupp KRaftfullt Arbete För Trygghet Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skola Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Könsöverskridande identitet Annan kränkande behandling Elevers delaktighet i planen Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Konsekvenstrappa Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar elev Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling Litteraturlista
3 Citat från eleverna om hur man ska vara mot varandra Alla människor är lika mycket värda. Man ska bry sig om varandra. Man ska vara snäll mot varandra. Man ska låta alla vara med. Man ska inte lämna någon utanför. Man ska dela med sig. Man ska vara vänlig. Man ska vara omtänksam. Man ska visa hänsyn mot varandra. Man ska vara hjälpsam. Man ska vara rättvis. Man ska lyssna på varandra. Man ska vara trevlig, snäll och rar. Man ska vara schyst mot varandra. Man ska hälsa på varandra. Om någon gråter så ska man trösta. Om någon är ensam så ska man fråga om han/hon vill vara med. Man ska inte svära, härmas, retas eller puttas. Man ska inte vara dum eller störig mot andra. Man ska inte slåss. Man ska inte mobba någon. Man ska inte reta andra för deras hudfärg eller religion. Gemensamma värdeord Respekt Vänskap Lyssna Gemenskap Hänsyn Trygghet Ärlighet Vänlighet Omtanke 3
4 1. Förväntansdokument 1.1 Till dig som elev på Vollsjö skola Vi på Vollsjö skola tar diskriminering och kränkande behandling på största allvar och gör allt för att detta ska upphöra. Om du som elev upplever dig utsatt för kränkande behandling av annan elev eller av skolans personal, vill vi att du själv eller med stöd av vårdnadshavare, vänder dig till mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal. 1.2 Till dig som vårdnadshavare Om du som vårdnadshavare får kännedom om att ditt barn eller någon annans barn blir kränkt vill vi att du kontaktar ditt barns mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal, så att vi tillsammans kan hjälpas åt för att stoppa all diskriminering och kränkande behandling. 1.3 Till dig som personal Du som personal ska medverka till att alla elever bemöts med förståelse och respekt och arbeta enligt planen mot diskriminering kränkande behandling. 1.4 Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Om du upptäcker någon form av diskriminering eller kränkande behandling, kontakta omedelbart personal på skolan. 1.5 Till dig som rektor på Vollsjö skola Rektor ansvarar för att verksamheten arbetar för att främja alla elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Rektor ansvarar för att rutiner finns för att upptäcka och åtgärda alla former av diskriminering och kränkande behandling. 2. Verksamhetens vision Vår verksamhet ska präglas av förståelse och respekt för alla människors lika värde. 3. Regelverk som styr skolans arbete Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelser om detta finns i 6 e kap. skollagen (2010:800), och i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa för vi samman i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk 4
5 tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och annan kränkande behandling. 4. Definitioner Likabehandling innebär att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder sexuell läggning och ålder. En skola får till exempel inte neka en elev att följa med på en utedag på grund av eleven sitter i rullstol. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Ett exempel kan vara om alla elever serveras samma mat, då diskrimineras de elever som har allergier eller av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. En kränkning är ett uttryck för makt och förtryck. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen och/eller vara systematiska och återkommande. Det kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Det är alltid individens upplevelse som gör det till en kränkning, och denna upplevelse måste alltid tas på allvar. Kränkande behandling kan vara: fysisk (slag knuffar) verbal (hot, svordomar, öknamn) psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika webcommunities) materiell (ex. förstörda kläder, väskor eller skor) Men även Mobbning: En elev är mobbad när han/hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus, 1991). Rasism: Man ser sin egen folkgrupp bättre än andra och därmed är det accepterat att förtrycka, utnyttja och kontrollera andra. Främlingsfientlighet: negativa attityder mot personer som invandrat till Sverige. Homofobi: rädsla för eller mycket starkt ogillande av homosexuella personer eller homosexualitet. 5
6 Trakasserier: är kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier: är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. Arbetsgrupper 5.1 Elevhälsoteam Sofie Stagevik, Rektor tillika förskolechef, Lars Lundgren, Biträdande rektor, Ann-Christin Arusell, Specialpedagog, Ann-Kristine Persson, Skolsköterska, Jeanette Hedeblad, Kurator, Elevhälsoteamet leds av rektor och träffas en gång varannan vecka för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. 5.2 Värdegrundsgrupp i Piratenområdet Sofie Stagevik, Rektor och förskolechef Lars Lundgren, Biträdande rektor Ann-Christin Arusell, Specialpedagog Maria Wästerlund, KRAFT-koordinator Gunilla Sjöstrand, fritidspedagog Emma Andersson, lärare Värdegrundsgruppen leds av rektor och träffas två gånger per termin för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett värdegrundsperspektiv. I denna grupp förs diskussioner kring arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Deltagarna i gruppen är nyckelpersoner i detta arbete och leder diskussionerna vidare i dessa frågor ute i arbetslagen. 6. KRaftfullt Arbete För Trygghet Familjenämnden i Sjöbo kommun har beslutat att arbeta gemensamt mot mobbning och kränkande beteende. Detta arbete kallar vi KRAFT och det är baserat på ett vetenskapligt utvärderat åtgärdsprogram enligt Dan Olweus (professor i psykologi vid universitetet i Bergen). Programmets viktigaste budskap är att mobbning inte är accepterat. Olweus betonar också vikten av alla vuxnas ansvar. Du som förälder är också viktig för att vi ska kunna lyckas. Läs gärna vår Krafthandlingsplan som finns på vår hemsida. De som har arbetat med Olweus åtgärdsprogram har kunnat konstatera: en minskning av mobbningsproblemen med 30-70%. en nedgång av antisociala beteenden såsom vandalisering, skolk och stöld. en klar förbättring av klassens sociala klimat och elevernas trivsel. För att kunna mäta hur väl vi lyckas med vårt Kraftarbete kommer vi att göra en kartläggning. Eleverna i år 3-6 kommer att få besvara ett frågeformulär anonymt med frågor om mobbning. Kartläggningen kommer att genomföras en gång varje läsår och tjänar som uppföljning och kvalitetssäkring av skolornas antimobbningsarbete. 6
7 7. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skola Kartläggning under året: Spontana samtal och iakttagelser under skoldagen som dokumenteras. Ansvarig: all personal inom verksamheten Spontana samtal från vårdnadshavare, som dokumenteras. Ansvarig: mottagande personal. Intervjuer och sociogram under vecka 12 och 43. Se bilaga 1 Ansvarig: mentor. Anteckningar i personalens gemensamma loggbok och övrig dokumentation. Ansvarig: all personal inom verksamheten Utredningar om kränkande behandling under året. Ansvarig: Rektor/Biträdande rektor KRAFT-enkät på hösten (Olweus standard antimobbningsmetod) Alla elever ritar eller skriver om var på skolan och skolgården de känner sig trygga/otrygga. Ansvarig: mentor Utredningar om mobbning under året Ansvarig: Rektor/Biträdande rektor Trivselenkät som genomförs under höstterminen Ansvarig: Skolsekreterare Föräldrautvärdering som genomförs under vårterminen Ansvarig: Skolsekreterare 7.1 Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering och trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2014 Minska användandet av obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd bland eleverna. Kartläggning 2014 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier i samband med kön. I de fall det förekommer är det oftast könsord som används. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av att den är pojke eller flicka? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av att du är pojke eller flicka? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av att du är pojke eller flicka? Ca 4,2% av eleverna i F-3 och 2,9% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av att den är pojke eller flicka. Ca 1,4% av eleverna i 7
8 F-3 och 1,5% i åk 4-6 svarar att de någon gång blivit utsatta eller retade på grund av att de är pojkar eller flickor. Ca 4,4% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känt sig orättvist behandlade av någon vuxen på grund av de är pojkar eller flickor. KRAFT-enkäten, som genomförs i åk 3-6, visar att 90,5% av eleverna aldrig blivit utsatta med obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd. 2,7 % uppger att de blivit utsatta för detta någon enstaka gång. 4,1% uppger att detta händer två till tre gånger i månaden, 0 % ungefär en gång i veckan och 2,7% flera gånger i veckan. Under året har vi inte haft några utredningar om kränkande behandling kopplade till kön. Analys Andelen elever som uppger att de blir/har blivit utsatta eller retade på grund av kön, har minskat jämfört med föregående år. Andelen elever som aldrig blivit utsatta för obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd har ökat något jämfört med föregående år, vilket är positivt! Vi upplever att språkbruket eleverna emellan överlag har förbättrats under året, framför allt under höstterminen. Könsord används i stort sett inte alls längre. Positivt! Vi upplever att frågorna i Trivselenkäten är svåra för eleverna att förstå innebörden av och därför svåra att svara på. Mål 2015 Minska användandet av obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd bland eleverna. Åtgärder Främjande: Medveten gruppindelning där det tas hänsyn till könsaspekten. Ansvarig: All personal som arbetar i verksamheten. Regelbundet värdegrundsarbete såsom relationsfrämjande aktiviteter. Ansvarig: Mentor Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 8
9 7.2 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. (Ur Handledning för likabehandling, 2008). Mål 2014 Minska användandet av obehagliga ord och kommentarer kopplade till etniskt ursprung och hudfärg bland eleverna samt minska antalet kränkningar. Kartläggning 2014 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier kopplade till etnicitet. I trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt etniska ursprung eller hudfärg? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av ditt etniska ursprung eller hudfärg? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av var du kommer från, ditt ursprung? Ca 8,3% av eleverna i F-3 och 21,7% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt etniska ursprung eller hudfärg. Ca 9,7% av eleverna i F-3 och 8,7% av eleverna i åk 4-6 svarar att de någon gång blivit utsatta eller retade på grund av sitt etniska ursprung eller hudfärg. Ca 1,5% av eleverna uppger att de har känt sig orättvist behandlade av någon vuxen på grund av sitt ursprung. I KRAFT-enkäten uppger 6,8 % av eleverna i åk 3-6 att de har blivit mobbade med obehagliga ord eller kommentarer om sin hudfärg eller invandrarbakgrund 2-3 gånger i månaden eller oftare. Under året har vi haft en utredning om kränkande behandling kopplad till etnicitet. Denna bedömdes som en kränkning och åtgärder sattes in. Analys Det förekommer att elever blir utsatta på grund av sitt etniska ursprung och/eller sin hudfärg, men vi ser en markant minskning av problemet jämfört med tidigare år. Attityderna bland eleverna har förbättrats, framför allt under höstterminen. Vi har numera ett klimat där allas olikheter i stor utsträckning är accepterade. Mål 2015 Minska användandet av obehagliga ord och kommentarer kopplade till etniskt ursprung och hudfärg bland eleverna. Åtgärder Främjande: Medveten gruppindelning där hänsyn tas till allas olikheter. Ansvarig: All personal som arbetar i verksamheten. 9
10 Regelbundet värdegrundsarbete såsom relationsfrämjande aktiviteter. Ansvarig: Mentor Se film eller läsa litteratur som belyser etnicitet och/eller hudfärg i varje årskurs. Ansvarig: Mentor Bjuda in föräldrarna till en föreläsning om etnicitet. Ansvarig: Rektor Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.3 Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad såväl i internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har grund i eller samband med en annan religiös åskådning t ex. buddism, ateism eller agnosticism. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2014 Öka kunskapen hos eleverna om olika trosuppfattningar. Kartläggning 2014 Kartläggningen visar att det förekommer kränkningar kopplade till religion och annan trosuppfattning. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin tro eller religion? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av din tro eller religion? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av din tro eller religion? Ca 7,3% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin tro eller religion. Ca 2,9% av eleverna svarar att de någon gång blivit utsatta eller retade på grund av sin tro eller religion. Ingen elev har känt sig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av sin tro eller religion. Under året har vi inte haft någon utredning om kränkande behandling kopplad till religion eller annan trosuppfattning. 10
11 Analys Andelen elever som uppger att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av religion eller annan trosuppfattning, har minskat avsevärt jämfört med föregående år. Det är svårt att dra några slutsatser kring vad detta beror på. Mål 2015 Öka kunskapen hos eleverna om olika trosuppfattningar. Åtgärder Främjande: Uppmärksamma olika trosuppfattningar i undervisningen. Ansvarig: Mentor Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.4 Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Som funktionshinder räknas både det vi kan se (t ex rullstolsburna) och det som vi upptäcker inte lika lätt (allergi och neuropsykiska funktionshinder som t ex ADHD och dyslexi). (Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2014 Förbättra språkbruket bland eleverna. Öka förståelsen bland eleverna om vad det innebär att ha autism och ADHD. Kartläggning 2014 Kartläggningen har visat att det förekommer kränkningar kopplade till funktionshinder. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt funktionshinder (t.ex. autism, ADHD, allergier eller fysiska funktionshinder)? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av ditt funktionshinder? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av att du har ett funktionshinder? 11
12 Ca 5,6% av eleverna i F-3 och 11,6% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt funktionshinder. Ca 1,4% av eleverna i F-3 och 2,9% av eleverna i åk 4-6 svarar att de någon gång har blivit utsatta eller retade på grund av sitt funktionshinder. Ingen elev känner sig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av att hen har ett funktionshinder. Under året har vi inte haft någon utredning om kränkande behandling kopplat till funktionshinder. Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat kränkningar kopplade till funktionshinder. Analys Andelen elever som uppger att de känner till någon eller själva blir/har blivit utsatta eller retade på grund av funktionshinder, har minskat jämfört med föregående år. Det är svårt att dra några slutsatser kring vad detta beror på. Uttryck som anspelar på funktionshinder och som tidigare användes som skällsord, förekommer inte längre bland eleverna. Acceptansen mellan eleverna har ökat och de använder numera rätt ord och begrepp när de pratar om funktionshinder. Mål 2015 Bibehålla ett bra språkbruk bland eleverna. Fortsätta arbeta för allas lika värde. Åtgärder Främjande: Regelbundet värdegrundsarbete där frågor om funktionshinder och allas lika värde tas upp. Ansvarig: Mentor Vid behov bjuda in Råd & Stöd eller Habiliteringen till berörda barngrupper för att informera om funktionshinder. Ansvarig: Mentor Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.5 Sexuell läggning Sexuell läggning avser homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en ideologi som står för en stark negativ uppfattning av homosexualitet och bisexuella människor. (Handledning för likabehandling, 2008) 12
13 Mål 2014 Förbättra språkbruket bland eleverna. HBTQ-frågor ska uppmärksammas i personalgruppen. (HBTQ Homosexuella, Bisexuella, Transsexuella, Queer) Kartläggning 2014 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier kopplade till sexuell läggning. I de fall det förekommer är det oftast som skällsord. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin sexuella läggning? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av din sexuella läggning? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av din sexuella läggning? Ca 2,9 % av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad för sin sexuella läggning. Ingen elev känner att hen blivit utsatt eller retad på grund av sin sexuella läggning. Ingen elev har känt sig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av sin sexuella läggning. Under året har vi haft en utredning om kränkande behandling kopplad till sexuell läggning. I den aktuella situationen användes ordet bög som ett skällsord. Händelsen bedömdes som en kränkning och uppföljande samtal ägde rum. Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat kränkningar kopplade till sexuell läggning. Analys Vi ser inga tecken på att det förekommer trakasserier på grund av sexuell läggning. Språkbruket har under året förbättrats betydligt! Mål 2015 Förbättra språkbruket bland eleverna. Åtgärder Främjande: Uppmärksamma eleverna på att det finns olika sexuella läggningar. Ansvarig: Mentor Akuta: 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 13
14 7.6 Ålder Mål 2014 Öka insikten om varför det finns olika åldersgränser. Kartläggning 2014 Kartläggningen har visat att det förekommer kränkningar kopplade till ålder. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin ålder? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av din ålder? Ca 4,4% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin ålder. Ca 4,4% av eleverna svarar att de någon gång känt sig orättvist behandlade av någon vuxen på grund av sin ålder. Under året har vi inte haft någon utredning om kränkande behandling kopplad till ålder. Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat kränkningar kopplade till ålder. Analys Enkätresultaten visar att det finns elever som känner sig utsatta eller retade på grund av sin ålder, men det är svårt att kartlägga och identifiera i vilka situationer detta förekommer. Det är också svårt att veta om eleverna verkligen är utsatta eller om deras svar snarare grundar sig på att det i verksamheten finns olika aktiviteter mm anpassade för olika åldersgrupper. Mål 2015 Öka insikten om varför det finns olika åldersgränser. Åtgärder Främjande: Diskussioner i barngrupperna om åldersindelningar samt barns rättigheter och skyldigheter i olika åldrar. Ansvarig: Mentor Akuta: 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 14
15 7.7 Könsöverskridande identitet Könsöverskridande identitet eller annat uttryck definieras som att man inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. (Nationalencyklopedin) Mål 2014 Eleverna på Vollsjö skola ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha. HBTQ-frågor ska uppmärksammas i personalgruppen. (HBTQ Homosexuella, Bisexuella, Transsexuella, Queer) Kartläggning 2014 Vi har ingen kartläggning som kartlägger om det förekommer diskriminering eller trakasserier kopplade till könsöverskridande identitet. Analys Även om vi inte har någon kartläggning kring detta, ser vi inga tecken på att det förekommer trakasserier på grund av könsöverskridande identitet. Detta kan kanske bero på elevernas låga ålder. Mål 2015 Eleverna på Vollsjö skola ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha. Åtgärder Främjande: Uppmärksamma eleverna på att det finns olika sexuella läggningar. Ansvarig: Mentor Akuta: 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.8 Annan kränkande behandling Begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2014 Alla barn/elever på Vollsjö skola ska känna sig trygga. Öka barnens respekt för varandra och varandras saker. Minska antalet mobbningsärenden och utredningar om kränkande behandling. 15
16 Kartläggning 2014 Kartläggningen visar att det förekommer annan kränkande behandling. I Trivselenkäten som genomfördes i november kan följande fråga kopplas till detta: Jag känner mig trygg i skolan. Ca 97% av eleverna i F-3 och 93% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner sig trygga i skolan, vilket är en markant ökning jämfört med föregående år. KRAFT-enkäten visar följande: 10,7 % av eleverna har blivit mobbade 2-3 gånger i månaden eller oftare. 9,3 % av eleverna uppger att de har blivit verbalt mobbade, t.ex. hånade eller förlöjligade, kallade öknamn eller blivit retade på ett obehagligt och sårande sätt 2-3 gånger i månaden eller oftare. 6,5 % av eleverna känner att andra elever inte låtit dem få vara med, har med vilja utestängt dem från kamraterna eller helt struntat i dem 2-3 gånger i månaden eller oftare. 10,7 % av eleverna uppger att de har blivit slagna, sparkade, knuffade eller innestängda 2-3 gånger i månaden eller oftare. 5,3 % av eleverna uppger att andra elever har spritt lögner eller falska rykten om dem och försökt få andra att tycka illa om dem 2-3 gånger i månaden eller oftare. 2,6 % av eleverna uppger att de har blivit fråntagna pengar eller saker eller har fått saker förstörda 2-3 gånger i månaden eller oftare. 5,5 % av eleverna uppger att de har blivit hotade eller tvingade att göra saker som de inte ville göra 2-3 gånger i månaden eller oftare. 2,8 % av eleverna uppger att de har blivit mobbade med obehagliga eller sårande meddelanden, samtal eller annat på mobiltelefon eller internet de senaste månaderna. Under året har vi haft 17 utredningar om annan kränkande behandling. Det är hälften så många som under förra året. Analys Jämfört med föregående år förekommer det betydligt färre utredningar om kränkande behandlingar. Trots detta har det enligt KRAFT-enkäten skett en viss ökning av mobbningen på skolan. Procentsatserna ovan ligger dock någorlunda lika jämfört med föregående år. Endast marginella förändringar (0,2-2,7 %) har förekommit, såväl i positiv som negativ riktning. Mål 2015 Alla barn/elever på Vollsjö skola ska känna sig trygga. Öka barnens respekt för varandra och varandras saker. Minska antalet mobbningsärenden och utredningar om kränkande behandling. Åtgärder Främjande: Arbeta med relationsfrämjande aktiviteter på KRAFT. Ansvarig: Mentor 16
17 Elevrådet ska planera och genomföra en värdegrundsdag i åldersblandade grupper under året. Ansvarig: Elevrådet Värdegrundgruppen ska planera och genomföra en värdegrundsdag i åldersblandade grupper under året. Ansvarig: Värdegrundsgruppen Klassrummen öppnas upp 07:50 av en pedagog för att eleverna ska kunna gå in efterhand som de anländer till skolan. Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 8. Elevers delaktighet i planen Enligt skolverkets allmänna råd bör Planen mot diskriminering och kränkande behandling innehålla en beskrivning av hur eleverna är och har varit delaktiga i arbetet (Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd: 2012) Mål 2015 Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara känd av alla elever. Eleverna ska under året göras delaktiga i arbetet med de främjande åtgärderna för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Åtgärder Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska presenteras och innehållet ska diskuteras tillsammans med barnen i alla grupper. I början av året ska resultatet av 2014 års kartläggningar presenteras för eleverna. Eleverna ska därefter vara delaktiga i att ta fram främjande åtgärder som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Utvärdering Trivselenkät genomförs i skolan under höstterminen. 17
18 9. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Rutin vid misstanke om kränkande behandling Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta) Skollagen (2010:800) 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Delegation av beslut Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta utredningsuppdraget till annan befattningshavare. Överlåtelse av arbetsuppgift Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan. Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll. Rutin Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan skyndsamt 1. Den som får kännedom om misstänkt kränkning fyller i en Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). 2. Blanketten lämnas till rektor/förskolechef 3. Rektor/förskolechef fullgör huvudmannens utredningsansvar. Rektor/förskolechef gör en anmälan till huvudmannen via intern e-tjänst (länk finns i FÖRE-mappen). 4. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdrag till annan befattningshavare. 5. Utredningsuppdraget görs enligt Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). a. Stödfrågor vid analys i. Har alla inblandade kommit till tals? ii. Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertal tillfällen? iii. Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade? iv. Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse) 6. Utredningen lämnas till rektor för eventuellt vidare åtgärder. 7. Återrapportering till huvudman sker enligt anmälan om delegationsbeslut efter avslutad utredning. 18
19 Sekretess En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden. (Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400). Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar (exempelvis den som handhar elevakterna). Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef, biträdande förvaltningschef eller administrativ chef. Registrering/arkivering 1. Anmälan om kränkande behandling a. Rektor ansvarar för att anmälan registreras i elevaktsregistret b. Rektor ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras och läggs i elevakten. Blanketter Anmälan och utredning om kränkande behandling 9.1. Konsekvenstrappa 1. Direkt tillsägelse (av alla vuxna). Ansvarig: Personal som sett händelsen. 2. Enskilt samtal (samtal med elev i enrum). Ansvarig: Mentor 3. Medlingssamtal (samtal med alla inblandade. Ansvarig: Mentor 4. Vid behov informeras vårdnadshavare. Ansvarig: Mentor. 5. Vid upprepade företeelser kan andra åtgärder bli aktuella. Ansvarig: Mentor. 9.2 Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar elev Lärare förbinder sig i sin yrkesutövning: 1. Alltid bemöta elever med respekt för deras person och integritet samt att skydda varje individ mot skada, kränkningar och trakasserier. 2. Påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall, genom aktivt handlande, ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på. 3. Respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens, skyldighet och ansvar i skolvardagen. 4. Ingripa om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättighet. Vollsjö skolas arbetsgång: 1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker en elev ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt och rapportera kränkningen till rektor inom 24 timmar. Om rektor inte går att nå, kontaktas elevstödsamordnare. 2. Rektor kontaktar förälder/vårdnadshavare och informerar om händelsen. 19
20 3. Den anställde som upplever att det skett en kränkning ska snarast fylla i incidentblanketten Anmälan/utredning kränkande behandling. Se bilaga 5 4. Rektor utreder händelsen. 10. Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling Senast klart Januari Vad ska göras? Av vem? Ansvarig Planen mot diskriminering och kränkande behandling fastställs på kvalitetsdagen i januari. Arbetslag & Rektor Rektor Mars 1. En översyn av lagar samt rekommendationer från skolverket och diskrimineringsombudsmannen görs. 2. Kartläggningsfrågor och sociogram genomförs vecka 12 med alla elever. Förvaltning Mentor Förvaltning Rektor April Analys av kartläggningsfrågor och sociogram görs under pedagogisk samtalsgrupp (KRAFT). Mentor KRAFTansvariga Juni September Genomgång av och diskussion kring planen mot diskriminering och kränkande behandling i arbetslaget på en A-dag. Föreläsning pedagogiskt café med tema värdegrund Pedagogerna i Värdegrundsgrup pen Extern föreläsare Rektor Rektor Oktober November Kartläggningsfrågor och sociogram genomförs med alla elever under vecka 43. Analys av kartläggningsfrågor och sociogram görs under pedagogisk samtalsgrupp (KRAFT). Mentor Mentor Rektor KRAFTansvariga December 1. Planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas. 2. Mål och åtgärder för 2016 utarbetas. All personal Värdegrundsgruppen Rektor Rektor 20
21 Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram Kartläggningsfrågor för enskilda elevsamtal Namn: Datum: Finns det någon i Din klass/grupp i skolan som inte har det bra? Finns det någon som inte får vara med? Är någon illa behandlad på annat sätt av någon eller några andra i klassen/gruppen? Retade? Slagna? Är Du drabbad? Trivs Du i skolan/förskolan? Vem leker/umgås Du mest med? Sociogramsfrågor 1. Vem leker du med på rasten om du bara får välja en kompis? 2. Om den är sjuk vem leker du då helst med? 3. Om den också är sjuk vem leker du då med? 21
22 Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt Olweus 4 skolregler Vi ska inte mobba andra. Vi ska försöka hjälpa de elever som blir mobbade. Vi ska även vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma. Om vi vet att någon blir mobbad ska vi berätta detta för vår mentor (eller annan lärare) och de vuxna där hemma. Trivselregler med kommentarer (inkl konsekvenser) Vollsjö skola Nedanstående regler är övergripande trivselregler. Dessa diskuteras sedan i resp. barn/elevgrupp. Konkreta regler skickas hem till vårdnadshavare för underskrift. Värdegrund och förhållningssätt På Vollsjö skola är alla människor lika värdefulla. Ingen skall bli utsatt för kränkande behandling såsom våld, mobbning eller diskriminering. Vi respekterar varandra och visar hänsyn och tolerans. Varje vecka diskuteras förhållningssätt och regler i de olika barn/elevgrupperna, där samtliga barn/elever deltar. Oro och stök Hela skolans område är en arbetsplats. Där befinner vi oss under skoltid och omsorgstid om inget annat överenskommits med skolpersonal. Arbetsplatsen är givetvis rök- och snusfri. Skolan är en arbetsplats som många elever och vuxna dagligen befinner sig i. Inom området är det förbjudet att åka moped. Cykelåkning är tillåten före och efter skoltid, dvs. före Eftersom vi har fritidshemsverksamhet i skolan på eftermiddagarna, vill vi inte att elever från skolan cyklar på skolgården före på eftermiddagen. Parkering sker på anvisade platser. Alla har ansvar för att det är lugnt och tryggt i alla lärmiljöer. De gemensamma reglerna som upprättats skall följas. Slagsmål och bråk Skolans personal har ansvar för att ingripa vid slagsmål och bråk. Eleven förs till lämplig lokal där mentor eller annan personal samtalar med eleven för att förhindra fortsatt slagsmål eller bråk. Skolk och sena ankomster Tiderna för undervisningen skall hållas. Vårdnadshavare har enligt skollag ansvar för att eleven fullgör sin skolplikt. Ogiltig frånvaro rapporteras två gånger per år till familjenämnden. Särskilda rutiner gäller vid elevs frånvaro. Till all undervisning skall rätt utrustning medtas. Kan man säga och tycka vad man vill? Skolan och skolans personal är skyldiga att agera när åsikter uttrycks som är nedlåtande mot andra, t ex hets mot folkgrupp, trakasserier och annan kränkande behandling 22
23 Störande och farliga föremål Om en elev inte följer trivselreglerna kan lärare (grundskollärare, förskollärare och fritidspedagog) och/eller rektor beslagta störande och/eller farliga föremål under resten av dagen. Innehav av föremål som strider mot gällande lagar, t ex kniv, beslagtas omgående och lämnas endast ut till vårdnadshavare. En mobiltelefon kan vara ett störande föremål. Konsekvenser om inte trivselreglerna följs 1. Tillsägelse av vuxen person där man uppmanas att ändra sitt beteende om inte detta sker 2. visas eleven ut från undervisningen där en mentor eller annan vuxen tar hand om eleven, i syfte att få denne att ändra sitt beteende om inte detta sker 3. kontaktas vårdnadshavare för att delta i de åtgärder som behöver vidtas för att eleven skall ändra sitt beteende om inte detta sker 4. upprättas ett möte där elev, vårdnadshavare och mentor samtalar om mål och medel för att få eleven att ändra sitt beteende. Detta kan an dokumenteras i såväl IUP som i åtgärdsprogram. om inte detta sker 5. kallar rektor till elevhälsomöte 23
24 Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs. Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen: Skriv till Diskrimineringsombudsmannen, Box 3686, Stockholm Ring på: Texttelefon: Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elever rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling. 24
25 Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare Här finns några kännetecken (enligt Dan Olweus ) som kan vara till hjälp. Tänk på att detta bara är exempel och det är därför viktigt att prata med barnet om hur han/hon har det i skolan. Om du som vårdnadshavare känner oro, tveka inte att ta kontakt med någon av oss på skolan som du känner förtroende för. Vi är här för att hjälpa! Offret Har inga eller få vänner. Trasiga och ofta nedsmutsade kläder. Nedstämdhet, magont, huvudvärk, dålig aptit, ofta sjukanmäld. Ovilja att gå till skolan. Håglös, tystlåten och grubblande. Blyertsstreck och/eller sönderrivet i böckerna. Blåmärken på kroppen. Plågaren Aggressivt beteende. Positivt inställd till våld. Saknar empati. Har starkt behov att dominera andra Är mer populär än offret. Har ofta 3-5 kamrater omkring sig. Är fysiskt/psykiskt starkare än offret. 25
26 Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling 26
27 27
28 Litteraturlista Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik &Daneback, Kristian. (2002) Skolan - en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket Olweus, Dan (1994) Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning Skolverket. (2006) Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket Thors, Christina (red) (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet 28
Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt plan för likabehandling.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt plan för likabehandling. Stenänga förskola Upprättad 2017-02-01 Gäller till 2018-02-15 Fastställd av Tina Johnsson (Förskolechef) Denna plan är en
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling på fritidshemmet Vollsjö skola. För år F-6
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på fritidshemmet Vollsjö skola För år F-6 Upprättad 2013-01-25 Gäller till 2014-01-25 Fastställd av Åsa Söderberg (rektor), Carina Åkesson (elevstödsamordnare),
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling på fritidshemmet Vollsjö skola. För år F-6
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på fritidshemmet Vollsjö skola För år F-6 Upprättad 2015-01- Gäller till 2016-01- Fastställd av Sofie Stagevik (rektor), Ann-Christin Arusell (specialpedgog)
Läs merPlan mot diskriminering och plan mot kränkande behandling. Trätofflans förskola
Plan mot diskriminering och plan mot kränkande behandling Trätofflans förskola Upprättad 2012-02-18 Gäller till 2014-02-15 Fastställd av Åsa Söderberg (förskolechef) och Lone Sönnichsen (förskollärare)
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling på fritidshemmet Vollsjö skola. För år F-6
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på fritidshemmet Vollsjö skola För år F-6 Upprättad 2014-01- Gäller till 2015-01- Fastställd av Sofie Stagevik (rektor), Carina Åkesson (elevstödsamordnare)
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Vollsjö skola. För förskoleklassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vollsjö skola För förskoleklassen Upprättad 2013-12-12 Gäller till 2015-01-25 Fastställd av Sofie Stagevik (rektor), Carina Åkesson (elevstödsamordnare)
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Vollsjö skola För F-6
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vollsjö skola För F-6 Upprättad 2018-01-08 Gäller till 2019-01-31 Fastställd av Pia Jönsson (rektor) Upprättad av Ann-Christin Arusell (elevstödsamordnare),
Läs merFörskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad
Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling Senast reviderad 190213 Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering
Plan mot kränkande behandling och diskriminering Kompassens förskola 2014 Fastställd: 2014-01-21 Revideras: 2014-11-21 1 Innehållsförteckning 1. Förväntningar... 3Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision
Läs merFörskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen
Läs merLIKABEHANDLING. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vårfru- och Apelskolan Skola och fritidshem F-6 LIKABEHANDLING Plan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad:2015-06-17 Gäller till:2016-01-31 Fastställd av: Henrik Östman (), Christina Svensson
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen
Läs merBjärsjölagårds förskola
Piratenområdets Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bjärsjölagårds förskola Upprättad 2014-01-15 Gäller till 2015-01-15 Fastställd av Sofie Stagevik (förskolechef), Ann-Marie Ekstrand
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett förebyggande arbete
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett förebyggande arbete Vision: Barnet i fokus! Inledning Förskolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett
Läs merTrygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.)
Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.) s fritidshem Läsåret 2015/16 Vision På är atmosfären sådan att alla barn och vuxna känner trygghet, trivsel och respekt för varandra.
Läs merFörskolan Frö & Freja
Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-
Läs merRubrik. Olweus Standard
Flik Upprättad av Typ av dokument Kvalitetsplan Rubrik Olweus Standard Reviderad av Nivå Piratenområdet Fastställd/godkänd av Sofie Stagevik Utgåva/datum 2013-08-19 Giltig fr. o. m. 2014-06-30 Mål: All
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Juvelens förskola Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn- och elevskyddslagen
Läs merLikabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016
Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN, HAMMARNS FÖRSKOLA läsåret 2015/2016 Vår vision på Hammarns förskola är att vi ska vara en arbetsplats för barn och vuxna
Läs merMio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.
Läs merPlan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor
Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret 2017 2018 Innehåll 1. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Rektor Eva Andersson Rektor Eva Andersson 2015-01-28 1 (5) Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vision och värdegrund: Våga språnget vinn världen Om jag blir sedd och hörd blir jag trygg Om jag är trygg, vågar och kan jag se
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäddans förskola Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn- och elevskyddslagen
Läs merLikabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2016/2017
Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2016/2017 LIKABEHANDLINGSPLAN, HAMMARNS FÖRSKOLA läsåret 2016/2017 Vår vision på Hammarns förskola är att vi ska vara en arbetsplats för barn och vuxna
Läs merLikabehandlingsplan. och Plan mot kränkande behandling. Fornbackens förskola. Planerna gäller för verksamhetsåret 2018/2019
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Fornbackens förskola Förskolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan skall utreda vad
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. gällande Blötbergets skola läsåret 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Blötbergets skola läsåret 2017/2018 Plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Blötbergets skola 1. Skolans vision Alla barn ska
Läs merKlinteskolans fritidshem
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Klinteskolans fritidshem Läsåret 2015-2016 Reviderad 2015-09-22 Jessica Nilsson, rektor Klinte/Sanda SO Inledning Vår likabehandlingsplan och plan
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Musikförskolan Noten
Inledning Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musikförskolan Noten Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn- och elevskyddslagen
Läs merLikabehandlingsplanen
1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring
Läs merKortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016
Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merLikabehandlingsplan Skurholmens förskola
Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För Pedagogisk omsorg Läsår 2012/2013 Vision All förskoleverksamhet inom enheten ska vara fri från trakasserier och kränkande behandling. Våra verksamheter
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...
Läs merSmögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling
Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika
Läs merÅrlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018
Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018 Innehållsförteckning Årlig plan för att främja likabehandling samt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet. Bräcke Hede Boken 2018-2019 Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Dorotea kommun Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Strandenskolan Åk F-9 Fastställd av KUN 2016-09-22 47 Inledning 2 Alla elever och all personal har rätt att vistas i vår
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)
Färsingaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Innehållsförteckning sid Vad säger lagen?
Läs merSmögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014
Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merHandlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018
Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018 Vallastadens skola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter.
Läs merKortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015
Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja
Läs merMio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Reviderad Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn- och
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Pedagogisk omsorg Solåker Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Plan Av Utbildningsnämnden 2017-03-13, 2 Utbildningsförvaltningen
Läs merPlan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 18/19 Kunskapsskolan Krokslätt enligt Skollagen (2010:800) 6 kap., Diskrimineringslagen (2008:567) samt Förordningen (2011:681) Plan mot kränkande
Läs merPlan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola
Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Björnungens förskola Enligt 14 a kap. 8 skollagen och 3 kap. 16 diskrimineringslagen Gäller under tiden 20100901 20110831 Handlingsplanens främsta syfte
Läs merPlan mot kränkande behandling år 2015, Logården
Logårdens förskola Plan mot kränkande behandling år 2015, Logården Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud mot kränkande behandling samt Skolverkets allmänna råd om arbetet
Läs merMycklingskolans Likabehandlingsplan
Mycklingskolans Likabehandlingsplan 2014 2015 Inledning Verksamhetsformerna som omfattas av likabehandlingsplanen är: grundskola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för likabehandlingsplanen: Rektor
Läs merLikabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011
Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Bildning, fritid och kultur Innehåll Policy för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGTRASTENS FÖRSKOLA 2013 2014 Planen gäller från november 2013 till november 2014
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hästhovens förskola
LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hästhovens förskola Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006
Läs merSkolområde Östra. Ängsgårdens förskola
RR Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Östra Ängsgårdens förskola Förskolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan
Läs merNybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan
Nybro kommun Hanemålaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan Fritidshem och förskoleklass 2018-2019 Likabehandlingsplan för Hanemålaskolan En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
Läs merLikabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015
Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med
Läs merSolhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling
Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merBJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015
BJÖRKHAGA FÖRSKOLA Björkhaga förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Bakgrund Alla förskolor och skolor ska ha en aktuell och levande plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Stamgärde skola F-6 2016-17 Revideras v. 44 2017 Inledning Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) ska skolan upprätta en Likabehandlingsplan medan det i
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vena Friskvårdsförskola Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn- och
Läs merSkolområde Västra. Dahlgårdens förskola
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Dahlgårdens förskola Förskolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför
Läs merHunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling
Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Trätofflans förskola Bjärsjölagårds förskola Trollakulls förskola
Piratenområdets förskolor Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Trätofflans förskola Bjärsjölagårds förskola Trollakulls förskola Upprättad 20120131 Gäller till 20130115 Fastställd av Åsa
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR
Vårby Skolor 20 augusti 2009 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Innehållsförteckning A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Ansvarsfördelning. 1 Barns och elevers delaktighet.. 2 Barns och elevers rätt till stöd. 2 B.
Läs merLikabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken
2017-2018 Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Läs merKärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling
Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kärrs förskolas Vision: Ett lustfullt lärande i trygg miljö Kärrs förskolas Mål: En förskola fri från kränkningar där alla
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ålegårdens förskola 2016-2017 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolans pedagoger. Vilka omfattas av planen: Samtliga barn i verksamheten.
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2016 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2016/ 2017 Hallebergs förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers
Läs merNORDMARK SKOLAS PLAN FÖR
NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret
Läs merKULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013
KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Läs merSkärsta friskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Skärsta friskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 -likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1. Inledning. Skolan är en mötesplats där alla skall känna
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Karlshamns kommun Hällaryd-/Sternöenheten Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Hällaryds skola och fritidshem Läsåret 2017-18 Skolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom
Läs merPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsår Förskolan Bergabacken
Augusti 2018 PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsår 2018-2019 Förskolan Bergabacken Ansvarig förskolechef Lena Löwbäck, Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning
Läs merLikabehandlingsplan. Komvux Örebro 2012/2013
Likabehandlingsplan Komvux Örebro 2012/2013 Innehållsförteckning Inledning 3 Värdegrund 3 Bakgrund 3 Definitioner av begrepp 4 Elevers rätt till stöd 6 Åtgärder vid kränkande behandling 6 Förebyggande
Läs merFörskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Trödje förskola 2010-12-01 till 2011-11-15 1 Innehåll Inledning... 3 Vision... 3 Definitioner... 3 Utvärdering av föregående planer... 4 Medverkan
Läs merPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nykroppa förskola. ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge
September 2018 PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2018-2019 Nykroppa förskola ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge, Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning
Läs merBrage förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Brage förskola rev 2016-08-25 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Planens omfattning Planen är aktuell för förskola och förskoleklass. Planens giltighetstid September 2016-augusti
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Läs merSmögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.
1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Montessoriförskolan 88an
Inledning Plan mot diskriminering och kränkande behandling Montessoriförskolan 88an Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn- och
Läs merGrimstofta Förskoleenhet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Tofta förskola
Grimstofta Förskoleenhet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Tofta förskola Upprättad september 2012 Revideras oktober 2013 1 Innehållsförteckning Vad säger lagen? 3 Definitioner av ord
Läs merLikabehandlingsplan Borås folkhögskola
Likabehandlingsplan Borås folkhögskola Likabehandlingsplan och handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Skolans mål Alla ska känna sig trygga på Borås folkhögskola; ingen skall
Läs merAktiva åtgärder mot kränkande behandling
2017-08-17 Aktiva åtgärder mot kränkande behandling Inledning Alla verksamheter som lyder under skollagen måste varje år göra en plan mot kränkande behandling. Planen ska förebygga och förhindra kränkningar.
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Björke Skola Ny plan upprättas 2019-11-30 1 Innehåll Inledning... 3 Vision... 3 Definitioner... 3 Sammanfattning... 4 Medverkan av barn och elever...
Läs merför att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja
Läs merLikabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SUNDBY FÖRSKOLA 2011 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola Bakgrund Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om diskriminering och kränkande
Läs merSkolledningens ställningstagande
Likabehandlingsplan Gothem förskola 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot
Läs merLikabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola
Datum Sida 2014-03-12 1 (11) Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Upprättad 20140312 Dokumentägare Tuula Dajén Kulturchef Giltighetstid: Tillsvidare Postadress Besöksadress
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision
Läs merPLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hammarns förskola, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola
PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hammarns förskola, Läsåret 2017/2018 Orrelyckans Förskola LIKABEHANDLINGSPLAN, HAMMARNS FÖRSKOLA Läsåret 2017/2018 Vår vision på Hammarns förskola
Läs mer