Plan mot diskriminering och kränkande behandling på fritidshemmet Vollsjö skola. För år F-6

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling på fritidshemmet Vollsjö skola För år F-6 Upprättad Gäller till Fastställd av Sofie Stagevik (rektor), Ann-Christin Arusell (specialpedgog) och Gunilla Sjöstrand (fritidspedagog). 1

2 Citat från eleverna Om jag skulle beskriva fritids med ett ord skulle det bli? Kul Roligt Bäst Fantastiskt Bra Mittemellan Konstigt Fri Jättekul Ganska kul Högljutt Leka Perfekt Det bästa med fritids är Cykla Data/i-pad Titta på film och äta mellis samtidigt Att det finns piano Spela fotboll Utedag Här finns kompisar att vara med Idrottshallen Vara en liten stund för sig själv Vet inte Att vara med kompisar och göra vad man vill Snälla barn och lärare Samling på fritidsgården Vara med vänner, behöver inte vara ensam hemma Kuddrummet Baka Gemensam lek Pyssla Biblioteket Nästan allt 2

3 Värdeord Trygghet trivsel och samhörighet Respekt alla kommer till tals, alla människors lika värde Ansvar rättigheter och skyldigheter 3

4 Innehållsförteckning 1. Förväntansdokument Till dig som elev på Vollsjö fritidshem Till dig som vårdnadshavare Till dig som personal Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande 5 2. Verksamhetens vision 5 3. Regelverk som styr skolans arbete 5 4. Definitioner 5 5. Arbetsgrupper Elev/barnhälsoteam Värdegrundsgrupp 7 6. Kraftfullt Arbete För Trygghet 7 7. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skolas fritidshem Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Könsöverskridande identitet Annan kränkande behandling Elevers delaktighet i arbetet Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan barn/elev Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med plan mot diskriminering och plan mot kränkande behandling 18 Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram 19 Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt 20 Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs 22 Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare 23 Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling 24 Litteraturlista 26 4

5 1. Förväntansdokument 1.1 Till dig som elev på Vollsjö fritidshem Vi på Vollsjö skola tar diskriminering och kränkande behandling på största allvar och gör allt för att detta ska upphöra. Om du som elev upplever dig utsatt för kränkande behandling av annan elev eller skolans personal vill vi att du själv eller med stöd av vårdnadshavare, vänder dig till mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal. 1.2 Till dig som vårdnadshavare Om du som vårdnadshavare får kännedom om att ditt barn eller någon annans barn blir kränkt vill vi att du kontaktar ditt barns mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal, så att vi tillsammans kan hjälpas åt för att stoppa all diskriminering och kränkande behandling. 1.3 Till dig som personal Du som personal ska medverka till att alla elever bemöts med förståelse och respekt och arbeta enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1.4 Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Om du upptäcker någon form av diskriminering eller kränkande behandling kontakta omedelbart personal på skolan. 1.5 Till dig som rektor på Vollsjö skola Rektor ansvarar för att verksamheten arbetar för att främja alla elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Rektor ansvarar för att rutiner finns för att upptäcka och åtgärda alla former av diskriminering och kränkande behandling. 2. Verksamhetens vision Vår verksamhet ska präglas av förståelse och respekt för alla människors lika värde. 3. Regelverk som styr skolans arbete Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelser om detta finns i 6 e kap. skollagen (2010:800), och i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa för vi samman i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder och annan kränkande behandling. 4. Definitioner Likabehandling är att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering 5

6 Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av barn/elev som har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka barn/elev att följa med på en utedag på grund av eleven sitter i rullstol. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Ett exempel kan vara om alla barn/elever serveras samma mat diskrimineras de barn/elever som har allergier eller av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en barn/elevs värdighet. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till detta. En kränkning är ett uttryck för makt och förtryck. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen och/eller vara systematiska och återkommande. Det kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Det är alltid individens upplevelse som gör det till en kränkning, och denna upplevelse måste alltid tas på allvar. Kränkande behandling kan vara: fysisk (slag knuffar) verbal (hot, svordomar, öknamn) psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika webcommunities) materiell (ex. förstörda kläder, väskor eller skor) Men även: Mobbning: En elev är mobbad när han/hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus, 1991). Rasism: Man ser sin egen folkgrupp bättre än andra och därmed är det accepterat att förtrycka, utnyttja och kontrollera andra. Främlingsfientlighet: negativa attityder mot personer som invandrat till Sverige. Homofobi: rädsla för eller mycket starkt ogillande av homosexuella personer eller homosexualitet. Trakasserier: är kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier: är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 6

7 5. Arbetsgrupper 5.1 Elevhälsoteam Sofie Stagevik, Rektor tillika förskolechef, Ann-Christin Arusell, Specialpedagog, , Ann-Kristine Persson, Skolsköterska, Jeanette Hedeblad, Kurator, Lars Lundgren, Biträdande rektor, Elevhälsoteamet leds av rektor och träffas en gång varannan vecka för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. 5.2 Värdegrundsgrupp i Piratenområdet Sofie Stagevik, Rektor och förskolechef Maria Wästerlund, Förskolelärare/Kraftkoordinator Ann-KristinArusell, Specialpedagog Gunilla Sjöstrand, Fritidspedagog Emma Andersson, Lärare Värdegrundsgruppen leds av rektor och träffas två gånger per termin för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett värdegrundsperspektiv. I denna grupp förs diskussioner kring arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Deltagarna i gruppen är nyckelpersoner i detta arbete och leder diskussionerna vidare i dessa frågor ute i arbetslagen. 6. Kraftfullt Arbete För Trygghet Familjenämnden i Sjöbo kommun har beslutat att arbeta gemensamt mot mobbning och kränkande beteende. Detta arbete kallar vi KRAFT och det är baserat på ett vetenskapligt utvärderat åtgärdsprogram enligt Dan Olweus (professor i psykologi vid universitetet i Bergen). Programmets viktigaste budskap är att mobbning inte är accepterat. Olweus betonar också vikten av alla vuxnas ansvar. Du som förälder är också viktig för att vi ska kunna lyckas. Läs gärna vår Krafthandlingsplan som finns på vår hemsida. De som har arbetat med Olweus åtgärdsprogram har kunnat konstatera en minskning av mobbningsproblemen med 30-70%. en nedgång av antisociala beteenden såsom vandalisering, skolk och stöld. en klar förbättring av klassens sociala klimat och elevernas trivsel. För att kunna mäta hur väl vi lyckas med vårt Kraftarbete kommer vi att göra en kartläggning. Eleverna i år 3-6 kommer att få besvara ett frågeformulär anonymt med frågor om mobbning. Kartläggningen kommer att genomföras en gång varje läsår och tjänar som uppföljning och kvalitetssäkring av skolornas antimobbningsarbete. 7

8 7. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skolas fritidshem Kartläggning under året: Spontana samtal och iakttagelser under dagen samt innan och efter. Ansvarig: all personal inom verksamheten. Samtal i grupper om hänsyn, respekt, trivsel och kamratskap. Detta sker varje vecka och även spontant när det kommer upp någon incident. Ansvarig: all personal inom verksamheten. Spontana samtal från föräldrar/vårdnadshavare. Ansvarig: mottagande personal. Kartläggning och sociogram under vecka och Se bilaga 1 Ansvarig: all personal inom verksamheten Sammanställning och information till personal och föräldrar. Informationen sker via informationsbrev till föräldrar och för personalen på arbetslagsmöten. Ansvarig: Gunilla Sjöstrand. Anteckningar i personalens gemensamma loggbok och övrig dokumentation. Ansvarig: all personal inom verksamheten. Vuxna är delaktiga och närvarande i barnens aktiviteter. Ansvarig: deltagande personal. Fritidshemmet använder sig av resultatet av skolans kartläggningsfrågor och sociogram. Ansvarig: all personal som arbetar inom verksamheten 7.1 Kön Fritidshemmet på Vollsjö skola ska förebygga och förhindra könsdiskriminering och trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2014 Minska användandet av obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd bland eleverna. Kartläggning 2014 Kartläggningen i skolan har visat att det förekommer trakasserier i samband med kön. I de fall det förekommer är det oftast könsord som används. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av att den är pojke eller flicka? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av att du är pojke eller flicka? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av att du är pojke eller flicka? Ca 4,2% av eleverna i F-3 och 2,9% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av att den är pojke eller flicka. Ca 1,4% av eleverna i 8

9 F-3 och 1,5% i åk 4-6 svarar att de någon gång blivit utsatta eller retade på grund av att de är pojkar eller flickor. Ca 4,4% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känt sig orättvist behandlade av någon vuxen på grund av de är pojkar eller flickor. KRAFT-enkäten, som genomförs i åk 3-6, visar att 90,5% av eleverna aldrig blivit utsatta med obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd. 2,7 % uppger att de blivit utsatta för detta någon enstaka gång. 4,1% uppger att detta händer två till tre gånger i månaden, 0 % ungefär en gång i veckan och 2,7% flera gånger i veckan. Under året har vi inte haft några utredningar om kränkande behandling kopplade till kön. Fritidshemmet har inte haft några frågeställningar kring Kön i barnintervjuerna. Analys Andelen elever som uppger att de blir/har blivit utsatta eller retade på grund av kön, har minskat jämfört med föregående år. Andelen elever som aldrig blivit utsatta för obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd har ökat något jämfört med föregående år. Vi upplever att språkbruket eleverna emellan överlag har förbättrats under året, framför allt under höstterminen. Könsord används i stort sett inte alls längre. Positivt! Vi upplever att frågorna i Trivselenkäten är svåra för eleverna att förstå innebörden av och därför svåra att svara på. Mål 2015 Minska användandet av obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd bland eleverna. Åtgärder Främjande: Medveten gruppindelning där man tar hänsyn till könsaspekten. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Regelbundet värdegrundsarbete såsom relationsfrämjande aktiviteter. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Akuta Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.2 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. (Ur Handledning för likabehandling, 2008). 9

10 Mål 2014 Minska antalet kränkningar kring etnicitet och hudfärg. Minska användandet av obehagliga ord och kommentarer kring etnicitet och hudfärg bland eleverna. Kartläggning 2014 Kartläggningen i skolan har visat att det förekommer trakasserier kopplade till etnicitet. I trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt etniska ursprung eller hudfärg? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av ditt etniska ursprung eller hudfärg? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av var du kommer från, ditt ursprung? Ca 8,3% av eleverna i F-3 och 21,7% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt etniska ursprung eller hudfärg. Ca 9,7% av eleverna i F-3 och 8,7% av eleverna i åk 4-6 svarar att de någon gång blivit utsatta eller retade på grund av sitt etniska ursprung eller hudfärg. Ca 1,5% av eleverna uppger att de har känt sig orättvist behandlade av någon vuxen på grund av sitt ursprung. I KRAFT-enkäten uppger 6,8 % av eleverna i åk 3-6 att de har blivit mobbade med obehagliga ord eller kommentarer om sin hudfärg eller invandrarbakgrund 2-3 gånger i månaden eller oftare. Under året har vi haft en utredning om kränkande behandling kopplad till etnicitet. Denna bedömdes som en kränkning och åtgärder sattes in. I fritidshemmets barnintervjuer kommer det fram att vissa barn med annat ursprung och språk har blivit retade någon enstaka gång. Analys Det förekommer att elever blir utsatta på grund av sitt etniska ursprung och/eller sin hudfärg, men vi ser en markant minskning av problemet jämfört med tidigare år. Attityderna bland eleverna har förbättrats, framför allt under höstterminen. Vi har numera ett klimat där allas olikheter i stor utsträckning är accepterade. Mål 2015 Minska användandet av obehagliga ord och kommentarer kopplade till etniskt ursprung och hudfärg bland eleverna. Åtgärder Främjande Medveten gruppindelning där hänsyn tas till allas olikheter. Ansvarig: All personal i verksamheten Regelbundet värdegrundsarbete såsom relationsfrämjande aktiviteter. 10

11 Ansvarig: All personal i verksamheten. Fritidshemmet gör egna kartläggningsfrågor/barnintervjuer som komplettering till skolans frågor. Ansvarig: Gunilla Sjöstrand Bjuda in föräldrarna till en föreläsning om etnicitet till vårens föräldramöte. Ansvarig: Rektor Akuta Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.3 Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad såväl i internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har grund i eller samband med en annan religiös åskådning t ex. buddism, ateism eller agnosticism. (Ur Handledning för likabehandling, 2008). Mål 2014 Öka kunskapen hos eleverna om olika trosuppfattningar. Kartläggning 2014 Kartläggningen i skolan visar att det förekommer kränkningar kopplade till religion och annan trosuppfattning. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin tro eller religion? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av din tro eller religion? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av din tro eller religion? Ca 7,3% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin tro eller religion. Ca 2,9% av eleverna svarar att de någon gång blivit utsatta eller retade på grund av sin tro eller religion. Ingen elev har känt sig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av sin tro eller religion. Under året har vi inte haft någon utredning om kränkande behandling kopplad till religion eller annan trosuppfattning. Analys Andelen elever som uppger att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av religion eller annan trosuppfattning, har minskat avsevärt jämfört med föregående år. Det är svårt att dra några slutsatser kring vad detta beror på. 11

12 Mål 2015 Öka kunskapen hos eleverna om olika trosuppfattningar. Åtgärder Främjande: Samtal kring olika trosuppfattningar uppkommer och uppmärksammas, speciellt kring våra högtider. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Akuta Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.4 Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Som funktionshinder räknas både det vi kan se (t ex rullstolsburna) och det som vi upptäcker inte lika lätt (allergi och neuropsykiska funktionshinder som t ex ADHD och dyslexi). (Handledning för likabehandling, 2008). Mål 2014 Förbättra språkbruket bland eleverna. Öka förståelsen bland eleverna om vad det innebär att ha autism och ADHD. Kartläggning 2014 Kartläggningen i skolan har visat att det förekommer kränkningar kopplade till funktionshinder. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt funktionshinder (t.ex. autism, ADHD, allergier eller fysiska funktionshinder)? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av ditt funktionshinder? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av att du har ett funktionshinder? Ca 5,6% av eleverna i F-3 och 11,6% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sitt funktionshinder. Ca 1,4% av eleverna i F-3 och 2,9% av eleverna i åk 4-6 svarar att de någon gång har blivit utsatta eller retade på grund av sitt funktionshinder. Ingen elev känner sig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av att hen har ett funktionshinder. 12

13 Under året har vi inte haft någon utredning om kränkande behandling kopplat till funktionshinder. Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat kränkningar kopplade till funktionshinder. Analys Andelen elever som uppger att de känner till någon eller själva blir/har blivit utsatta eller retade på grund av funktionshinder, har minskat jämfört med föregående år. Det är svårt att dra några slutsatser kring vad detta beror på. Uttryck som anspelar på funktionshinder och som tidigare användes som skällsord, förekommer inte längre bland eleverna. Acceptansen mellan eleverna har ökat och de använder numera rätt ord och begrepp när de pratar om funktionshinder. Mål 2015 Bibehålla ett bra språkbruk bland eleverna. Fortsätta arbeta för allas lika värde. Åtgärder Främjande Medveten gruppindelning där det tas hänsyn till elever med funktionshinder. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Regelbundet värdegrundsarbete där frågor om funktionshinder och allas lika värde tas upp. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Fritidshemmet gör egna kartläggningsfrågor/barnintervjuer som komplettering till skolans frågor. Ansvarig: Gunilla Sjöstrand. Akuta Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i värdegrundsgruppen i november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.5 Sexuell läggning Sexuell läggning avser homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en ideologi som står för en stark negativ uppfattning av homosexualitet och bisexuella människor. (Handledning för likabehandling, 2008). Mål 2014 Förbättra språkbruket bland eleverna. Kartläggning 2014 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier kopplade till sexuell läggning. I de fall det förekommer är det oftast som skällsord. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: 13

14 Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin sexuella läggning? Har du någon gång blivit utsatt eller retad på grund av din sexuella läggning? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av din sexuella läggning? Ca 2,9 % av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad för sin sexuella läggning. Ingen elev känner att hen blivit utsatt eller retad på grund av sin sexuella läggning. Ingen elev har känt sig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av sin sexuella läggning. Under året har vi haft en utredning om kränkande behandling kopplad till sexuell läggning. I den aktuella situationen användes ordet bög som ett skällsord. Händelsen bedömdes som en kränkning och uppföljande samtal ägde rum. Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat kränkningar kopplade till sexuell läggning. Analys Vi ser inga tecken på att det förekommer trakasserier på grund av sexuell läggning. Språkbruket har under året förbättrats betydligt! Mål 2015 Handlingsberedskap. Åtgärder Främjande Frågor som kommer upp vid samtal kring sexuell läggning tas på allvar och diskuteras. Rättigheter förklaras på ett naturligt sätt under samtalet/diskussionen. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Akuta Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.6 Ålder Mål 2014 Öka insikten om varför det finns olika åldersgränser. Kartläggning

15 Kartläggningen har visat att det förekommer kränkningar kopplade till ålder. I Trivselenkäten som genomfördes i november är följande frågor kopplade till denna diskrimineringsgrund: Känner du till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin ålder? Har du känt dig orättvist behandlad av någon vuxen på grund av din ålder? Ca 4,4% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner till någon som blir/har blivit utsatt eller retad på grund av sin ålder. Ca 4,4% av eleverna svarar att de någon gång känt sig orättvist behandlade av någon vuxen på grund av sin ålder. Under året har vi inte haft någon utredning om kränkande behandling kopplad till ålder. Ingen av våra andra kartläggningar har påvisat kränkningar kopplade till ålder. Analys Enkätresultaten visar att det finns elever som känner sig utsatta eller retade på grund av sin ålder, men det är svårt att kartlägga och identifiera i vilka situationer detta förekommer. Det är också svårt att veta om eleverna verkligen är utsatta eller om deras svar snarare grundar sig på att det i verksamheten finns olika aktiviteter mm anpassade för olika åldersgrupper. Mål 2015 Öka insikten om varför det finns olika åldersgränser. Åtgärder Främjande Diskussioner i barngrupperna om åldersindelningar samt barns rättigheter och skyldigheter i olika åldrar. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten. Akuta Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.7 Könsöverskridande identitet Könsöverskridande identitet eller annat uttryck definieras som att man inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. (Nationalencyklopedin). Mål 2014 Eleverna på Vollsjö skola ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha. Kartläggning

16 Vi har ingen kartläggning som kartlägger om det förekommer diskriminering eller trakasserier kopplade till könsöverskridande identitet. Analys Även om vi inte har någon kartläggning kring detta, ser vi inga tecken på att det förekommer trakasserier på grund av könsöverskridande identitet. Detta kan kanske bero på elevernas låga ålder. Mål 2015 Eleverna på Vollsjö skola ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha. Åtgärder Främjande: När frågor kommer upp bland barnen lyssnar vi vuxna och diskuterar med barnen om att finns könsöverskridande identitet bland människor i samhället. Ansvarig: all personal som arbetar i verksamheten Akuta Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7.8 Annan kränkande behandling Begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. (Ur Handledning för likabehandling, 2008). Mål 2014 Alla barn/elever på Vollsjö skola ska känna sig trygga. Öka barnens respekt för varandra och varandras saker. Minska antalet mobbningsärenden och utredningar om kränkande behandling. Kartläggning 2014 Kartläggningen i skolan visar att det förekommer annan kränkande behandling. I Trivselenkäten som genomfördes i november kan följande fråga kopplas till detta: Jag känner mig trygg i skolan. Ca 97% av eleverna i F-3 och 93% av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner sig trygga i skolan, vilket är en markant ökning jämfört med föregående år. KRAFT-enkäten visar följande: 10,7 % av eleverna har blivit mobbade 2-3 gånger i månaden eller oftare. 16

17 9,3 % av eleverna uppger att de har blivit verbalt mobbade, t.ex. hånade eller förlöjligade, kallade öknamn eller blivit retade på ett obehagligt och sårande sätt 2-3 gånger i månaden eller oftare. 6,5 % av eleverna känner att andra elever inte låtit dem få vara med, har med vilja utestängt dem från kamraterna eller helt struntat i dem 2-3 gånger i månaden eller oftare. 10,7 % av eleverna uppger att de har blivit slagna, sparkade, knuffade eller innestängda 2-3 gånger i månaden eller oftare. 5,3 % av eleverna uppger att andra elever har spritt lögner eller falska rykten om dem och försökt få andra att tycka illa om dem 2-3 gånger i månaden eller oftare. 2,6 % av eleverna uppger att de har blivit fråntagna pengar eller saker eller har fått saker förstörda 2-3 gånger i månaden eller oftare. 5,5 % av eleverna uppger att de har blivit hotade eller tvingade att göra saker som de inte ville göra 2-3 gånger i månaden eller oftare. 2,8 % av eleverna uppger att de har blivit mobbade med obehagliga eller sårande meddelanden, samtal eller annat på mobiltelefon eller internet de senaste månaderna. Under året har vi haft 17 utredningar om annan kränkande behandling varav en på fritidshemmet. Det är hälften så många som under förra året. Fritidshemmets intervjuer visar att barnen känner sig rättvist behandlade och att de allra flesta vågar säga vad de tycker om olika saker på fritids. Analys Jämfört med föregående år förekommer det betydligt färre utredningar om kränkande behandlingar. Trots detta har det enligt KRAFT-enkäten skett en viss ökning av mobbningen på skolan. Procentsatserna ovan ligger dock någorlunda lika jämfört med föregående år. Endast marginella förändringar (0,2-2,7 %) har förekommit, såväl i positiv som negativ riktning. Det förekommer ett antal kränkande behandlingar bland eleverna, vilket yttrar sig på olika sätt. Detta förekommer i såväl konfliktsituationer som i vardagssamtal mellan elever. Det är positivt att fritidshemsbarnen fortfarande känner sig rättvist behandlade jämfört med föregående år. Mål 2015 Alla barn/elever på Vollsjö fritidshem ska känna sig trygga. Öka barnens respekt för varandra och varandras saker. Minska antalet mobbningsärenden och utredningar om kränkande behandling. Åtgärder Främjande Med medveten gruppindelning ser vi alla barn och alla barn ska få möjlighet att komma till tals. Ansvarig: all personal i verksamheten. Regelbundet värdegrundsarbete där vi samtalar kring hur vi talar till/med varandra samt hur vi visar varandra respekt. Ansvarig: all personal i verksamheten. Fritidshemmet gör egna kartläggningsfrågor/barnintervjuer som komplettering till skolans frågor. Ansvarig: Gunilla Sjöstrand. 17

18 Akuta Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av ansvarig i november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 8. Elevers delaktighet i arbetet Enligt skolverkets allmänna råd bör likabehandlingsplanen innehålla en beskrivning av hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten och hos elevens vårdnadshavare (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vara känd av alla barn/elever på fritidshemmet. Eleverna ska göras delaktiga i det fortsatta arbetet med de främjande åtgärderna för att förebygga diskriminering under året. Eleverna ska gemensamt ta fram värdeord för fritidshemmet. Åtgärder Innehållet i planen ska presenteras och diskuteras i de olika grupperna. Barnintervjuernas resultat presenteras för barnen och de får möjlighet att påverka sin miljö på fritidshemmet. Tillsammans med eleverna diskutera och ta fram värde ord i de olika grupperna. Utvärdering Trivselenkät till alla barn/elever och vårdnadshavare genomförs under hösten i skolan. 9. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan barn/elev Rutin Misstanke om kränkande behandling Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta) Skollagen (2010:800) 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet 18

19 som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Delegation av beslut Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta utredningsuppdraget till annan befattningshavare. Överlåtelse av arbetsuppgift Huvudman överlåter till rektor/förskolechef att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdraget till annan. Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll. Rutin Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan skyndsamt 1. Den som får kännedom om misstänkt kränkning fyller i en Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). 2. Blanketten lämnas till rektor/förskolechef 3. Rektor/förskolechef fullgör huvudmannens utredningsansvar. Rektor/förskolechef gör en anmälan till huvudmannen via intern e-tjänst (länk finns i FÖRE-mappen). 4. Rektor/förskolechef kan överlåta utredningsuppdrag till annan befattningshavare. 5. Utredningsuppdraget görs enligt Anmälan avseende kränkande behandling (Blankett se handbok). a. Stödfrågor vid analys i. Har alla inblandade kommit till tals? ii. Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertalet tillfälle? iii. Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade? iv. Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse) 6. Utredningen lämnas till rektor för eventuellt vidare åtgärder. 7. Återrapportering till huvudman sker enligt anmälan om delegationsbeslut efter avslutad utredning. Sekretess En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden (Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400). Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar (exempelvis den som handhar elevakterna). Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef, bitr förvaltningschef eller administrativ chef. Registrering/arkivering 1. Anmälan om kränkande behandling a. Rektor ansvarar för att anmälan registreras i elevaktsregistret b. Rektor ansvarar för att underlag som finns kopplade till utredningen registreras och läggs i elevakten. 19

20 Blanketter Anmälan och utredning om kränkande behandling 10. Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med plan mot diskriminering och plan mot kränkande behandling Senast klart Januari Vad ska göras? Av vem? Ansvarig Plan mot diskriminering och kränkande behandling fastställs på kvalitetsdagen i januari. Arbetslag och Rektor Rektor Mars April En översyn av lagar samt rekommendationer från skolverket och diskrimineringsombudsmannen görs. Kartläggningsfrågor och sociogram genomförs, vecka 15 och 16, med de inskrivna eleverna på fritidshemmet. Förvaltning Arbetslaget Förvaltning Rektor Maj Analys av kartläggningsfrågor lämnas till Rektor. Arbetslaget Rektor Juni Genomgång av och diskussion kring Plan mot diskriminering och kränkande behandling i arbetslaget på arbetslagsmöte. Värdegrundsgruppspedagog Rektor September Föreläsning pedagogiskt café med tema värdegrund Rektor Rektor Oktober Kartläggningsfrågor och sociogram genomförs, vecka 40 och 41, med de inskrivna eleverna på fritidshemmet. Arbetslaget Rektor November Analys av kartläggnings-frågor lämnas till rektor. All personal Rektor December 1. Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas. 2. Mål och åtgärder för Värdegrundsgruppen Rektor 20

21 2016 utarbetas. Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram Kartläggningsfrågor för enskilda elevsamtal Namn: Datum: Finns det någon i Din klass/grupp i skolan som inte har det bra? Finns det någon som inte får vara med? Är någon illa behandlad på annat sätt av någon eller några andra i klassen/gruppen? Retade? Slagna? Är Du drabbad? Trivs Du i skolan/förskolan? Vem leker/umgås Du mest med? Sociogramsfrågor 1. Vem leker du med på rasten om du bara får välja en kompis? 21

22 2. Om den är sjuk vem leker du då helst med? 3. Om den också är sjuk vem leker du då med? 22

23 Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt Olweus 4 skolregler Vi ska inte mobba andra. Vi ska försöka hjälpa de elever som blir mobbade. Vi ska även vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma. Om vi vet att någon blir mobbad ska vi berätta detta för vår mentor (eller annan lärare) och de vuxna där hemma. Trivselregler med kommentarer (inkl konsekvenser) Vollsjö skola Nedanstående regler är övergripande trivselregler. Dessa diskuteras sedan i resp. barn/elevgrupp. Konkreta regler skickas hem till vårdnadshavare för underskrift. Värdegrund och förhållningssätt På Vollsjö skola är alla människor lika värdefulla. Ingen skall bli utsatt för kränkande behandling såsom våld, mobbning eller diskriminering. Vi respekterar varandra och visar hänsyn och tolerans. Varje vecka diskuteras förhållningssätt och regler i de olika barn/elevgrupperna, där samtliga barn/elever deltar. Oro och stök Hela skolans område är en arbetsplats. Där befinner vi oss under skoltid och omsorgstid om inget annat överenskommits med skolpersonal. Arbetsplatsen är givetvis rök- och snusfri. Skolan är en arbetsplats som många elever och vuxna dagligen befinner sig i. Inom området är det förbjudet att åka moped. Cykelåkning är tillåten före och efter skoltid, dvs. före Eftersom vi har fritidshemsverksamhet i skolan på eftermiddagarna, vill vi inte att elever från skolan cyklar på skolgården före på eftermiddagen. Parkering sker på anvisade platser. Alla har ansvar för att det är lugnt och tryggt i alla lärmiljöer. De gemensamma reglerna som upprättats skall följas. Slagsmål och bråk Skolans personal har ansvar för att ingripa vid slagsmål och bråk. Barn/elev förs till lämplig lokal där mentor eller annan personal samtalar med barn/elev för att förhindra fortsatt slagsmål eller bråk. Kan man säga och tycka vad man vill? Skolan och skolans personal är skyldiga att agera när åsikter uttrycks som är nedlåtande mot andra, t ex hets mot folkgrupp, trakasserier och annan kränkande behandling Störande och farliga föremål Om en elev inte följer trivselreglerna kan lärare (grundskollärare, förskollärare och fritidspedagog) och/eller rektor beslagta störande och/eller farliga föremål under resten av dagen. Innehav av föremål som strider mot gällande lagar, t ex kniv, beslagtas omgående och lämnas endast ut till vårdnadshavare. En mobiltelefon kan vara ett störande föremål. 23

24 Konsekvenser om inte trivselreglerna följs 1. Tillsägelse av vuxen person där man uppmanas att ändra sitt beteende om inte detta sker 2. visas elev ut från undervisningen där en mentor eller annan vuxen tar hand om eleven för att få denne att ändra sitt beteende om inte detta sker 3. kontaktas vårdnadshavare för att delta i de åtgärder som behöver vidtas för att eleven skall ändra sitt beteende om inte detta sker 4. upprättas ett möte där elev, vårdnadshavare och mentor samtalar om mål och medel för att få eleven att ändra sitt beteende. Kan dokumenteras i såväl IUP som åtgärdsprogram om inte detta sker 5. kallar rektor till elevhälsomöte 24

25 Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs. Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen: Skriv till Diskrimineringsombudsmannen, Box 3686, Stockholm Ring på: Texttelefon: Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elever rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling. 25

26 Bilaga 4 Kännetecken på offer/förövare Här finns några kännetecken (enligt Dan Olweus ) som kan vara till hjälp. Tänk på att detta bara är exempel och det är därför viktigt att prata med barnet om hur han/hon har det i skolan. Om du som vårdnadshavare känner oro, tveka inte att ta kontakt med någon av oss på skolan som du känner förtroende för. Vi är här för att hjälpa! Offret Har inga eller få vänner. Trasiga och ofta nedsmutsade kläder. Nedstämdhet, magont, huvudvärk, dålig dålig aptit, ofta sjukanmäld. Ovilja att gå till skolan. Håglös, tystlåten och grubblande. Blyertsstreck och/eller sönderrivet i böckerna. Blåmärken på kroppen Plågaren Aggressivt beteende. Positivt inställd till våld. Saknar empati. Har starkt behov att dominera andra Är mer populär än offret. Har ofta 3-5 kamrater omkring sig. Är fysiskt/psykiskt starkare än offret. 26

27 Bilaga 5 Anmälan/Utredning kränkande behandling 27

28 28

29 Litteraturlista Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik &Daneback, Kristian. (2002) Skolan - en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket Olweus, Dan (1994) Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning Skolverket. (2006) Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket Thors, Christina (red) (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbund 29