Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vollsjö skola För F-6

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vollsjö skola För F-6 Upprättad Gäller till Fastställd av Pia Jönsson (rektor) Upprättad av Ann-Christin Arusell (elevstödsamordnare), Emma Andersson (pedagog), Anna Knutsson Månsson (pedagog), Maria Wästerlund (förskollärare), Ida Wennström (fritids) och Acki Kjellberg (förskollärare)

2 Innehållsförteckning 1. Förväntansdokument Till dig som elev på Vollsjö skola Till dig som vårdnadshavare Till dig som personal Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Till dig som rektor på Vollsjö skola 4 2. Verksamhetens vision 4 3. Regelverk som styr skolans arbete 4 4. Definitioner 5 5. Arbetsgrupper Elev/barnhälsoteam Värdegrundsgrupp 6 6. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skola Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Könsöverskridande identitet Annan kränkande behandling Elevers delaktighet i planen Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Konsekvenstrappa Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar elev Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 8 Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram 1 9 Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? 2 2 Litteraturlista 2 3 2

3 Citat från eleverna om hur man ska vara mot varandra Vi tar hand om varandra och bryr oss om varandra. Vi är snälla mot varandra. Vi är hjälpsamma och omtänksamma. Vi bidrar alla till en trygg miljö. Vi låter alla vara med och leka. Vi delar med oss av sakerna som finns. Vi tröstar om någon är ledsen. Vi pratar snällt till varandra. Vi lyssnar på varandra. Alla får tycka vad de vill. Det är okej att tycka olika. Vollsjö skola gemensamma värdeord Tillsammans Vänskap Respekt Omtanke Åsiktsfrihet Hjälpsamhet Hänsyn Gemenskap Trygghet 3

4 1. Förväntansdokument 1.1 Till dig som elev på Vollsjö skola Vi på Vollsjö skola tar diskriminering och kränkande behandling på största allvar och gör allt för att detta ska upphöra. Om du som elev upplever dig utsatt för kränkande behandling av annan elev eller av skolans personal, vill vi att du själv eller med stöd av vårdnadshavare, vänder dig till mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal. 1.2 Till dig som vårdnadshavare Om du som vårdnadshavare får kännedom om att ditt barn eller någon annans barn blir kränkt vill vi att du kontaktar ditt barns mentor, elevstödsamordnare, skolledning eller annan personal, så att vi tillsammans kan hjälpas åt för att stoppa all diskriminering och kränkande behandling. 1.3 Till dig som personal Du som personal ska medverka till att alla elever bemöts med förståelse och respekt och arbeta enligt planen mot diskriminering kränkande behandling. 1.4 Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Om du upptäcker någon form av diskriminering eller kränkande behandling, kontakta omedelbart personal på skolan. 1.5 Till dig som rektor på Vollsjö skola Rektor ansvarar för att verksamheten arbetar för att främja alla elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Rektor ansvarar för att rutiner finns för att upptäcka och åtgärda alla former av diskriminering och kränkande behandling. 2. Verksamhetens vision På Vollsjö skola möts alla med respekt. Här ger vi varandra stöd och vi tror på varandra. På Vollsjö skola känner alla att vi är värdefulla och att vi kan lyckas. Att lyckas är att veta att man har gjort sitt bästa. På Vollsjö skola vet jag vad som förväntas av mig, jag vet hur jag ska lära mig, och varför jag lär mig olika saker. Jag går alltid med glädje till Vollsjö skola. 3. Regelverk som styr skolans arbete Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelser om detta finns i 6 e kap. skollagen (2010:800), och i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör 4

5 utbildningsområdet. Det finns också en förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa för vi samman i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och annan kränkande behandling. 4. Definitioner Likabehandling innebär att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. En skola får till exempel inte neka en elev att följa med på en utedag på grund av eleven sitter i rullstol. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Ett exempel kan vara om alla elever serveras samma mat, då diskrimineras de elever som har allergier eller av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. En kränkning är ett uttryck för makt och förtryck. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen och/eller vara systematiska och återkommande. Det kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Det är alltid individens upplevelse som gör det till en kränkning, och denna upplevelse måste alltid tas på allvar. Kränkande behandling kan vara: fysisk (slag knuffar) verbal (hot, svordomar, öknamn) psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika webcommunities) materiell (ex. förstörda kläder, väskor eller skor) Men även Mobbning: En elev är mobbad när han/hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar eller utfrysning från en eller flera personer. Trakasserier: är kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. 5

6 5. Arbetsgrupper 5.1 Elevhälsoteam Pia Jönsson, R ektor, pia.jonsson@sjobo.se Ann-Christin Arusell, Elevstödsamordnare, ann-christin.arusell@sjobo.se Helén Berg Knutsson, Specialpedagog, helen.berg-knutsson@sjobo.se Britt Olsson, Speciallärare, britt.olsson@sjobo.se Sara Ryderling, Skolsköterska, sara.ryderling@sjobo.se Linda Thomsen, Kurator, linda.thomsen2@sjobo.se Elevhälsoteamet leds av rektor och träffas en gång varannan vecka för att diskutera frågor som rör elevhälsa. 5.2 Värdegrundsgruppen Pia Jönsson, rektor Helén Berg Knutsson, specialpedagog Ann-Christin Arusell, elevstödsamordnare Emma Andersson, lärare Petra Persson, lärare Ida Wennström, fritids Värdegrundsgruppen leds av rektor tillsammans med specailpedagog och träffas en gång per månad för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett värdegrundsperspektiv. I denna grupp förs diskussioner kring arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Deltagarna i gruppen är nyckelpersoner i detta arbete och leder diskussionerna vidare i dessa frågor ute i arbetslagen. 6. Kartläggning, analys, målsättning och åtgärder på Vollsjö skola Kartläggning under året: Intervjuer och sociogram genomförs under vecka 12 och 43. Resultatet analyseras på arbetslagsmöte och åtgärder vidtas. Se bilaga 1.. Utredningar om kränkande behandling under året. Huvudansvarig: Rektor Tillbudsanmälningar som skett under året. Huvudansvarig: Rektor och elevstödsamordnare Alla elever ritar eller skriver om var på skolan och skolgården de känner sig trygga/otrygga. Resultatet analyseras på arbetslagsmöte och åtgärder vidtas. Utredningar om mobbning löpande under året. Ansvarig: Rektor Trivselenkät som genomförs under höstterminen. Resultatet analyseras i värdegrundsgruppen och åtgärder vidtas. Ansvarig: Värdegrundsgruppen Föräldrautvärdering som genomförs under vårterminen. Resultatet analyseras i värdegrundsgruppen och åtgärder vidtas. Ansvarig: Värdegrundsgruppen 6.1 Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering och trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella 6

7 trakasserier kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2017 Minska användandet av obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd bland eleverna. Kartläggning 2017 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier i samband med kön. I Trivselenkäten är följande fråga kopplad till denna diskrimineringsgrund: Har du blivit utsatt för trakasserier utifrån kön? I åk 4-6 uppger 2,7 % av eleverna att de blivit utsatta för trakasserier utifrån kön. Analys Andelen elever som uppger att de har blivit utsatta för obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd har minskat jämfört med föregående år. Mål 2018 Nolltolerans mot användandet av obehagliga ord, kommentarer och gester med sexuell innebörd. Åtgärder Främjande: Medveten gruppindelning där det tas hänsyn till könsaspekten. Ansvarig: All personal som arbetar i verksamheten. Regelbundet värdegrundsarbete såsom relationsfrämjande aktiviteter. Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 6.2 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. (Ur Handledning för likabehandling, 2008). 7

8 Mål 2017 Minska användandet av obehagliga ord och kommentarer kopplade till etniskt ursprung och hudfärg bland eleverna. Kartläggning 2017 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier kopplade till etniskt ursprung/hudfärg. I Trivselenkäten är följande fråga kopplad till denna diskrimineringsgrund: Har du blivit utsatt för trakasserier utifrån etniskt ursprung/hudfärg? Av eleverna i åk 4-6 uppger 5,4 % att de blivit utsatta för trakasserier utifrån etniskt ursprung/hudfärg. Analys Det förekommer att elever blir utsatta på grund av sitt etniska ursprung och/eller sin hudfärg, och vi ser en liten ökning av problemet jämfört med tidigare år. Mål 2018 Nolltolerans mot användandet av obehagliga ord och kommentarer kopplade till etniskt ursprung och hudfärg bland eleverna. Åtgärder Främjande: Medveten gruppindelning där hänsyn tas till allas olikheter. Ansvarig: All personal som arbetar i verksamheten. Regelbundet värdegrundsarbete såsom relationsfrämjande aktiviteter. Se film eller läsa litteratur som belyser etnicitet och/eller hudfärg i varje årskurs. Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 6.3 Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad såväl i internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har grund i eller samband med en annan religiös åskådning t ex. buddism, ateism eller agnosticism. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) 8

9 Mål 2017 Öka kunskapen hos eleverna om olika trosuppfattningar. Kartläggning 2017 Kartläggningen visar att det förekommer kränkningar kopplade till religion och annan trosuppfattning. I Trivselenkäten är följande fråga kopplad till denna diskrimineringsgrund: Har du blivit utsatt för trakasserier utifrån tro eller religion? Av eleverna i åk 4-6 uppger 2,7 % att de har blivit utsatta för trakasserier utifrån tro eller religion. Analys Det förekommer att elever blir utsatta på grund av sin tro eller religion, och vi ser en liten ökning av problemet jämfört med tidigare år. Mål 2018 Arbeta för en god förståelse för människors olika trosuppfattningar. Åtgärder Främjande: Uppmärksamma olika trosuppfattningar i undervisningen. Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 6.4 Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Som funktionshinder räknas både det vi kan se (t ex rullstolsburna) och det som vi upptäcker inte lika lätt (allergi och neuropsykiska funktionshinder som t ex ADHD och dyslexi). (Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2017 Förbättra språkbruket bland eleverna. Fortsätta arbeta för allas lika värde. Kartläggning 2017 Kartläggningen har visat att det förekommer kränkningar kopplade till funktionshinder. I Trivselenkäten är följande fråga kopplad till denna diskrimineringsgrund: 9

10 Har du blivit utsatt för trakasserier utifrån funktionshinder (t.ex. autism, ADHD, allergier eller fysiska funktionshinder)? Av eleverna i åk 4-6 uppger 2,7 % att de har blivit utsatt för trakasserier utifrån funktionshinder. Analys Andelen elever som uppger att de blivit utsatta för trakasserier utifrån funktionshinder har ökat något i åk 4-6 jämfört med föregående år. Uttryck som anspelar på funktionshinder och som används som skällsord, förekommer sällan bland eleverna. Mål 2018 Fortsätta arbeta för allas lika värde. Åtgärder Främjande: Regelbundet värdegrundsarbete där frågor om funktionshinder och allas lika värde tas upp. Vid behov bjuda in Råd & Stöd eller Habiliteringen till berörda barngrupper för att informera om funktionshinder. Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 6.5 Sexuell läggning Sexuell läggning avser homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en ideologi som står för en stark negativ uppfattning av homosexualitet och bisexuella människor. (Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2017 Förbättra språkbruket bland eleverna. Kartläggning 2017 Kartläggningen har visat att det inte förekommer trakasserier kopplade till sexuell läggning. I Trivselenkäten är följande fråga kopplad till denna diskrimineringsgrund: Har du blivit utsatt för trakasserier utifrån sexuell läggning? Ingen av eleverna på skolan uppger att de blivit trakasserade utifrån sexuell läggning. 10

11 Analys Resultatet visar att det inte förekommer trakasserier på grund av sexuell läggning bland skolans elever. Mål 2018 Bibehålla elevernas goda förståelse för människors olika sexuella läggningar. Åtgärder Främjande: Uppmärksamma eleverna på att det finns olika sexuella läggningar. Se film eller läsa litteratur som belyser sexuell läggning i varje årskurs. Akuta: 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 6.6 Ålder Mål 2017 Öka insikten om varför det finns olika åldersgränser. Kartläggning 2017 Kartläggningen har visat att det förekommer trakasserier kopplade till ålder. I Trivselenkäten är följande fråga kopplad till denna diskrimineringsgrund: Har du blivit utsatt för trakasserier utifrån ålder. Av eleverna i åk 4-6 uppger 2,7 % att de har blivit utsatta för trakasserier utifrån ålder. Analys Enkätresultatet visar att det förekommer att elever känner sig utsatta för trakasserier utifrån ålder. Det har skett en marginell ökning jämfört med föregående år. Mål 2018 Hålla diskussionen om syftet med olika åldersgränser levande. 11

12 Åtgärder Främjande: Diskussioner i barngrupperna om åldersindelningar samt barns rättigheter och skyldigheter i olika åldrar. Akuta: 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 6.7 Könsöverskridande identitet Könsöverskridande identitet eller annat uttryck definieras som att man inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. (Nationalencyklopedin) Mål 2017 Eleverna på Vollsjö skola ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha. Kartläggning 2017 Kartläggningen har visat att det inte förekommer trakasserier kopplade till könsöverskridande identitet. I Trivselenkäten är följande fråga kopplad till denna diskrimineringsgrund: Har du blivit utsatt för trakasserier utifrån könsöverskridande identitet? Ingen av eleverna på skolan uppger att de har blivit utsatta för trakasserier utifrån könsöverskridande identitet. Analys Vi ser inga tecken på att det förekommer trakasserier på grund av könsöverskridande identitet. Mål 2018 Eleverna på Vollsjö skola ska bli respekterade för den könsidentitet de upplever sig ha. Åtgärder Främjande: Uppmärksamma eleverna på att det finns olika sexuella läggningar. Akuta: 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) 12

13 Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 6.8 Annan kränkande behandling Begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. (Ur Handledning för likabehandling, 2008) Mål 2017 Alla barn på Vollsjö skola ska känna sig trygga. Öka barnens respekt för varandra och varandras saker. Minska antalet mobbningsärenden och utredningar om kränkande behandling. Kartläggning 2017 Kartläggningen visar att det förekommer annan kränkande behandling. I Trivselenkäten kan följande fråga kopplas till detta: Jag känner mig trygg i skolan. RESULTAT. Ca 87 % av eleverna i åk 4-6 svarar att de känner sig trygga i skolan. Under året har antalet tillbudsanmälningar och utredningar om annan kränkande behandling ökat avsevärt. Analys Jämfört med föregående år förekommer det fler tillbudsanmälningar och fler utredningar om kränkande behandlingar. Antalet affektutbrott samt elever i behov av särskilt stöd har ökat. Skolan arbetar med förhållningssättet Barn gör rätt om de kan samt med värdegrund vilket ska reducera tillbud och kränkningar. Mål 2018 Alla barn på Vollsjö skola ska känna sig trygga. Öka barnens respekt för varandra, varandras saker och vår skolmiljö.. Minska förekomsten av tillbud och kränkande behandling. Åtgärder Främjande: Arbeta med relationsfrämjande aktiviteter i alla klasser. Arbeta aktivt med trivselreglerna i alla klasser. Faddergruppen ska planera och genomföra en värdegrundsdag i åldersblandade grupper under året. 13

14 Ansvarig: Faddergruppen Arbeta utifrån förhållningssättet Barn gör rätt om de kan. Ansvarig: All personal All personal ska ta del av SPSM:s studiepaket om neuropsykiatriska funktionshinder som kompetensutveckling på arbetslagsmöten. Ansvarig: Elevstödsamordnare Ett pedagoghundsekipage arbetar med sociala färdigheter och socialt samspel. Ansvarig: Maria Levin, förstelärare Akuta 1. Se arbetsgång gällande anmälan/utredning kränkande behandling (punkt 8). Vi uppmärksammar problemet och arbetar aktivt med detta genom att låta det genomsyra hela vår verksamhet. 2. Konsekvenstrappan (bilaga) Utvärdering All kartläggning som är gjord under året samlas in och sammanställs av värdegrundsgruppen i april/maj samt oktober/november. Analys av sammanställningen görs i arbetslagen och därefter i värdegrundsgruppen. 7. Elevers delaktighet i planen Enligt skolverkets allmänna råd bör Planen mot diskriminering och kränkande behandling innehålla en beskrivning av hur eleverna är och har varit delaktiga i arbetet (Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd: 2012) Mål 2018 Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska vara känd av alla elever. Elevrådet ska under året göras delaktiga i arbetet med de främjande åtgärderna för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Åtgärder Utvalda delar av Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska presenteras och innehållet ska diskuteras tillsammans med eleverna i alla grupper. 8. Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan elever Rutin vid misstanke om kränkande behandling Lagrum (lagrum, kommentarer som är relevanta) Skollagen (2010:800) 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är 14

15 skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Delegation av beslut Anmälan och utredning om kränkande behandling är inget beslut. Rektor kan överlåta utredningsuppdraget till annan befattningshavare. Överlåtelse av arbetsuppgift Huvudman överlåter till rektor att skyndsamt utreda och vidta åtgärder. Rektor kan överlåta utredningsuppdraget till annan. Återrapportering till huvudman sker enligt plan för intern kontroll. Rutin Vid kännedom om misstänkt kränkning görs en anmälan via nedanstående länk skyndsamt Den som får kännedom om misstänkt kränkning anmäler skyndsamt via länk: h ttps://respons.sjobo.se/addmatter2.aspx?mattertypeid=3&view=krankande2 &RootID=2 1. Fyll i anmälan utifrån den information du har kring ärendet. När du trycker skicka sänder systemet automatiskt ett e-postmeddelande till enhetens skolledare. 2. Skolledaren tar därefter del av ärendet och utser utredare. Vald utredare får då ett e-postmeddelande med en länk till ärendet, utredning genomförs och utredare markerar i systemet att ärendet är utrett. 3. Då får enhetens skolledare ett nytt e-postmeddelande, och kan gå in och avsluta ärendet. Huvudman får kännedom om ärendet vid första anmälan. Som anmälare ska du få en bekräftelse av att anmälan har tagits emot. Om du inte får detta kontakta din enhets skolledare 4. a. Stödfrågor vid analys i. Har alla inblandade kommit till tals? ii. Är det en engångshändelse eller har det skett vid flertal tillfällen? iii. Finns det ett maktförhållande mellan de inblandade? 15

16 iv. Analysera om det är trakasserier, diskriminering, kränkning, mobbning eller annat (konflikt, bråk, olyckshändelse) Sekretess En anmälan och utredning om kränkande behandling är en allmän handling. Handlingarna kan omfattas av sekretess om de innehåller uppgifter om elevens personliga förhållanden. (Offentlighets- och sekretesslag OSL 2009:400). Bedömning om det går att lämna ut handlingen fattas av den som har handlingen i sitt förvar (exempelvis den som handhar elevakterna). Formellt beslut om avslag på begäran om utlämnande av handling fattas av förvaltningschef, biträdande förvaltningschef eller administrativ chef Konsekvenstrappa 1.. Tillsägelse av vuxen person där man uppmanas att ändra sitt beteende. Lyssna och ta reda på vad som gör att eleven bryter mot trivselreglerna. Gör en överenskommelse med eleven. 2. Visas elev ut från undervisningen, under den resterande tiden av lektionen, där mentor eller annan vuxen tar hand om eleven, i syfte att få eleven att ändra sitt beteende. Det måste finnas en tanke/syfte med att visa ut elever samt någon som tar ansvar för eleven. Elevers normbrytande beteende brukar inte förändras för att de skickas ut. 3. Kontaktas vårdnadshavaren, utav mentor, för att delta i åtgärder som behövs vidtas för att eleven skall ändra sitt beteende. Dokumentering ska göras. 4. Upprättas ett möte där elev, vårdnadshavare och mentor samtalar om mål och medel för att få eleven att ändra sitt beteende. Fortsatt dokumentationen 5. Kallas elev och vårdnadshavare till arbetslaget för ett allvarligt möte. Tidigare dokumentation tas med till mötet. 6. Kallas elev, vårdnadshavare och mentor samt elevhälsoteamet för ett möte, elevhälsomöte. 8.2 Om personal/vuxen kränker eller diskriminerar elev Lärare förbinder sig i sin yrkesutövning: 1. Alltid bemöta elever med respekt för deras person och integritet samt att skydda varje individ mot skada, kränkningar och trakasserier. 2. Påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall, genom aktivt handlande, ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på. 3. Respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens, skyldighet och ansvar i skolvardagen. 4. Ingripa om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättighet. 16

17 Vollsjö skolas arbetsgång: 1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker en elev ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt och rapportera kränkning till rektor inom 24 timmar. Om rektor inte går att nå, kontaktas elevstödsamordnare. 2. Rektor kontaktar förälder/vårdnadshavare och informerar om händelsen. 3. Den anställde som upplever att det skett en kränkning ska snarast fylla i incidentblankett Anmälan/utredning kränkande behandling. Se bilaga 5 4. Rektor utreder händelsen. 17

18 9. Systematiskt kvalitetsarbete i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling Senast klart Januari Vad ska göras? Av vem? Ansvarig Planen mot diskriminering och kränkande behandling fastställs på kvalitetsdagen i januari. Arbetslag & Rektor Rektor Mars 1. En översyn av lagar samt rekommendationer från skolverket och diskrimineringsombudsmannen görs. 2. Kartläggningsfrågor och sociogram genomförs vecka 12 med alla elever. Förvaltning Mentor Förvaltning Rektor April Analys av kartläggningsfrågor och sociogram görs under ett arbetslagsmöte. Mentor Rektor Juni September Genomgång av och diskussion kring planen mot diskriminering och kränkande behandling i arbetslaget på en A-dag. Trygghetsvandring i skolan och på skolgården. Pedagogerna i Värdegrundsgruppen Mentor Rektor Rektor Oktober November Kartläggningsfrågor och sociogram genomförs med alla elever under vecka 43. Analys av kartläggningsfrågor och sociogram görs under ett arbetslagsmöte. Mentor Mentor Rektor Rektor December 1. Planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas. 2. Mål och åtgärder för 2019 utarbetas. All personal Värdegrundsgruppen Rektor Rektor 18

19 Bilaga 1 Kartläggningsfrågor och sociogram Kartläggningsfrågor för enskilda elevsamtal Namn: Datum: Finns det någon i Din klass/grupp i skolan som inte har det bra? Finns det någon som inte får vara med? Är någon illa behandlad på annat sätt av någon eller några andra i klassen/gruppen? Retade? Slagna? Är Du drabbad? Trivs Du i skolan/förskolan? Vem leker/umgås Du mest med? Sociogramsfrågor 1. Vem leker du med på rasten om du bara får välja en kompis? 2. Om den är sjuk vem leker du då helst med? 3. Om den också är sjuk vem leker du då med? 19

20 Bilaga 2 Piratenområdets regler och förhållningssätt Trivselregler (inkl. konsekvenser) för Vollsjö skola På Vollsjö skola ska alla känna sig trygga. Vi visar varandra respekt och tar hänsyn till varandra. På Vollsjö skola ska alla uppleva att de har studiero. På Vollsjö skola lyssnar vi på varandra och vi pratar till varandra på ett respektfullt och hänsynsfullt sätt. På Vollsjö skola är vi rädda om vår miljö, både ute och inne Trivselregler med kommentarer (inkl konsekvenser) Vollsjö skola Nedanstående regler är övergripande trivselregler. Dessa diskuteras sedan i resp. barn/elevgrupp. Konkreta regler skickas hem till vårdnadshavare för underskrift. Värdegrund och förhållningssätt På Vollsjö skola är alla människor lika värdefulla. Ingen skall bli utsatt för kränkande behandling såsom våld, mobbning eller diskriminering. Vi respekterar varandra och visar hänsyn och tolerans. Oro och stök Hela skolans område är en arbetsplats. Där befinner vi oss under skoltid och omsorgstid om inget annat överenskommits med skolpersonal. Arbetsplatsen är givetvis rök- och snusfri. Skolan är en arbetsplats som många elever och vuxna dagligen befinner sig på. Inom området är det förbjudet att åka moped. Cykelåkning är tillåten före och efter skoltid, dvs. före Eftersom vi har fritidshemsverksamhet i skolan på eftermiddagarna, vill vi inte att elever från skolan cyklar på skolgården före på eftermiddagen. Parkering sker på anvisade platser. Alla har ansvar för att det är lugnt och tryggt i alla lärmiljöer. De gemensamma reglerna som upprättats skall följas. Slagsmål och bråk Skolans personal har ansvar för att ingripa vid slagsmål och bråk. Eleven förs till lämplig lokal där mentor eller annan personal samtalar med eleven för att förhindra fortsatt slagsmål eller bråk. Skolk och sena ankomster Tiderna för undervisningen skall hållas. Vårdnadshavare har enligt skollag ansvar för att eleven fullgör sin skolplikt. Ogiltig frånvaro rapporteras två gånger per år till familjenämnden. Särskilda rutiner gäller vid elevs frånvaro. Till all undervisning skall rätt utrustning medtas. 20

21 Kan man säga och tycka vad man vill? Skolan och skolans personal är skyldiga att agera när åsikter uttrycks som är nedlåtande mot andra, t ex hets mot folkgrupp, trakasserier och annan kränkande behandling Störande och farliga föremål Om en elev inte följer trivselreglerna kan all personal beslagta störande och/eller farliga föremål under resten av dagen. Innehav av föremål som strider mot gällande lagar, t ex kniv, beslagtas omgående och lämnas endast ut till vårdnadshavare. En mobiltelefon kan vara ett störande föremål. Konsekvenser om inte trivselreglerna följs 1.. Tillsägelse av vuxen person där man uppmanas att ändra sitt beteende. Lyssna och ta reda på vad som gör att eleven bryter mot trivselreglerna. Gör en överenskommelse med eleven. Om inte detta sker 2. Visas elev ut från undervisningen, under den resterande tiden av lektionen, där mentor eller annan vuxen tar hand om eleven, i syfte att få eleven att ändra sitt beteende. Det måste finnas en tanke/syfte med att visa ut elever samt någon som tar ansvar för eleven. Elevers normbrytande beteende brukar inte förändras för att de skickas ut. Om inte detta sker 3. Kontaktas vårdnadshavaren, utav mentor, för att delta i åtgärder som behövs vidtas för att eleven skall ändra sitt beteende. Dokumentering ska göras. Om inte detta sker 4. Upprättas ett möte där elev, vårdnadshavare och mentor samtalar om mål och medel för att få eleven att ändra sitt beteende. Fortsatt dokumentationen Om inte detta sker 5. Kallas elev och vårdnadshavare till arbetslaget för ett allvarligt möte. Tidigare dokumentation tas med till mötet. Om inte detta sker 6. Kallas elev, vårdnadshavare och mentor samt elevhälsoteamet för ett möte, elevhälsomöte. 21

22 Bilaga 3 Vem bevakar att de här lagarna följs? Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs. Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen: Skriv till Diskrimineringsombudsmannen, Box 3686, Stockholm Ring på: Texttelefon: Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elever rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling. 22

23 Litteraturlista Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik &Daneback, Kristian. (2002) Skolan - en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket Olweus, Dan (1994) Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning Skolverket. (2006) Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket Thors, Christina (red) (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet 23