Vägverket 1 Klimatpåverkan Hälsopåverkan Aktuella emissionsproblem luft (kvävedioxid ) partiklar (vägbana och avgaser) ozon (kolväten och kväveoxider) Påverkan på naturmiljön Övergödning (kväve) Försurning (kväve) Ozon (kolväten och kväveoxider)
Vägverket 2 Förändring av sommarmedeltemperatur med scenario A2 och B2
Vägverket 3 Produktion och behov av olja miljarder fat / år 50 45 40 35 30 25 Faktisk produktion Framtida efterfrågan? Brist 20 15 10 5 Framtida produktion Scenario: "hög" "mellan" "låg" Källa: EIA 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040
Vägverket 4 Vägtrafikens utsläpp av koldioxid i Sverige (LGP) Miljoner ton per år 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 MC och moped Lastbilar >16 ton Lastbilar 3,5-16 ton Bussar Lätta lastbilar (<3,5 ton) Personbilar Målsättning i strategin
Vägverket 5 Klimatstrategi för vägtransportsektorn Vägverket publikation 2004:102, www.vv.se Energieffektivisering på kort och lång sikt Långsiktig satsning på förnyelsebara bränslen Påverka transportefterfrågan och transportslagsfördelning Tydlig och långsiktig klimatoch transportpolitik Kraftfull internationell samverkan
Vägverket 6 Nytta för besväret? Miljönytta Hit kommer vi Så småningom Här börjar vi! Undvik detta! Symbolhandlingar Acceptans
Vägverket 7 CO2-reduktion genom strategin Mton 30 25 20 15 10 Förnybara bränslen Energieffektivisering Dämpad trafikökning Återstående CO2-utsläpp Mål 5 0 2004 2010 2020 2050
Vägverket 8 Insatsområde 1: Påverka transportefterfrågan och ökad samverkan mellan transportslagen Transportsnål bebyggelsestruktur och hållbar planering av vägtransportsystem Skatter och avgifter för effektivare transporter Synliggör näringslivets transporter Ökad andel kollektivtrafik Ökad andel cykling Bilpooler Samåkning Virtuella resor E-handel Ökad intermodalitet Samordning av lastbilstransporter
Vägverket 9 Tänkbara orsaker till ökad trafik Ökad inkomst Minskad restid Nya vägar med kortare och snabbare transporter Förändrade hastigheter Kapacitetshöjande åtgärder Minskade reskostnader Minskad bränsleförbrukning Sänkta bränslepriser Övrigt Nya etableringar på längre avstånd med större attraktionskraft än de gamla Försämringar i alternativa transportsätt (överflyttning)..
Vägverket 10 Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen Steg 1: Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Steg 3: Vägförbättringsåtgärder Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder
Vägverket 11 Skatter och avgifter för effektivare transporter Långsiktig skattepolitik där skatten höjs takt med inkomstökning och effektivisering Höjd skatt på bensin och diesel med drygt 2 kr från nu Differentierade miljö och trängselavgifter i större tätorter Tillämpa existerande lagstiftning avssende skatteförmånen fri parkering Miljödifferentierad kilometerskatt för tunga lastbilar
Vägverket 12 Insatsområde 2: Energieffektivisering inom transportsektorn på kort och lång sikt Skatter och avgifter som styr mot effektivare fordon Påverka körsättet Lägre tempo för ökad energieffektivitet och dämpad efterfrågan Påverka egenskaperna på nya fordon Påverka konsumenten vid nybilsköp Påverka modellutbudet i Sverige Vägutformning för minskad klimatpåverkan Minskad energianvändning vid byggande och drift av infrastruktur
Nya personbilar i Sverige, i en helt egen klass.. 200 180 163 165 165 168 168 171 172 173 175 177 160 149 152 154 156 157 140 120 100 80 60 40 20 0 198 2006-12-20 Vägverket 13 Portugal Italien Frankrike Spanien Belgien Österrike EU-15 Irland Grekland Danmark Storbritanien Nederländerna Luxemburg Tyskland Finland gco2/km Sverige Nya bilar 2003
Vägverket 14 Bränsleförbrukning nya personbilar, historik l/100 km 10 Sverige 9 Tyskland Storbritanien 8 EU-15 Österrike Frankrike 7 6 1980 1985 1990 1995 2000
Vägverket 15 Att köra och tänka sparsamt Kör med framförhållning - undvik stopp Växla upp tidigt och kör på så hög växel som möjligt (två längder på 1:an) Kör med jämnt gaspådrag Håll hastighetsgränserna Använd motorbromsen (= släpp gaspedalen ) Undvik tomgång Rulla i medlut, håll jämnt gaspådrag i motlut Använd motorvärmare Kolla lufttrycket! Serva bilen regelbundet. Ta bort takbox m.m. Måste du ta bilen?
Vägverket 16 Bränsleförbrukning för personbilar vid konstantfart BF (l/100km) 14 12 10 8 6 BF snitt BF ny BF gammal 4 2 0 30 50 70 90 110 120 130 Hastighet (km/h)
Vägverket 17 Bränsleförbrukning för olika tunga fordon vid olika konstanthastigheter 50 45 40 35 BF (l/100km) 30 25 20 15 10 5 50 70 90 0 Landsvägsbuss Stadsbuss Distributionslastbil Fjärrlastbil
Vägverket 18 Bränsleförbrukning vid olika antal stopp 12 10 8 BF l/100km 6 4 30 50 70 2 0 Konstant fart Med 2 stopp/km (lokalgata) Med 4 stopp/km (centrumgata)
Vägverket 19 Insatsområde 3: Storskalig introduktion av förnybara bränslen inom vägtransportsektorn Låginblandning av alkoholer i bensin på kort och lång sikt Låginblandning av syntetdiesel på medellång och lång sikt Långsiktig satsning på DME, alkoholer och vätgas Fordonsflottor med biogas, etanol och DME på medellång sikt
Vägverket 20 Användning av drivmedel inom vägtransportsektorn 2004 Dieselolja 35,7% Etanol till E85 och bussar 0,19% Biogas 0,18% Naturgas 0,22% RME 0,08% Övrigt 0,03% Bensin 61,5% Övriga 2,8% Etanol till låginblandning 2,1%
Vägverket 21 Vägverkets egenkontroll I första hand beräkningar längs statlig vägnätet med SIMAIR i samband med årsrapportering Kompletterad med mätningar i några punkter längs statligt vägnät enligt mätprogram kontrollera halter i hotspots validering av beräkningar bidra till indikatorer för VV:s uppföljning bidra till det nationell kontrollsystemet för MKN Utveckling och förvaltning av beräkningsmodellen SIMAIR (tillsammans med Kommuner, Naturvårdsverket och SMHI) Deltagande i de regionala samverkansgrupper Deltagande i den nationella luftsamverkansgruppen men finansierar inga mätningar på kommunalt vägnät
Vägverket 22 Åtgärder mot PM10 Intensifierad vägrengöring, främst tidig vår-försommar Dubbdäcksrestriktioner Använda tvättad stenflis eller salt istället för sand som halkbekämpningsåtgärd Dammbindningsåtgärder (kort varighet) Begränsning av hastigheter Restriktioner mot tunga fordon Använda vägbeläggning som minskar slitagepartiklar Åtgärder inom mobility management (minska resberoendet, andra transportmedelsval etc) Trafikbegränsningar i områden med höga halter Ekonomiska styrmedel (miljö- och trängselavgifter, p-avgifter etc.)
Vägverket 23 Åtgärder mot kväveoxider Åtgärder som minskar utsläppen från fordon, - Snabbare utskrotning av äldre personbilar utan katalysator, - Tidigarelagt införande av hårdare avgaskrav för personbilar och tunga fordon, - Skärpta krav i områden med höga halter (i form av miljözoner etc). Åtgärder som minskar utsläppen från den tunga trafiken - Restriktioner för tung trafik (t ex genomfartsförbud). Åtgärder som minskar biltrafikarbetet i utsatta områden - Parkeringsåtgärder (högre p-avgifter, förmånsbeskattning av p-platser etc.), - Trafikstyrningsåtgärder (t ex med miljö- och trängselavgifter), - Förbättra kollektivtrafiken (bättre framkomlighet, ökad turtäthet, nya linjedragninger etc.), - Akutåtgärder (t ex höjda avgifter vid höga halter, enkelrinktning, körförbud), - Infrastrukturåtgärder (kringfartsleder, överdäckning etc), först på lång sikt. - Informationsinsatser.
Vägverket 24 Åtgärdsstrategi Kommunikation MKN luft - minskad dubbdäcksandel/andra ressätt Utred dubbdäcksavgift Pågående påverkansprojekt (Spark/TQ/HR/Klimat) SIMAIR kontroll + mätningar Vägsträckor där människor stadigvarande vistas dammbindning - renhållning Åtagande om drift- och underhåll FUD (friktionsmaterial/beläggning/dammbindning, hastighetssänkningar mm) Påverka val av friktionsmaterial Samverka m gatukontor, SVEKOM, NV
Vägverket 25 Partiklar och väghållning Upp till 80 procent av partiklar i ett hårt trafikerat gaturum kan utgöras av slitagepartiklar från vägbana, däck och bromsar. Dubbdäck ger 40-50 ggr högre emissioner av PM10 än dubbfria vinterdäck 10 procent förändring av dubbdäcksandelen ger ca 10 μg/m 3 ökning av PM10 torra dagar vintertid i Stockholms stad. Skillnader mellan beläggningar: ABT-granit ger högre emissioner än ABS-kvartsit. Mer kunskap behövs. Natursand ökar bidraget betydligt särskilt om dubbdäck används. Tvättad stenkross ger betydligt lägre emissioner än natursand.
Vägverket 26 Hälsoeffekter av partiklar Partiklar ger upphov till ca 5000 dödsfall årligen i Sverige Knappt 2000 av dessa orsakas av lokalt genererade partiklar. Slitagepartiklar från vägbana och däck ger lika stor inflamatorisk effekt på mänskliga epitelceller som partiklar från ett hårt trafikerat gaturum och isolerade dieselpartiklar. Partiklar från tunnelbana ger lägre effekt. Starkare koppling mellan dödlighet och finfraktionen (avgaspartiklar) jämfört med grovfraktionen (vägslitage) i epidemiologiska studier. För morbiditet är det dock små skillnader. Aktutbesök och sjukhusinläggningar för andningsorganen är tydligare kopplat till grovfraktionen.
Vägverket 27 Vägtrafikens utsläpp av avgaspartiklar Tusen ton per år 6 5 4 3 2 1 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Personbilar Lätta lastbilar (<3,5 ton) Bussar Lastbilar 3,5-16 ton Lastbilar >16 ton MC och moped
Vägverket 28 Olika fordonstypers bidrag till utsläppet av avgaspartiklar Moped och motorcykel 4% Personbil bensin med kat 9% Personbil bensin utan kat 7% Tung lastbil 31% Personbil diesel 19% Buss 17% Lätt lastbil 13%
Vägverket 29 Trend i PM10 före 1999 och efter 1999 i Göteborg 50 45 40 PM10 (µm/m3) 35 30 y = 4,9218x - 9813,3 R 2 = 0,8803 25 20 y = -0,9628x + 1952 R 2 = 0,3366 15 10 5? 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Tid (år) Medelvärden av 90-percentil av dygnsvärden under vinterdäcksperioden oktober april. Miljöförvaltningen Göteborg