Nykvars kommutidig Nr 1-11 Så ska vi få Sveriges bästa skola MOLLY SANDÉN TILL NYKVARNSDAGEN KUNGAPARET BESÖKER NYKVARN LYFT I HEMTJÄNSTEN VÅRENS KULTURPROGRAM
TUTAN MARS 2011 Molly Sadé till Nykvarsdage Äve i år blir det fest i Folkets Park de 6 jui, då Nykvar firar atioaldage och Nykvarsdage. - Upplägget följer de seaste åres, berättar Lottie Palmborg, kultur- och fritidssamordare i Nykvars kommu. Programmet börjar som valigt med samlig i Nykvars Cetrum klocka 11.00, varefter ma marscherar uder pompa och ståt till Folkets Park. - Här blir det först ett traditioellt atioaldagsfirade med tal och musik, ia Nykvarsdage tar vid med uppträdade och trevligheter, säger Lottie. Nykvarsdage arrageras i samarbete med Basta Arbetskooperativ och ett atal företag och föreigar. Som valigt blir det olika uppträdade, blad aat frå Nykvars Musikkår tillsammas med Lotta Arvidsso samt karuseller, lotterier och serverig. Det stora dragplåstret är Molly Sadé, käd frå blad aat Eurovisio Folkparkssommare Äve i år gör kommue asträgigar för att hålla Folkparke öppe i så stor utsträckig som möjligt för Nykvarsbora. Folkparkssommare befier sig fortfarade i plaerigsstadiet, me klart är ädå att det kommer att vara öppet frå mitte av jui till mitte av augusti mådag till fredag klocka 10.00-16.00. - Vi tittar hela tide på vad vi ka göra för att utveckla verksamhete, säger Lottie Palmborg, kultur- och fritids- Juior Sog Festival, Let s Dace och Melodifestivale. Programmet pågår fram till ugefär klocka 15.00. samordare på Nykvars kommu. I botte fis isatser frå blad adra kommues dagliga verksamhet och skolugdomar som sommararbetar, me äve föreigar kommer att arragera olika typer av verksamheter i parke. - Vi vet reda u att Folkets Husföreige har bokat i ågra kvällar med aktiviteter, säger Lottie. Mer detaljer om sommarprogrammet kommer du att hitta på kommues hemsida www.ykvar.se/folketspark och i ästa ummer av Tuta. Traditioell Valborg Valborgsmässoafto är e lite startsigal för våre och för sommares atågade. Här i Nykvar firar vi som valigt vid Herrgårde. - Programmet är ite riktigt klart i detalj äu, me hålltidera blir som föregåede år, berättar kultur- och fritidssamordare Lottie Palmborg. - Serverig, korvgrillig, lotteri med mera startar klocka 19.00. Själva valborgsprogrammet börjar cirka klocka 19.45. Feriearbete i sommar Om du går i årskurs 9, första eller adra året på gymasiet ka du söka feriepraktik i sommar. Ferieplatsera fördelas uder veckora 24-33. Aställigstide är tre veckor och ersättige är 50: -/ tim om du är 16 år, 55: -/tim om du är 17 år och 60: -/tim om du är 18 år. Amäligsblakett fis att hämta i kommuhusets receptio, Cetrumväge 20 eller i blakettarkivet på Nykvars kommus hemsida www.ykvar.se i mappe Övrigt. Blakette skickas till Nykvars kommu, Shabo Simosso, 155 80 Nykvar seast de 13 maj. Om du vill veta mer ka du kotakta Coy Olsso, tel 08-555 012 14. Besök Miljöbile Telge Återviigs miljöbil för miljöfarligt avfall besöker Nykvar lördage de 14 maj. De fis på plats på parkerige i Nykvars cetrum kl 12.00-13.00. Nykvars kommutidig NR 1 MARS 2011 2 Nykvars kommu, 155 80 Nykvar Tel 08-555 010 00 www.ykvar.se Asvarig utgivare: Sue Eriksso Redaktör: Lea Ramdai (lea.ramdai@ykvar.se) Text: Lea Ramdai, Peter Eeström Tekisk produktio: eeström dialog ab Tryck: Krigel-Offset 4.500 ex (2011)
Asök om svesk flagga och faa! Som eskild perso folkbokförd i Nykvars kommu ka du asöka om att få e svesk flagga, och föreigar och orgaisatioer med säte i Nykvar ka asöka om e faa. Utdelig av flagga och faa sker på Natioaldage de 6 jui. Blakettera Asöka om svesk flagga eskild perso och Asöka om svesk faa föreig/orgaisatio fis att hämta i blakettarkivet på www.ykvar.se i mappe Kultur och fritid, samt i kommuhusets receptio, Cetrumväge 20. Asöka ska vara ie seast de 15 maj. Nu är vi 9.331 ivåare! Statistik frå Statistiska cetralbyrå visar att befolkige i Nykvars kommu fortsätter att öka. De 31 december 2010 hade Nykvar e befolkig på 9 331 ivåare vilket är e ökig frå föregåede årsskifte med 104 persoer. Uder tredje kvartalet 2010 har befolkige ökat med 24 persoer. Födelseöverskottet är + 69 persoer och flyttigsettot + 35 persoer. Osdage de 25 maj besöker Kugaparet Nykvar. Heldagsprogrammet iehåller ett flertal programpukter och du är välkomme att delta i de öppa delara av programmet. Varje år besöker kug Carl XVI Gustaf och drottig Silvia, tillsammas med Ladshövdigeparet Per och Titti Uckel, e kommu i Stockholms lä. Nu har ture kommit till Nykvar och temat för dage är kommues Visio 2025 och devise Ug, vild och vacker. - Besöket kommer att pågå frå kl. 9.00 till kl.16.15 och programmet är framtaget med stor omsorg, säger projektledare Lottie Palmborg. Det kommer att bli e trevlig dag, för såväl kugaparet som ykvarsbora. Högtidlig ivigig Dage ileds med att kugaparet aläder till Turige kyrka. Därefter följer besök på Lillhagaskola där kommues utbildigsverksamhet berättar hur ma arbetar med visioe Sveriges bästa skola. - I Taxige iviger kuge seda museiföreige Östra Södermalads Järvägars ya Taxigelije som kommer att gå mella Taxige och Läggesta, säger Lottie Palmborg. Efter ivigige har ykvarsbora möjlighet att provåka de ya sträcka. Efter luch på Taxige Slott går färde vidare till Alcro-Beckers som visar upp si aläggig och berättar om MARS 2011 TUTAN Kugaparet besöker Nykvar verksamhete. Kugaparet åker seda till Nykvars Cetrum där Hovstallets häst och vag tar dem via Gammeltorpsväge upp till Folkets Park. Festig avslutig i Parke Besöket avslutas i Folkets Park med uppträdade av Kulturskola, Nykvars Musikkår och de världskäda trumpetare Peter Asplud samt uppvisig av Nykvars Gymastikföreig. - Det kommer att bli ågot alldeles speciellt då ett hudratal musiker frå Kulturskola och Musikkåre spelar Kugssåge tillsammas, säger Lottie Palmborg. I börja av maj skickas programmet ut till alla hushåll i Nykvar, me boka reda u i osdage de 25 maj i di almaacka. Nykvarssoe Peter Asplud uppträder för Kugaparet i Folkets Park. Foto: Markus Hallma. Allmähetes program Foto: Sjöbergbild Här kommer du att kua se kugaparet uder besöket i Nykvar: Turige kyrka Taxige Näsby statio Kortegeväge frå Nykvars Cetrum till Folkets Park Nykvars Folkets Park 3
TUTAN MARS 2011 Skolledigar och politiker i Nykvar har ilett ett lågsiktigt arbete för att tillsammas med elever, föräldrar och övrig persoal skapa ladets bästa skola till år 2025. Sträva att skapa Sveriges bästa skola Meigara har varit delade om skolorgaisatioe i Nykvar. Nu är dock de ya orgaisatioe igåg, och idag råder e tämlige bred politisk eighet. De övervägade majoritete av kommues partiföreträdare är överes om att låta de uvarade orgaisatioe få e chas att sätta sig. Nu riktas blickara framåt. I sambad med det stora visiosarbetet iför år 2025 förra året kom e av framtidsvisioera att röra skola. Till år 2025 ska vi i Nykvar ha skapat ladets bästa skola det är i alla fall ambitioe som präglar utvecklige i kommues förskole- och skolverksamhet de kommade 14 åre. Bäst i ladet Vad betyder det då att vara ladets bästa skola? Det är e av grudfrågora i processe, och kommues utbildigschef Aders Mebius berättar hur ma har arbetat med just dessa aspekter av fråga. - Vi har bett skolledigar, persoal, elever och föräldrar att ta fram ågra begrepp som de tycker ska prägla sko- Visio 2025: la i framtide, berättar ha. Ma började med tre begrepp, me efter omfattade deltagade frå de olika gruppera fick ma fram ugefär 50 begrepp måga av dem givetvis i flera versioer och upprepade av måga. - Det ledde till att vi beslutade att sätta upp fem begrepp som vi eats om ska käetecka skola och förskola de kommade åre. De fem begreppe är: Demokrati Lärade Framtidsdrömmar Kreativitet Tillhörighet Hårda och mjuka Ambitioe omfattar såväl hårda som mjuka värde för verksamhete, betoar Aders. - Det fis måga sätt att se på hur skola ska fugera och också måga olika kulturer som värderar skolas framgåg på helt olika sätt, säger Aders Mebius. Det fis kulturer där ma går på led i till klassrummet och har e ärmast militärisk discipli i skola. Där ka ma komma högt upp i världsrakige avseede matematik, till exempel, me det är ädå ite e skola som är möjlig eller es öskvärd att iföra i sveska förhållade. Ha betoar att det fis e skillad mella kuskap och lärade, som ett exempel på de olika värdea. - Kuskap går alltid att samla i, me att förstå läradet och vara kritisk, kua ställa frågor och söka olika ifallsviklar, det ger ett mycket bredare lärade ä re faktaisamlig, säger Aders. Därför är målet med e bra förskola och skola ite helt mätbar i rea skolresultat. - Hur mår elever och persoal, hur mycket kostar skola, hur uppskattar föräldrar det skola gör, vilke typ av samhällsmedborgare fostrar vi i de? Alla sådaa frågor är förstås också relevata i ambitioe att skapa e god skola. Metodera Aders betoar, precis som alla adra som är ibladade i processe, frå politiker till persoal att vi befier oss alldeles i börja av processe. Ma har haft ågra olika sammakomster, defiierat vissa grudfrågor och börjat se på de mekaismer som ma tror ska vara avädbara för att påbörja utvecklige mot Sveriges bästa skola. - Vi har e rad metoder som vi tror ska leda fram till de mål vi eftersträvar, fortsätter Aders Mebius. - Vi vill arbeta med ledarskapet, både hos skolledigara och hos eskild persoal, vi ska ha kompeteta lärare och vi ska ha höga förvätigar på alla elever. Take är att ma aldrig ska ge upp hoppet om e lyckad skolgåg med bra resultat för ågo eda elev. Elever med svårigheter ska fågas upp tidigt och ma ska ha regelbuda och kostruktiva uppföljigar av alla elevers situatio. - Frå skolas sida hadlar det också mycket om att ha e klar och tydlig asvarsfördelig i verksamhete, att skapa goda och fugerade relatioer mella alla i och rut skola och att ha eats om måle, säger Aders Mebius. Måle Just detta arbete är ma på god väg att geomföra i e bred dialog iom skola, äve om ma alltså befier sig precis i startskedet. - Vi har diskuterat de mål vi vill ha för skola, säger Aders. Några täkbara mål ma har föreslagit för skola i Nykvar är: Elevera ska ha betyg i alla äme Alla elever som lämar grudskola ska vara behöriga till gymasiet 4
MARS 2011 TUTAN Varje elev ska ha ett meritvärde som motsvarar mist geomsittet i ladet Alla elever ska klara de atioella prove. - Det är de mål vi sätter upp för elevera i grudskola, alltså det ma ska ha uppått är ma slutar ia efter geomgåge förskola och skola i Nykvar. Mätbarhet Ä så läge har ma fokuserat mycket på just detta, hur vi ska lyckas geomföra e sammahålle skolgåg som ska leda fram till de bästa resultate för varje elev. - Me vi vill också kua mäta resultate i faktiska siffror, säger Aders. Därför har vi eats om att aväda Sveriges Kommuer och Ladstigs årliga udersökigar av sex faktorer som motsvarar våra mål. Det är mätigar som ager adele elever med kompletta betyg, behörighet till gymasiet, meritvärdet och adele som klarar de atioella prove i respektive sveska, egelska och matematik. Aders Mebius betoar att det här är mätigar som lägger stor tovikt vid just resultate av udervisige upp till ia, me att det kaske ite ger e tillräckligt bred bild av läradet och de övriga begrepp som ma vill ska käetecka verksamhete. - Nu tror jag att om vi lyckas bli bäst i ladet i de här sex delara, då har vi trolige lyckats äve i stort, säger ha. - Me det fis säkert aledig att ta fram och eas om äve adra faktorer för att mäta framgåge. Lärarförbudet har till exempel e mätig med 14 olika faktorer, där blad aat persoalfrågor och ekoomi spelar e större roll. Lågt kvar Med adra ord ambitioe är klar, det råder e bred samsy om hur ma ska arbeta vidare och det råder e bred eighet om måle. Det är också viktigt att komma ihåg att målet är satt till år 2025 ite ästa termi, ästa läsår eller es om tre år. - Det här är ett ambitiöst och krävade projekt som kommer att ta tid, säger Aders Mebius. Vi kommer att få aledig att både komplettera och revidera olika delar uder processes gåg, me det viktigaste är att vi har samma mål för ögoe: om fjorto år allra seast ska vi i Nykvar ha ladets bästa skola! Förskolechef Maria Letzé och rektor Kristiia Riskula har reda satt igåg med arbetet. Skola och förskola: - Vi har startat Rektor Kristiia Riskula och förskolechef Maria Letzé ser fram emot arbetet de kommade åre för att bygga upp ladets bästa skola och förskola. - Vi har reda startat så smått, säger Maria och Kristiia. Ambitioe att skapa ladets bästa skola hadlar ite om att skapa ladets bästa iodeklasser. Det hadlar om att bygga upp e god och kotiuerlig läradeprocess frå förskola fram till sista skoldage i grudskola. - Vi befier oss i börja av processe, i dubbel bemärkelse, säger Maria Letzé. Dels är processe att bygga upp ladets bästa skola i startfase. Dels är vi i förskola de som ligger först i eleveras läradeprocess. I vårt fall är det viktigt att skapa e förståelse för kotiuitete i läradet det vi gör i förskola får effekter på elevera seare i skola. Resurser E av de frågor ma reda u ka se ska bli e kritisk framgågsfaktor är de resurser som tilldelas processe. - I vårt fall har vi reda fått 3,5 miljoer i tillskott, säger Maria Letzé. Det iebär att vi ka öka bemaige i förskola och samtidigt ge fler av vår persoal möjlighete att delta i Förskolelyftet, ett kompeteshöjigsprogram på halvtid uder sex måader. Vi har reda ökat bemaige och kuat öka adele förskollärare som ka delta i Förskolelyftet. Båda dessa isatser kommer att få direkta effekter för bare i förskola, mear Maria. - Det iebär att vi ka ge varje elev mer uppmärksamhet och därtill på ett bättre sätt, säger ho. Totalt sett iebär det att vi kommer att kua förbereda elevera bättre iför skolstarte. Bättre dialog Äve Kristiia ser fram emot större förståelse för skolas budgetbehov de kommade åre för att på bästa sätt kua bidra till arbetet att skapa ladets bästa skola. - Allt hadlar ite om pegar, och e stor del av förbättrigara går att ta itu med reda idag, säger ho. Bara det här, att vi ka träffas med viss regelbudehet och diskutera igeom frågora med kolleger och med de asvariga politikera, är ett sätt att förbättra dialoge, säger ho. Samma dialog breddas äve på skolivå. - Vi skolledare har börjat göra klassrumsbesök för att se hur det fugerar i de olika klassera. - Vi vill också jobba mycket med ledarskapsfrågor och ska u ärmast mer kokret se hur de olika framgågsfaktorera vi har eats om ka bakas i i utveckligsprocesse i stort och smått på skolora. Vadrige mot ladets bästa skola har alltså påbörjats. I takt med att tempot ökar och utvecklige går framåt kommer Tuta med all säkerhet att få aledig att återkomma till processe måga gåger uder de ärmaste åre. 5
TUTAN MARS 2011 Varje år geomför Socialstyrelse udersökigar om hur hemtjäste i ladets kommuer uppfattas av brukara. Det sammaställs i ett så kallat öjd-kud-idex (NKI), som dels iehåller värderigar iom e rad område, dels ger ett samlat idex för hemtjäste i si helhet. I de seaste udersökige har Nykvars hemtjäst klättrat till e fi delad 15:e plats blad ladets 290 kommuer. Hemtjäste i Nykvar har idag 16 aställda vårdbiträde och udersköterskor som utför tjästera 12 av dem jobbar på dagtid och fyra på ättera. Arbetsledare Pia Ragi Orrhammar kom till kommue för två år seda, och kastades sabbt i i hetlufte. - Då låg vi på 22:a plats i ladet, vilket ju är e oerhört bra siffra reda det. Samtidigt fick vi ett stort besparigskrav på oss jag mis hur jag bävade för hur vi skulle klara av det! Såg över arbetet Joa Gibbos, Katri Ludberg, Soia Hällgre och Ulla Lammi har alla jobbat i hemtjäste mella fem och 20 år, och de ser tillbaka på de seaste åre med stor glädje. - Vi arbetade fram e mer professioell metodik i arbetet, säger Joa. Pia kallade samma all persoal och tillsammas hade ma e plaerigsdag där ma såg över arbetsbeskrivigara. - Vi kostaterade tidigt att vi behövde arbeta på ett mer rehabiliterade sätt, säger Pia. Dels ska vi vara mer lyhörda för varje idivids speciella behov, dels ska vi äga stor uppmärksamhet åt de 6 Otroligt lyft för hemtjäste Katri Ludberg, Pia Ragi Orrhammar, Soia Hällgre, Ulla Lammi och Joa Gibbos gläds åt hemtjästes framgågar. arbetsuppgifter som är särskilt viktiga för brukara hygie, bädda, städa, hadla och ledsaga. På så sätt fick ma e bättre struktur i arbetet, mear alla. - Vi får större fokus på det som är viktigt för de eskilda persoe, säger Joa. Då har vi också lättare att se vad vi ka göra lite extra för var och e, vid sida av våra gruduppgifter. Persoale Pia framhåller i första had si persoal, som ho säger är oerhört duktig på sitt jobb. - De är så kuig, både formellt och reellt, säger Pia. Det är e reflekterade grupp av riktiga humaister som har ett ärmast socialarbetarfokus på sitt jobb. De ser det friska i mäiska och försöker stärka det. - Vi har e bra gemeskap i gruppe och alla är ära och käer varadra väl, säger Ulla, som själv har jobbat i 20 år i hemtjäste. - Och om vi får problem ka vi stöta och blöta dem och hjälpa varadra, fyller Katri i. - Det är riktigt, säger Soia. Ma behöver aldrig vara rädd för att fråga ågo hur de gör i olika sammahag. Bättre i allt Pia vill också berömma adra i verksamhete. - Vi har e bra och fi värdegrud frå bistådshadläggare, och vi har geomfört e utbildig i värdighetsgarati (se separat artikel på aa plats i tidige). Summa av allt detta har blivit att hemtjäste i Nykvar ite bara klättrat till e 15:e plats i ladet vi ligger också på eller över riksgeomsittet i vareda del av verksamhete som har udersökts. Bäst är ma i fråga om bemötadet och trygghete, både i hemmet och geerellt. - Vi gör måga små isatser i det tysta, säger persoale. Små saker som sätter e lite guldkat på tillvaro. Pia pekar också på e aa sak som spelar e stor roll. - Sveriges Kommuer och Ladstig visade i e udersökig att Nykvar ligger på tredje plats i ladet är det gäller kotiuitete i hemtjäste, säger ho. Nu vill ma ta tag i de område där ma ite har ått så högt, främst arbeta med social samvaro och aktiviteter. Otrolig framgåg Att vår hemtjäst har lyckats så bra är alltså resultatet av e oerhört egagerad persoalgrupp, ett gott samarbete och e god struktur i arbetet. Me egetlige är resultatet äu mer förbluffade ä vad som upptäcks vid e första ablick. För ite bara har ma lyckats klättra i rakige trots stora besparigskrav ma har två år i rad också lyckats få ett överskott i budgete! - Ja, det stämmer, säger Pia. Mycket av det beror på att vi ite köper lika mycket tjäster frå adra kommuer lägre, me visst har vi lyckats bra med att få e bra verksamhet med e god ekoomi. Och u har hela gäget fått blodad tad. - Nästa år siktar vi på pallplats! säger Pia bestämt. Udersökige Så här ser resultatet ut av Socialstyrelses udersökig för år 2010. Maxsiffra för idex är 100, och de olika idex bygger på itervjuer med brukara i kommuera. Riket geomsitt Nykvar NKI* 75 83 Trygghet i hemmet 83 87 Iformatioe 65 75 Bemötadet 83 89 Iflytadet 72 76 Trygghete 80 87 Hjälpes omfattig 79 80 Social samvaro och aktiviteter 60 61 Hjälpes utförade 79 84 Mate 66 66 Städig och tvätt 74 81 Dusch och bad 82 83 Vårdisatser 79 82
Värdighetsgarati i äldreomsorge E bestämmelse i socialtjästlage slår fast e atioell värdegrud för äldreomsorge, e värdegrud som blad aat säger att verksamhete ska iriktas på att de äldre persoe ska leva ett värdigt liv och käa välbefiade. Nu utarbetas efter regeriges riktlijer också e lokal värdighetsgarati för äldreomsorge i Nykvars kommu. - Värdegrude, att de äldre ska bemötas med värdighet och respekt, har vi förstås levt efter läge, säger ehetschef Berit Ahlberg-Åhammar. Nu fäster vi pricipera på papper och får ett viktigt styrdokumet. I de äldres tjäst Äldreomsorge har haft utbildig för all persoal, vilket ligger till grud för de ya värdighetsgarati. - På så sätt har vi fått ett väl förakrat dokumet som alla har varit med och arbetat fram. I ekelhet hadlar det om att städigt vara klar över att ma är i de äldres tjäst, säger Berit. - I hemtjäste fis det e tydlig förutsättig, förklarar ho. Där kommer ma hem till de äldres hem, ma är besökare. Då är det mer självklart att ma är där som besökare för att hjälpa till. På ett särskilt boede som Luget, till exempel, är ite detta alldeles tydligt. Vid kommufullmäktiges sammaträde de 10 februari beslutades om e y VA-taxa för Nykvars kommu frå och med de 1 april 2011. De tidigare taxa, frå de 1 jauari 2009, asågs missgya till exempel skolor, småidustrier och kotor så kallade servicefastigheter som har e förhålladevis låg vatteförbrukig. Kosultföretaget WSP hade därför fått i uppdrag att arbeta fram ett ytt förslag. Eligt detta skulle e midre adel av kostadera för vatte och avlopp bäras av de fasta avgiftera meda e ågot högre adel bekostas Ny VA-taxa - Det blir lätt idetifierat som e arbetsplats, fortsätter Berit. Därför är det viktigt att städigt påmia oss om att det faktiskt är de äldres ega bostäder äve här, och att vi är besökare i deras hem och i deras tjäst. Kvalitet Värdighetsgarati ska i förlägige iebära att ma retav ka få kompesatio om kommue ite lyckas uppfylla de uppsatta måle. - Så lågt har det ite gått hos oss, me visst ka vi reda idag ha aledig att ge e ursäkt för ågot som har missats, säger Berit. - Det cetrala i hela vår verksamhet, liksom med värdighetsgarati, är kvalitete i mötet mella de äldre och vårdbiträdet eller udersköterska, fortsätter ho. I garati sätter ma upp ett flertal pukter iom områdea rätt till privatliv och kroppslig itegritet, möjlighet att upprätthålla sitt självbestämmade, idividapassig och delaktighet i beslut och isatser, isatser av god kvalitet, ett gott bemötade, käsla av trygghet och upplevelse av meigsfullhet. - Vi har med hjälp av statliga stimulasmedel kuat skicka 30 persoer på demesutbildig, säger Berit Ahlberg- Åhammar. Iom demesvårde är de etiska frågora kaske äu viktigare, eftersom brukare befier sig i e så utsatt positio. Uder våre hoppas Berit att värdighetsgarati ska ha blivit klar och atage i Vård- och omsorgsämde. av de rörliga avgiftera, jämfört med de tidigare taxa. I de ya taxa beslutades att de fasta avgifte ska täcka 50 procet av VA-kostadera, meda de resterade 50 procete tas ut via e rörlig avgift som står i direkt proportio till förbrukige. De ya taxa ger ågot högre årsavgift för bostadsfastigheter och oftast lägre årsavgift för övriga fastigheter. Samtidigt beslutades om e geerell höjig av VA-taxa med 1 procet för att kompesera för de ikomstbortfall som det ya systemet aars skulle medföra. MARS 2011 TUTAN Bra start för flyktigboedet Boedet för esamkommade flyktigbar har fått e bra start. - Det är fia killar som börjar fia sig väl tillrätta, säger gruppchef Sii Teg. Som vi tidigare berättat om i Tuta har Nykvars kommu tagit emot fem stycke så kallade esamkommade flyktigbar, alltså mideråriga som kommit som flyktigar uta föräldrar. - Vi öppade boedet de 17 jauari, säger Sii. Vi har tagit emot fem killar i åldrara 15-17 år. Komma igåg Socialsekreterare gör e idividuell utredig av ugdomaras behov och e hadligspla för var och e av ugdomara. Så här i börja hadlar mycket om att skapa e stabil grud för ugdomara och att de ska komma igåg med skola och fritidsaktiviteter. Alla fem kommer frå trasitboede här i Sverige, så de har reda huit lära sig lite sveska. - Mi roll är att orda ett bra mottagade och se till att boedet och tillvaro för dem fugerar så bra som möjligt, säger Sii. Ugdomara har fuit sig bra tillrätta och huit med att gå på gym och åka och bowla, så livet i Sverige börjar komma igåg för alla fem. Vård- och omsorgsämdes ordförade Björ Håkasso (M) och gruppchef Sii Teg förrättade ivigige. 7
TUTAN MARS 2011 Tomter till salu Nu säljer kommue ut tomter i Brokvar på de öppa markade. - Vi kommer troligtvis att gå ut via friståede mäklare, berättar Stefa Sköldé, mark- och exploaterigsigejör på Nykvars kommu. Som regel är har de som står i kommues tomtkö fått företräde till de kommuala villatomter som fis till försäljig i Brokvar. Ett tiotal tomter har sålts på det sättet, och resterade tomter erbjuds u till försäljig på de öppa markade. - Det rör sig om ugefär 40 tomter som bjuds ut frå mitte av mars, säger Stefa Sköldé. - Me jag vill framhålla att det ädå ite är för set att amäla itresse direkt till oss på kommue, säger Stefa. Du som är itresserad av e tomt i Brokvar ka skicka ett e-mail till stefa.skolde@ykvar.se eller kotakta Stefa direkt på telefo 08-555 010 74. Ny Pla- och bygglag De 2 maj träder e y Pla- och bygglag i kraft. Ett syfte med de ya lage är att förekla och förtydliga bestämmelsera. För kommueras del iebär det blad aat att processe för att ta fram e y detaljpla föreklas, samtidigt som vikte av att säkerställa gröområde samt e rad adra klimat- och miljöaspekter uderstryks. Om du lämar i di bygglovsasöka före de 2 maj 2011 kommer de att behadlas efter de befitliga lage. Om du vill ha ditt bygglov till sommare är det därför viktigt att kommues Miljö- och samhällsbyggadsavdelig får di asöka ia detta datum. Mer iformatio om pla- och bygglovsärede fis på kommues hemsida www.ykvar.se. Allt ärmare ridled Ambitioera att etablera e ridled geom Nykvar tar alltmer fasta former. Närmast ska projektledare Joakim Lidius sammaställa e projektasöka till Leader Iladet för att fiasiera e mer geomgripade förstudie. Förslaget att etablera e ridled i kommue har sabbt vuit stor geomslagskraft hos måga aktörer i Nykvar. Livligt möte I jauari bjöd kommue i till ett öppet möte för att följa upp höstes iledade träff med olika itresseter iom hästärige i kommue. - Det blev ett välbesökt möte, berättar kommues iformatioschef Lea Ramdai. Cirka 45 persoer deltog frå föreigar, hästgårdar och likade och vi hade e mycket kostruktiv och livlig diskussio. E av huvudpuktera på mötet var att diskutera hur ridlede ska kua dras iom kommue så att de kombierar fia ridupplevelser med möjligheter till service. - Flera aläggigar var ärvarade vid mötet och ville vara med och diskutera hur de skulle kua delta i arbetet på ett ret kommersiellt pla, säger Lea Ramdai. - Lägs ridlede vill vi gära ha dels stallplatser och logimöjligheter, liksom serverigar och adra typer av service. Flera sådaa aktörer fas med på mötet och uttryckte e öska att igå i arbetet. Dragig Just u fortsätter samtale om hur dragige ska se ut, ett arbete som bygger på de idéer som togs fram på mötet och som efter att ha stötts och blötts ska sammaställas i de arbetsgrupp som har bildats. - Sträckige som fis på förslag idag är täkt att i stora drag korsa kommue i olika riktigar, säger Lea. E skulle kua starta vid Bommersvik, gå förbi Basta och tätorte, passera Vidbyäs och fortsätta till Lia ridhus i Södertälje. E aa skulle kua koppla a vid Turige och gå vidare ut mot Taxige. Faktum är att idéera reda har spridit sig till grakommuera. - Vi hade ett möte med Södertälje, där vi samtalade om hur vi skulle kua asluta deras plaerade ridled till vår. Motsvarade idéer fis också för att koppla ihop ridlede med Mariefred- Strägäs och kaske äu lägre söderut mot Jära och Gesta. Projektledare Nykvars kommu har skjutit till medel för att aställa Joakim Lidius som projektledare. Has uppgift blir i första had att sammaställa allt som kommer fram på mötea och i arbetsgruppe för att seda sätta ihop e asöka till Leader Iladet om medel för att göra e regelrätt förstudie av projektet. - Asöka ska vara ilämad i slutet av april, och beslutet fattas seda i Leader Iladet i slutet av maj, säger Lea. 8
Företagslots Ket Påledal arbetar tillsammas med adra tjästemä och politiker itesivt med kommues ärigslivsarbete. Itesivt ärigslivsarbete Kommues och ärigslivets gemesamma sträva är att ha ett bra samarbete. Uder året accelererar arbetet med såväl kommues ärigslivsråd som med olika semiarier och temamöte. - Vi bygger stadigt upp relatioera med kommues företag, säger kommues företagslots Ket Påledal. Uder året har ma plaerat mist e måatlig sammakomst med ärigslivet. Närigslivsrådet, som består av politiker, tjästemä, ärigslivsorgaisatioer och ärigslivsrepresetater, träffas sex gåger om året för att diskutera ärigslivets förutsättigar och utvecklig i kommue. - Det är viktiga träffar där vi frå kommues sida på ett tidigt stadium ka iformera om vad som är på gåg, säger Ket Påledal. Dessutom får vi värdefull iformatio frå företage och har e möjlighet att diskutera ärede av gemesamt itresse. I det yss hålla mötet har ma till exempel pratat om kompetesförsörjig och PRAO-platser för kommues elever. - Vi fick också besök av e expert som berättade om EU-bidrag, säger Ket. Temamöte Utöver ärigslivsrådets möte arragerar ma ett flertal öppa möte rut olika tema. - De 16 februari hade vi ett fatastiskt itressat möte med motivatioskosulte Göra Adlé, säger Ket. Det samlade ett 40-tal deltagare frå kommues företag och gav verklige itressata impulser. Uder året har ma plaerat i flera sådaa möte och frukostmöte för att hålla dialoge igåg. - Goda relatioer mella ärigsliv och kommu är e viktig grud för utvecklig, både för kommue och för ärigslivet, säger Ket Påledal. Företage visar stort itresse av att hålla e löpade dialog och jag hoppas att de märker att vi frå kommues sida är ageläga om ett ära samarbete. Nästa öppa möte aordas de 11 april i Qulturum Släda och kommer att fokusera på besöksärige. Motivatioskosult Göra Adlé deltog på mötet de 16 februari. MARS 2011 TUTAN Earth hour Lördage de 26 mars klocka 20.30-21.30 släcker vi för e ljusare framtid. Då är Nykvars kommu med i e världsomfattade maifestatio för att vi alla ska uppmärksammas på det hot mot vår eda jord som klimatförädrigara utgör. Kommue kommer att släcka er i de omfattig som är möjlig ur säkerhetssypukt. Alltså kommer blad aat gatubelysige att lysa. - Vi uppmaar också alla i kommue, som ka och vill, att dra er på elavädig uder de här timme, säger kommues plaerigschef Begt Persso. Det gäller eskilda såväl som företag. Mäsklighete måste miska sia koldioxidutsläpp och tide börjar bli kapp. Vi föreas därför i de här kampaje som rullar över jorde uder de 26 mars. Ytterligare iformatio kommer att lämas på kommues hemsida, så följ fråga där. Kommue söker gode mä Med aledig av att kommue tar emot esamkommade flyktigbar söker överförmydare persoer som är itresserade av att bli gode mä för dessa bar. E god ma eller förvaltare är e perso som tar had om ekoomiska och rättsliga frågor åt persoer som ite själva klarar av att bevaka sia itresse och sia rättigheter. På kommues hemsida www. ykvar.se hittar du iformatio om vad det iebär att vara god ma/ förvaltare uder rubrike Om kommue och uderrubrike Överförmydare. I blakettarkivet på hemsida ka du också hämta hem blakette Itresseamäla god ma/förvaltare. 9
För att miska miljöolägehetera frå eldig erbjuder Nykvars kommu möjlighete att läma trädgårdsavfall vid gatukotoret, Norra Statiosväge 20. Isamlige är öppe fredage de 15 och lördage de 16 april kl. 10.00-15.00. Det fis persoal på plats som hjälper dig. TUTAN MARS 2011 Läma trädgårdsavfall Eldigsveckor uder våre Det är förbjudet att elda alla typer av avfall utomhus iom detaljplaelagt område. Udatag gäller för eldig av torrt vedartat trädgårdsavfall, som kvistar och ris, i lite omfattig om det sker uder veckora 15, 16 och 17 samt 39, 40 och 41 med föregåede veckoslut iräkat, då vädret är gysamt beträffade vidar och ederbörd. Eldig ska ske så att olägehet för mäiskors hälsa, t ex kraftig ihållade rök, ite uppstår. Eldig får ite ske i strid mot gällade bradföreskrifter. Fiasladstigsrådet på besök i Nykvar Det är ite bara kugaparet och ladshövdigeparet som besöker Nykvar. De 24 februari besökte fiasladstigsrådet Torbjör Rosdahl (M) också kommue. - Ha tillträdde i ovember och är således gaska y på si post, så ha vill besöka kommuera i ladstigsområdet, säger A Johasso (NP). A tog emot Torbjör Rosdahl tillsammas med kommufullmäktiges ordförade Effe Östma (M) och kommuchef Sue Eriksso. Utöver samtal och iformatio om kommue i stort ha ma med ett skolbesök och ågra företagsbesök i kommue. Framgågsrikt pedlarmöte De seaste tides problem med kommuikatioera för Nykvarsbora fick e itressat upplösig vid ett öppet möte som Nykvars kommu bjöd i till de 24 jauari. Uder sittade möte fattades beslut om kokreta åtgärder. - Det var ett verkligt bra möte, säger Nykvars kommustyrelseordförade A Johasso (NP), som var moderator på mötet. Mötet besöktes av politiker och tjästemä frå Nykvars kommu samt represetater frå SJ, SL och Trafikverket. Ett 80-tal Nykvarsbor hade också slutit upp, vilket bidrog till e bra diskussio. - Det var roligt att det kom så måga pedlare, säger A Johasso. Och de var lysade på mötet ställde bra frågor på ett sasat och kostruktivt sätt som gjorde att mötet verklige fördes framåt. Kokreta beslut Uder mötet fattades flera kokreta beslut om isatser. - Också gaska ovaligt, kommeterar A Johasso. Att represetater för SL, SJ och Trafikverket uder sittade möte tar till sig sypukter och fattar beslut om både eskilda åtgärder och samarbetspukter hör ite till valighetera. De åtgärder ma eades om att iföra på kort och på låg sikt omfattade blad aat fler tåg och bättre iformatio kommade säsoger samt byggadet av e gågtuel uder spåre. På kort sikt har reda e av biljettautomatera flyttats frå de södra perroge till de orra och kortläsare flyttas till e bättre placerig på perroge. - Det var impoerade att Trafikverket på mötet också iledde e diskussio direkt med berörda persoer om bullerplak, säger A Johasso. SJ lovade att se över möjlighete att ta bort förstaklassvagar för att ge plats för fler valiga vagar, e iriktig som ma eligt utsago kommer att pri- E av biljettautomatera fis u på orra perroge. oritera äve på adra platser. Reda till ästa säsog kommer SJ därtill att ivestera i fler tåg och ma lovade också på mötet att förbättra iformatioe. SL lovade att se över tidtabelle så att ytterdelsbussara passar bättre med Svealadsbaas avgågar västerut. Lågsiktigt På lite lägre sikt samverkar Nykvars kommu och Trafikverket rut Statiosprojektet, alltså e upprustig av statiosområdet i Nykvars cetrum. Projektet ska omfatta e gågtuel uder järväge som plaeras vara klar höste 2012. Projektet omfattar också pedlarparkerigar, vidskydd på orra perroge samt e upprustig av busshållplatser och Cetrumväge vid statiosområdet. - E aa ovalig hädelse på mötet var att Trafikverket och SJ kom överes om åtgärder för att miska viltolyckora, berättar A Johasso. SJ utfäste sig att bekosta viltstägsel om Trafikverket sätter upp dem, och äve detta har ma u tagit till e sorts rampricip för adra område. SL lovar att i sitt ya trafikförsörjigsprogram att geomföra förbättrigar i Nykvar. A Johasso är med adra ord mycket öjd med mötet. - Jag kommer att jobba vidare, ärmast med att kotakta alla kommustyrelseordförade i kommuera lägs Svealadsbaa och Mälardalsbaa, säger ho. Jag vill försöka å till e gemesam skrivig om satsigar på ifrastruktur. - Det som dessutom har varit roligt var att alla deltagare tyckte att mötet i Nykvar var så bra att mötesforme och ågra av beslute blir ormerade för likade möte på adra håll i ladet, avslutar A Johasso. 10
Ja Hehre tillförordad stadsarkitekt Meda kommue söker e y samhällsbyggadschef efter Eva Darolf Liros, som gått till jobbet som stadsarkitekt i Sola, iehas tjäste av arkitekt Ja Hehre seda de 10 jauari. - Jag kom i kotakt med Nykvars kommu i höstas, då jag blev ivolverad i utveckligsplae för Mörby, berättar Ja, som aars driver eget arkitektkotor med säte i Fle. Som tillförordad stadsarkitekt har Ja i första had att se till att alla detaljplaer flyter på och fugerar bra. - Det fis måga plauppdrag just u, säger ha. Nu har vi två ya hadläggare som gör ett fit jobb (se eda), så mi huvuduppgift är att vara bollplak till dem och att se till att detaljplaera kommer fram. Persolige tycker ha att det är ett trevligt uppdrag som skiljer sig e smula frå mer traditioella arkitektuppdrag. - Jag tycker att det är alldeles oerhört kul att få vara i Nykvar ett tag meda rekryterige av y chef pågår, säger Ja. Nya på Miljö- och samhällsbyggadsavdelige Aita Hage har börjat som arkitekt och bygglovshadläggare och kommer ärmast frå detaljplaearbete i Huddige kommu. Ho har tidigare också jobbat i Järfälla och Västerås och äve haft ett kort mellaspel på UD - Jag har framför allt jobbat som projekterade arkitekt på olika arkitektkotor i Stockholm uder ärmare 20 års tid, säger Aita. - Jag visste egetlige igetig om Nykvar, fortsätter ho. Jag är förvåad över att det är så pass itesivt det är massor på gåg här! Och det är ju jätteroligt. Aita började de 17 jauari, så ho har precis börjat komma i i jobbet. Stefa Adersso har också börjat på Miljö- och samhällsbyggadsavdelige, som bygglovshadläggare och byggadsispektör. Ha kommer ärmast frå likade arbetsuppgifter i Huddige kommu. MARS 2011 TUTAN Gruppchef för flyktigbare Seda börja av jauari arbetar socioom Sii Teg som gruppchef på kommues gruppboede för esamkommade flyktigbar i Sätravik. Ho kommer ärmast frå arbete med bar och ugdomar i Huddige kommu. Vad fick hee att söka sig till Nykvar? - Först och främst arbetet i sig, förstås, säger Sii. Det är e y och späade verksamhet, me det är också e lite kommu med kortare beslutsvägar där ma verklige tar tag i det som behöver göras. Sii tycker att verksamhete har fått ett bra mottagade och har mött mycket yfikehet och itresse. - Nykvar är e trivsam kommu där jag trivs jättebra, säger ho. Jag har fått måga positiva reaktioer, börjar lära käa kommue och har fått goda kotakter. Tillförordad vd på Nykvarsbostäder Seda december arbetar Lea Boma som tillförordad vd på Nykvarsbostäder efter Joha Tyerström - ett kosultuppdrag som sträcker sig till de 31 maj 2011, i detta skede. - I första had hadlar det för mig om att hålla arbetet igåg meda rekryterige av e y vd geomförs, säger Lea. 11
TUTAN MARS 2011 Härligt kulturprogram uder våre! Uder höste lyckades bibliotekets aställda sammaställa ett feomealt kulturprogram. Iför 2011 har ma ite vilat på lagrara våre bjuder på ett mist lika brett program av högsta klass. Programmet är uppdelat i olika kategorier Bar & Familj, Författare, Böcker & Läsig, Föreläsigar, Film, Musik och Övrigt. Samtliga eveemag äger rum i Qulturum Släda. E hel del har reda ägt rum är detta ummer av Tuta distribueras. Me för reste av våre ka vi framhålla ågra programpukter: Bar & Familj Barteater och film bjuder ma på flera gåger uder våre. Lördage de 9 april kl 11.00 visas kvalitetsfilm för de midre bare, 3-5 år. Lördage de 16 april kl 11.00 blir det barteater: Siv sover vilse, efter e bok av Pija Lidebaum. Riktar sig till bar frå 5 år och hadlar om det stora ävetyret att sova över hos ågo aa. Lördage de 14 maj kl 11.00 bjuder Teater Bambio på barteater. Bu & Bä heter föreställige som väder sig till bar i åldrara 2-6 år. 12 Författare OBS! Iställt författarbesök! Författarbesöket de 7 april med Aders Ehmark är dessvärre iställt p.g.a. sjukdom. Biblioteket gör ett ytt försök med författare till höstes program. Torsdage de 5 maj kl 18.30 kommer historiker, författare, föreläsare och programledare på TV Christopher O Rega, käare av 1700-talets Stockholm, och berättar om huvudstade i gamla tider. Böcker Torsdagara de 31 mars och de 5 maj kl 15.00 är det bokcirkel i Eriks rum på övervåige i biblioteket. Bokval Bibliotekets öppettider Mådag kl 13.00-19.00 Tisdag kl 10.00-17.00 Osdag kl 10.00-17.00 Torsdag kl 13.00-19.00 Fredag kl 10.00-17.00 Lördag kl 11.00-14.00 Södag stägt Resecetrum/tidigsavdelige öppar kl 6.00 de vardagar biblioteket har öppet. Christopher O Rega. Foto: Eddie Grah. till de första träffe görs på bokcirkel de 3 mars, me till träffe de 5 maj läser ma gemesamt ågo av Christopher O Regas böcker iför dees författarbesök seare på kvälle. Film Torsdagara de 24 mars och de 28 april kl 14.00 ger Filmklubbe filmföreställigar på eftermiddage i Qulturum Släda. Filmval meddelas seare. - Jag är verklige stolt över att vi har ett så brett och bra kulturprogram äve uder våre, säger kommues kulturoch fritidssamordare Lottie Palmborg. Bibliotekets persoal ska verklige ha e stor eloge för sia asträgigar. Programmet fis att hämta i biblioteket och dessa eveemag, liksom adra i kommue, går att läsa mer om i eveemagskaleder på kommues hemsida www.ykvar.se. Observera dock att det ka bli justerigar i programmet! Lägg också märke till att ma behöver köpa och hämta biljetter till vissa av eveemage!