Status Projektplan. AP1 2013-02-18 Karin Vestman Beskrivning av bakgrund och komplettering av uppgifter under rubrikerna



Relevanta dokument
Projekt Avesta Slutrapport Entreprenörsskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola

Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan.

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

2013- Storumans skolor utbildningsplan

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Kvalitetsredovisning

Utbildningspolitisk strategi

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Entreprenörskap i ett verksamhetsperspektiv

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Entreprenörskap i skolan

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

PROJEKTPLAN [PROJEKTNAMN]

Systematiskt kvalitetsarbete

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

UVKs projektmodell Lokalförsörjning Projektdirektiv Britt Lexander Version 4

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Systematiskt kvalitetsarbete

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Kvalitetsplan

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap

IKT-Strategi BoU

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Bildningsförvaltningens IKT-strategi

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Skolplan Med blick för lärande

Årsberättelse 2013/2014

Verksamhetsplan

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för skola och förskola i Vansbro Kommun

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

SKA-lyftet. Planering av systematiskt kvalitetsarbete i förskolor, skolor och fritidshem

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta Plan för entreprenörskap i skolan i Kristinehamn.

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Handlingsplan för digitalisering inom förskola och skola

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun.

Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Ystads kommun

Soldalens förskola läsåret 2019/2020

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

e-strategi i utbildningen

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning

Dnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Ver Barn- och utbildningsförvaltningen. Samverkansdokument för deltagande i NT-utvecklarutbildning

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Projektprocessen. Projektprocess

Transkript:

Dokumenttyp Projektplan Sid 1 (11) PROJEKTPLAN Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola Fastställd av Fredrik Juthman Dokumentansvarig Fredrik Juthman Version 260:3 Datum 2013-03-19 Status Projektplan Koppardalen, -stödjande projekt Dokumenthistorik Version Datum Ändrad av Utförda förändringar AP1 2013-02-18 Karin Vestman Beskrivning av bakgrund och komplettering av uppgifter under rubrikerna AP2 2013-03-07 Karin Vestman Komplettering 2013-03-16 Karin Vestman Färdigt projektförslag 2013-03-19 Karin Vestman Godkänd projektplan 2013-05-14 K.V och F.J Nytt projektnamn 2014-03-27 K.V samt projektgruppen Ett förtydligande om projektets effekt- och delmål. Godkänd förändring av Fredrik Juthman 140402.

Dokumenttyp Projektplan Sid 2 (11) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte... 3 Definitioner och förkortningar... 4 Beskrivning... 4 Omfattning... 4 Effektmål och projektmål... 4 Delmål... 5 Avgränsning... 6 Tidsplan... 6 Budget... 6 Avvikelser... 7 Beroenden... 7 Organisation... 7 Beskrivning av ansvar... 7 Genomförande... 8 Start av projektet... 8 Delmål... 8 Tids-och aktivitetsplan... 9 Uppföljning/ Rapportering... 9 Avslut av projektet... 9 Nyckelantagande... 10 Samverkan... 10 Kommunikation... 10 Risk- och sårbarhetsanalys... 10

Dokumenttyp Projektplan Sid 3 (11) Bakgrund Med anledning av arbetslivets behov och styrdokumentens intentioner gällande entreprenörskap och entreprenöriellt lärande för förskola och grundskola, finns det starka incitament till att skapa förutsättningar för att inta en medveten satsning på området i våra verksamheter. Entreprenörskap är ett område som Avesta kommun vill medverka till att utveckla i våra verksamheter och som rent pedagogiskt även kan genomföras i samverkan med det Kreativa lärandet i Verket. 1 Intentionen med satsningen är att barn och elever ska ges möjlighet till att mötas av ett entreprenöriellt förhållningssätt i stimulerande miljöer. Genom undervisning få värdefulla kunskaper och uppmuntras av pedagogerna till att tänka och handla både kreativt och problemlösande. Delprojektet Entreprenörskap är en satsning inom ramen för det kommungemensamma projektet Avesta 2020, vilket är en satsning som ska pågå mellan år 2013-2015. Se bilaga. 2 Delprojektet riktar sig i huvudsak till pedagoger och ledare inom förskola och grundskola, vilka ska skapa förutsättningar för att barn och elever ges möjligheter till att få kunskaper på området. Delprojektet sträcker sig över en tidsperiod på tre år och föregås av en grov- och finplanering, med tydliga anvisningar för uppföljning och utvärdering till Huvudman. Huvudmannen har i sin tur redovisningsskyldighet till Region Dalarna som är medfinansiär, i projektet Avesta 2020. Delprojektgruppen består av representanter från flera verksamheter inom Bildningsförvaltningen, samt adjungerande deltagare med särskild kompetens på området. Förväntningar finns på att deltagare och projektledare ska ta fram ett måldokument med riktlinjer för hur Avesta kommun ska arbeta med entreprenörskap i förskola och grundskola. Delprojektgruppen ska bistå med att sprida kunskap om vad ett entreprenöriellt förhållningssätt är utifrån styrdokumentens intentioner och skapa förutsättningar för att ett entreprenöriellt lärande sker i våra verksamheter. Ansvaret innebär att planera insatser och skapa förutsättningar för detta, samt att tillsammans med förskolechefer och rektorer säkerställa att ett entreprenöriellt förhållningssätt tillämpas i alla skolformer. Måldokumentet ska säkerställa att insatser löper över tid och att samverkan råder mellan förskola/grundskola, gymnasieskola och näringsliv, vilket är en strategisk fråga för kommunen på övergripande nivå, för att främja tillväxt. Ansvaret innebär också att alla pedagoger, förskolor och skolor oavsett geografisk placering, ges möjlighet att deltaga. Syfte Syftet är att barn och elever ska ges förutsättningar för att utveckla sina entreprenöriella förmågor, så som nyfikenhet, kreativitet, mod och initiativförmåga, samt öka ett intresse för entreprenörskap i tidig ålder. Barn och elever ska känna tilltro till den egna förmågan och kunna tillämpa sina kreativa och innovativa idéer i en medveten handling. 1 Kreativt lärande, är en satsning som genomförs i Verket med fokus på inslag som främjar problemlösning, kreativitet och skapande för barn, elever och pedagoger. Det är främst inom området teknik, naturvetenskap, bild och konst som möjligheter erbjudits. Workshops och riktade aktiviteter och studiebesök genomförs, men också beställda utbildningstillfällen från olika företag. 2 Avesta 2020, Bilaga 2

Dokumenttyp Projektplan Sid 4 (11) Definitioner och förkortningar Skolverket definierar området entreprenörskap i skolan, som ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet lika mycket som det är kunskap i egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Utbildning i entreprenörskap innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser, som att se möjligheter, vara kreativ, ta initiativ och omsätta idéer till handling. Enligt den nationella strategin för entreprenörskap inom utbildningsområdet bör utbildning i entreprenörskap bidra till att unga utvecklar kunskaper som krävs för att starta och driva företag. Begreppet som skolan tillämpar ska utgå från Lgr11 och kommuniceras till pedagoger i alla verksamheter. Projektgruppen kommer att ta fram en definition för entreprenörskap i förskolan, då begreppet inte är uttryckligen definierat i de nationella styrdokumenten. Förutsättningar och arbetssätt för entreprenöriellt lärande beskrivs dock i Lpfö 98/10, men i form av andra uttryck. Beskrivning Effektmål Förskolechefer, rektorer och pedagoger har ökade kunskaper om vad ett entreprenöriellt lärande och entreprenörskap är, samt skapar förutsättningar för att barn och elever ges möjlighet att utveckla sina entreprenöriella förmågor i våra verksamheter. Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap finns på ett tydligt sätt med i förskolans och grundskolans pedagogiska planering, genomförande och uppföljning. Alla barn och elever vet vad entreprenörskap är och uppmuntras till att vara kreativa och aktiva i stimulerande miljöer. Ett långsiktigt mål är att våra unga har mod, intresse och kunskap för att kunna starta ett eget företag efter sin gymnasietid om läge uppstår. Omfattning Alla förskolor och grundskolor i Avesta kommun deltar. Projektplanen omfattar tre år, 2013-2015, med fokus på finplanering för ett år i taget. Projektmål - En entreprenörsportal ska tas fram för våra verksamheter gällande entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, där exempel och förslag på aktiviteter och material presenteras. - Att pedagoger inom förskolan/grundskolan ger barn och elever förutsättningar för ett entreprenöriellt lärande i alla våra verksamheter.

Dokumenttyp Projektplan Sid 5 (11) - Barn och elever ska mötas av medvetna pedagoger och ges likvärdiga möjligheter för utforskande och problemlösning, oavsett verksamhet och geografisk placering i kommunen. - Entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i förskolan ska med stöd av styrdokumenten och dialog definieras. - Alla pedagoger ska vara förtrogna med vad entreprenörskap innebär utifrån styrdokumentens definition och arbeta i linje med detta. - Alla förskole- och rektorsområden ska samarbeta med Verket, genom ett kreativt lärande, vilket ska ske i olika former utifrån barn/elevers mognad och ålder. - Elever i åk 9 vet vad entreprenörskap är och har fått kunskap och tilltro för att vilja delta i UF-företag under sin gymnasietid. Delmål - Entreprenörskap ska implementeras under läsåret 2013/2014 i förskolans och grundskolans verksamhet, samt synliggöras i den pedagogiska planeringen för genomförande och uppföljning. Projektgruppen satsar på att öka sin kunskap på området, för att kunna utgöra ett stöd för denna kvalitets- och utvecklingssatsning. Ett inspirationsblad gällande entreprenörskap ska tas fram av delprojektgruppen, vilken ska spridas till all berörd personal inom förskola och grundskola. En övergripande implementeringsplan för satsningar som ska ske för elever, pedagoger och ledning, tas fram av delprojektgruppen. - Alla förskole- och rektorsområden ska samarbeta med Verket, genom ett kreativt lärande, vilket ska ske i olika former utifrån barn/elevers mognad och ålder. Förskolechef/rektor ansvarar för en inventering av området, vilket presenteras till delprojektgruppen under 2014/2015. Projektgruppen kan ses som ett stöd för förskolans och grundskolans planering av aktiviteter. - Alla pedagoger ska vara förtrogna med vad ett entreprenörskap innebär utifrån styrdokumentens definition.

Dokumenttyp Projektplan Sid 6 (11) En inventering ska genomföras i form av ett reflektionsprotokoll, på individ- eller gruppnivå under år 2014/2015, eller genom en enkätundersökning. Inspirations- och fortbildningsinsatser ska planeras av delprojektgruppen och genomföras under läsåren 2013/2014 och 2014/215. - Att pedagoger inom förskolan/grundskolan ger barn och elever förutsättningar för ett entreprenöriellt lärande, vilket syns på olika sätt i verksamheterna. I verksamhetsplanen, som upprättas av alla förskole- och skolområden inför 2013/2014, ska insatser på området presenteras, vilka följs upp av resultatenhetschefer genom Kvalitetsredovisningen. Under rubriken särskilt fokusområde. Indikatorer Enligt ansökan till Region Dalarna. Avgränsning Alla förskolor och grundskolor i Avesta kommun ska delta i projektet. Tidsplan Projektplanen omfattar tre år, 2013-2015, med fokus på en finplanering för ett år i taget. Budget Aktivitet Kostnad Fortbildningsinsatser, - studiebesök för projektgruppen och pedagoger Fortbildningsinsatser, - utbildning högskolan Fortbildningsinsatser, - utbildningsanordnare Kommunikationsplan/informationsspridning, pedagoger, elever, barn, vårdnadshavare, näringsliv Kommunikationsstöd, aktiviteter i Verket för pedagoger, elever/barn Ersättningar för pedagogiska aktiviteter, vikarietillfällen och material

Dokumenttyp Projektplan Sid 7 (11) Avvikelser Avvikelser rapporteras till delprojektgruppen, där projektledaren ansvarar för att rapportera avvikelser till fokusansvarig. Beroenden (Koppardalen) Organisation Koncernledning i Avesta kommun, - beställare och beslutsfattare Fokusansvarig, -förvaltningschef för Bildningsförvaltningen i Avesta kommun, beslutsfattare. Projektledare, - Ansvarar för att fördela arbetsuppgifter, planera och leda möten med delprojektgruppen, samt genomföra avstämningar och rapportera avvikelser med fokusansvarig. Projektdeltagare, - Ansvarar för att medverka och bidra till att intentionen med delprojektet genomförs. Adjungerande projektdeltagare, - Ansvarar för att medverka och bidra med specifik kunskap som delprojektgruppen efterfrågar. Ansvar Koncernledningsgruppen (styrgruppen) Styrgruppen ansvarar för att följa upp att projektet utvecklas i rätt riktning så att syftet uppnås samt att projektet hålls inom avgränsningarna. Styrgruppen ansvarar för att kommunikationsplan upprättas och avrapportering till kommunstyrelsen samt genom facklig samverkan. Fokusansvarig - ansvarar för att identifiera de viktigaste projekten inom fokusområdet - ansvarar för styrning, planering och ledning av fokusområdet, kallelse till möten, uppföljning av tidplaner och kostnader samt rapportering från avstämningsmöten till koncernledningsgruppen - ansvarar för att nå uppsatta mål för fokusområdet - ansvarar för projektledargruppen, att den fungerar och har aktiva deltagare, och rapporterar ev problem till styrgruppen - arbetar fram övergripande genomförandeplaner, planerar omfattning och resurser tillsammans med projektledarna - är ansvarig för fokusområdet del i den Region Dalarna-ansökan som tas fram efter varje kvartal - är bollplank för projektledare/projektgrupp - fungerar som coach/igångsättare - avropar projektanställd personal efter behov

Dokumenttyp Projektplan Sid 8 (11) Projektledaren Projektledaren ansvarar för planering och ledning av projektet, kallelse till möten, uppföljning av tidplaner och kostnader samt rapportering vid avstämningsmöten för fokusområdet. Projektledaren ansvarar för projektgruppen och rapporterar eventuella problem till fokusansvarig. Projektmedlemmar Varje projektmedlem ansvarar för att utföra sina tilldelade arbetsuppgifter inom planerad tid, att snarast rapportera av förväntade avvikelser till projektledaren. Projektanställda utvecklingsledare Utses till projektledare för specifika projekt, vilket beslutas av koncernledningen. Ansvarig i enlighet med projektledaransvaret, se ovan. Operativt arbete utöver projektledarskap avropas via Fokusansvarig eller kommundirektör. Koordinator Koordinator har ansvar att leda avstämningsmöten för respektive fokusområde och mötets framdrift. Utgör bollplank i strukturfrågor. Avrapporterar till kommundirektör. Administratör Ansvarar för att ta fram ekonomiskt underlag till rapport till Region Dalarna. Ansvarar för att tid rapporteras för samtliga deltagare. Fokusansvarig Fredrik Juthman Projektledare Karin Vestman Projektmedlemmar/Resurspersoner Bengt Albertsson (mars 2013-augusti 2013) Kerstin Bohlin Erica Erixon Johan Lindström Jerker Olofsson Vesna Olsson Solweig Palm Eva Törnblom (januari 2014) Genomförande, start av projektet År 2013-2015, med start i mars 213

Dokumenttyp Projektplan Sid 9 (11) Delmål Se tidigare beskrivning Projektgruppen kommer initialt att inhämta kunskaper och upprätta en implementeringsplan och kommunikationsplan utifrån planerade insatser och projektmål. Under läsåret 2013/2014 kommer fokus att ligga på utbildningssatsningar för pedagoger och ledning. Tid- och aktivitetsplan - Projektgruppen genomför formaliserade möten, vilka dokumenteras. - Projektplanen planeras för ett år i taget. - Se bilaga gällande tid- och aktivitetsplan. Uppföljning/ Rapportering En utvärdering av projektets status kommer att genomföras i nov/dec 2013, -14, -15. Projektgruppen kommer även att lämna en redovisning av projektgruppens arbete vid fokusavstämningar. Avslut och utvärdering av projektet - Att alla pedagoger och ledning ska vara förtrogna med vad ett entreprenörskap och entreprenöriellt lärande innebär för respektive verksamhetsform, utifrån styrdokumentens intentioner. - Att alla pedagoger och ledning ska ha getts möjlighet till att delta vid minst ett planerat inspirationstillfälle och/eller en utbildningsinsats, genom en kommungemensam satsning. - Att varje förskole- och rektorsområde har en plan för att främja sitt arbete med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, vilken beskriver verksamhetens insatser och genomförande. - Att alla elever kan ge uttryck för att de getts förutsättningar för att skapa, experimentera och lösa problem. - Att alla elever upplever att de fått uppmuntran för sin kreativitet i skolan. - Att alla elever i årskurs 9, har fått möjlighet att lära sig vad företagsamhet och UF är. - Att alla pedagoger i förskolan medverkar till att skapa förutsättningar för att alla barn får skapa, experimentera och lösa problem. - Att pedagogerna i förskolan och grundskolan kommunicerat innebörden av entreprenörskap med vårdnadshavare, gällande vad och hur de arbetar som främjar barnens utveckling. - Att det på Avesta kommuns hemsida, förskola-grundskola finns samlad information om entreprenöriellt lärande i form av en entreprenörsportal. Utvärderingsplan för projektet Området ska utvärderas med stöd av verksamheternas systematiska kvalitetsarbete, samt följas upp med stöd av projektgruppens utvärderingsmall. I huvudsak kommer riktade enkäter att tillämpas för att följa upp och utvärdera projektet.

Dokumenttyp Projektplan Sid 10 (11) Projektledare ansvarar för att redovisa projektgruppens arbete och aktuella inslag till fokusansvarig och till administratören för projekt Avesta 2020, vid anvisade tidpunkter. En planering kommer att ske under år 2015, för avslut och överlämning av projektet. Nyckelantagande för att projektet ska lyckas - Att projektdeltagare kan avsätta tillräckligt med tid för projektet, när projektet så behöver. - Att utbildningsinsatser kan finansieras och motsvara ställda förväntningar. - Att uppdraget planeras utifrån realistiska förutsättningar i mening att skapa tillit, tilltro och engagemang för satsningen. - Att uppdrag och intention med satsningen kommuniceras med berörda parter, så som ledning och personal i våra verksamheter. Samverkan -Koppardalen -UF -Högskolan -Näringsliv Kommunikation, inom projektet Projektgruppen för en löpande dialog med förvaltningarnas representanter vid delredovisningar. Protokoll från möten skall distribueras till samtliga projektmedlemmar och medlemmar i styrgruppen via G-mappen. Alla dokument rörande projektet skall samlas digitalt i G, särskild katalog, KOMMUN/Avesta 2020/0Koppardalen/Entreprenörskap. Projektledare genomför kontinuerliga samtal med fokusansvarig om projektets status och för fram frågor inför övergripande beslut. En Kommunikationsplan är upprättad av projektgruppen, vilken redovisad i G-mappen. Kommunikation, externt Projektetet ska lanseras till pedagoger, barn, elever, vårdnadshavare och näringsliv med stöd av bland annat media och via ett riktat informationsmaterial Visionsdokumentet för förskola-grundskola innehåller skriftliga delar som främjar områdetentreprenöriellt lärande, vilket ska kommuniceras till alla pedagoger i Avesta kommun. Visionsdokumentet finns även att ta del av på hemsidan under Bildningsförvaltningen. Kommunikationsplan Projektet ska kommuniceras utifrån en upprättad kommunikationsplan, vilken tas fram av projektgruppen inför läsårsstarten 2013/2014. En tidsplan/milstolpe för projektet finns i G- mappen, med information om planerade insatser.

Dokumenttyp Projektplan Sid 11 (11) Risk och sårbarhetsanalys En Handlingsplan för arbetsmiljörisker upprättas under gemensamma former i projektgruppen under vårterminen 2013. Handlingsplanen finns i G-mappen, och den kommer att följas upp kontinuerligt.