Vad säger arbetsledarna om sin arbetssituation?

Vad säger arbetsledarna om sin arbetssituation? Några resultat från enkätstudien 2009 jämfört med 2000 - ett underlag för diskussion Jessica Fällhed Meddelandeserien 2009:4

SocialCentrum Region Halland FoU verksamheten på Region Halland syftar till att medverka i forsknings och utvecklingsarbeten i Hallands län. Huvudmän är länets sex kommuner och Landsting Halland. Verksamheten har fått del av regeringens stimulansmedel inom äldreområdet och det statliga stödet har utgått under 1999 2009 1

Innehållsförteckning 1. Förord... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Bakgrund... 4 4. Syfte... 4 5. Avgränsning... 4 6. Tillvägagångssätt... 5 7. Resultat... 5 8. Bakgrundsdata... 6 9. Arbetsuppgifter och funktioner... 11 10. Arbetssituation... 15 11. Problemområden... 21 12. Analys... 23 13. Källförteckning... 27 Bilaga 1... 28 2

1. Förord Detta projekt drivs inom ramen för SocialCentrum på Region Halland och är en uppföljning på en enkätundersökning som genomfördes år 2000, som kom att kallas Hallandsstudien (Karlsson, 2000). Undersökningen, som år 2000 vände sig till arbetsledare och handläggare inom äldre och handikappomsorg har år 2009 reviderats till att endast omfatta arbetsledare inom äldreomsorgen. Enkäterna har distribuerats under februari tom april månad till totalt 114 stycken personer. Kommunerna i Halland har varit tillmötesgående och avsatt tid på ordinarie möten för att ge möjlighet att besvara enkäten. Rapporten skall fungera som en arbetsrapport och syftet är att jämföra årets resultat med tidigare studie år 2000. Hur har arbetsledarnas arbetssituation förändrats och utvecklats på dessa nio år? Resultaten bör vara av intresse för de enskilda förvaltningarna, i deras arbete med en viktig utmaning: det fortsatta arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra ledarskapet inom äldreomsorgen. 2. Sammanfattning I undersökningen kan man se att det inom många områden blivit bättre för arbetsledarna i de halländska kommunerna de senaste åren. Ett exempel på detta är att de flesta av arbetsledarna trivs bra med sina arbetsuppgifter och känner sig nöjda med arbetet som helhet. Ett annat exempel är att det är färre chefer som vill byta arbete idag jämfört med tidigare. Nästan samtliga arbetsledare känner att deras arbete är meningsfullt och att deras arbete har betydelse för många. Att kommunerna har arbetat med vissa förbättringsåtgärder de senaste åren kan man utläsa i svaren, då arbetsledarna har färre underställda jämfört med tidigare. Det har inte heller skett lika många omorganisationer som tidigare, vilket kan vara ett tecken på att organisationen fungerar. Åtta av tio anser däremot att arbetstakten har ökat de senaste åren och då är det främst nya arbetsuppgifter som tillkommit. Detta är ett resultat av att ny teknik ska införas i vården, vilket är en förutsättning för att utvecklingen skall gå framåt. Även det ekonomiska ansvaret har ökat de senaste åren, vilket präglar arbetsledarnas arbete i hög grad. Några utvecklingsområden har utkristalliserats och exempel på detta är att nästan tre fjärdedelar av arbetsledarna känner sig helt eller delvis otillräckliga i sitt arbete. 68 % av arbetsledarna anser dessutom att de har för många arbetsuppgifter och önskar ökat stöd med detta. Administrativa uppgifter är exempel på en sådan arbetsuppgift. Kontakten med vårdtagare, anhöriga och elever fungerar däremot mycket bra och det är ett gott resultat för kommunerna i deras fortsatta arbete inom vården. 3

3. Bakgrund Äldreomsorgen är ett av flera viktiga områden som SocialCentrum arbetar med. FoUverksamheten startade hösten 1999 och har sedan dess belyst arbetsledarrollen inom äldreomsorgen ur olika perspektiv. I dagsläget finns det totalt 15 publicerade rapporter som berör ledarskapet inom socialtjänsten. En av de allra första studierna startades i samband med en enkätundersökning som genomfördes under våren 2000. Undersökningen avsåg samtliga kommuner i Halland och omfattade alla arbetsledare (i första linje och på mellannivå) inom äldre och handikappomsorgen. Undersökningen ingick som en del av det som kom att benämnas Hallandstudien (Ingrid Karlsson, 2000). Enkätens syfte var att samla in grundinformation som också kunde användas inom andra delar av det större ledarskapsprojektet. Totalt besvarades då 91,5 procent av de utlämnade enkäterna. De olika delresultaten i enkätundersökningen kom sedan att användas som underlag för flera av de kommande ledarskapsprojekten. De två första rapporterna från underökningen presenterades 2000 och 2001. Därefter har materialet kommit till användning bland annat i antologin Arbetsledaren i den kommunala äldreomsorgen (Albinsson red. 2002) och i en licentiatavhandling (Karlsson, 2006). Nu har det i stort sett gått ett helt decennium och mycket har hänt inom äldreomsorgen under denna tid. Därför har Socialcentrum nu utarbetat ett projekt som innebär en uppföljning av de resultat som redovisades år 2000, där syftet är att belysa på vilka sätt arbetsledarsituationen inom den halländska äldreomsorgen har utvecklats och förändrats under senare tid. 4. Syfte Arbetsledare som arbetar som första linjechef inom äldreomsorgen i Halland står i fokus för denna undersökning. Avsikten är att göra en jämförande studie med en enkätundersökning som genomfördes år 2000. Syftet är att belysa arbetsledarnas arbetssituation idag, och hur den har förändrats och utvecklats över tid. 5. Avgränsning Studien har endast riktat sig till arbetsledare inom äldreomsorgen i Hallands kommuner; Laholm, Hyltebruk, Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Detta skiljer sig från studien år 2000 då även handläggare inom äldrevården samt handläggare och arbetsledare inom handikappomsorgen var inkluderade. Avgränsningen grundar sig på att arbetsledarnas uppdrag idag skiljer sig från tidigare, och idag innebär en mer renodlad tjänst. Tidigare kunde 4

en arbetsledarroll även innefatta handläggning och ansvar för såväl äldre som handikappomsorg. Arbetsledare hos privata entreprenörer omfattas inte av denna undersökning vare sig nu eller år 2000. 6. Tillvägagångssätt Jag har valt att utgå ifrån samma enkätundersökning som genomfördes år 2000. Vissa frågor, som då var särskilt inriktade mot handläggare eller handikappomsorgen har jag valt att plocka bort. Enkäten består idag av 45 frågor, och dessa har bearbetats statistiskt med hjälp av SPSS. Enkäterna har varit försedda med löpnummer för att säkerställa sekretessen. Enkätundersökningen har genomförts under våren 2009. Enkäterna lämnades ut i samband med ledningsmöten och andra former av gruppmöten. Tid hade avsatts för att respondenterna skulle kunna besvara enkäterna direkt. Inledningsvis fick informanterna viss information kring syftet med studien, samt att undersökningen skulle jämföras med tidigare studie. De fick också möjlighet att ställa frågor under tiden som enkäten fylldes i. För att kunna jämföra resultaten mellan 2000 och 2009 har jag brutit ut äldreomsorgens tal från hela resultatet år 2000, och på detta sätt kunnat säkra tillförlitligheten i min studie. I undersökningen har jag framförallt gjort jämförelser mellan 2000 och 2009 och har därför inte fokuserat på att presentera skillnader och/eller likheter mellan kommunerna i Halland. 7. Resultat I undersökningen har totalt 114 enkäter lämnats ut till arbetsledare inom äldreomsorgen, det vill säga hemtjänst och särskilt boende. Det är 104 stycken som har besvarat enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 91 %. Det är således 10 stycken som inte har besvarat enkäten. De som av någon anledning inte har besvarat enkäten har inte heller närvarat vid de planerade mötena, utan fick den tilldelat till sig via ett ombud. Det förekommer också något enstaka fall där arbetsledare har arbetat alltför kort tid för att kunna besvara frågorna. Jag har valt att presentera arbetsrapporten efter enkätens fyra olika delar, dels för att följa samma disposition som fanns i tidigare undersökning, men också för att de ska bli lättare att följa frågorna och resultaten i enkäterna. Arbetsrapporten är tänkt att fungera som ett diskussionsunderlag på nätverksträffar för arbetsledare i Halland, men också utgöra ett grundmaterial för fortsatta studier och fördjupningar inom något av områdena. Följande delar är enkäten och arbetsrapporten uppdelad i: Bakgrundsdata Dina arbetsuppgifter/funktioner Din arbetssituation Problemområden i verksamheten/ditt arbete 5

8. Bakgrundsdata Hemtjänst eller Boende Vad ansvarar du för inom äldreomsorgen? Totalt har 104 stycken besvarat enkäten, och av dessa arbetar 47 % i hemtjänst och 64 % inom boende. Det är ca 10 % som har ansvar för både hemtjänst och särskilt boende. Heltid eller deltid Arbetar du heltid eller deltid? Det är 88 % av arbetsledarna inom äldreomsorgen som arbetar heltid, år 2000 var det 82 %. Det är alltså fler arbetsledare som arbetar heltid idag jämfört med tidigare. Ålder Vilket år är du född? Medelåldern i länet skiljde år 2000 tio år mellan kommunerna, då Kungsbacka hade en medelålder på 51, jämfört med Varberg som låg på 41 år. 2009 är resultatet betydligt jämnare och skiljer endast fem år, där Falkenberg har lägst genomsnittsålder på 45, medan Kungsbacka fortfarande har högst på 50. Medelåldern totalt sett i hela Halland har ökat ett år sedan 2000 och är idag 48. Medianåldern i Halland är densamma år 2000 som 2009, d.v.s. 48 år. Anställningstid i förvaltningen Vilket år anställdes du i förvaltningen? Det är många arbetsledare som har arbetat länge i samma förvaltning i de olika kommunerna, många har startat inom vården och senare vidareutbildat sig för att arbeta som chef. Det finns alltså arbetsledare som har arbetat i samma förvaltning i både 30 och 40 år. Den som har arbetat längst i Halland har arbetat i 43 år och som chef i 39 år. Det är dock 60 % av arbetsledarna som har anställts på 2000 talet, det vill säga de senaste nio åren. Antalet nyanställda personer, som har arbetat mindre än ett år, har minskat radikalt i kommunerna de senaste åren. Idag är det endast 7 personer (7 %) i Halland som har arbetat kortare tid än ett år i samma förvaltning, jämfört med 2000 då det var 48 personer (23 %). Nuvarande befattning Hur länge har du innehaft din nuvarande befattning? Omorganisationer i kommuner kan påverka hur länge arbetsledarna innehar sin befattning. År 2000 hade nästan en fjärdedel (23 %) av de svarande arbetat kortare än ett år på sin tjänst. År 2009 har detta tal minskat till 14 % och detta kan vara ett tecken på färre 6

omfattande förändringar i kommunerna. Vid en jämförelse i länet var det år 2000 framförallt Varbergs kommun som hade flest nya tjänster, medan det idag är Halmstad som har flest nyanställda. Anledning till detta beror sannolikt på att Halmstad nyligen har genomfört en stor omorganisation, där samtliga arbetsledare inom hemtjänsten fick söka om sina tjänster. Gemensam arbetsplats Är du geografiskt placerad så att du har gemensam arbetsplats med dina kollegor? Undersökningen visar att det är en stor andel arbetsledare som är geografiskt placerade ihop, såväl år 2000 som år 2009. I Halland är det fler arbetsledare inom hemtjänst som sitter ihop med en kollega jämfört med på särskilt boende. Vid en jämförelse mellan kommunerna i Halland är det Laholm som är den kommun som har mest ensamarbete på arbetsledarnivå, och så var fallet även år 2000. Varberg visar också på en liten ökning av ensamarbete, men för övrigt är det vanligare att arbetsledarna är geografiskt placerade ihop. Kontakter med kollegor och chefer Hur ofta träffar du dina kollegor respektive din närmaste chef och/eller förvaltningschefen? Hur ser mötesfrekvensen ut idag jämfört med tidigare? Undersökningen visar att det har blivit vanligare att arbetsledarna träffas i planerade möten varje månad istället för som tidigare varje vecka. Trenden visar också på en minskad informell mötesfrekvens kollegor emellan. Det är vanligare att arbetsledarna träffar sina kollegor varje vecka istället för varje dag som tidigare. Mötesfrekvensen mellan arbetsledare och närmaste chef sker idag till 90 % en gång i månaden. Förr var det betydligt fler arbetsledare som träffade sin chef varje vecka. Här ser vi alltså ett resultat på att mötesfrekvensen har minskat med närmaste chefen från vecko till månadsvis. Även det informella mötet mellan närmaste chef och arbetsledare har minskat avsevärt. Majoriteten av respondenterna träffar endast förvaltningschefen i planerade möten några gånger om året. Detta resultat är oförändrat sedan föregående undersökning. Detsamma gäller de informella möten med förvaltningschefen. Följaktligen ser vi alltså att dessa typer av möten har minskat de senaste åren, och en anledning kan vara att ju fler andra möten som cheferna är involverade i, desto mer måste de prioritera. 7

Antal underställda Hur många direkt underställda har du? (=schemarader) Sedan 2000 har antalet underställda blivit mera koncentrerat till mellan 21 60 jämfört med år 2000. Idag är det endast sammanlagt 14 % som anger att de har färre än 20 eller fler än 61 underställda jämfört med 39 % år 2000. Resultatet visar alltså att det totalt sett skett en minskning vad gäller antalet underställda. Kommunerna har de senaste åren försökt att arbeta efter det personalpolitiska programmet, som ofta innebär en målsättning på max 40 underställda per heltidsanställd chef. Vid en jämförelse mellan kommunerna kan vissa skillnader utläsas. I Hylte har samtliga chefer mellan 21 40 personal. Även i Halmstad och Kungsbacka ligger majoriteten av cheferna på mellan 21 40 personal. Däremot i Falkenberg, Laholm och Varberg har cheferna övervägande mellan 41 60 underställda. Det är i stort sett samma resultat år 2000 över länet, bortsett från att Varberg hade något färre underställda vid den tidpunkten. Vid en jämförelse mellan hemtjänst och boendechefer visar studien att det är något fler boendechefer som har ett högre antal underställda. I tabellen nedan kan man se att det är 37 % i hemtjänsten som har fler än 40 underanställda, medan boendesidan ligger på 53 %. Hur många underställda har respektive arbetsledare i hemtjänst/boende År 2009 >20 21 40 41 60 61 80 Hemtjänst 0 % 63,3% 20,4% 16,3% Boende 1.5% 45,5% 40,9% 12,1% 8

Utbildningsbakgrund Vilken utbildning för arbetsområdet har du? Vid en jämförelse mellan åren är det fler chefer år 2000 som har sin utbildningsbakgrund inom social omsorg. Till social omsorg räknades år 2000 utbildningar såsom social service, social omsorg och föreståndarutbildning inom äldreomsorg. Idag är det tidigare sociala omsorgsprogrammet en variant inom socionomutbildningen, varför jämförelserna kan halta något mellan åren. Vi kan dock slå fast att en väsentlig större andel av arbetsledarna i Halland idag till stor del har en annan utbildningsbakgrund, såsom arbetsvetenskapligt program, beteendevetenskap eller personaladministration etc. Till exempel är det idag lika stor andel som har arbetsvetenskaplig examen (13 %) som andelen sjuksköterskeutbildade. Utbildning År 2000 År 2009 Social Omsorg 62% 47% Sjuksköterskeutbildning 14% 13% Gymnasieutbildning inom vård/omsorg 8% 4% Annan 16% 36% (arbetsvetare 13%, socionomer 9 %, beteendevetare 6%, övriga högskoleutbildningar 8%) Fortbildning Har du någon fortbildning/vidareutbildning som du anser relevant för ditt arbete Fortbildningen har minskat bland cheferna sedan år 2000, då andelen låg på 62 %. Idag är det endast 52 % som har fortbildat sig efter sin utbildning. Vad beror detta på? Satsar kommunerna mindre på fortbildning idag, eller anger respondenterna inte sina internutbildningar? Kanske är det så att arbetsledarna inte känner att de hinner med fortbildning idag p.g.a. att arbetet kräver deras närvaro mer? Vid en jämförelse kommunerna emellan är det Varberg och Kungsbacka som ligger i topp vad gäller fortbildning idag medan Laholm har lägst andel. Ser man bakåt i tiden hade samtliga kommuner ett högt resultat på fortbildning och kompetensutveckling, då med Hylte och Laholm med högst andelar. 60 % av arbetsledarna upplever idag att de har tillräcklig kompetens för sitt arbete. Det är en liten ökning från tidigare år (54 %) 9

Omorganisation Vid hur många tillfällen har du (under de senaste 5 åren) varit berörd av omorganisation i förvaltningen? Vi lever ju i förändringens tid sägs det. Hur ser det då ut år 2009 med omorganisationer? Det är lite drygt en femtedel av arbetsledarna som inte har varit berörda av omorganisationer de senaste fem åren. År 2000 hade alla åtminstone varit med om en omorganisation. Det var alltså fler som hade varit med om omorganisation år 2000 än vad det är idag. År 2009 har alltså 60 % varit med om en omorganisation 0 1 gång, medan år 2000 har 70 % varit med om 2 stycken eller fler omfattande förändringar. Vilken inställning har du i huvudsak till den/de organisationsförändring(ar) som genomförts under de senaste 5 åren och till eventuellt kommande organisationsförändringar på din arbetsplats? De flesta respondenterna är positiva till förändringar. Till kommande omorganisationer svarar de flesta personer att de inte vet vad de tycker om detta, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att de inte vet vad en omorganisation skulle kunna innebära för dem. Inställningen till omorganisationer år 2000 upplevdes också positivt av de flesta. Detta tycker jag kommunerna kan se som ett gott betyg i deras förändringsarbete. 10

9. Arbetsuppgifter och funktioner Nya och gamla arbetsuppgifter I vilken omfattning har nya arbetsuppgifter tillkommit/ respektive gamla arbetsuppgifter ökat i ditt arbete de senaste 5 åren? Åtta av tio anser idag att det är främst de nya arbetsuppgifterna som har ökat de senaste åren. Vid en jämförelse från 2000 var det något färre chefer som tyckte att dessa hade ökat i stor omfattning (77 %). Idag anser fyra av tio (44 %) att de gamla arbetsuppgifterna har ökat mycket, vilket är en minskning från 2000 då 65 % hade denna uppfattning. Nya arbetsuppgifter 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2009 Stor omfattning Lagom Liten Omfattning Gamla arbetsuppgifter 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2009 Stor omfattning Lagom Lite omfattning Förändringen idag ligger i att det är en något större andel chefer som anser att det har blivit fler nya arbetsuppgifter jämfört med tidigare, medan år 2000 var det de gamla arbetsuppgifterna som hade ökat mest. Detta beror säkert på all ny teknik som skall införas i äldreomsorgen. Förr var det kanske vanligare att det lades mycket tid på att modifiera, förbättra och effektivisera de gamla arbetsuppgifterna. Det är viktigt att ha med i beräkningen att i många fall har både nya och gamla arbetsuppgifter ökat, vilket medför att arbetstakten upplevs som hög. 11

Vilka arbetsuppgifter har tillkommit de senaste åren? De flesta arbetsledare anser att det är administrationen som har ökat mest de senaste åren. Exempel på detta är lönerapportering, avvikelsehantering, anställningsbevis, dokumentation och förmedling av information. Det har även blivit ett ökat ansvar för ekonomihantering i kommunen, med ekonomiska prognoser och uppföljningar. Att tekniken är på framfart i kommunerna märks i svaren, då flertalet uppger detta som en ny arbetsuppgift. Arbetsledarna lägger även en hel del tid på kontrolluppgifter, såsom om statistik och underlag till personalavdelningen centralt (staben). Andra uppgifter som nämns är ansvar för servicehus med olika fastighets och säkerhetsfrågor. För övrigt förekommer det idag fler möten av olika slag. Vad är det då för arbetsuppgifter som arbetsledarna inte skulle vilja lägga tid på? Finns det arbetsuppgifter som du gör som du anser att du egentligen inte skulle göra? Det är 68 % av cheferna som anser att de har arbetsuppgifter som inte borde ligga på deras bord, och den andelen har ökat med 10 procentenheter de senaste nio åren. Nedan följer en lista på arbetsuppgifter, som cheferna önskar ökat stöd med. Administrativa uppgifter Rekrytering Ny teknik och datasystem Omorganisation Beställningar Fastighetsfrågor Hälso och sjukvårdsuppgifter Samordningsuppgifter Olika möten Ekonomiska uppföljningar och prognoser Arbetstidsuppgifter/lönehantering, redovisa sjukfrånvaro, pappersarbete, enkäter, listor, PM, avvikelsehantering, fallpärm, dokumentation, kopiering, kontroll och statistikuppgifter, arkivering, förse staben med olika uppgifter Semesterplanering samt akutrekrytering Phoniro, d.v.s. mobiltelefoner som kan öppna vårdtagares hem stället för nycklar. Registrering i nya datasystem Extra uppgifter som tillkommer i samband med omorganisationer Beställning av diverse varor, till såväl fastighet som personal Larm, säkerhetsfrågor Dokumentation, beställningar, utbildningar Ökad informationsspridning Möten med olika aktörer Resursfördelning, schemaläggning, och ekonomiska rapporter för att upprätthålla budgeten. 12

Har arbetstakten samt omfattningen av arbetsuppgifterna ökat de sista åren? Har det skett en förändring i arbetet när det gäller arbetstakten om du jämför hur det var för 5 år sedan och nu? Hur har andelen oplanerade (akuta)/ respektive planerade arbetsuppgifter förändrats de senaste 5 åren jämfört med idag? Enkätundersökningen visar ett något bättre resultat vad gäller arbetstakten år 2009 jämfört med 2000. Åtta av tio (82 %) anser att arbetstakten har ökat de senaste åren, men det var ännu fler år 2000, då nio av tio (91 %) hade denna åsikt. Även omfattningen av planerade respektive oplanerade arbetsuppgifter har minskat något de senaste åren. I tabellen nedan kan ett medelvärde i Halland utläsas. Ju högre tal i diagrammet, desto högre är arbetstakten eller omfattningen av arbetsuppgifterna. Det är viktigt att ha med i beräkningen vilken arbetstakt man utgår ifrån. En annan faktor som är viktig att beakta är i vilken grad som arbetsledarna delegerar arbetsuppgifter i sin tur. Vad lägger cheferna sin tid på? Beräkna hur mycket tid du använder till de olika uppgifterna. Fördela 100 % av din arbetstid. Planering av omsorgsinsatser Det läggs inte så mycket tid på planering av praktiska omsorgsinsatser. Undersökningen visar att 87 % av cheferna lägger mellan 0 10 % av sin tid på denna uppgift. Detta är en uppgift som vanligen är delegerad till personalen, och i vissa kommuner förekommer så kallade planerare eller gruppledare som utför detta. Detta är en uppgift som cheferna ägnade mer tid åt år 2000, då det varierade mellan 0 20 % 13

Samordning av olika aktörers uppgifter Studien visar att det är fler arbetsledare idag lägger mer tid på att samordna andra aktörers arbete. Idag är det två tredjedelar (67 %) som lägger 10 % av sin tid på detta medan år 2000 var det hälften (50%) Exempel på detta kan vara uppgifter inom hälso och sjukvården, som att boka in personal på delegering. Det kan även röra sig om att delta i olika arbetsgrupper, där först uppgifter från personalgrupper skall inhämtas för att sedan sammanställas centralt. Förmedling av information Dagens informationssamhälle ställer krav på att arbetsledarna ska vara uppdaterade inom många olika områden. Hur ser ekonomin ut i samhället? Hur prioriterar politikerna? Vad anser allmänheten om äldreomsorgen? Nära hälften av cheferna lägger en femtedel (20 %) av sin arbetstid på att förmedla information. År 2000 la hälften av cheferna 10 % på informationsspridning, vilket tyder på att det har ökat idag. Personalledning/handledning Handledning och arbetsledning lägger arbetsledarna mellan 10 30 % år 2009, vilket är ett resultat som är oförändrat sedan år 2000. Kontroll av ekonomi År 2000 var det 14 % som svarade att de inte lägger någon tid alls på kontroll av ekonomi, idag är den andelen endast 3 %. Majoriteten av respondenterna lägger 10 % av sin tid på ekonomihantering vid de båda tillfällena, men däremot är fler arbetsledare idag som lägger både 20 och 30 % av sin tid på detta. Kontroll av vårdpersonalens arbete Undersökningen visar att arbetsledarna får lägga mer tid på att kontrollera sin personal idag jämfört med år 2000. Exempel på detta kan vara avvikelsehantering, dokumentation och statistik. Ca 50 % av cheferna lägger 10 % av sin tid på detta både 2000 som 2009, men däremot var det fler chefer år 2000 som inte la någon tid på detta alls. Administration Många av cheferna lägger 10 20 % av sin arbetstid på administration, och det är ett resultat som överensstämmer i båda undersökningarna. Däremot är det fler som idag lägger 30 % av sin arbetstid på detta. 14

10. Arbetssituation Hur trivs cheferna i sitt yrke? Vad är det bästa med att arbeta som chef i kommunen? Trivs du med de arbetsuppgifterna du har? Har du känt olust att gå till ditt arbete? Hur nöjd med ditt arbete är du i det stora hela? De flesta av cheferna trivs bra med sina arbetsuppgifter i kommunen, och känner sig nöjda med arbetet som helhet. Det är inte heller många arbetsledare som känner olust att gå till arbetet idag. I tabellen kan man utläsa tre medelvärden som visar att resultatet ser bättre ut 2009 jämfört med 2000. Ju högre värde i diagrammet, desto bättre resultat, utom när det handlar om olust som naturligtvis ska ha en lägre andel instämmanden för att det ska uppfattas som positivt. 15

Byta arbete Om jag har möjlighet skulle jag byta arbete Studien visar att det är färre chefer som vill byta arbete idag jämfört med tidigare. Idag är det 39 % som instämmer helt eller delvis i denna fråga jämfört med 2000 då andelen låg på 46 %. (Se tabellen nedan). 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2000 2009 Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Det bästa med att vara chef Vad är det bästa med ditt arbete? Skriv endast nyckelord Varför söker personer en chefsposition? Vad är det bästa med att vara chef i kommunen? Många av cheferna anser att det är ett arbete som ger frihet under ansvar. De tycker om att arbeta med människor och möten med personal, kollegor, brukare och anhöriga gör arbetet intressant. Arbetet är varierande och de tycker det känns meningsfullt att få göra något betydelsefullt för någon annan, samt att kunna få vara med att påverka äldrevården i positiv riktning. Andra faktorer som gör arbetet stimulerande som chef är möjligheten till utveckling, kunna arbeta strategiskt och övergripande. Cheferna tycker även om att få leda och planera sin verksamhet, och kunna få arbeta tillsammans med en grupp och se hur den utvecklas med positiva resultat. Tillit och respekt Jag har stor tillit till personalen kompetens Jag delegerar arbetsuppgifter i stor utsträckning Personalen är mycket självständig Jag känner mig respekterad av mina medarbetare Det finns en stor tillit från ledningen vad gäller arbetsledarnas kompetens, och så var även fallet år 2000. Detsamma gäller tillit till personalens kompetens både år 2000 och 2009. Ett exempel på detta är att arbetsledarna delegerar till sin personal i ganska stor utsträckning (88 %). Dock visar undersökningen att delegeringen har minskat något från år 2000, då 16

denna andel låg på 94 %. Även personalen upplevdes lite mer självständiga år 2000 (94 %) jämfört med 2009 (85 %). Detta tror jag beror på att personalens arbetsuppgifter blivit svårare idag. Det är allt fler äldre som har komplexa sjukdomsbilder. Dessutom är det mycket ny teknik som införs i vården, som personalen förväntas klara av. Detta medför att personalen söker mer stöd hos sin arbetsledare. Studien visar att arbetsledarna känner sig respekterade av sina medarbetare, och det är ju ett gott tecken med tanke på allt värdegrundsarbete som pågår i kommunerna. Handlingsutrymme Hur anser du att ditt handlingsutrymme är? Lite drygt en fjärdedel (26 %) av cheferna upplever idag att de har ett litet handlingsutrymme. År 2000 kände ca 21 % av cheferna detta. Det är alltså fler chefer som idag känner att de inte kan påverka sin arbetssituation i stort. Övertid/Mertid Hur ofta arbetar du övertid? I diagrammet nedan kan man se att arbetsledarna arbetade mer övertid för nio år sedan jämfört med idag. År 2000 arbetade 24 % över varje dag och 49 % varje vecka, idag är det 20 % som arbetar över varje dag och 45 % över varje vecka. 50 40 30 20 10 0 2000 2009 Nästan dagligen Varje vecka Varje månad Några gånger/år Mer sällan Otillräcklighet Jag känner mig ofta otillräcklig i mitt arbete Tre fjärdedelar (73 %) av cheferna känner sig helt eller delvis otillräckliga i sitt arbete. Det är en hög andel och den var i stort sett lika hög år 2000 (76 %). Beror detta på att de själva har väldigt höga krav på sig, eller att omgivningen förväntar sig orimliga krav? Det går i alla fall att konstatera att det inte hänt så mycket de senaste åren inom detta område. Detta kanske är något som kommunerna borde hjälpa sina arbetsledare med? I diagrammet nedan ser vi att arbetsledare som har en stor ansvarskänsla också känner en större känsla av otillräcklighet. Detta gäller i samma utsträckning 2009 som 2000. Däremot 17

är det en lägre andel som känner sig otillräckliga 2009 bland de svarande som anser att ansvaret för arbetsledarna är lagom. Studien visar också att kopplingen mellan sjukskrivna och känsla av otillräcklighet går hand i hand. Även om sjukskrivningstalen har minskat något sedan 2000, så är det idag 83 % av de sjukskrivna som känner sig helt eller delvis otillräckliga i sitt arbete. År 2000 var det 89 % som instämde i detta påstående. I mitt arbete finns tid för reflektion Långsiktig planering får oftast stå tillbaka Jag blir ofta avbruten av personalen En viktig aspekt för att kunna förändra sitt sätt att arbeta är att det behövs tid till reflektion. Det är över hälften (55 %) av cheferna idag som anger att det inte finns tid för reflektion i deras arbete, och 74 % av cheferna anser att den långsiktiga planeringen helt eller delvis får stå tillbaka. Även om resultatet visar sig något bättre jämfört med 2000 är det höga andelar. En anledning kan vara att arbetsledarna ofta blir avbrutna i sitt arbete av sin personal. Det är nämligen 81 % som instämmer i denna fråga. Detta har ökat något sedan 2000 (73 %). 18

Stöd från chefen och kollegor Jag behöver mer stöd från min chef Jag har stöd i arbetet av mina kollegor Arbetsledarna i kommunerna arbetar i en utsatt situation, då det ställs krav både från ledning, personal, brukare och anhöriga. Därför är det av stor vikt att det finns stöd från närmaste ledning. Det är idag nästan hälften av cheferna som behöver mer stöd av sin närmaste chef. Det är en relativt hög andel, men i jämförelse med år 2000 så har resultatet minskat med 15 procentenheter. Detta är kanske ett resultat av att arbetsledarna blivit mer trygga i sin arbetsroll. Det är fler chefer som sitter tillsammans med sina kollegor idag jämfört med tidigare, och det är 92 % som säger att de har stöd från sina kollegor, helt eller delvis. Arbetssituationen Hur tycker du att ditt arbete är för det mesta när det gäller, arbetsmängd, arbetsuppgifter och ansvar? Hur arbetssituationen ser ut, beror på många olika faktorer. Mängden arbetsuppgifter och vilket ansvar arbetsledaren känner kan ha stor betydelse. Även arbetsuppgiftens karaktär är viktigt att beakta. År 2009 känner sex av tio av arbetsledarna att arbetsmängden är för stor. Det är en relativ hög andel, men i jämförelse med år 2000 visar resultatet på en viss förbättring, då resultatet låg på 77 %. Idag anser sex av tio att de har för många olika arbetsuppgifter och det skiljer inte mer än några procent i jämförelse med 2000, då den andelen låg på 64 %. Däremot upplever arbetsledarna att ansvaret har ökat något jämfört med tidigare. Idag tycker drygt en fjärdedel (28 %) av arbetsledarna att de har för stort ansvar, och 71 % tyckte det är lagom. År 2000 ansåg ca en femtedel (21%) av cheferna att ansvaret var för stort och 77 % tyckte det var lagom. Arbetets karaktär Hur psykiskt påfrestande upplever du ditt arbete? Det är idag sex av tio som tycker att arbetet är psykiskt påfrestande, det var dock ännu fler som hade denna åsikt år 2000, då andelen låg på 75 %. Resultaten är höga i båda fallen, kanske kan det vara så att arbetsledarna har mer yrkesvana idag samt arbetar mer i team vid svåra situationer. 19

Meningsfullhet Hur meningsfullt upplever du ditt arbete? Nästan samtliga arbetsledare (98 %) känner att deras arbete är meningsfullt och att deras arbete har stor betydelse för många. Det är höga resultat både år 2000 och 2009. Det är 98 % av cheferna som känner att de gör ett gott arbete och det är en ökning mot 2000 då resultatet låg på 93 % Uttröttad Har det under den senaste månaden hänt att du på grund av ditt arbete känt dig uttröttad efter en arbetsdag? År 2009 är det nästan 6 av 10 av arbetsledarna (58 %) som känner sig uttröttade hälften eller mer än hälften eller alla dagar. År 2000 var denna andel 50 %. 2000 2009 Nej, eller enstaka dagar 50,5 % 42,4 % Hälften av dagar, mer än hälften eller alla dagar 49,5 % 57,6 % Har svårt att koppla av efter en arbetsdag? Resultatet visar däremot att arbetsledarna har lättare för att koppla av arbetet idag jämfört med 2000. Svårt att koppla av 2000 2009 Nej, eller enstaka dagar 66 % 73,8 % Hälften av dagarna, mer än hälften, eller alla dagar 34 % 26,2 % Sjukskriven p.g.a. sitt arbete Har du under senaste året varit sjukskriven på grund av ditt arbete? Det är 12 % av arbetsledarna som har varit sjukskrivna p.g.a. sitt arbete, det senaste året och det är en liten minskning sedan år 2000 då andelen var 14 % 20

11. Problemområden I följande avsnitt har jag valt att beskriva vilka delar som arbetsledarna uppfattar som problemområden, samt om de önskar ökat stöd med något. 2000 2009 Rekrytering (59 %) Ekonomihantering (57 %) Personalledning (40 %) Implementering av politiska beslut (40 %) Implementering av politiska beslut (32 %) Ekonomihantering (32 %) Samverkan landsting (30 %) Samverkan landsting (27 %) Personalledning (23 %) Kommunikation med förvaltningsledningen (25 %) Rekrytering (22 %) De problemområden som pekas ut idag har förändrats sedan år 2000. Framförallt är det ekonomihanteringen som uppfattas som ett större problem och sex av tio arbetsledare önskar idag också ett ökat stöd vad avser detta (59%). Rekryteringen, som var ett stort problem för nio år sedan uppfattas inte längre som så problematiskt. Samtidigt önskar ändå drygt var femte ett ökat stöd vad avser detta (22 %). Implementering av politiska beslut har minskat en aning, men uppfattas fortfarande som ett av de svårare områdena. Nästan en fjärdedel (24 %) önskar idag ett ökat stöd i detta avseende. Personalledning har blivit mindre problematiskt, samtidigt som andelen som pekar ut samverkan med landstinget är ungefär densamma idag som för nio år sedan. Bland de områden som inte uppfattades som så problematiska vare sig 2000 eller 2009 märks bland andra; samverkan med kommunal sjukvård, kontakt med anhöriga, elever och vårdtagare/brukare. En intressant iakttagelse är att var fjärde arbetsledare (25 %) år 2000 pekade ut kommunikationen med förvaltningsledningen som ett problemområde. Denna andel är idag 14 %. Däremot är det fler (10 %) 2009 som anser att samverkan med den egna kommunala hälso och sjukvården är ett problem jämfört med år 2000 (3 %). 21

Handledning Får du någon specifik handledning i ditt arbete? Handledning är ett annat sätt att stötta arbetsledarna i deras arbete. År 2000 fick 26 % av cheferna i Halland handledning och idag ligger den andelen på 28 %. I början av 2000 talet ville 43 % av cheferna ha detta stöd, och idag är det endast 29 %. Är detta ett tecken på att cheferna blivit mer trygga i sin roll? Eller är det en prioriteringsfråga? Eller har de hitta stöd på annat sätt? År 2000 var det Falkenberg och Laholm som hade satsat lite extra på handledning, idag ligger fortfarande Laholm främst, men även Halmstad har gjort en extra satsning på detta stöd. Studien visar att det är idag främst Hylte och Kungsbacka som önskar mer handledningsstöd. Källa till information och kunskap Rangordna de 3 viktigaste källorna för information och kunskap inom ditt område? Undersökningen visar att de tre viktigaste källorna till information och kunskap hämtar arbetsledarna främst från förvaltningen. Utöver detta utgör kollegorna och litteratur en viktig informations och kunskapskanal för cheferna i Halland. 22

12. Analys. Del 1: Bakgrundsdata I kapitlet Bakgrundsdata kan man urskilja vissa förändringar mellan 2000 och 2009 som visar på förbättringar för arbetsledarna i Halland. Ett exempel på detta är att det är färre nyanställda idag jämfört med tidigare. Det är dessutom inte lika många arbetsledare som vill byta arbete idag jämfört med år 2000. Detta tycker jag är tydliga tecken på att arbetsledarna trivs bra på sina tjänster i kommunerna. Studien visar också att det är färre omorganisationer idag, vilket jag ser som ett gott kännetecken på att arbetet fungerar bra i kommunerna. I båda undersökningarna har de svarande ställt sig positiva till de organisationsförändringar som har varit och detta tycker jag ger positiva signaler till kommunerna i deras förändringsarbete. Att kommunerna har arbetat med vissa förbättringsåtgärder de senaste åren ser man bland annat på att antalet underställda har minskat. I studien ser man att mötesfrekvensen idag har minskat med närmaste chef och kollegor. En anledning till detta tror jag beror på att det idag är många andra möten som arbetsledarna måste delta i och att det därför blir en fråga om prioritering. Det kan också symbolisera att arbetsledarna idag är mer trygga i sin arbetsroll och inte behöver träffa sin chef eller kollegor i samma utsträckning som tidigare. I studien kan man också utläsa att många arbetsledare idag är geografiskt placerade nära varandra, vilket kan medföra att de inte behöver söka stöd i samma utsträckning som tidigare. Det har skett en förändring vad gäller arbetsledarnas utbildningsbakgrund. Tidigare var social och omsorg den vanligaste utbildningen bland cheferna. Den är fortfarande vanlig idag, men vi ser en ökning av andra utbildningar såsom arbetsvetenskapligt program, beteendevetenskap eller personaladministration. En anledning till detta tror jag är att arbetsledarna idag inte arbetar med handläggning som de gjorde tidigare, utan att de istället har personaladministrativa uppgifter. En intressant iakttagelse som jag tycker är lite förvånande är att fortbildningen har minskat bland arbetsledarna de senaste åren. Beror detta på att de inte uppger sina interna utbildningar, eller är det något som de prioriterar bort för att hinna med sitt arbete? En anledning tror jag kan vara att de har blivit mer trygga i sin yrkesroll och att de dessutom känner att de har tillräcklig kompetens för att klara sitt arbete. Del 2: Dina arbetsuppgifter/funktioner Kommunerna har de senaste åren arbetat med förbättringar som exempelvis ny teknik, och det ser man också i svaren, då arbetsledarna främst tycker att det är nya arbetsuppgifter som har ökat mest de senaste åren. Avsikten med ny teknik är god, men för att det sedan 23

skall fungera optimalt anser jag att det är viktigt att satsa på utbildningar på alla nivåer. Det behövs fortfarande utbildning för all vård och omsorgspersonal, så att de kan ta till sig den nya tekniken, så att den inte blir ett hinder eller extrajobb för dem. När tekniken väl fungerar blir det också ett bra instrument för arbetsledarna, som i sin tur kan underlätta i deras arbete. Exempel på detta kan vara att arbetspass kan bokas direkt av personal i datorn, i stället för som idag faxa pass till en annan enhet som ska utföra dessa arbetsuppgifter. Även tjänstgöringsrapporter bör skötas via datorer istället för manuellt, som är vanligt förekommande på många arbetsplatser idag. Åtta av tio anser att arbetstakten har ökat de senaste åren, det är ett högt tal, men andelen var ännu högre år 2000 (91 %). Även omfattningen av planerade respektive oplanerade arbetsuppgifter har minskat något de senaste åren. Här vill jag dock poängtera att det är viktigt att ha med i beräkningen vilken arbetstakt som man utgår ifrån. Dessutom bör man ta hänsyn till att om både gamla och nya arbetsuppgifterna har ökat, uppfattas arbetstakten som hög. De flesta arbetsledare upplever att administrationen har ökat de senaste åren och det kan man också utläsa i svaren då cheferna idag tycker att de i större uträckning får samordna andra aktörers arbete. En anledning till detta tror jag kan vara att administrativa tjänster har försvunnit i vissa kommuner och att dessa arbetsuppgifter istället har lagts ut på cheferna. Förmedling av information har ökat de senaste åren anser respondenterna, och något som jag tror kan vara problematiskt för cheferna är att många av deras anställda inte har tillgång till datorer, eller kanske inte ens kan hantera en dator. Detta innebär ett extra arbete för arbetsledarna, då de istället får agera informatörer. Del 3: Din arbetssituation En positiv aspekt som går att utläsa i svaren är att de flesta arbetsledare trivs bra med sitt arbete och sin arbetssituation. Det är också färre som känner olust och vill byta arbete idag jämfört med år 2000. En annan synvinkel som framgår i svaren är att det finns en stor tillit till personalens kompetens och att arbetsledarna känner sig respekterade av sina medarbetare. Detta tycker jag tyder på positiva signaler till kommunerna i deras arbete med en god värdegrund. Ytterligare svar som stärker dessa påståenden är att nästan samtliga arbetsledare känner att deras arbete är meningsfullt och att de gör ett gott arbete. Ett område som jag däremot tycker är viktigt för kommunerna att satsa på är arbetsledarnas känsla av otillräcklighet. Det är ett område som inte har hänt så mycket på de senaste åren och i förlängningen kan leda till sjukskrivningar. En viktig faktor som jag anser kommunerna måste arbeta med är att förmedla rätt förväntningar både mot sin egen organisation men även mot omgivningen. Jag anser att det är betydelsefullt för arbetsledarna om kommunerna blir bättre på att ange vilka ramar som gäller, så bilden blir tydligare vad omgivningen kan förvänta sig och kräva av kommunen. Detta underlättar också arbetet för arbetsledarna, så att de kan tillgodose omgivningens önskan om en god vård och omsorg. 24

Jag tror också att det är viktigt att som arbetsledare ha rätt förväntningar på sig själv, och förmedla detta till sina anställda och andra samarbetspartners. En chef har ju ofta väldigt många olika arbetsuppgifter och jag tror det är viktigt att kunna förhålla sig till dessa olika uppgifter. Olika uppgifter kräver ju olika grad av detaljstyrning. Jag tror att det är av stor betydelse att arbetsledarna lär sig att prioritera och arbeta med en tydlig delegering till personalen. Ett annat sätt som kan göra arbetet tryggare är att skapa tydliga rutiner, vilket jag tror kommunerna har satsat mycket på de senaste åren. Exempel på detta är lönekriterier vid lönesättning, mallar för medarbetarsamtal samt mål för verksamheten Del 4: Problemområden i verksamheten/ditt arbete Det är främst ekonomihanteringen som arbetsledarna uppfattar som problematisk år 2009, och detta tror jag beror på att det idag än betydligt snävare budget jämfört med tidigare år. Ett citat som jag tycker illustrerar denna förändring bra är hämtat från Ingela Thylefors bok Ledarskap i vård, omsorg och utbildning (Natur och kultur, 1991,s. 15). Citatet följer här: Välfärdssamhället utmärks av att det finns organisationer som tar hand om sina medborgare från födelsen till döden. Ex, vård och omsorg, skola, socialtjänsten etc. Under välfärdens framväxt efter andra världskriget expanderade de olika verksamheterna på ett relativt oproblematisk sätt; svårigheter åtgärdades med ökade resurser. Det senaste decenniets ekonomiska och politiska vindar har tvingat fram en kritisk granskning av den offentliga sektorn. När det gäller mänsklig välfärd är behoven obegränsade. Här ser man också svårigheten som arbetsledarna ställs inför, att tillgodose vårdtagarnas önskemål och behov som ibland kan uppfattas som oändliga, men samtidigt hålla budgeten när ekonomin inte tillåter alltför mycket utsvävningar. Något som däremot upplevs som betydligt enklare idag är rekrytering av vårdpersonalen. Vad beror detta på? Är det fler som söker sig till vården? Har statusen ökat, har yrket blivit mer attraktivt? Jag tror definitiv att yrket är på framfart, då det satsas mycket på utbildning och ny teknik. En annan anledning tror jag kan vara att kommunerna har infört årsarbetstid, med rätt till heltid, vilket medför att det inte behövs lika mycket vikarier som tidigare. Ytterligare en faktor som kan påverka rekryteringen är att det senaste året har varit lågkonjunktur i Sverige, vilket gör att fler söker arbete idag jämfört med tidigare. Ett annat område som inte uppfattas som problematiskt vare sig 2000 eller 2009 är samverkan med kommunal sjukvård och kontakten med anhöriga, elever och vårdtagare. Detta tycker jag är ett gott kvitto på att organisationer fungerar bra, vilket är viktigt inte minst med tanke på att privata entreprenörer träder in på marknaden vilket ställer ännu högre krav på att kommunerna ska fungera, och att kommunerna också bli det självklara alternativet för vårdtagarna att välja. 25

Tjugotvå aspekter på arbetssituationen Avslutningsvis vill jag visa i en överskådlig tabell vilka positiva respektive negativa tendenser som jag har funnit i arbetsledarnas svar vid de båda undersökningstillfällena 2009 och 2000. Vid en jämförelse av arbetsledarnas svar 2009 med svaren år 2000 när det gäller deras arbetssituation så handlar det oftast om rätt så små skillnader i procenttalen. Det intressanta är dock att vid en sammanvägning tycks flera aspekter peka i en positiv riktning. I tabellen nedan redovisas 22 olika aspekter på arbetssituationen. I sjutton av fallen är svaren mer positiva 2009 jämfört med 2000. Det är bara andelarna som känner sig uttröttade hälften eller mer än hälften av arbetsdagarna, anser att personalen är mycket självständig, att ansvaret är för stort, att fler arbetsuppgifter har tillkommit och att handlingsutrymmet i arbetet är litet som skiljer sig på ett något mer negativt sätt 2009 jämfört med 2000. Fråga: 2009 2000 Trivsel + - Känsla av olust + - Nöjd med ditt arbete + - Byta arbete + - Koppla av från arbetet + - Oplanerad över /mertid + - Känsla av otillräcklighet + - Sjukskrivning + - Tid för reflektion + - Mer stöd från närmaste chef + - Arbetsmängden för stor + - Psykiskt påfrestande + - Arbetstakten har ökat + - Gamla arbetsuppgifter har ökat + - Planerade uppgifter har ökat + - Oplanerade uppgifter har ökat + - Jag gör ett gott arbete + - Uttröttade - + Personalens självständighet - + Litet handlingsutrymme i arbetet - + För stort ansvar - + Fler nya arbetsuppgifter - + 26

13. Källförteckning Karlsson, I.(2000) Att leda äldre och Handikappomsorg 2000, En enkätstudie av arbetsledare och handläggare i Halland: Hallands FoU enhet för äldre och handikappomsorg, Region Halland Thylefors, I.(1991) Ledarskap i vård, omsorg och utbildning: Natur och kultur 27

Bilaga 1 Nedan följer svarsfrekvenser för 2009 respektive 2000. Det första procenttalet är för 2009, sedan följer 2000 efter snedstrecket (2009/2000). Del 1. Bakgrundsdata 1. Vilket år är du född? 2. Vilken titel har din befattning?... 3. Vilket år anställdes du i förvaltningen? 4. Hur länge har du innehaft din nuvarande befattning? Mindre än 1 år 14/23 Om mer än 1 år, ange antal år 86/77 5. Hur länge har du sammantaget arbetat som arbetsledare inom yrket? Mindre än 1 år 5/23 Om mer än 1 år, ange antal år 95/76 6. Arbetar du? Heltid 88/82 Deltid 13/19 7. Är du geografiskt placerad så att du har gemensam arbetsplats med dina kollegor? Nej 28/32 Ja 72/69 8. Vad ansvarar du för inom äldreomsorgen? Kryssa för ett eller båda alternativen. Hemtjänst 47/- Äldreboende 64/- Både hemtjänst och boende 11 9. Vilken utbildning för arbetsområdet har du? Social Omsorg 48/62 Sjuksköterskeutbildning 13/14 Gymnasieutbildning inom vård/omsorg 18/8 Annan högskoleutbildning 48/16 10. Hur många direkt underställda har du? (schemarader) 0/1 <10 1/15 11-20 55/31 21-40 32/30 41-60 13/1 61-80 0/10 >80 28

11. Har du någon fortbildning/vidareutbildning som du anser relevant för ditt arbete? Nej 48/38 Ja 52/62 12. Vid hur många tillfällen har du (under den 5 senaste åren) varit berörd av omorganisation i förvaltningen? 22/0 Ingen 37/21 1 gång 14/36 2 7/30 3 11/8 4 8/4 >4 gånger 13. Vid hur många tillfällen har du (under de senaste 5 åren) beroende på omorganisation i förvaltningen bytt område/tjänst eller fått utökat/förändrat område? 37/0 Ingen 32/34 1 gång 12/32 2 7/22 3 5/ 6 4 8/7 >4 gånger 14. Har du utöver detta, oberoende av omorganisation bytt område/tjänst under de senaste 5 åren Nej 61/59 Ja 39/42 15. Vilken inställning har du i huvudsak till den/de organisationsförändring(ar) som genomförts under de senaste 5 åren och till eventuellt kommande organisationsförändringar på din arbetsplats? Genomförda förändringar Positiv 62/49 Negativ 3/19 Varken eller 20/20 Vet ej 14/12 Ev. kommande förändringar Positiv 33/45 Negativ 3/5 Varken eller 26/12 Vet ej 38/38 29

Del 2. Dina arbetsuppgifter/funktioner 16. Hur har ditt arbete förändrats de senaste 5 åren? Ökat i Minskat i Som Utför ej omfattning omfattning tidigare detta Planering av praktiska omsorgsinsatser 37/47 12/14 35/26 17/13 Samordning av olika aktörers uppgifter 69/66 2/4 29/26 0/5 Förmedling av information 84/75 0/4 17/21 0/0 Personalledning/-handledning 64/63 7/9 29/15 0/13 Kontroll av ekonomi 74/57 1/5 25/27 0/11 Kontroll av vårdpersonalens arbete 56/23 10/18 34/0 0/18 Administration på organisationsnivå* 76/71 3/4 20/16 1/8 *kan vara t ex. rapporter, äskande, årsredovisningar, verksamhetsberättelser, budgetarbete etc. 17. Vilka av följande arbetsuppgifter: Skulle du vilja Skulle du vilja Utför ej ägna mer tid ägna mindre tid detta Planering av praktiska omsorgsinsatser 39/61 31/20 30/20 Samordning av olika aktörers uppgifter 32/67 66/26 2/7 Förmedling av information 47/59 53/39 0/3 Personalledning/-handledning 95/80 4/5 1/15 Kontroll av ekonomi 54/54 47/31 0/15 Kontroll av vårdpersonalens arbete 60/39 39/33 1/29 Administration på organisationsnivå* 19/34 80/53 1/13 *kan vara t ex. rapporter, äskande, årsredovisningar, verksamhetsberättelser, budgetarbete etc. 30