DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken



Relevanta dokument
Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Giltighetstid: längst t om

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Kärlkirurgisk utredning och behandling

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind

FOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

Bedömning av sår Checklista öppenvård

Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

DIABETISKA FOTSÅR Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Spondylit. Bertil Christensson Lund

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 2. Sårinfektioner. Sid. Innehållsförteckning

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam

Hud- & Mjukdelsinfektioner

Diabetesfotdag Utan foton

Bensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer

Riktlinje Fotsjukvård

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Definition av bensår Sår nedanför knät som inte läker på 6 veckor. I detta begrepp innefattas också fotsår som inte läkt inom samma tid.

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Diabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset

Nekrotiserande fasciit

Hud- & Mjukdelsinfektioner

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA

MEQ-fråga Sida 1 (av 5)

Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling


Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel Maj 2015

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner hos äldre

PM URINVÄGSINFEKTIONER

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

PM URINVÄGSINFEKTIONER

ARBETSMATERIAL Test-Mini-HTA-protokoll version för VGR och Sahlgrenska akademin

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Ödembehandling. Siv Carlsson sjuksköterska 2017

Vårdsamverkan FyrBoDal. Diabetesfotsår. Innehållsförteckning

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje.

Öroninflammation Svante Hugosson

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING.

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Fina fötter. - förebyggande fotvård

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

Sex år med diabetesprocessen på SÄS

VRI Vårdrelaterade infektioner

Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård

Del 4 kirurgi. Totalt 9 sidor. Maxpoäng: 17p

Händelseanalys Patient med diabetes och fotsår som leder till amputation av tå

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Välkomna till en presentation av RiksSår!

antibiotikabruk i praktiken

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

Del 6_10 sidor_17 poäng

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Ortopediska infektioner

Överdiagnostik av penicillinallergi

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

95 % av alla trycksår går att förebygga om man vet hur och varför de uppstår.

Transkript:

DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder till sjukhusvård 40 60% av alla icke traumatiska amputationer på nedre extremiteterna 800 förstagångsamputationer ovan fotled /år i Sverige på diabetespatienter > 40år >80 % av amputationer föregås av ett fotsår

Amputationer Halland 2008 2011 > 40år ovan fotled: 325/100 000 diabetiker riket 263/100 000 Halland nr 3 från botten! (senast siffran 352/100 000 i Halland) 2006 2008 > 60år: 315/100 000 diabetiker riket 378/100 000 Halland nr 4 från toppen!

Patogenes Försämrad cirkulation makro och mikroangiopati Neuropati sensorisk, motorisk, autonom Ödem Försämrat infektionsförsvar Våld mot foten utlösande faktor i 4 av 5 fall (skor i ca 50%)

Fotkomplikationer vid diabetes Sår Infektioner (vanligen sekundärt till sår) Destruktion av djupa vävnadsstrukturer Deformiteter

Profylax God metabol kontroll (socker, blodfetter, blodtryck..) Rökförbud Fotvård egenkontroll, utbildning fotvårdsterapi bra skor (ute+inne) Läkarkontroll minst 1 gång/år Inspektion (tryck, deformationer, sår.) undersökning avseende neuropati undersökning avseende perifer kärlsjd (palpera pulsar, dopplertryck..)

God profylax och multidisciplinärt omhändertagande vid sår halvering av antalet amputationer ovan fotnivå

Utredning/behandling vid fotsår Förbättrad cirkulation Förbättra cirkulationen Tryckavlastning Rökstopp Intensifierad metabol kontroll Behandla ev infektion Såromläggning God nutrition Ödembehandling Smärtbehandling

Cirkulationsutredning Hög observans inom primärvården palpera pulsar, dopplertryckmätning, kapillär återfyllnad, hudens utseende Alltid bedömma vid förekomst av sår Liberal och tidig remiss för tåtrycksmätning och kärlkirurgkonsult Kärlkirurg: tidig aktiv utredning och intervention Ingen skillnad avseende operationsresultat jmf med icke diabetiker

Tryckavlastning profylax mot sår Bra skor även inneskor Ortopediska specialskor främst vid deformationer Strumpor utan (hårda) sömmar Hälskydd, bra madrass vid långvarigt sängläge tex sjukhusvård Behandla förhårdnader fila, skära bort (med försiktighet)

Tryckavlastning behandling Behandlingssko, ortopediska skor remiss till ortopedtekniska Hälskydd, kärlstövel.. Gips Korrigerande kirurgi

Infektion och diabetesfotsår Infektion mycket sällan primär orsak till sår Tre typer: 1. Ytlig infektion i sår (erysipelas, pus ) 2. Isolerad kronisk osteit 3. Djup komplicerad infektion (sjukhusfall) Vid 1+2 dominerar staf aureus (streptokocker) helt som genes Vid 3 multiflora oftast bredspektrumab+kirurgi Diff diagnos Charchotfot

Indikation antibiotikabehandling vid diabetesfotsår Förekomst av sår i sig ingen indikation Cellulit i mjukdelarna Kraftigt smetiga, fuktiga illaluktande sår Feber orsakat av såret Septisk, toxisk påverkan sjukhusfall Djup infektion, plantarabscess sjukhusfall Kronisk infektion, osteit

Antibiotikabehandling Enbart fynd av bakterier utan infektionstecken är inte indikation för antibiotika Antibiotika kan inte ensamt slå ut infektion i fotens djupa loger Lokal antibiotikabehandling ska inte ges dålig effekt och risk för resistensutveckling

Sårodling vid diabetesfotsår Tas alltid innan antibiotika ges på djupet eller i sårkanter efter noggrann sårrengöring Relativt dålig korrelation odlingsfynd signifikant patogen Bakterier olika signifikans vid klinisk infektion i fotsår Betahemolytiska streptokocker alltid patogen Stafylococcus aureus vanlig patogen Gramneg tarmbakt, anaerober ibland patogen vid djupa infektioner Enterokocker, pseudomonas sällan patogen KNS, Corynebact aldrig/sällan patogena

Antibiotikabehandling Ytliga infektioner Heracillin 1gx3 (Dalacin 300mgx3) 1v (10 dagar) Osteit perifert tår, häl Heracillin 1,5gx3 (Dalacin 300mgx3) långtidsbehandling 2 (6) mån Djupa infektioner i foten sjukhusfall, bredspektrumantibioka Överväg annat ab val efter odlingsfynd och utebliven effekt samt vid svårare speciellt djup infektion Undvik kinoloner/ciprofloxacin

Diagnostik osteit Klinisk diagnos synligt eller palp ben=osteit Slätrtg, CT, MR viss vägledning SR, CRP, LPK viss vägledning framförallt följa förlopp Feber saknas ofta

Omläggningar diabetesfotsår Generellt tätare omläggning speciellt vid infektion Försiktighet med hydrokolloida plattor Undertrycksbehandling (VAC pump, Pico) ny effektiv behandling Omläggningsval i övrigt? se terapirekommendationer

Amputationer Orsaker ischemi och/eller infektion Amputation ska inte göras utan att möjligheterna till kärlrekonstruktion och andra behandlingsmöjligheter uttömts Utredning/behandling av arteriell insuff innan nödvändig amputation görs Så begränsad amputation som möjligt på fotnivå Gångare eller inte innan debut av sår viktig faktor Torra perifera gangrän avvakta spontanamputation

Sekundär profylax Stor recidivrisk! Patientinformation Regelbunden medicinsk fotvård God metabol kontroll Rökstopp Bra skor inne/ute recidivrisk halveras

Samhällsekonomi 9 000 24 000 diabetesfotsår/år 1 2 miljarder kr kostnad Samhällskostnad fotsår till läkning = 70 000 kr Samhällskostnad underbensamputation = 525 000 kr

Konklusioner Titta på diabetikers fötter minst en gång årligen Minska riskfaktorer innan uppkomst av sår: profylax lättare än behandling Vid uppkommet sår: Fastställ alltid först orsak(er) till såret och behandla dessa Målsättningen är att i möjligaste mån undvika amputationer ovan fotledsnivå

Mer information Terapirekommendationer Halland Kapitlet diabetesfotsår Patientinformation LKs hemsida Nationellt riktlinjer för diabetessjukvård SoS