Sid 2-3. För att underlätta för förskrivare och sjuksköterskor har Läkemedelskommittén



Relevanta dokument
Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Smarta råd om läkemedel för äldre

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

Läkemedelsanvändning hos äldre

Äldre och läkemedel LATHUND

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka rättigheter. som ger dig bättre läkemedelshantering

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

KLOKA RÄTTIGHETER KLOKA RÄTTIGHETER. Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedel mot psykos = Neuroleptika. Olämpliga läkemedelskombinationer = D-interaktioner

Kallelse Föredragningslista

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Generiska läkemedel. Same same different name

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Rutin för dosdispenserade läkemedel

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Genomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel i högkostnadsskyddet

och prostatabesvär Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Okloka listan NY KORRIGERAD VERSION

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna

Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011

BESLUT. Datum Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna.

Indikatorer - i vårdens tjänst

Frågor och svar om NT-rådet

Kapitel 25 Terapeutiska kvoter Terapeutiska kvoter vs. Skarpa kvoter Inte bara primärvården

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland

Tema äldre och läkemedel

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Frågor och svar om generiskt utbyte. Senast uppdaterad mars 2018

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV

Glukosamin utesluts ur högkostnadsskyddet Tidigarelagda beslut i TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsbiverkningar

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Uppföljning av kvalitén i läkemedelslistor och läkemedelsbehandling hos äldre patienter i landstinget Gävleborg Najwan Nouri

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Urologiska spasmolytika. Borlänge

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

Yttrande på: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Rapport från Läkemedelsverket Dnr S2011/2890/FS

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsförskrivning till äldre

Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar län

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016

Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Receptlära & Läkemedelsförmånerna

Ellen Vinge Docent och specialist i klinisk farmakologi Ordförande i Läkemedelskommittén Landstinget i Kalmar län

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Apotek Hjärtat. Bollnäs Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik

Hälso- och sjukvårdsnämnden

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Generiskt utbyte samhälls- och patientperspektivet. Anna Montgomery, Farm Dr, medicinsk utredare LMA-dagarna 2018

Transkript:

TEMA DE MEST SJUKA ÄLDRE MiX INSIDA Oxikodon har utvärderats av TLV Trots sänkt pris är morfin förstahandsvalet. Sid 6 Nya Reklistan Sid 8 Ba(c)ksidan Sid 8 MEDICIN I X-LÄN NYHETSBREV FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN NR 2 MAJ 2012 God läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandlingen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste tjugo åren med risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Mest påtagligt är detta bland äldre i särskilda boendeformer men också äldre multisjuka i ordinärt boende, som idag är ordinerade i medeltal 8 10 olika läkemedel. Detta innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Listor över okloka mediciner Användningen ska minskas av olämpliga läkemedel till äldre, olämpliga läkemedelskombinationer (D-interaktioner) och läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre. Sid 2-3 För att underlätta för förskrivare och sjuksköterskor har Läkemedelskommittén tagit fram tre listor med exempel på dessa läkemedelsbehandlingar. Listorna finns på Läkemedelskommitténs hemsida. Utdrag ur listorna presenteras här i MiX Sid 2 Håll koll på din läkemedelslista är en del av Landstinget Gävleborgs satsning för att minska läkemedelsfel och öka patientsäkerheten. För att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre ges ett resultatbaserat stöd till kommuner och landsting som minskar användningen av olämpliga läkemedel, olämpliga läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre. Håll koll på din läkemedelslista Sid 4-5 Kloka listan brukar illustreras med en uggla. En gås får symbolisera okloka listan. Man brukar säga dum som en gås, även om det nog inte stämmer. Aktiviteten vänder sig till patienter och anhöriga i länet. Syftet är att patienterna ska få en aktuell, avstämd läkemedelslista vid varje vårdkontakt och att listan skiljs från apotekets Mina sparade recept.

TEMA Statlig satsning God läkemedelsbehandling Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har träffat en överenskommelse för 2012 om utveckling av vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Under 2012 avsätts 1,1 miljarder kronor ur statsbudgeten. Totalt beräknas satsningen för de mest sjuka äldre att under mandatperioden uppgå till 4,3 miljarder kronor. Medlen ska fördelas enligt en prestations- och resultatbaserad modell där krav och mål successivt höjs. I överenskommelsen med SKL för 2012 är det särskilt två områden som prioriteras: god läkemedelsbehandling för äldre en sammanhållen vård och omsorg. Målgruppen: mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre med omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. GOD LÄKEMEDELSBEHANDLING FÖR ÄLDRE Läkemedelsbehandlingen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste tjugo åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer men också för äldre multisjuka i ordinärt boende vilka idag är ordinerade i medeltal 8 10 olika läkemedel. Något som innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. En allvarlig och tydlig konsekvens av den ökade läkemedelsanvändningen är att närmare 30 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag har en koppling till läkemedelsrelaterade problem. Vissa tillstånd hos äldre kan med framgång behandlas icke-farmakologiskt, exempelvis sömnbesvär och förstoppning. Vid beteendesymtom hos en patient med demens bör behovet av god omvårdnad och boendemiljö tillgodoses först innan läkemedelsbehandling övervägs. Teamarbetet, där olika personalkategoriers professionella kunskap bidrar, kan komplettera läkarens bedömning och behandlingsförslag. Prestationsersättning För att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre ges ett resultatbaserat stöd till kommuner och landsting som minskar användningen av olämpliga läkemedel, olämpliga läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre. 325 miljoner kronor fördelas till de län som i september 2012 har minskat ett sammanlagt medelvärde av de tre indikatorerna med minst tio procent jämfört med nivån i september 2011. För de län som når målet utbetalas 70 procent av medlen till kommunerna och 30 procent till landstinget. OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Olämpliga läkemedel definieras som långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, tramadol och propiomazin (Propavan). Dessa läkemedel har hög risk för biverkningar hos äldre. Preparaten bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation samt att förskrivande läkare bedömt att den förväntade nyttan står i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen bör följas upp och omprövas regelbundet med täta intervall. Gävleborg är det landsting som för närvarande har den lägsta förskriv-ningen i landet av dessa olämpliga läkemedel. OLÄMPLIGA LÄKEMEDELSKOMBINATIONER Detta har definierats som klass D-interaktioner, som kan få allvarliga kliniska konsekvenser för de äldre, det vill säga ger svåra biverkningar, utebliven effekt eller är i övrigt svår att bemästra med individuell dosering. Kombinationen bör därför undvikas. I särskilda fall kan det dock efter individuell klinisk bedömning vara befogat att använda läkemedelskombinationer som kan orsaka D-interaktioner. LÄKEMEDEL MOT PSYKOS I SÄRSKILT BOENDE Behandling med antipsykotiska läkemedel vid demens och allvarliga beteendesymtom är starkt förknippade med biverkningar som passivitet och kognitiv störning. De har förutom negativa sociala och känslomässiga effekter en ökad risk för stroke och en förtida död hos äldre med demens. Det finns dock inga möjligheter att i mätningarna skilja ut de som bor i särskilda boenden. Istället kommer patienter över 65 år och har dosdispenserade läkemedel att mätas. De flesta i särskilda boenden kommer då med i statistiken, men 45 procent av alla dospatienter bor hemma. Tyvärr inkluderas även hemmaboende äldre dospatienter med psykossjukdom och där behandling sker på rätt indikation. För att underlätta för förskrivare och sjuksköterskor har Läkemedelskommittén tagit fram tre listor med exempel på dessa läkemedelsbehandlingar. Listorna finns på Läkemedelskommitténs hemsida www.lg.se/lmk. Här följer utdrag ur dessa listor: 1. Olämpliga läkemedel till äldre Långverkande bensodiazepiner: Stesolid/ Diazepam, Nitrazepam, Flunitrazepam Svag opioid: Tramadol/ Tradolan/ Nobligan/ Tiparol Sömnmedel: Propavan Läkemedel med betydande antikolinerga effekter: Urologiska spasmolytika: Ditropan/ Kentera/Oxibutynin, Detrusitol, Vesicare, Emselex, Toviaz Antihistaminliknande medel: Atarax, Theralene, Lergigan Tricykliska antidepressiva: Klomipramin, Tryptizol 2. D-interaktioner Interaktioner mellan läkemedel är vanliga, ofullständigt kända och betydelsen är svårvärderad i det enskilda fallet. I SFINX klassificeras kända interaktioner enligt klinisk betydelse: A. Interaktionen saknar klinisk betydelse. B. Interaktionens kliniska betydelse är okänd och/eller varierar. C. Kliniskt betydelsefull interaktion som kan hanteras med till exempel dosjustering. D. Kliniskt betydelsefull interaktion som bör undvikas. (I vissa fall kan en D-interaktion accepteras genom noggrann uppföljning.) 2

för äldre Exempel på vanliga D-interaktioner från en studie av förskrivningen från vårdcentraler i Stockholm: Kalcium, järn (Duroferon, Niferex), zink (Solvezink) och antacida (Novaluzid, Link, Gaviscon, Andapsin) försämrar upptaget av antibiotika som ciprofloxacin (Ciproxin), norfloxacin (Lexinor), tetracykliner (Tetracyklin, Tetralysal). Effekten av interaktionen kan undvikas eller minskas om medlen tas med några timmars mellanrum. Järn och antacida försämrar upptaget av doxycyklin (Doxyferm), kombinationen bör undvikas helt. Kalcium och doxycyklin kan tas med några timmars mellanrum. Amilorid och spironolakton interagerar med kalium (Kaleorid, Kalium Retard) Tramadol interagerar med flera antidepressiva som duloxetin (Cymbalta), fluoxetin (Fontex), klomipramin (Anafranil), bupropion (Zyban, Voxra) och paroxetin (Seroxat) Kodein (Citodon, Panocod) och etylmorfin (Cocillana-etyfin) interagerar med fluoxetin, paroxetin och bupropion Diltiazem (Cardizem) och verapamil (Isoptin) interagerar med betablockerare (metoprolol, atenolol, bisoprolol, pindolol, karvedilol). Verapamil och digoxin interagerar. Utgångsläget september 2011 Staplarna nedan visar andelen patienter (i procent) i hela riket, Gävleborgs län, samt den kommun i länet med lägst respektive högst andel. Trots att Gävleborgs län ligger lägre än riket i alla tre måtten måste vi minska med tio procent för att få del av ersättningen. 3. Antipsykotiska läkemedel Några exempel på antipsykotika (Litium ingår inte i mätningen): Levomepromazin, Nozinan Flufenazin, Siqualone decanoat Perfenazin, Trilafon, Trilafon dekanoat Haloperidol, Haldol, Haldol Depot Flupentixol, Fluanxol, Fluanxol Depot Zuklopentixol, Cisordinol, Cisordinol Depot, Cisordinol-Acutard, Olanzapin, Zyprexa, Risperidon, Risperdal (Det generiska namnet står först, därefter namnet på originalpreparatet.) 3

Patientsäkerheten Håll koll... Håll koll på din läkemedelslista är en del av Landstinget Gävleborgs satsning för att minska läkemedelsfel och öka patientsäkerheten och vänder sig till patienter och anhöriga i länet. Syftet med satsningen är att patienterna ska få en aktuell, avstämd läkemedelslista vid varje vårdkontakt och att listan skiljs från apotekets Mina sparade recept. Av en aktuell svensk undersökning framgår att enbart 13 procent av patienterna anger att de har fått en läkemedelslista från sjukvården det senaste året, medan 99 procent anger att de har fått Mina sparade recept. Sjukvården måste alltså ge patienterna skriftliga läkemedelsordinationer i betydligt större omfattning än nu. LÄKEMEDELSLISTAN Läkemedelslistan från läkaren kan se olika ut beroende på om besök skett på hälsocentral eller specialistvård på sjukhuset. Det viktiga är att listan visar: vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför hur stor dos patienten ska ta hur länge patienten ska ta sina läkemedel. Uppmana patienten att alltid ta med sig sin senaste läkemedelslista vid besök i vården. MINA SPARADE RECEPT Apotekens lista Mina sparade recept är en sammanställning över patientens elektroniskt sparade recept. Den visar bland annat hur länge recepten gäller, hur många gånger patienten kan hämta ut läkemedlen och vilken dosering som står på receptet. Observera att: läkemedel som patienten inte längre ska ta kan finnas med på listan doseringar kanske inte stämmer om läkaren ändrat doseringen sedan receptet skrevs två läkemedel med samma substans med olika namn kan stå med och medföra risk för dubbeldosering läkemedel som patienten fortfarande ska ta kan saknas för att receptet tagit slut. AFFISCHER OCH FLYGBLAD Läkemedelsenheten har i samarbete med LK tagit fram ett material bestående av affisch och flyers. Materialet ska göra patienterna medvetna om skillnaderna mellan de två listorna. Det har skickats till hälsocentraler, mottagningar och apotek i länet. För mer information och beställningar: www.lg.se/lakemedelslistan, Se även Hälsovalskontorets nyhetsbrev. VILKEN LISTA ANVÄNDER PATIENTEN? Många i sjukvården har den erfarenheten att patienter tror att det är apotekens lista Mina sparade recept som utgör den aktuella ordinationen över vilka läkemedel som ska tas och i vilka doser. Nu har man vetenskapligt studerat hur utbredd denna missuppfattning är. 777 patienter med fem eller fler recept intervjuades på nio olika apotek i Sverige. 37 procent kände till läkemedelslistan från sjukvården (utskriven från journalsystemet), 13 procent hade fått en sådan lista senaste året, men bara 9 procent använde den för att följa läkemedelsordinationerna. 99 procent hade fått apotekens lista Mina sparade recept vid varje läkemedelsutköp på apoteket. 68 procent använde den som underlag för sitt läkemedelsintag. 52 procent använde texten på förpackningarna för att följa ordinationerna och 10 procent sa att de hade en handskriven lista. Referens Ekedal, Hoffman. Patients information on their prescribed current treatment. Journal of Pharmaceutical Health Services Research, mars 2012 Synpunkt till Läkemedelsenheten Det har kommit en synpunkt på informationskampankjen Håll koll på din läkemedelslista : Även om syftet är vällovligt så tycker jag dock att budskapet är desinformerande. Primärvårdsjournalen (Journal III) innehåller ingen läkemedelslista utan en förskrivningslista. Den utskrift man får som kallas aktuell läkemedellista är ju enbart de recept som patienterna fått via hälsocentralen. Om en patient dessutom besöker en annan HC så kan ju en patient ha fyra listor (en från varje HC samt en från en specialistklinik och en från apoteket). Dessutom kan ju flera specialistkliniker vara inblandade. Jag ifrågasätter att gå ut med denna information som kan vara vilseledande, förrän vi har en samlad lista över all förskrivning som en patient kan ha och då måste denna lista dessutom vara redigerbar. 4

Läkemedelsförsörjning Läkemedelsenheten och Läkemedelskommittén har tagit fram affisch och flyers för att göra patienterna medvetna om skillnaderna mellan Läkemedelslistan och Mina sparade recept. Läkemedelsenheten svarar Problemet med olika läkemedelslistor finns överallt och ständigt. Aktuella ordinationer i Journal III avspeglar de recept som skrivits, men är för närvarande den bästa källan vi har för att kunna ge patienten en så korrekt läkemedelslista som möjligt vid läkarbesöket. De nationella möjligheterna att nå en samlad läkemedelsinformation kommer sakta. Sannolikt kommer nya problem att dyka upp för patienten om en nationell läkemedelslista tas fram. Vi vet idag inte vilka, men det är troligt att anta att även dessa listor efter ett tag kan komma att innehålla inaktuella läkemedel. Vi vet av erfarenheter från Uppsala att ett gemensamt journalsystem med samma läkemedelslista i primärvård och slutenvård inte löser problemet. Informationsmängden är ofta stor och svår att sortera. Den läkemedelslista som patienten idag ofta använder är Mina Sparade Recept på Apotek. Det är farligt. Läkemedelskommittén och andra aktörer har på olika sätt försökt förändra denna, så att det tydligare ska framgå att det är en samling av sparade recept, inte aktuella ordinationer. Dock utan större framgång. Syftet med kampanjen Håll koll på din läkemedelslista är att öka kunskapen om skillnaden mellan apotekens lista och den lista man får i sjukvården hos doktorn. Syftet är också att höja statusen på doktorns lista i förhållande till apotekens med de förutsättningar som finns idag i öppen vård och sluten vård. En avstämd läkemedelslista är en förutsättning för att åstadkomma en bra läkemedelsbehandling. Om vi genom kampanjen kan öka medvetenheten kring läkemedel och läkemedelslistor hos patienterna borde fler läkemedelsrelaterade problem kunna förebyggas och, på sikt, ett arbete med mindre strul kunna åstadkommas. Vägen är lång att gå. Apoteket Farmaci levererar vidare Apoteket Farmaci vann upphandling av sjukhusapotekstjänster. Upphandlingen av sjukhusapotekstjänster i Landstinget Gävleborg har nyligen avslutats. Som enda anbudsgivare vann Apoteket Farmaci, vilket innebär att vi bygger vidare på befintligt samarbete kring läkemedelsförsörjningen. Det nya avtalet träder i kraft 2013-02-01 och gäller tre år, med möjlighet till förlängning med upp till två år. Mer information om tjänsternas innehåll och förutsättningar kommer att spridas till verksamheterna under hösten 2012. Läkemedelsenheten ansvarar för att leda arbetet med implementeringen av det nya avtalet. Inköpssystemet även för läkemedel Den kanske allra största förändringen i läkemedelsförsörjningen är att vi kommer att börja beställa läkemedel i Landstingets egna inköpssystem. Minskad förväxlingsrisk Efter klagomål från en rad landsting har Baxter döpt om en infusion. Idag beställs läkemedel via Apotekets system WebbAbest. Dessutom kommer systemet att innebära införande av nettopriser direkt, i stället för rabatter i efterhand. Arbetet med att introducera inköpssystemet för läkemedelsbeställningar kommer att påbörjas efter sommaren, och planen är att alla ska beställa läkemedel i inköpssystemet februari 2013. MiX har tidigare skrivit om problemen med förväxlingsrisk för Baxters glukosinfusion med tillsatser av Natrium och Kalium Glukonak. Efter klagomål från oss och andra landsting har Baxter valt att döpa om sin produkt, som från och med april heter Glucose-Na-K Baxter. Vi ser positivt på denna namnförändring som tydliggör att produkten innehåller elektrolyter. Det är också positivt att det går att påverka leverantörer genom att framföra sina synpunkter. Jessica Eriksson Sjukhusapotekare Läkemedelsenheten 5

TLV och Oxikodon TLV har omprövat oxikodon Omprövningen av oxikodon har lett till att kostnaderna vid nuvarande användning sjunker med 65 miljoner kronor per år. De nya priserna trädde i kraft 1 mars 2012. Trots prissänkningen är morfin det kostnadseffektiva alternativet vid svår smärta. Priset på oxikodon har varit betydligt högre än på morfin. Därför inledde Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) en omprövning av läkemedlet under 2011. TLV jämförde oxikodon med morfin. Totala kostnaden för behandling med läkemedel innehållande oxikodon var 156 miljoner kronor år 2011. TLVS BEDÖMNING AV EFFEKT OCH BIVERKNINGAR TLV har gått igenom de kunskapsöversikter från SBU, metaanalyser samt dokumentation från Läkemedelsverket och Socialstyrelsen som har kunnat hittas. TLV gör bedömningen att effekt och biverkningar förefaller vara likvärdiga för morfin och oxikodon. TLV drar vidare slutsatsen av de systematiska kunskapsöversikterna att man bör använda morfin i första hand. Oxikodon bör användas enbart i undantagsfall (och då i första hand generiskt oxikodon när detta kommer på marknaden) Det kan naturligtvis finnas små enskilda studier som motsäger den slutsats som TLV har gjort ovan men enligt den praxis som finns för genomgångar är det systematiska kunskapsöversikter som ger den bästa grunden för ett beslut. PRISSÄNKNINGAR I anslutning till att TLV har tagit fram ett beslutsunderlag har företaget valt att ansöka om prissänkningar som innebär att kostnaden för oxikodon vid nuvarande användning sjunker med 65 miljoner per år. Efter TLV:s granskning och efter de prissänkningar som företaget lämnat in anser TLV att morfin fortfarande är det kostnadseffektiva alternativet. Prissänkningarna har alltså inte lett till att behandling med oxikodon är kostnadseffektivt i jämförelse med morfin. Exempelvis kostar OxyContin 10 mg efter prissänkning 3 kronor att jämföra med morfin 20 mg som kostar från 2,20 till 2,60 kronor. SUBVENTIONEN OMPRÖVAS INTE De omständigheter som gör att TLV för närvarande inte går vidare med omprövningen av oxikodon är i huvudsak följande: Omställningskostnaderna är höga i förhållande till den korta tid som kvarstår innan patentet för OxyContin löper ut. Av utredningen framgår att patentet för OxyContin kommer att löpa ut i slutet av 2012. TLV bedömer också att det finns ett värde av sortimentsbredd eftersom det på individnivå kan finnas små skillnader i effekt och biverkningar mellan oxikodon och morfin. GENERIKA Eftersom oxikodon är en gammal substans finns inget patent på läkemedlet OxyNorm, däremot finns det patent på OxyContin och Targiniq. Läkemedelsverket har godkänt ett antal generiska Oxikodon är en semisyntetisk opioid som framställs ur substansen tebain. Tebain utvinns ur blomman Mörk jättevallmo (Papaver bracteatum). Morfin utvinns ur en annan art, Opievallmo (Papaver somniferum). produkter innehållande långverkande oxikodon. Två av dessa (Oxycodone ratiopharm och Oxikodon Evolan) har ingått i högkostnadsskyddet men på grund av patenttvister tillhandahålls de inte längre. Efter att patentet har löpt ut för OxyContin finns det därför anledning att anta att ett flertal generiska produkter som innehåller långverkande oxikodon kommer att finnas inom högkostnadsskyddet. Av Läkemedelsverkets senaste utbytbarhetslista framgår att OxyContin inte är utbytbart mot de generika som i dagsläget godkänts. Beroende på vilken konkurrenssituation som uppstår inom detta område efter att patentet löpt ut kan leda till att TLV återigen granskar området. VIKTIGT ATT OBSERVERA Viktigt att tänka på vid förskrivning av läkemedel innehållande oxikodon: TLV har i omprövningen funnit att läkemedel innehållande oxikodon inte är kostnadseffektiva i förhållande till morfin. Morfin är således förstahandsalternativ. Om man trots detta överväger att förskriva oxikodon så bör man överväga priset och skriva ut det billigaste oxikodonalternativet när generika väl finns tillgängligt. 6

I korthet Diklofenak rekommenderas inte Läkemedelskommittén i Stockholm har tidigare haft diklofenak med i rekommendationslistan (Kloka listan). I den nya upplagan är denna rekommendation struken.det motiveras på följande sätt: Behandling med Cox-hämmare medför ökade hjärt-kärlrisker. Risken för allvarliga kardiovaskulära biverkningar är högre med diklofenak än för naproxen och ibuprofen. Nya resultat visar därutöver att diklofenak är sämre biologiskt nedbrytbart i naturen. Eftersom det inte finns några tydliga fördelar avseende effekt med diklofenak jämfört med ibuprofen eller naproxen, rekommenderas diklofenak inte längre i Kloka Listan. Läkemedelskommittén Gävleborg har inte Diklofenak med på rekommendationslistan. Läkemedelskommitténs förskrivningsmål 2012 Äldre Olämpliga läkemedel till äldre Antipsykotiska läkemedel i särskilt boende D-interaktioner Minska förskrivningen av NSAID till äldre Antibiotika Stora STRAMA-målet (högst 250 antibiotikarecept/1000 invånare och år) Ökad andel PcV av antibiotika till barn Övriga mål Minska sömnmedelsförskrivningen Minska andelen Insulatard av medellångverkande insuliner (av ekonomiska skäl) Andelen pregabalin (Lyrica) av pregabalin + gabapentin ska minska. Detta i enlighet med TLV:s beslut. Sortimentförändringar dosapoteket Meddelande från dosapoteket i Umeå i april angående sortimentförändringar: Vi kommer att byta ut Seroquel mot Quetiapin (det är de vanliga tabletterna som patentet gått ut på). Vi kommer även att ta in Levetiracetam vid sidan av Keppra då de inte är utbytbara mot varandra (här kan ni ju mana på era förskrivare att aktivt göra ett byte!). Vi kommer att ta in Repaglinid som är generika till Novonorm som vi på grund av hållbarhet inte dispenserar i nuläget, så då kan man alltså även få detta i dospåsarna. Detsamma gäller Pramipexol (Sifrol). Sifrol dispenserar vi inte på grund av hållbarhetsproblem men nu när Pramipexol kommer (troligen i maj) så kommer vi att ta in det. (När det gäller Atorvastatin har bytet dragit ut på tiden men vi får hoppas att detta kan göras före sommaren). Prisexempel Keppra I maj kostade Keppra 500 mg 100 st 1275 kr. Levetiracetam Actavis kostade 880 kr, alltså 30 procent lägre pris. LK önskar alla Skön semester! 7

LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I GÄVLEBORG BA(C)KSIDAN / Stefan Back, ordförande i Läkemedelskommittén i Gävleborg Nu revideras Reklistan Läkemedelskommitténs (LK) rekommendationer kring läkemedel, vanligen kallad Reklistan, behöver nu genomarbetas för att en ny upplaga ska ligga klar efter årsskiftet. Terapigrupperna (TG) har ett uppdrag att se över texten och vilka substanser som rekommenderas. Det ska vara klart i mitten av september för att LK senare under hösten skall hinna med att gå igenom och diskutera med TG innan formellt beslut. Förhoppningen är att allt skall bli klart före jul och listan i fickformat skall kunna sändas till tryck under januari. Representanter för våra tjugo TG träffades nyligen i Söderhamn för ett uppstartsmöte. Uppslutningen var god, med drygt fyrtio deltagare. Förutom det praktiska arbetet diskuterades aktuell försäljningsstatistik i länet och förskrivningsmål. ANTIBIOTIKAMÅLET Särskilt uppmärksammades HC Edsbyn som på några få månader gått från att vara en av de mest antibiotikaförskrivande hälsocentralerna i länet till att vara en av två med lägst förskrivning! Knepet? Då det är bland jourfallen som den mesta antibiotikaförskrivningen sker började man med att låta de få fasta läkarna ta hand om jourfallen och vikarierna handlägga de regelbundna kontrollerna. Denna nyordning plus fokusering på frågan gav snabbt resultat. Vem antar utmaningen att göra en uppföljare? TLV Under mötet presenterade Karl Arnberg, hälsoekonom på Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV), grunderna för TLV:s bedömningar om kostnadseffektivitet. Dessa bedömningar ligger till grund för TLV:s beslut om pris, samt om läkemedel skall ingå i förmånen. Hälsoekonomiska överväganden är ju inget vi inom sjukvården så ofta ägnar oss åt och klargörandet av begreppen och resonemangen var nyttiga NEPI Mikael Hoffman, chef för Nätverk för läkemedelsepidemiologi (NEPI), provocerade med funderingar över om Läkemedelskommittéer gör någon nytta. Hans slutsats, mycket fritt översatt, var att då resan blir en del av målet fungerar det decentraliserade arbetssättet utmärkt. Metoden skapar en lokal förankring och därmed god kännedom om rekommendationer vilket ger bra följsamhet, är. På nationell nivå kan mycket väl övergripande behandlingsriktlinjer tas fram, liksom beslutsunderlagen. Den lokala arbetsprocessen är i sig en del av förankringen. Planeringen av rekarbetet LK s terapigrupper jobbar nu fram en revidering av läkemedelsrekommendationernas långa version. Varje grupp bör ha åtminstone ett fysiskt möte. Därefter brukar arbetet kunna lösas genom mail. Gruppernas förslag lämnas till LK senast den 14 september. LK behandlar förslagen, och dialog hålls med respektive grupp under hösten. En tanke är att bjuda in en medlem vid respektive kapitelgenomgång eventuellt genom videokonferens. Målet är att alla rekommendationer är klara i december. LK låter även trycka en kortversion. Under januari läggs dels den långa versionen ut på hemsidan, dels trycks kortversionen i bokform. Märkning av rekommenderade läkemedel sker i journalsystemen (via SIL). Hjälplistor (exempelvis utbyte) upprättas. Under våren (vanligen februari mars) lanseras rekommendationerna vid olika möten. Ändringar publiceras i bland annat Mix. MiX Nyhetsbrev från Läkemedelskommittén i Gävleborg Redaktionen Peter Rosenberg, familjeläkare, redaktör peter.rosenberg@lg.se Minicall: 0740-375007 Stefan Back, överläkare, ordförande stefan.back@lg.se Tel: 026-15 83 36 Per-Henrik Back, apotekare, sekreterare per-henrik.back@lg.se Tel: 026-15 83 37 Simon Gunnarsson, info-apotekare, simon.gunnarsson@lg.se Tel: 026-15 85 30 Extern post Läkemedelsenheten Landstinget Gävleborg 801 88 GÄVLE Intern post Budstation -95- Gävle Sjukhus MiX på nätet www.lg.se/lmk Produktion Grafisk profil och form: TETHA Tryck: Gefle Offset; 2.100 ex.