Beslut. Skolinspektionen

Beslut Antilo AB (org nr 559039-9803) info@skattkammaren.nu Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Skattkammarens förskola, belägen i Växjö kommun, med Antilo AB som huvudman Skolinspektionen. Box 2320, 403 15 Göteborg. Telefon: 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se

Besk,gt 1(13) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska hur förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Den fristående förskolan Skattkammaren belägen i Växjö kommun, med Antilo AB (organisationsnummer 559039-9803) som huvudman, ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 7. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: ht tps://skolinspektionen.se/sv/tillsyn granskning/kvalitetsgranskning/skolinspektionen-granskar-kvaliteten/forskolans-arbete-med-matematik-naturvetenskap-och-teknik/. Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte förskolan Skattkammaren, avdelningen Pärlan, den 10-11 januari 2017. Besöket genomfördes av Ulrika Foss Rudbeck och Marie Sjöberg. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats vid besöket på avdelningen Pärlan.

2(13) Beslut I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen visar att personalen på Skattkammarens förskola i vissa delar stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling, framförallt när det gäller barnens förståelse för mängd, antal och ordningsföljd. Vidare visar granskningen att personalen inte alltid på ett tydligt sätt gör skillnad på vad som hör till området teknik och området naturvetenskap. Under de dagar Skolinspektionen besöker avdelningen Pärlan observeras också tillfällen som skulle kunna tas tillvara för att uppmuntra och vägleda barnen till att utforska och samtala kring sina funderingar och uppfattningar kopplat till matematik, naturvetenskap och teknik. Situationer som observerats är mycket lektionsliknande, där personalen demonstrerar olika saker och ställer frågor av faktakaraktär till barnen. Skolinspektionen konstaterar att verksamheten inte utgår från den aktuella barngruppens erfarenheter, behov och intressen. Verksamheten utgår från ett årshjul där läroplanens strävansmål finns uppdelade över året och att det är utifrån detta årshjul, med i förväg fastställda teman, som verksamheten årligen planeras. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik ingår därmed inte som en helhet i det pedagogiska arbetet i verksamheten. Skolinspektionen vill också påpeka att arbetet med strävansmålen inte kan brytas ut på detta sätt och arbetas med under enbart en bestämd månad utan att det grundar sig på barngruppens olika behov och intressen.

3(13) Miljön och materialet inomhus är inte så innehållsrikt och inbjudande att det fullt ut ger förutsättningar för arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Däremot är miljön utomhus både innehållsrik och inbjudande. Avslutningsvis framgår att det inte sker någon dokumentation, uppföljning och analys av barnens utveckling och lärande inom målområdena matematik, naturvetenskap och teknik. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Förskolechefen och personalen behöver se till att arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik planeras och utgår från barnens erfarenheter, intressen och behov. I detta ingår att det planerade arbetet följs upp och dokumenteras och att barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik kontinuerligt analyseras på både individ- och gruppnivå. Personalen behöver utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik så att det omfattar läroplanens alla strävansmål. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik behöver också synliggöras i syfte att försäkra sig om att det ingår som en helhet i det pedagogiska arbetet i verksamheten. Personalen behöver utveckla arbetet med hur miljö och material inomhus används för att stimulera barnens utveckling och lärande inom de granskade områdena.

4(13) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 10 april 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, dels fungerar det även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter nio månader. Huvudmannen ska därefter senast den 9 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionem.goteborg@skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2016:211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredaren Marie Sjöberg deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Ulrika Foss Rudbeck Föredragande

5(13) Bakgrundsuppgifter om Skattkammarens förskola Den fristående förskolan Skattkammaren ligger i Växjö kommun. Förskolan består av tre avdelningar; Guldklimpen, Diamanten och Pärlan. Sammanlagt är 40 barn i åldrarna 1-5 år inskrivna i förskolan. Barngruppernas storlek varierar mellan 10-18 barn. Skolinspektionen har besökt avdelningen Pärlan som har 18 barn i åldrarna 4-5 år. På avdelningen arbetar två legitimerade lärare med behörighet att undervisa i förskoleklass och årskurserna 1-5. En av dessa lärare har även uppdraget som förskolechef. Skolinspektionen har informerat Växjö kommun, som har tillsynsansvaret för den fristående förskolan, om iakttagelser som gjorts i samband med kvalitetsgranskningen. Dessa iakttagelser handlar bland annat om att trots att det finns förskollärare på förskolans två andra avdelningar har ingen av dessa av huvudmannen getts ansvar för undervisningen på avdelningen Pärlan. Förskolans personal hämtar sin inspiration från Friluftsfrämjandets "I Ur och Skur"-metodik som bygger på friluftsliv, utomhuspedagogik och upplevelsebaserat lärande. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Personalen uppger i intervjun att de ofta arbetar med olika teman och att de då naturligt får in områdena matematik, naturvetenskap och teknik. Som exempel på matematik nämner personalen att de vid bakning med barnen följer recept, pratar om volym och om hur mycket som får plats i en liter. Barnen har också fått mäta tjocklek och längd på olika rotfrukter och grönsaker, sorterat dem i

EesDA 6(13) storleksordning och fått fundera på hur mycket råsaft det blir från de olika rotfrukterna/grönsakerna. Personalen säger att de försöker att se matematiken i vardagen och ger som exempel att de ofta räknar antal i olika sammanhang: vid samlingar, vid kortspel, att de pratar om fjärdedelar om ett äpple ska delas och att de "tar med siffror" när de är ute, som till exempel siffran fem och att barnen då ska hoppa fem hopp. Även de observationer som Skolinspektionen genomför på avdelningen visar att stort fokus läggs på siffror och antal. Exempelvis används olika antalsbegrepp flitigt bland annat under samling, utomhus och i en matsituation. Barnen får gissa vilka "raketer" som kom längst i samband med ett experiment och de får jämföra storleken på pinnar som de samlat in vid en utevistelse. I samband med raketexperimentet är det personalen som mäter med tumstock och barnen som får säga "vilken siffra det blev". Personalen benämner dock inte vilken enhet det handlar om. "Vi kan nog bli bättre på att använda de korrekta begreppen inom matematik", säger personalen. Vid ett fåtal tillfällen noteras dock att matematiska begrepp används av personalen, som till exempel cirkel och triangel. Efter att den vuxne använt begreppet triangel går hen dock över till använda begreppet trekant, utan att göra barnen uppmärksamma på skillnaden mellan begreppen. Under de två dagar verksamheten observeras uppmuntras sällan barnen att använda matematik för att undersöka, reflektera och pröva olika lösningar på egna och andras problemställningar. Barnen uppmuntras också sällan att resonera kring matematik eller att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp. Vanligast är att matematik används för att räkna olika saker. Naturvetenskap Som exempel på hur personalen arbetar med att stimulera barnens intresse för naturvetenskap uppger personalen att de följer årstiderna, att de har teman som återkommer såsom "hitta Vilse", "älgtema" och "skördefest". Genom dessa teman arbetar de med naturens olika kretslopp, säger personalen. Andra

Besh.r: 7(13) exempel personalen tar upp är att de varje höst gräver ner en planka med olika saker som barnen har valt som de sedan gräver upp varje vår. Barnen får då "gissa vad som ska hända med de olika sakerna", säger personalen. Vatten, snö och is är också återkommande arbetsområden enligt personalen. Under Skolinspektionens observationer genomför personalen olika experiment med barnen. Ett handlar om att visa hur lufttryck fungerar för att kunna skjuta iväg "raketer" från en tom plastflaska. Ett annat handlar om att visa hur koldioxid i läsk reagerar ihop med "mentostabletter" (snabb bubbelbildning sker som skjuter iväg läsken). Situationerna är mycket lektionsliknande, personalen demonstrerar experimenten och ställer frågor till barnen, men de ges sällan utrymme att resonera eller ställa hypoteser om vad som händer. Experimenten följs inte upp tillsammans med barnen under de dagar verksamheten observeras. Vid en matsituation noteras dock hur barnen och en vuxen samtalar kring varför det blir bubblor i en bassäng. "Man trycker på en knapp", säger ett barn och den vuxne svarar att "ja, precis som vi gjorde idag med flaskan, det blir luft och bubblor". Ett annat barn påtalar flera gånger att det inte finns luft "därnere i vattnet och då dör man", men den vuxne tar inte vara på tillfället att utveckla ämnet. I samband med en utflykt till en sjö noteras att samtalen kring det som man ser på vägen dit oftast initieras av personalen och att det är deras frågor som styr samt att personalen inte alltid inväntar barnens svar. Framme vid sjön har personalen en genomgång av vad de själva benämner som "isvett" och demonstrerar med hjälp av en isborr hur tjock isen är och förklarar hur tjock den måste vara för att man ska kunna gå ut på den. Personalen demonstrerar också hur isdubbar fungerar på ett lektionsliknande sätt. Under utflykten pratar man även om några av de fåglar som observeras. Detta följs delvis upp inomhus genom att en vuxen och några barn tillsammans tittar i en fågelbok med ljud. De tittar på de fåglar de har sett utomhus och lyssnar på hur fåglarna låter.

Beskgt 8(13) Teknik Personalen uppger att de "brinner" för tekniken, att de har gått en snickerikurs och att de bygger mycket med barnen. Som exempel nämner de att de har byggt en trähäst tillsammans med barnen och de säger att "barnen är duktiga på att använda verktyg och vi tillåter dem att testa". De tar också upp att raketexperimentet innehöll mycket teknik då barnen tidigare hade arbetat i grupper för att skapa de tre raketer som användes vid experimentet. Under observationer noteras bland annat hur några barn tillsammans med en vuxen skapar nya raketer med hjälp av toalettrullar och silkespapper. "Syftet är att befästa att det är raketer vi arbetar med och att de ska få träna på att klippa, det är ju svårt", säger en i personalen. Ett annat exempel, som enligt personalen stimulerar barnens intresse för teknik, är att barnen fått pröva vad som flyter med hjälp av en balja fylld med vatten. "De fick pröva genom att sätta olika material under en planka för att se om det flöt på olika sätt", säger personalen. Vid Skolinspektionens besök observeras tillfällen där personalen skulle kunna ha tagit tillvara vardagsituationer för att stimulera och utmana barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Vid ett tillfälle ser ett barn ett aktivitetsarmband som den vuxne har på sig och undrar vad det är. Den vuxne förklarar sakligt, men ställer inga frågor eller låter barnet undersöka det. I samband med faktagranskningen av beslutet anger förskolechefen att det vid det tillfället var stort fokus på avklädning efter ingång och att det då inte fanns tid för att vidareutveckla intresset. Barnet fick, enligt förskolechefen, vid ett senare tillfälle prova armbandet och resonera kring hur det fungerade. Vid andra tillfällen reagerar barn på olika ljud från borrar både utomhus och inomhus, men personalen fångar inte upp barnens funderingar kring vad det kan vara. Miljö och material Förskolan är en fristående byggnad med tre avdelningar, gemensamt personalrum och ett tillagningskök. Avdelningen Pärlan har tillgång till sex rum av varierande storlek. Rummen används till olika aktiviteter: samling, dockrum,

9(13) byggrum, pysselrum, rum för rollekar med hus och utklädningsmaterial samt ett kombinerat målarrum och kök. Det finns material så som pärlplattor, pussel med siffror, tändsticksaskar med siffror med olika antal föremål i och en träram med pärlor numrerad från 1-10. Det finns också byggmaterial som "kaplastavar", "plusplus" och lego samt planscher med fåglar, djur och träd uppsatta. Trots detta ger förskolan ett kalt intryck och materialet inom matematik, naturvetenskap och teknik är inte exponerat så att det stimulerar och lockar till aktiviteter. En hel del material som personalen uppger finns är inte heller tillgängligt för barnen. Personalen säger att "de vill ha mer saker framme, men det fungerar inte ännu med denna grupp". Enligt personalen vet barnen vilket material som finns och när de frågar efter något så tas det fram. Vidare uppger personalen att, "eftersom vi är ute så mycket med barnen, så eftersträvar vi att det ska vara lugnt när barnen är inne". På förskolans gård finns bland annat tillgång till odlingslådor, en lekstuga, byggmaterial, sand, rutschkanor, stockar och en "hängbro" i trä. Personalen uppger att barnen bygger mycket med brädor utomhus och att de leker med vatten på den andra gården som de har tillgång till under eftermiddagar. I såväl miljön inom- som utomhus observeras att det finns material som stimulerar såväl matematik som naturvetenskap och teknik men är, som tidigare nämnts, inte lockande exponerat. Under aktiviteter då barnen väljer fritt observeras hur barnen samarbetar och leker självständigt med olika material som till exempel pussel, kortlek, pärlplattor och tändsticksaskarna med olika antal föremål i. Personalen hjälper till att spela kort, vika "loppor" och flygplan, men det är sällan som personalen samtalar och resonerar med barnen kring materialet eller vad de gör. Som exempel kan nämnas situationen vid sjön då isborren användes utan att personalen resonerade kring borrens utseende och funktion eller lät barnen själva pröva och undersöka isborrens teknik. Personalen bedömer att förskolans material och miljö i relation till förskolans uppdrag gällande matematik, naturvetenskap och teknik är bra. "Vi går även

SeSkil 10 (13) iväg ofta och då blir det variation på material, men man kan ju bli hemmablind,", säger de. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Personalen berättar att verksamheten planeras efter två årshjul. Det finns ett årshjul med läroplanens strävansmål uppdelade på årets månader. Strävansmålen anger vilket mål de arbetar mot och ett annat årshjul beskriver hur personalen ska göra för att "nå målen". Enligt personalen finns det vissa fasta teman som återkommer under olika år som till exempel älgtema, skördefest, "hitta Vilse" och hälsotema. Av den dokumentation som förskolan har skickat in till Skolinspektionen framgår att för exempelvis september månad finns målet att förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp". Målet ska nås genom att skörda, köpa rotsaker/grönsaker, introducera matematiska begrepp, åka till bondgården, titta på film, göra saft, teater, skördefest och baka. "Sedan utvärderar vi vad vi har gjort och hur det gick, det dokumenteras i den bok som varje avdelning har", säger personalen. Om något behöver förändras i arbetet, eller om "målet inte har nåtts" så skrivs det upp i boken vad de behöver tänka på till nästa gång, uppger läraren i den enskilda intervjun. Av dokumentationen framgår att personalens utvärdering och analys främst har fokus på själva aktiviteten som har genomförts och inte på barnens förändrade kunnande. Förskolechefen ger i intervjun inte något exempel på hur de har utgått från barnens erfarenheter, intressen och behov när verksamheten planeras. Däremot menar personalen att barnen inom ett tema kan få välja inriktning. Förskolechefen säger att "barnen väljer inte tema, men sen så lyssnar vi ju på barnen och 'smyger in' så att intresset ska väckas". Förutom det som dokumenteras i avdelningens anteckningsbok finns det även en blogg för Skattkammarens förskola. Bloggen är öppen för förskolans personal och barnens vårdnadshavare. Skolinspektionen har tagit del av den och kan

11(13) konstatera att där finns bilder och någon enstaka film som beskriver olika aktiviteter som genomförts inom de granskade områdena på avdelningen. Vid något inlägg finns aktiviteten kopplad till något av strävansmålen. Personalen säger att bloggen är till för att informera föräldrarna om vad barnen gör på förskolan. Läraren som intervjuas enskilt, uppger att varje barns utveckling och lärande dokumenteras i samband med utvecklingssamtalet och att de då följer "russchemat" (relationsutvecklingschema). Under utvecklingssamtalet finns det, enligt förskolechefen, en fråga som rör barnens utveckling inom matematik, däremot saknas frågor kring naturvetenskap och teknik. Någon sammanställning eller utvärdering på gruppnivå av barnens kunnande inom matematik, naturvetenskap och teknik görs inte. "Vi vet ju inte varje barn för sig och inte på gruppnivå", säger läraren. Varken personalen eller förskolechefen kan därför svara på hur de följer upp och utvärderar barnens förändrade kunnande inom målområdena matematik, naturvetenskap och teknik. Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar Det framkommer vid intervjuerna att lärarnal ser sig som förskollärare och de säger att "vi utför förskollärares uppdrag båda två, vi gör allt lika och har ingen arbetsfördelning mellan oss". Ingen av dem har något särskilt ansvar för matematik, naturvetenskap och teknik. I såväl den gemensamma intervjun med personalen, som i de enskilda intervjuerna med läraren och förskolechefen, uppger de flera gånger att de har arbetat länge tillsammans, att de diskuterar och gör allt tillsammans och att de aldrig är oense om något. "Förskolechefen har det 1 Som framgår under bakgrundsuppgifter om Skattkammarens förskola finns två personer anställda på avdelningen Pärlan. Båda är lärare med behörighet att undervisa i förskoleklass och årskurserna 1-5. En av dem är tillika förskolechef.

12 (13) yttersta ansvaret, men vi bestämmer tillsammans och ingen har mer ansvar i praktiken", säger personalen. Enligt läraren som intervjuas enskilt tycker hen att de är bra på att ta ansvaret för verksamhetens arbete med matematik, naturvetenskap och teknik. "Vi tycker själva att det är så roligt och vi vill förmedla det till barnen", säger hen. Däremot tycker hen att de borde synliggöra matematik mer för barnen. Förskolechefs ansvar När det gäller förskolans uppdrag gällande matematik, naturvetenskap och teknik uttrycker förskolechefen att det är en stor och viktig del, att det är viktigt med djur och natur och att matematik kommer in naturligt i det arbetet. Hon säger att de arbetar utifrån de mål de har i årshjulet och att matematik, naturvetenskap och teknik finns med under året, både i aktiviteter inomhus och utomhus. Förskolechefen framhåller att hon skapar fortsättningar för personalen att bedriva arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik genom att de arbetar utifrån årshjulet, att personalen har kunskap inom områdena och att de kontinuerligt erbjuds kompetensutveckling. Personalen har även en gemensam planeringstid/reflektionstid på 1,5 timmar varje vecka och en individuell planeringstid på en timme. Hon har dock inte angett riktning för vad som ska göras på planeringstiden och det som tas upp dokumenteras inte, men "det görs senare i avdelningens bok", säger personalen. I samband med faktagranskning av beslutet anger förskolechefen att årshjulen anger riktlinjer för vad som ska planeras, utvärderas och analyseras på planeringstiden. Förskolechefen säger att hon är medveten om att det är hon som är chef och att det är hon som har det yttersta ansvaret. Som exempel nämner hon att det är hon som har kontakterna med kommunen, att hon har medarbetarsamtal med personalen och bestämmer om kompetensutveckling samt att det är hon som beslutar om det är någon förändring som måste göras i barngrupperna. Hon säger att hon ser sig mer som förskolechef för de andra avdelningarna, där hon själv inte också arbetar. "För till exempel Diamanten skulle jag kunna säga om jag vill att personalen ska arbeta mer med något område", säger hon.

BesJg..5t 13 (13) Vad gäller förskolans miljö och material uttrycker förskolechefen att hon är nöjd med hur det ser ut på förskolan. Hon tycker att det är en styrka att hon arbetar i verksamheten eftersom hon då ser vad som behövs och hur materialet används. Av granskningen framkommer att förskolechefen inte har några särskilda riktlinjer som gäller vid inköp av material eller utformningen av miljön. Förskolechefen uppger att hon inte gör någon annan uppföljning av verksamheten än det som tidigare nämnts i rapporten.