EXJOBBSINTRODUKTION FORSKNINGSMETODER Vad är vetenskap? En process i vilken vi undersöker kända och okända storheter i vår värld Forskare undersöker och drar slutsatser på basis av sina observationer. Ett sätt att studera och förstå världen Förser oss med källor till nya idéer sam hjälper oss att avgöra huruvida dessa idéer håller. Det finns många sätt att avgöra om idéer håller, några bättre än andra. 2 1
Sätt att veta Vedertagna antaganden vi har alltid vetat att det är på detta sättet T.ex. reklam, politiska kampanjer, slogans Fördelar: enkelt, vi behöver inte tänka Nackdelar: Det som sägs eller antas kanske är fel; det finns inget sätt att korrigera felaktigheter med denna metod 3 Sätt att veta Auktoritet vi tror på något för att en auktoritet påstått att det är på det sättet; Experter som uttalar sig Fördelar: enkelt, användbart, ofta bra; vi litar vanligtvis på Forskare, läkare, ingenjörer, etc. Nackdelar: Även en expert kan ha fel!! 4 2
Sätt att veta Logiska resonemang - göra antaganden och dra logiska slutsatser från dessa antaganden. Exempel: Premiss 1: Alla människor är dödliga. Premiss 2 : Sokrates är en människa Slutsats: Sokrates är dödlig. Logiskt korrekt slutsats men en felaktig premiss : Premiss 1: Alla män heter Peter. Premiss 2 : Du är en man Slutsats: Du heter Peter 5 Sätt att veta Sunt förnuft - bedömningar baserade på våra egna (snarare än auktoriteters) erfarenheter och uppfattningar om världen. Fördelar: Ibland bättre än auktoritet då det inkluderar våra egna erfarenheter; bra för vardagliga rutiner Nackdelar: vår erfarenhetsbas kanske är begränsad; våra bedömningar kan vara snedvridna 6 3
Sätt att veta Vetenskap två aspekter: 1. Metod baserat på sunt förnuft men vilken också inkorporerar andras erfarenheter och observationer; observera världen med objektiva mått. 2. Applicera logik på de fakta /data man samlat in. 7 Sätt att veta - Vetenskap Nyckelkomponenter Ø Operationella definitioner Ø Upprepbarhet Ø Ingenting bevisas slutgiltig alltid öppet för omtolkning förfining av idéer. Ø Generaliserbarhet(?) Ø Empiri framför åsikter Ø Enkelhet (law of parsimony) 8 4
Vetenskapliga metoder Kvalitativa ØFältobservation Ø Fallstudier Ø Intervjustudier Kvantitativa Ø Korrelationsstudier Ø Experimentella studier Ø Enkätundersökningar 9 Mäta begrepp Begrepp måste operationaliseras i syfte att kunna mätas Operationalisering Den konkreta mekanismen med vilken en variabel mäts Målet är att skapa mått på begreppen som både är reliabla och valida. 10 5
Operationalisering Business advantage and performance Company image Sales Recruitment Market shares 11 Reliabilitet Är våra mätinstrument tillförlitliga? Om vi administrerar samma test (mätning) flera gånger får vi samma resultat? Om Ja, då har vi ett reliabelt mått på någonting Om nej, då är vårt mått ej reliabelt Observera att även om vårt mått är reliabelt så behöver det inte nödvändigtvis vara bra! 12 6
Validitet Intern validitet Hur väl mäter vi det vi tror oss mäta? Extern validitet I vilken utsträckning kan (vill) vi generalisera våra resultat 13 Surveyundersökningar Intervjuer (enskilda eller i grupp) öppna (kvalitativt) semistrukturerade (kvalitativt och kvantitativt) strukturerade (kvantitativt) Frågeformulär och post-/webenkäter Attitydundersökningar är ett typiskt exempel. Longitudinella studier (av ett urval) och tvärsnittsstudier (av olika urval) syftar till att ge en bild av utveckling, t.ex i en organisation. 14 7
Intervju eller enkät? Intervju Fördelar: Svarsfrekvens Mer nyanserade svar Undvika missförstånd Nackdelar: Dyrt Tidsåtgång Enkät Fördelar: många respondenter Billiga Anonymitet Nackdelar: Svarsfrekvens Misstolkade frågor 15 URVAL/SAMPLING Vad är Urval/Sampling? Sampling är en process i vilken man väljer ut enheter (t.ex. människor, organisationer) från en population av intresse. Syftet är att vi ska kunna generalisera tillbaks till den population från vilken vi gjorde vårt urval 16 8
URVAL/SAMPLING Representativiteten hos ett urval beror av följande Urvalsramens tillämplighet Urvalsstrategi urvalsstorlek Svarsfrekvens - både % & och representativiteten hos de personer som faktiskt svarade Det är bättre att ha ett litet bra urval än ett stort och dåligt 17 Antal frågor? Sikta på att maximera reliabilitet (fler frågor) & minska överflöd (färre frågor) 18 9
VILKEN SKALA Nominal identiferar kategorier t.e.x., kön, etnicitet. Ordinal relativ ordning hos responser t.ex., betyg på en tentamen. Intervall responser har ett innebördes kvantitativt förhållande. Antagande om samma differans mellan skalsteg Kvot Samma som intervall men med ett äkta nollvärde t.ex., längd, hastighet 19 Konstruera frågor Definiera målbegrepp Undersök relaterad forskning & frågeformulär Skapa frågor (multipla indikatorer?) Förtesta & revidera 20 10
Konstruera frågor Tänk på detta när frågorna konstrueras fokus - inriktade på ämnet Längd så korta så möjligt klarhet innebörden klar för alla Ordval så enkla ord så möjligt Grammatik - enkel & korrekt 21 Konstruera frågor Möjliga felkällor vid besvarandet Ej applicerbara frågor Frågorna skall vara relevanta för alla respondenter T.ex. När Du åker bak på en motorcykel, hur ofta bär du hjälm? För stora krav på minnesförmåga t.ex., Hur många gånger har Du ätit kyckling de senaste 10 åren? Dubbla negationer T.ex. skulle Du inte tacka nej till en middagsinbjudan från en ovän 22 11
Konstruera frågor Dubbla frågor t.ex., Tycker Du att åldergränsen för tobaks- och alkoholinköp borde sänkas? Ledande frågor t.ex., ser Du ingen fara med den här nya policyn? laddade frågor Förespråkar Du en lägre hastighetsgräns i syfte att rädda människoliv? Jämfört med Kräver trafiksäkerheten en lägre hastighetsgräns? 23 OPEN-ENDED ELLER CLOSE-ENDED Open-ended Svåra att analysera, subjektiv analys Hög tidsåtgång Rik information Användbara för ämnen där lite information finnes Close-ended Lättare att analysera effektivt Användbart vid hypotestestning Viktig informatuion kan gå förlorad 24 12
Förtesta och Revidera Testa frågorna och be om feedback Vem ska man förtesta på? Revidera: Frågor som ej är applicerbara på alla Överflödiga frågor Snedvridna responsskalor Missförstådda frågor Ej kompletta frågor Ändra ordning & Layout? 25 Hur ska enkäten se ut? Typsnitt / storlek, antal sidor, marginaler, enkelt- eller dubbelsidigt, färg, etc. Socidemografiska frågor enskild sektion, antingen i början eller slutet på enkäten, ta endast med relevanta frågor! Utrymme för kommentarer! Tacka i slutet på enkäten! Förtesta enkäten & revidera/förbättra 26 13
CHECKLISTA Introduktion/följebrev eller muntlig introduktion üinformera inledningsvis vad undersökningen handlar om (utan att säga för mycket). Vidare: Vem är Du? Är Du seriös? Syftet med undersökningen? Hur ska resultaten användas? Konfidentialitet/Anonymitet? Mer information? Kontakt? Incitament? 27 ANALYSERA DATA Vanligt förekommande analysmetoder Kvalitativa data Innehållsanalys Tematisk analys Programvara Nvivo9 Kvantitativa data Korrelationsanalys Variansanalys Regressionsanalys Faktoranalys Chi2 Programvara: SPSS Webenkäter: SurveyMonkey 14