FAGERSJÖSKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (9) 2013-08-05 ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN
SID 2 (9) Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förebyggande och stödjande elevhälsoarbete sid. 4 Rutiner för elevärenden sid. 4 Ansvarsfördelning sid. 5 Elevhälsoteamet (EHT) sid. 6 Stödet från EHT sid. 7 Rutiner vid övergångar sid. 8 Övergång från förskola till förskoleklass Övergång från förskoleklass till åk 1 Övergång från åk 3 till åk 4 Bilaga: Mall för Ärende till EHT Ordförklaring: Med benämningen klasslärare åsyftas lärare i både förskoleklass och skolklass.
SID 3 (9) Inledning Målsättningen för elevhälsan är att vi tillsammans inom skolan, i ord och handling, skapar förutsättningar för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas positivt efter egna förutsättningar och behov. Detta såväl kognitivt som fysiskt, psykiskt och socialt. Det är allas ansvar att vara uppmärksam på att elever mår bra och inte far illa. I elevhälsoarbetet arbetar vi utifrån/utgår vi från en grundsyn, som betonar att varje människa har en inneboende kraft att växa och utvecklas. Elevens utveckling i skolan är beroende av samspelet mellan lärare, vårdnadshavare, andra vuxna och kamrater. Vi strävar mot att möta varje elev utifrån hans/hennes förutsättningar och behov i det dagliga skolarbetet. I elevhälsoarbetet arbetar vi enligt Styrdokument Lgr11. Skolans uppdrag Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Rektors ansvar -undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, - resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör Alla som arbetar i skolan ska -uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Läraren ska -stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter -i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Övergång och samverkan För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med såväl förskolor som högstadieskolor i närområdet.
SID 4 (9) Förebyggande och stödjande elevhälsoarbete Det förebyggande och stödjande elevhälsoarbete organiseras enligt följande: Arbetslaget, eller delar av det, har samtal med vårdnadshavare snarast om problem kring en elev uppstår. Samtal om elever i elevhälsosyfte sker i arbetslagen. Vid behov skrivs pedagogisk utredning. Samtal med elever äger rum i syfte att främja elevens förmåga och vilja till ansvar och inflytande över det egna lärandet och skolmiljön. utvecklingsplan formuleras med mål och ömsesidiga åtaganden. kamratskap, gruppdynamik etc. i samlingar och genom medverkan i Friendsprogrammet. utvecklingssamtal. Ett kontrakt/ en Samrådsmöten (kallades tidigare EVK) äger rum vid behov. Berörda parter deltar. Mallen beslutsprotokoll används för dokumentering av mötet. Rutiner för elevärenden -/problemställning tas upp av medarbetare i arbetslaget inom vilket det huvudsakliga elevhälsoarbetet skall hanteras. Samtal om och åtgärder för elever i elevhälsosyfte sker alltid i arbetslaget före en anmälan till elevhälsoteamet (EHT). Om elevärendet efter insatta åtgärder fortfarande ter sig svårlöst gör klassläraren i samråd med arbetslaget en anmälan på blanketten Ärende till EHT. Denna lämnas i speciallärarens brevfack vid expeditionen. Anmälan ska innehålla: Åtgärder som är vidtagna Önskemål om insats från EHT Pedagogisk utredning ska bifogas Elevhälsoärendet tas sedan upp i EHT. Representant från EHT (oftast speciallärare) informerar klasslärare / arbetslag om beslut om åtgärder. Dessutom: I början av höstterminen gör arbetsenheten för specialpedagogik och EHT en behovsinventering som grundar sig på föregående läsårs resultat av olika diagnoser och prov. I samråd med klasslärare bedöms vilka elever som är i behov av särskilt stöd under innevarande läsår.
SID 5 (9) Ansvarsfördelning Arbetslag e ska planera sitt arbete så att man tar hänsyn till varje elev. n ska finnas med som punkt vid varje arbetslagsmöte. nsatser tas upp och diskuteras vid arbetslagsmöten. t prövas. nom arbetslaget. om vårdnadshavare så önskar. laget kan konsultera specialpedagog för diskussion och handledning. Elevhälsoärenden anmäls via en situationsbeskrivning till EHT när ovanstående åtgärder inte räcker till. Klasslärare Klassläraren har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och för de åtgärder som sätts in när eleven kommer i svårigheter. En stor del av elevhälsoarbetet sker inom klassens ram. Klassläraren ansvarar för att nödvändig information om eleven meddelas all berörd personal som eleven kommer i kontakt med. Klassläraren skriver IUP tillsammans med elev och vårdnadshavare och vid behov specialpedagog. Klassläraren ansvarar för att åtgärdsprogram skrivs om vårdnadshavare så önskar. Klassläraren ska informera elev och vårdnadshavare när ett problem uppstår. Klassläraren skriver ärende till EHT i samråd med arbetslaget. Klassläraren tar fram underlag för eventuella ansökningshandlingar. Speciallärare På skolan finns för närvarande två speciallärare. lärarna ingår i elevhälsoteamet och arbetar tillsammans med klasslärare vid förändringar och övergångar, för att se vilka elever som kan vara i behov av särskilt stöd. individanpassade. Exempel: enskild undervisning, mindre undervisningsgrupp eller individanpassat material eller att speciallärare är med i arbetsrummet. Speciallärarna ger stödlektioner i främst svenska, engelska och matematik. Speciallärarna genomför tester och, i samråd med klasslärare skrivs pedagogiska utredningar. lärarna deltar vid behov i utvecklingssamtal. Speciallärarna bistår klasslärare/arbetslag med information och utbildning kring kompensatoriska hjälpmedel, vilket är en viktig del i arbetet med att förbättra studieförutsättningarna för elever med exempelvis dyslexi och dyskalkyli. behov. hos speciallärarna få möjlighet att göra klassens ordinarie prov enskilt eller i liten grupp vid lärarna kan handleda övriga lärare i deras undervisning för elever som är i behov av särskilt stöd. iallärarna har kontakt med specialpedagoger på närliggande skolor två ggr/ termin, via Farsta nätverk.
SID 6 (9) I samråd med arbetslagen följer speciallärarna upp elever som får låga resultat vid övningar och prov. Elevhälsoteam Träffas varje vecka, har möte 1,5 timme. I elevhälsoteamet ingår rektor, biträdande rektor, två speciallärare samt skolsköterska. lagen efter anmälningar. särskilt stöd till elever. Kan besluta om samrådsmöte ska hållas. Gör vid behov anmälningar till socialtjänsten. lagen via speciallärarna. Planerar mottagande av nyanlända elever. Rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och fattas ytterst av rektor. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer till rektor att en elev kan ha behov av särskilt stöd, skall rektor se till att behovet utreds. Vid behov kan rektor delegera ärenden och uppgifter till biträdande rektor. Skolsköterska t är välbefinnande och hälsa samt att följa elevernas utveckling. - och föräldrakontakter. Skolläkare och psykolog finns att tillgå. BUP och Socialtjänsten finns att rekommendera och remittera till.
SID 7 (9) Stödet från EHT För att EHT ska kunna erbjuda gott stöd, ska ärendet vara genomarbetat i arbetslaget och dokumenterat i en pedagogisk utredning som bifogas till situationsbeskrivningen. Då kan EHT bistå med: vidare åtgärder, t ex remisser till extern vårdgivare, wisc-test osv. Vid behov: Psykosociala utredningar. och historik av elever som tas in under pågående termin EHT åtar sig inte/ har inte befogenhet att esluta om klassbyte eller byte av skolform. (Beslutas av rektor vid samrådsmöte) a över ärenden från klasslärare / arbetslag. EHT fungerar som en stödfunktion.
SID 8 (9) Rutiner vid övergångar Övergång från förskola till förskoleklass januari hålls ett informationsmöte för alla vårdnadshavare som söker förskoleklass för sina barn. de förskolor med barn som har sökt till skolans förskoleklass. Vid behov kontaktas enskilda barns vårdnadshavare. I mars eller april träffas skolledare, pedagoger för förskoleklass och förskolans pedagoger. De blivande gruppernas sammansättning diskuteras. I april - maj besöker förskollärarna barnen på respektive förskola. tillfällen under maj och träffar då andra barn som också sökt till skolan samt bekantar sig med lokalerna. Vid behov hålls överlämnandesamtal på respektive förskola. Förskollärarna från skolan träffar då föräldrar och förskolans personal. I slutet av augusti eller början av september hålls föräldramöte där förskollärarna ger detaljerad information om förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Fritidshemmens personal deltar också vid detta möte. Överlämnandesamtal genomförs tidigt på höstterminen. äger rum i januari / februari. Övergång från förskoleklass till åk 1 Läraren / lärarna i blivande klass 1 träffar barnen vid några tillfällen på vårterminen. Förskoleklasserna övergår till att bli en skolklass som arbetar i flexibla undervisningsgrupper, d.v.s. varierande grupper utifrån elevernas behov. Man tillhör en mentorsgrupp, och mentorns uppgift är att följa elevernas skolgång och ha ansvar för utvecklingssamtal, IUP, kontakt med vårdnadshavare, studieresultat etc. Överlämnandesamtal från förskollärare till klasslärare i åk 1 sker helst i juni, annars så snart som möjligt i augusti. Övergång från åk 3 till åk 4 Överlämnandesamtal hålls om möjligt i slutet av år 3 med överlämnande och mottagande lärare, speciallärare, samt eventuell övrig berörd personal. gjorda diagnoser i år 2 och nationella prov i år 3 överlämnas. mentor och ev. fritidspersonal träffar om möjligt sina blivande elever i slutet av vårterminen.
SID 9 (9) ÄRENDE TILL EHT Diarienr: Datum: Elevens namn: Elevens personnummer: Klass: OBS. Pedagogisk utredning ska bifogas anmälan. Orsak till anmälan: Arbetslagets tidigare åtgärder: Önskemål om insats fråneht: Anmälare: EHTs bedömning och eventuell insats: