Elevhälsoplan för Öxnehaga skolors utbildningsenhet

Transkript

1 Elevhälsoplan för Öxnehaga skolors utbildningsenhet Reviderad november 2012

2 Elevhälsoplan för Öxnehaga skolors utbildningsenhet Innehåll Inledning sid. 2 Skolans organisation sid. 2 Rutiner för att följa och stödja elevers utveckling sid. 3 Bestämmelser om särskilt stöd sid. 4 Rutiner vid behov av särskilt stöd sid. 5 Orosanmälan till Socialtjänsten sid. 9 Sekretess sid. 10 Dokumentation och arkivering sid. 11 Bilagor: 1. Anmälan till elevhälsoteamet 2. Anmälan om kränkande behandling 3. Pedagogisk utredning, checklista 4. Mall för pedagogisk och social utredning 5. Beslut att inte upprätta åtgärdsprogram 6. Mall för åtgärdsprogram 7. Att tänka på vad gäller formulering i åtgärdsprogrammen 8. Uppföljning av åtgärder 9. Utvärdering av åtgärdsprogram 10. Mall för anmälan till socialtjänsten 1

3 Inledning Alla vuxna som arbetar på skolan har ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg och lustfylld lärandemiljö för alla elever. För att lyckas med detta krävs god samverkan mellan all personal och ett nära samarbete med eleverna och deras vårdnadshavare. Vi vill verka för en skola som utgår från att elever är olika, en skola som ser varje elev och dess möjligheter och därmed förebygger att hinder för lärande uppstår. En god lärandemiljö och elevhälsa präglas av goda relationer mellan elever och vuxna. Viktiga byggstenar i detta arbete är elevernas delaktighet och möjligheter till inflytande så att de kan påverka sin situation. Elevernas möjligheter att utvecklas positivt i skolmiljön är beroende av många olika faktorer som samverkar med varandra. Därför är det viktigt för alla vuxna i skolan att möta eleverna som hela människor och att alla stödinsatser utgår från en helhetsbild av elevens situation. Arbetslaget har det grundläggande ansvaret för elevhälsoarbetet då det gäller alla elever och elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med elever på vår skola Skolans organisation Arbetslag Grunden i skolans organisation är arbetslagen (förskoleklasserna, årskurs 1, 2, 3, 4, 5, 6 och fritidshemmen, Lönnen, Aspen, Hagen, Storegården och Bullerbyn) Processledarna träffar storarbetslagen förskoleklass-åk1, åk 2-3, åk 4-6, fritidshemmen. Ledning Skolans arbete leds av rektor i samarbete med biträdande rektor och en skolutvecklingsgrupp som består av rektor, biträdande rektor, specialpedagog samt processledarna. Elevhälsoteam (EHT) Skolans EHT består av rektor, biträdande rektor, specialpedagog, skolsköterska och kurator. EHT behandlar elevärenden där den samlande kompetens som EHT besitter kan tänkas behövas. EHT träffas varje onsdag kl Rektor ansvarar för elevhälsoarbetet på skolan, leder EHT och ansvarar för planering och utvärdering av det specialpedagogiska arbetet. ELEVHÄLSOTEAM (EHT) 2012/13 rektor : Rosemarie Segersson biträdande rektor: Lotta Lagö skolsköterska : Eva Mattiasson specialpedagog : Agneta Nordén kurator: Pernilla Löfsved Franklin skoläkare* * skolläkare konsulteras vid behov 2

4 Grupp med rektor, specialpedagog samt speciallärare som arbetar med skolans elevstödjande verksamhet. (SPET) Rektor, biträdande rektor, specialpedagog, samt speciallärare som arbetar med elevstödjande verksamhet träffas en gång varannan vecka. I denna grupp behandlas bl.a. de elevärenden som anmäls till rektor och inte direkt tas upp i EHT. Gruppen är också ett forum för diskussion av specialpedagogiska frågor och frågor som rör annat elevstödjande arbete. Med elevstödjande arbete menas även indirekt elevstödjande arbete som olika former av stöd till personal, t.ex. handledning. Deltagarna i gruppen kan bidra vid arbete med pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Gruppen är ansvarig för att föra minnesanteckningar över vilka elever som har åtgärdsprogram och för att följa upp att arbetet med åtgärdsprogrammen fungerar som det är tänkt under arbetets gång. Rutiner för att följa och stödja elevernas utveckling (Rutiner för alla elever) Regelbunden kartläggning Klasslärarna genomför varje år systematiska kartläggningar av elevernas vid resultatuppföljningarna som skall registerars i e-dok senast den 2 nov, 1 februari samt 1 juni varje år. Resultatet av dessa kartläggningar tas, tillsammans med övrig kunskap om eleverna, med som underlag för lärarnas planering av arbetet i klasserna. Resultatkonferenser Klassföreståndare kallas av rektor till klasskonferens en gång per termin, under höstterminen i september - oktober och under vårterminen i mars/april. Vid dessa konferenser deltar SPET samt lärare som undervisar i klassen. Klassföreståndaren tar innan mötet kontakt med övrig personal såsom lärare för de praktiskt estetiska ämnena för synpunkter. Man sammanfattar också stödbehov och stödinsatser i klassen. Framkommer behov av utredning eller EHT-konsultation för någon elevs studiesituation under resultatkonferensen, hanteras det i enlighet med de rutiner som beskrivs nedan. Tidsbokning för eventuell EHT-konsultation ordnas direkt. Klasskonferenser En gång per termin kallas klasslärare till EHT för att gå igenom klassen och stämmer av att arbetet fungerar som det ska. Framkommer behov av utredning eller EHT-konsultation för någon elevs studiesituation under klasskonferensen, hanteras det i enlighet med de rutiner som beskrivs nedan. Tidsbokning för eventuell EHT-konsultation eller uppföljning av SPET ordnas direkt. Utvecklingssamtal Enligt skollagen (10 kapitlet 12 ) ska lärare, elev och vårdnadshavare minst en gång varje termin (i förskoleklassen en gång per läsår) ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Utvecklingssamtalet ska vara ett flerpartssamtal mellan alla närvarande parter. Det ska utgå från läroplanen och möjliggöra allsidigt informationsutbyte för att ge en så bra grund som 3

5 möjligt för den fortsatta planeringen av elevens skolgång. Den information läraren ger ska vara baserad på elevens utveckling i förhållande till läroplanens mål. Samtalet behandlar både kunskapsutveckling och social utveckling. För att vårdnadshavare och elev ska ha goda möjligheter att delta i sambandet får de, via fronter, senast en vecka före utvecklingssamtalet, tillgång till de skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling som läraren sammanställt. Skriftliga omdömen om social utveckling lämnas inte. Utvecklingssamtalet ska föras i en positiv anda och inte användas för att presentera problem som inte redan är kända för vårdnadshavarna. De överenskommelser som eleven, vårdnadshavaren och läraren gör om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen, ska dokumenteras i en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP). Individuell utvecklingsplan (IUP) Jönköpings kommun har enats om en gemensam form för alla individuella utvecklingsplaner som skrivs på kommunens skolor. Den individuella utvecklingsplanen består av de skriftliga omdömen som skrivs inför varje utvecklingssamtal samt de överenskommelser som gjorts på utvecklingssamtalet och övriga pedagogiska samtal med vårdnadshavarna. Den individuella utvecklingsplanen ska inte innehålla sekretesskänslig information Frånvarorapportering/om elev uteblir från skolan Varje klassföreståndare skall föra in elevers frånvaron i klassen i Fronter. Skolsköterskan sammanställer och tar upp oror för elevers frånvaro vid EHT. Då elev inte kommer till skolan ansvara klassläraren för att kontakt tas med hemmet senast första rasten vid ca kl Om läraren inte kan lämna sin elevgrupp kontaktar denne vår skolassistent som kontaktar vårdnadshavare. Bestämmelser om särskilt stöd och rutiner när det finns någon form av oro kring elevens skolsituation. Bestämmelser Enligt Skollagen 3 kapitlet gäller följande: Särskilt stöd 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. 4

6 Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rutiner vid behov av särskilt stöd. Att anpassa typen av undervisning och den hjälp eleven får under skoldagens olika händelser efter elevens behov är ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Klasslärare, specialpedagog, speciallärare och annan elevstödjande personal ska samverka kontinuerligt i bedömningen av hur undervisningen bör läggas upp för olika elever och olika grupper av elever, med målet att alla elever ska få en undervisning som ligger så nära det som är bäst för just dem som möjligt. Arbetslagen deltar vid EHT en gång per termin samt vid resultatkonferenser och diskuterar hur man arbetar i resp. klass. Arbetslagen tar upp elevärenden en gång varannan vecka vid sina träffar. Vid arbetslagsträffarna i övrigt tar diskuterar lärarna de pedagogiska planeringarna utifrån kunskapsmålen. Processbeskrivning (översikt) 1. Anmäla till rektor: Använd blankett nr. 1 alt blankett nr Se till att utredning startas efter beslut av rektor efter samråd med EHT eller SPET. Ansvarig: Rektor (kan delegeras till specialpedagog) 3. Utreda behovet- kartläggning: Ansvarig för utförande: Klasslärare tillsammans med specialpedagog eller speciallärare och vid behov elevhälsan. Blankett nr.3 och 4 4. Rapport till rektor efter genomförd utredning. 5. Beslut om att utarbeta åtgärds-program alt beslut att inte upprätta åtgärds-program Ansvarig för beslut: Rektor (Rektors beslut kan delegeras) (kan överklagas) Blankett nr 5, 6 och 7. Ansvarig för utförande: Lärare, specialpedagog 5

7 6. Åtgärdsprogram beslutas Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp Ansvarig för beslut: Rektor Beslut om anpassad studiegång (Rektors beslut kan delegeras) ( Rektor kan ej delegera beslut) (beslut kan överklagas) 7. Åtgärder enl åtgärdsprogram vidtas. 8. Uppföljning av åtgärdsprogram Ansvarig: Rektor. Ansvarig för utförande: lärare, specialpedagog, Blankett nr 8 9. Utvärdering av ÅP. Ansvarig: Rektor. Ansvarig för utförande: lärare, specialpedagog. Blankett nr Behov av särskilt stöd kvarstår ej: Avsluta Behov av särskilt stöd kvarstår: Ev ytterligare utredning se punkt 3.Annars upprättas nytt åtgärdsprogram. se punkt 5. Anmälan av oro till rektor (Mer detaljerad text kring processen) I de fall någon, t.ex. lärare, fritidspersonal, annan personal, elev eller vårdnadshavare, trots de insatser som görs i den dagliga verksamheten, känner en oro för att eleven inte ska nå läroplanens kunskapsmål, eller om det av någon annan anledning finns en oro kring elevens situation, ska detta anmälas till rektor. I de fall rektor bedömer att det är uppenbart att EHT behöver konsulteras tas ärendet upp direkt i EHT, vid nästa möjliga tillfälle. I annat fall beslutar rektor om utredning.(kan delegeras till specialpedagog) Ang. anmälan om kränkande behandling se Likabehandlingsplan Bilaga 1. Blankett:Anmälan till elevhälsoteamet. Bilaga 2. Blankett:Anmälan om kränkande behandling Behandling av elevärende i EHT I EHT behandlas de elevärenden där den kompetens som finns i SPET inte är tillräcklig eller där man vill ha hjälp med bedömning av om så är fallet. EHT har genom sin bredare kompetens möjlighet att hålla i mer omfattande kartläggningar av elevens situation. Vid den första behandlingen av ett visst elevärende ska berörd klassföreståndare kallas till EHT. Beslut, insatser, planerade åtgärder och när de ska följas upp ska dokumenteras i protokoll liksom vem som ansvarar för kommunikationen mellan EHT och ansvarig pedagog. Efter avslutad utredning i eller i samarbete med EHT beslutar rektor utifrån resultaten av denna utredning, med stöd av EHT och klassföreståndaren om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte samt vem som i så fall ska göra det. I vissa fall kan beslut fattas om att kalla till ett elevhälsomöte. Om åtgärdsprogram inte ska upprättas utan andra förslag till lösning hittas, kallar klassföreståndaren elevens vårdnadshavare till pedagogiskt samtal enligt ovan. Vid detta samtal bör personal från EHT eller SPET närvara. 6

8 Rektor beslutar om pedagogisk utredning Utifrån det den som anmält oron berättar och med stöd av SPET, beslutar rektor, om ingen annan lösning kommer fram, om att en pedagogisk utredning ska göras samt vem som ska ansvara för utredningen, hur omfattande utredningen behöver vara, vilka som ska finnas till hjälp vid utredningen samt, huruvida samarbete behöver inledas med elevhälsoteamet. Rektors beslut dokumenteras. (beslut kan delegeras till specialpedagog) Det är normalt klassföreståndaren som är ansvarig för den pedagogiska utredningen och denna ska genomföras snarast möjligt och senast inom en tidsrymd av tre veckor, om inte särskilda skäl föreligger som gör detta omöjligt. I de fall rektor beslutar att en pedagogisk utredning inte behöver göras utan andra möjliga lösningsförslag hittas, kallar elevens klassföreståndare elevens vårdnadshavare till ett pedagogiskt möte där lösningsförslagen presenteras för elevens föräldrar och, om de bedöms värda att prova, dokumenteras i elevens IUP. Om klassföreståndaren eller vårdnadshavare vill kan någon från SPET delta i mötet. Pedagogisk utredning Den pedagogiska utredningen består av två delar, dels en kartläggning av elevens skolsituation, dels en analys av det som framkommit vid denna kartläggning. Analysen ska leda fram till en beskrivning av faktorer i skolmiljön och pedagogiska förehållningsätt som kan tänkas påverka elevens studiesituation i positiv respektive negativ riktning samt behov som kan behöva uppfyllas. Även situationen på fritids eller fritidsklubb ska beaktas. Vårdnadshavare och elev ska vara delaktiga i utredningen. Den pedagogiska utredningen ska dokumenteras med hjälp av Mall för pedagogisk utredning Bilaga 3. Pedagogisk utredning, checklista Bilaga 4. Mall för pedagogisk och social kartläggning När den pedagogiska utredningen är klar anmäler den som ansvarat för utredningen detta till rektor och klassläraren deltar därefter vid nästa möte med SPET. Beslut om upprättande av åtgärdsprogram Utifrån resultaten av den pedagogiska utredningen beslutar rektor, med stöd av SPET och klassföreståndaren om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. (kan delegereras till specialpedagog). Om åtgärdsprogram inte ska upprättas utan andra förslag till lösning hittas, kallar klassföreståndaren elevens vårdnadshavare till pedagogiskt samtal enligt ovan. Detta beslut kan överklagas. Bilaga 5. Beslut att inte upprätta åtgärdsprogram 7

9 Upprättande av åtgärdsprogram Klassföreståndaren, eller den som annars fått uppdraget, upprättar ett förslag på åtgärdsprogram i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Åtgärdsprogrammet upprättas med hjälp av Mall för åtgärdsprogram Det färdiga åtgärdsprogrammet lämnas utskrivet till rektor för godkännande, underskrift och arkivering. Rektor ser till att vårdnadshavare och de pedagoger som arbetar med eleven får kopior. Rektor kan delegera godkännande av åtgärdsprogram till specialpedagogen Bilaga 6. Mall för åtgärdsprogram. Bilaga 7. Att tänka på vad gäller formuleringar i åtgärdsprogrammen Elevhälsomöte (EHM) Vid behov kallar rektor en elevs vårdnadshavare till EHM. I vissa fall deltar även personal från kommunens resursteam samt personal från andra undervisningsgrupper. Rektor beslutar om vilka som ska delta vid mötet beroende av ärendets art. Rektor leder mötet. Elevhälsomötet kan besluta om större förändringar i elevens skolsituation t ex om anpassad studiegång och klassbyte. Protokoll om beslut förs vid EHM. Protokollen diarieförs. Innan man kallar till EHM skall följande vara avklarat: Berörd personal och elevhälsoteamet och åtgärdsförslag. Skriftlig information om elevens svårigheter och tidigare insatser lämnas till elevhälsoteamet (Kartläggning inför ett samtal med elevhälsoteamet). Rektor kallar till elevhälsomöte, föräldrarna får en skriftlig inbjudan. Rutiner för EHM: Konferensen protokollförs: rektor är ordförande, sekreterare utses från elevhälsoteamet. Läraren informerar om elevens skolsituation, tidigare åtgärder och de aktuella svårigheterna. Föräldrar ges möjlighet att ge sina synpunkter. Förslag till vidare åtgärder diskuteras, och datum för uppföljning bestäms. Beslut fattas och undertecknas av rektor och vårdnadshavare. EHM-protokollet diarieförs. Uppföljning och utvärdering Åtgärdsprogrammet följs upp av läraren. Efter i åtgärdsprogrammet angiven tid utvärderas åtgärdsprogrammet av den som upprättat det. Utvärderingen dokumenteras med hjälp av Mall för utvärdering av åtgärdsprogram I de fall samtliga mål i åtgärdsprogrammet nåtts och det inte finns fler mål som behöver nås avslutas åtgärdsprogrammet. I de fall de åtgärder som satts in bör fortsätta förs dessa in i elevens IUP. I de fall alla mål inte nåtts eller fler mål finns att nå, skrivs ett nytt åtgärdsprogram. Vid behov kan GREV eller EHT konsulteras. I de fall ny utredning krävs skall en sådan göras innan nytt åtgärdsprogram skrivs. Om den som utvärderar åtgärdsprogrammet eller SPET anser att det förändringar som behöver göras inte kan genomföras med tillgängliga resurser görs en EHT-anmälan. Likaså om några lösningsförslag inte står att finna. EHT kan vid behov konsultera externa resurser, 8

10 t.ex. Konsultativt stöd, VITS-teamet, Råd och stöd inom socialtjänsten, BUP m.m. I de fall där så krävs inhämtas vårdnadshavarnas godkännande innan kontakt tas. Bilaga 8. Uppföljning av åtgärder Bilaga 9. Utvärdering av åtgärdsprogram Utvärdering av planer SPET är ansvarig för utvärdering av de delar av elevhälsoarbetet som rör pedagogiska utvärderingar och åtgärdsprogram samt elevhälsoplanen. EHT ansvarar för utvärdering av likabehandlingsplan och krisplan. Rektor är ansvarig för att frågan tas upp på SPET möte/eht möte en gång per termin (december och maj). Utvärderingen ska göras på ett övergripande plan där alla aspekter i arbetet ses över. Rektor är ansvarig för avstämning av de planer som rör elevhälsan (likabehandlingsplan och krisplan) är en stående punkt på dagordningen för SPET och EHT-möten. Orosanmälan till socialtjänsten Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden måste ingripa till en underårigs skydd. Skyldigheten omfattar även att till socialtjänsten lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns skydd. Styrdokument Socialtjänstlagen (14 kapitlet 1 ) Syfte Anmälningsplikten ingår i socialtjänstlagen (14 kapitlet 1 ) och innebär att alla som arbetar med barn upp till 18 år har ett enskilt ansvar att uppmärksamma barnets situation. Riktlinjer Det är alltid barnets behov som är utgångspunkt för om anmälan ska göras. Hänsyn till föräldrarna eller den egna verksamheten får inte styra. Man ska inte söka egna bevis på att barnet far illa; det är socialtjänsten som utreder. Vårdnadshavarna kan själva ansöka om stöd hos socialtjänsten, då öppnas alltid en utredning och familjen får ett beslut på om de beviljas stöd eller ej. Ett sådant beslut kan överklagas. Man kan hjälpa familjen genom att upplysa om detta. Föräldrarnas ansökan ersätter inte anmälningsplikten. Rutiner Är man osäker på om anmälan ska göras kan man alltid kontakta socialtjänsten för rådgivning, mottagningsgruppen på barnteamet (0-12 år) eller till ungdomsteamet, (13-18 år). Man kan vara anonym och ska i detta skede inte berätta vad barnet eller föräldern heter. till socialtjänsten. uppmärksammat barnets situation själv göra en anmälan. Man behöver inte sin chefs tillstånd eller underskrift för att göra en anmälan, däremot ska chefen informeras. 9

11 namn och kontaktuppgifter på personen som anmäler. Anmälan bör vara skriftlig och signerad. socialtjänsten. Föräldrar ska i dessa fall inte kontaktas av anmälaren. Socialtjänsten tar beslut om eventuell polisanmälan. Bilaga 10. Mall för anmälan till socialtjänsten Andra planer Krisplanen är skolans handlingsplan för händelser som dödsfall, allvarlig sjukdom, olyckor, hot och våld samt andra händelser som innebär att elever skulle kunna utsättas för risker, t.ex. elevs försvinnande från skolan. Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för förebyggande av och agerande vid diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. I likabehandlingsplanen ingår Anti mobbingteamets arbetsplan. Sekretess Handlingar som upprättas inom en myndighet och förvaras där är allmänna. En allmän handling kan vara offentlig eller sekretessbelagd. Vissa uppgifter är alltid offentliga, till exempel elevernas betyg, resultat på skriftliga prov, närvaro och frånvaro och personalens ansökningshandlingar. Alla uppgifter som rör enskild elevs personliga förhållanden kan emellertid sekretessbeläggas. En allmän handling kan innehålla både offentliga och sekretessbelagda uppgifter. Sekretess betyder förbud att röja uppgifter och är en inskränkning i offentlighetsprincipen. Sekretesslagens syfte är bland annat att skydda den enskildes integritet. Beslut om utlämnande av handlingar måste föregås av sekretess-prövning. Den görs i samråd med kommunens jurist. Enskild tjänsteman får lämna ut allmän handling där det klart framgår att den inte innehåller känsliga uppgifter. Vid tveksamheter ska samråd ske med förvaltningssekreteraren. Det finns olika grader av sekretess i skolan. Stark sekretess inom skolan gäller för förskoleverksamhet, medicinsk skolhälsovård, psykolog och kurator. Detta innebär att sekretess gäller i första hand och uppgifter endast får lämnas ut om det står klart att så kan ske utan att det på något sätt är till men eller skada för någon. Dessutom gäller att om det är nödvändigt för att en elev ska kunna få det stöd hon eller han behöver får skolläkare och skolsköterska ändå lämna en annars sekretessbelagd uppgift till den övriga elevhälsan eller den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt, t.ex. till rektorn eller en lärare. Svagare sekretess gäller för skolans övriga elevhälsoarbete, skolledare, skolbarnsomsorg, specialpedagogisk stödverksamhet och skolans elevregister. Detta innebär att offentlighet gäller i första hand men att uppgifter kan sekretessbeläggas om det kan antas att det kan vara till men eller skada för någon om uppgiften lämnas ut. Sekretess saknas för sådan som rör skolans undervisning och studieresultat. Vårdnadshavarna kan bryta eventuell sekretess genom att ge sitt samtycke till att information överförs till annan enskild eller myndighet. Sekretesskänslig information, t.ex. personnummer, får inte skickas med e-post och ska i övrigt hanteras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt den. 10

12 Dokumentation och arkivering Vid all dokumentation rörande enskilda barn och ungdomar ska barnets bästa stå i centrum. Stor omsorg ska råda vid formuleringar. Allmänt gäller att alla anteckningar förvaras på ett sådant sätt att familjens integritet skyddas. Alla dokument som nämns nedan och inte är minnesanteckningar eller arbetsmaterial är allmän handling. De delar av en allmän handling som inte innehåller sekretessbelagd information är offentliga. Följande gäller för förvaring av olika typer av dokumentation: Anmälan till socialtjänst eller polis Dokumentation av kontakter med föräldrar Kopia av anmälning till socialtjänst eller polis förvaras i elevens mapp i rektors arkiv. Telefonsamtal och möten med föräldrar ska dokumenteras i någon form av minnesanteckningar. I de fall där det finns mer än enstaka minnesanteckningar ska dessa vid årets slut sammanställas till ett PM som lämnas till rektor för förvaring elevens mapp. Vid möten där beslut fattas eller där viktig information lämnas ska protokoll föras. Sådana protokoll förvaras i elevens mapp i arkivskåp i rektors rum. Individuell utvecklingsplan (IUP) IUP:n upprättas digitalt. Minnesanteckningar Minnesanteckningar som pedagog för angående enskilda elever betraktas inte som allmän handling. Minnesanteckningar förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem och ska förstöras när de inte längre kan vara till nytta i pedagogens arbete med eleven, senast när pedagogen slutar arbeta med eleven i fråga. Pedagogiska utredningar Den pedagogiska utredningen (kartläggning + analys) är en allmän handling. Den kan innehålla sekretessbelagd information och ska förvaras inlåst i elevens mapp i arkivskåp i rektors rum. Vårdnadshavare och den pedagog som upprättar eventuellt åtgärdsprogram ska ha en kopia. Protokoll från EHM Protokoll från EHM är allmän handling som kan innehålla sekretesskänslig information. De ska förvaras inlåsta i elevens mapp i arkivskåp i rektors rum. 11

13 Protokoll från möten i EHT och GREP Rapporter om händelser Resultat av diagnoser och kartläggningsmaterial från kartläggningar av hela klasser Resultat av diagnoser och tester av enskilda elever Åtgärdsprogram Protokoll från möten i EHT och SPET är allmänna handlingar som kan innehålla sekretesskänslig information. De ska förvaras i särskild mapp i arkivskåp i rektors rum. Rapport om händelser är en allmän handling som kan innehålla sekretesskänslig information och ska förvaras inlåst i elevens mapp i arkivskåp i rektors rum. Vid pedagogisk kartläggning eller användning av diagnoser i hela klasser eller elevgrupper ska testresultatet sammanställas och lämnas för arkivering hos skoladministratören. Berörda lärare sparar arbetskopior som förstörs när de inte längre behövs. Testmaterialet sparas så länge man kan behöva gå tillbaks och titta på det och förstörs därefter. Vid pedagogisk kartläggning och testning av enskilda elever sparas testmaterial och resultatsammanställningar i elevens mapp i arkivskåp i rektors rum. Åtgärdsprogrammet är en allmän handling. Det kan innehålla sekretessbelagd information och ska förvaras inlåst i elevens mapp i arkivskåp i rektors rum. Kopia ska gå till vårdnadshavare och till klasslärare, speciallärare och specialpedagoger som är inblandade i arbetet kring eleven. Kopior i skolan ska förvaras inlåst och förstöras när de blir inaktuella. 12