-05-06 LD16/00186 Periodrapport mars Landstingets samlade prognos pekar ett resultat på plus 47 mkr. I prognosen förväntas effekter av struktur- och förändringsplanen svarande drygt 300 mkr. Prognosen pekar på att verksamheternas nettokostnader blir 2,2 procent högre än budgeterat. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader beräknas bli 3,1 procent högre än budgeterat och kollektivtrafiken beräknas kosta 40 mkr mer än budgeterat. Intäktssidan med skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas öka med 104 mkr jämfört med budget. Övergripande prognos Att balansera verksamhet och ekonomi är den stora utmaningen även denna planperiod. Under 2015 fattade landstingsfullmäktige beslut om den struktur och förändringsplan som beräknas ge en ekonomisk effekt på cirka 700 miljoner kronor till och med 2019, och skapa en hållbar och balanserad ekonomi från och med i år. Landstingets samlade prognos för pekar ett resultat på plus 47 mkr vilket är 70 mkr sämre än budget. 200 Budget, bokfört resultat och prognos Verksamhet Vårdgaranti (lag) avser Mål Dalarna Riket 0 Telefon PV (feb) 100% 89% 89% 7 Läkarbesök PV (jan) 100% 85% 89% 90 1:a Läkarbesök (mars) 100% 75% 82% 90 Operation/behandl. (mars) 100% 71% 78% Telefontillgängligheten är det område där Landstinget Dalarna har ett resultat som är lika som riksgenomsnittet, inom övriga områden är resultaten sämre. Primärvården ser möjligheter till att förbättra tillgängligheten genom att bygga ut e-hälsotekniken under de närmaste åren. 150 mkr 100 50 0-50 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack budget Resultat Prognos Verksamhetsstatistik ack -03 2015-03 Diff % Läkarbesök totalt 157 329 166 027-5,2% varav division Medicin 26 995 27 445-1,6% varav division Kirurgi 49 952 52 342-4,6% varav division Psykiatri 5 799 7 027-17,5% varav division Primärvård 74 583 79 213-5,8% Övriga besök totalt 200 160 205 250-2,5% Omvärldsanalys SKL har presenterat en prognos för åren -2019 som visar på snabbt växande skatteunderlag. Man betonar att bedömningen av utvecklingen efter är högst osäker. Tillväxten är hög och drivs av snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion. Problemet för kommuner och landsting är att befolkningen framöver växer betydligt snabbare än skatteunderlaget. Under 2015 hade Dalarna hade ett födelseunderskott, men samtidigt ett större positivt flyttnetto. Resultatet blev att Dalarnas befolkning ökade med 2 125 personer till 281 028 invånare. varav division Medicin 32 763 34 012-3,7% varav division Kirurgi 30 391 28 272 7,5% varav division Psykiatri 30 022 36 838-18,5% varav division Primärvård 106 984 106 128 0,8% Vårdtillfällen 12 099 11 849 2,1% varav division Medicin 5 208 5 188 0,4% varav division Kirurgi 6 072 5 848 3,8% varav division Psykiatri 819 813 0,7% Vårddagar 69 101 71 548-3,4% varav division Medicin 32 311 34 416-6,1% varav division Kirurgi 24 516 25 204-2,7% varav division Psykiatri 12 274 11 928 2,9% Antalet besök inom Hälso och sjukvården minskar jämfört med år. Den största minskningen finns inom division psykiatri, vilket förklaras av den strukturella anpassningen som pågår inom den psykiatriska öppenvården och anpassning av personalstat enligt sparpaketet. Inom kirurgin minskar läkarbesöken medan övriga besök ökar
med samma antal, det förklaras av ökad centralisering av tagningsverksamheter och brist på specialistläkare. Totala antalet operationer ökar, slutenvårdsoperationerna ökar som en följd av förbättrad vårdplatssituation jämfört med samma period 2015. Antalet vårddagar inom division medicin minskar, vilket beror på stängning av vårdplatser enligt struktur- och förändringsplanen. Viktiga händelser i urval I februari genomfördes den första operationen med robotassisterad titthålskirurgi, tekniken används inom urologi, tarmkirurgi och gynekologi. Ambulanshelikoptern är i operativ drift sedan början på april. Ny behandlingsmodell inom barntandvården har börjat implementeras. Centralisering av administrativa funktioner genomförd, fortsatt förändringsarbete och uppföljning under. Landstingens fastighetsnyckeltal för 2015 är publicerade och Landstinget Dalarna är bäst i landet vad gäller energiförbrukning och kostnaden för den. LD Hjälpmedel planerar för nya lokaler i Borlänge och ritningarna är nu klara för att söka byggnadslov. Landstingsservice jobbar med pilotprojekt inom vårdnära service, ett startar på nya patienthotellet under juli. Respektive förvaltning/division har lämnat rapporter med analyser och prognoser, dessa har sammanställts i en särskild bilaga till detta dokument. Ekonomi Följsamhet tillstruktur- och förändringspan Effekterna av struktur- och förändringsplanen uppgick 2015 till 130 mkr. I prognosen för beräknas effekter på 300 mkr uppnås. Samtliga förvaltningar och divisioner rapporterar att åtgärder enligt beslut är genomförda eller under genomförande. Den förväntade effekten av steg två i planen visar än så länge begränsade effekter. Ett aktivt arbete pågår i hälso- och sjukvården med genomförande av steg två och att ta fram kompletterande åtgärder, det främst inom division kirurgi. Verksamhetens nettokostnader Driftredovisning (mkr) Prognos Budget Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård -5 674,4-5 502,4-172,0 Central förvaltning - Hälsoval -1 223,0-1 223,0 0,0 Central förvaltning - Kollektivtrafik -205,0-165,0-40,0 Central förvaltning - Övrigt -287,8-287,8 0,0 Hjälpmedel Landstinget Dalarna -349,0-349,9 0,9 Finansförvaltning -11,4-51,4 40,0 Fastighetsnämnden 28,7 28,7 0,0 Servicenämnden 9,1 9,1 0,0 Kultur- och bildningsnämnden -140,8-139,9-0,9 Tandvårdsnämnden -169,9-167,9-2,0 Tandvårdsnämnden, beställartandvård -33,6-33,6 0,0 Patientnämnd -5,1-5,1 0,0 Revision -5,7-5,7 0,0 Gemensam nämnd Hjälpmedel Dalarna -2,6-2,6 0,0 Gemensam nämnd för kostsamverkan 0,0 0,0 0,0 Summa driftredovisning -8 070,6-7 896,5-174,1 I prognosen för beräknas verksamhetens netto kost nader bli 174 mkr högre än budge terat (+/- 20 mkr). Hälso- och sjukvårdens prognos visar att verksamheten kommer att kosta 172 mkr eller 3,1 procent mer än budgeterat. Tabellen nedan visar avvikelsen gente budget per division. Division (mkr) Division Medicin 24,9 Division Kirurgi -100,0 Division Psykiatri 19,4 Division Primärvård 17,7 Division HS gemensamt -133,8 Summa -171,8 Kostnaderna för kollektivtrafiken är i prognosen 40 mkr över budget. Beloppet är osäkert eftersom kostnadsfördelningen mellan landstinget och kommunkollektivet är under utredning och kommer att behandlas av direktionen för Region Dalarna i maj. Finansförvaltningen beräknas lämna ett överskott på 40 mkr, vilket avser omställningskostnader som inte ianspråktas tillsammans med ökade kostnader kopplat till statsbidrag. Periodrapport mars 2
För omställningskostnader är 120 mkr budgeterade. I nuläget finns handlingsplaner framtagna inom förvaltningarna som svarar ett behov av att ianspråkta avsatta medel med totalt 30 mkr. mkr -8200-8100 -8000-7900 -7800-7700 -7600-7500 -7400-7300 Verksamhetens nettokostnader (exkl AFA) Finansiella intäkter och kostnader Överskottet på finansnettot, 8 mkr, avser lägre räntekostnader än budgeterat för pensionsavsättning. Resultat Prognos Resultaträkning (mkr) 2015 Ack utfall Prognos Budget Resultat Verksamhetens nettokostnad -1 861-7 751-7 582-7 542 Avskrivningar -76-320 -315-304 Verksamhetens nettokostnad -1 937-8 071-7 897-7 846 Skatteintäkter 1 555 6 220 6 193 5 933 Utjämningsbidrag och statsbidrag 484 1 935 1 866 1 814 Finansiella intäkter 1 5 5 61 Finansiella kostnader -11-42 -50-61 Periodens resultat 92 47 117-99 I prognosen bedöms verksamhetens nettokostnad bli 2,2 procent högre än budgeterat och 2,2 procent högre än vad kostnaden var 2015 (exkl. AFA). Finansiering Skatter, statsbidrag mm (mkr) Prognos netto Budget Skatteintäkter 6 220 6 193 27 Utjämningsbidrag och statsbidrag 1 935 1 866 69 Finansiella intäkter 5 5 0 Finansiella kostnader -42-50 8 Summa skatteintäkter och finansnetto 8 118 8 014 104 Sammanfattningsvis beräknas prognos för landstinget totalt, det vill säga verksamhetens nettokostnader, skatteintäkter, statsbidrag och finansiella poster. Prognos är plus 47 mkr för, vilket är 70 mkr sämre är budgeterat. Osäkerhetsmarginalen i prognosen är +/- 20 mkr. Landstinget har efter 2015 ett ackumulerat underskott på 398 mkr som ska återställas. Om landstingets resultat blir som prognostiserat kommer det ackumulerade underskottet att minska med 47 mkr till 351 mkr efter bokslutet. Investeringar Investeringsbudgeten för är 350 mkr. Av detta är 220 mkr fastighetsinvesteringar och resten olika former av utrustnings- och IT-investeringar. Prognosen för ligger på cirka 330 mkr. Sammanlagt är prognosen för skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto 104 mkr bättre än budgeterat. Prognosen för skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning bygger på SKL:s prognos från februari. Prognoserna som lämnats av respektive förvaltning har sammanställts till en särskild bilaga till detta dokument. Ännu har ingen överenskommelse träffats mellan SKL och staten om bidrag för läkemedelsförmånerna. Bidraget prognostiseras i nivå med de senaste årens bidrag. I december förra året beslutade regeringen om ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera flyktingsituationen. För Landstinget Dalarnas del uppgick stödet till 63 mkr, merparten är periodiserat till och ingår i prognosen. Ersättningar till hälso- och sjukvården och tandvården kan komma ifråga för att hantera situationen med ökade volymer. Prognosen för ianspråktagande av medlen under är dock osäker. 3 Periodrapport mars
Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare är antal månadsavlönade ggr anställningens överenskomna sysselsättningsgrad Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Årsarbetstiden är lika med ca 1 700 arbetade timmar. Fortsatt arbete och följsamhet när det gäller struktur- och förändringsplanen. Divisions Kirurgi: Dalarnas ambulanshelikopter startar - 04-11 i operativ drift, initialt under de första fyra månaderna kommer helikoptern endast att flyga under dygnets ljusa timmar. Fortsatt översyn av potentiella besparingsåtgärder pågår för basenheter med störst ekonomisk problematik. Detta inkluderar bland annat 1. Ändrad läkemedelsanvändning inom ögonsjukvården 2. Översyn av sjuktransportverksamhet 3. Översyn av ambulansverksamhetens organisation efter operativ start av ambulanshelikoptern 4. Inventering av möjlig hemtagning av högspecialiserad vård inom kirurgin 5. Projektbeskrivning för att ta del av statlig satsning på kvinnosjukvården. Division Medicin: De ekonomiska målen ser ut att kunna förverkligas enligt plan. En viss förbättring av bemanningen kan skönjas med det saknas fortfarande sjuksköterskor och läkare. Akutvårdsavdelningen i Falun har återöppnat, och medicinavdelningar 28 och 29 har slagits amman till en större och mindre sårbar avdelning 26, med fler disponibla vårdplatser än på länge Division Psykiatri: Stora delar av de beslutade strukturoch förändringsplanerna från 2015 är genomförda, men några planområden är mer långsiktiga och tar längre tid att genomföra. Områden som inte har fått full effekt är minskat nyttjande av hyrläkare och viss mån vårdköp. Utredningsarbete kring missbruk- och beroendevårdens utbud och organisation pågår i samarbete mellan primärvård och psykiatri. Central förvaltning: Beslut har fattats om centralisering av administrativa funktioner, så som personal, ekonomi, IT och kommunikation. Ett fortsatt förändringsarbete och uppföljning av de administrativa stödfunktionerna genomförs under. Handlingsplan för besparingarna är framtagna inom respektive enhet och en kontinuerlig uppföljning sker. Utbildning för 1:a linjens chefer i Lönebildningsprocessen är klar och ca 70 % av Landstingets chefer har genomgått utbildningen Hälso- och Sjukvården (undersköterskor, skötare och barnskötare) tillförs 500 kr i den årliga löneöversynen per heltidsarbetande i verksamheter klassade som 24/7-verksamheter, från -05-01. Löneöversynsarbetet är i gång och planen är att den nya lönen kommer att betalas ut på majlönen för de flesta förbund förutom Psykologförbundet och Kommunal. Tandvårdsförvaltningen: Under kommer stort fokus att läggas på rekryteringsfrämjande åtgärder. En utlandsrekrytering kommer att påbörjas i hopp om att täcka upp för nuvarande tandläkarbrist som råder inom organisationen. Efterfrågan på tandläkare på den svenska arbetsmarknaden är mycket stor vilket delvis kan ses som en symtom av att bristen på tandhygienister är mycket stor. Folktandvården Dalarna arbetar aktivt Högskolan dalarna i hopp om att få till en tandhygienistutbildning, vilket på sikt skulle kunna trygga framtida bemannings behov. Landstingsservice: Genomfört de förändringar som har varit möjliga i förhållande till struktur- och förändringsplan. Det ekonomiska resultatet återfinns i budgeten. Piloten VNS i Avesta avslutades -03-31. Fullservicekoncept på nya patienthotellet beräknas starta -07-04, även detta hanteras som ett pilotprojekt i VNS. Sjuktransporter från helikopteruppdra i Falun och Mora kommer att hanteras av personal från landstingsservice, med start v 16 respektive v 18. Landstingsfastigheter: i samband med genomlysning och struktur- och förändringsplaner så har avkastningskravet ökat till 28,7 mnkr Division Primärvård: Ser över åtgärder för att göra så mycket som möjligt för att bemanna Primärvården rätt. Tyvärr är dock den stora delen att minska hyrläkare inte så framgångsrik. Det tar lång tid för en ST-läkare att bli klar distriktsläkare och äldre distriktsläkarna hinner gå i pension. Att bygga ut e-hälsotekniken under de närmaste åren skulle förbättra telefontillgängligheten i verksamheten Division HS gemensamt: Under 1:a kvartalet har ett arbete genomförts som innebär att större delen av de gemensamma kostnaderna ska fördelas ut på respektive division. Det som tidigare låg i HS gemensamt och nu är flyttat är vårdgaranti- och valfrihetsvård, privata vårdgivare somatik, utomlänsvård och patienthotellet. Högspecialiserad vår kommer att flyttas över senare under året. Periodrapport mars 4
Antal anställda och faktiska årsarbetare 31 mars 2015 år Antal faktiska årsarbetare 6 953 7 264-4,3% Antal anställda 8 485 8 704-2,5% Antalet faktiska årsarbetare har minskat med 311jämfört med den 31 mars 2015. Sjukfrånvaro januari - mars Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) i % av ordinarie arbetstid Ack Ack 2015 år procentenhet 7,7 7,7 0 3,0 3,2-0,2 I tabellen ovan redovisas sjukfrånvaro i procent under perioden 1/1 31/3. Sjukfrånvaron totalt ligger på samma nivå som 2015, en marginell minskning när det gäller korttidssjukfrånvaron (dag 1-14). Lönekostnader och inhyrd personal Antalet anställda har minskat med 219 anställda. Arbetad tid januari-februari anställda Ack Ack 2015 2 056 701 2 098 731* år -2,0% - varav timanställda 60 012 58 672 2,3% - varav mertid/övertid samtlig personal - varav arbete under jour/ beredskap läkare stafettläkare 29 728 35 676-16,7% 28 039 27 776 0,9% 23 120 24 583-5,9% 841 8 508-90,1% stafettsjuksköterskor * Justerade timmar med hänsyn till antal arbetsdagar 2015-. En dag = 48833 tim. Arbetade timmar har minskat med cirka 42000, timanställdas arbetade tid har ökat med cirka 1300, timmarna för mer-/ övertid har minskat med cirka 300. Stafettläkarnas arbetade tid visar en liten minskning med cirka 1500 timmar. Hyrsjuksköterskorna har minskat sin arbetade tid jämfört med januari-februari i 2015, vilket är resultatet av ett totalstopp när det gäller stafettsjuksköterskor. Valda personalkostnader 2015 (mkr) Ack utfall* Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter -855 +0% -3 323-3 311 Inhyrd personal, läkare -38-0% -175-177 Inhyrd personal, övrigt -1-80% -3-33 *Visar ackumulerat utfall samt jämförelse med år Jämfört med perioden januari- mars förra året ligger både lönekostnader och kostnaderna för inhyrda läkare på en oförändrad nivå, medan inhyrda sjuksköterskor inte längre förekommer. Prognosen för landstingets lönekostnader (exkl sociala avgifter) ligger på ungefär samma nivå som års kostnader. 5 Periodrapport mars