Delårsrapport. juni 2016

Transkript

1 Delårsrapport juni Landstingets samlade prognos pekar mot ett resultat på plus 50 Mkr. I prognosen förväntas effekter av struktur- och förändringsplanen motsvarande drygt 290 Mkr. Verksamhetens nettokostnad har minskat med 2,3 procent per juni, helårsprognosen pekar på att verksamhetens nettokostnad blir 2,2 procent högre jämfört med. För att nå budgeterat resultat kan nettokostnadsutvecklingen vara maximalt 1,3 procent, kompletterande åtgärder värderas och bereds för att uppfylla detta. Intäktssidan med skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas öka med 102 Mkr jämfört med budget. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader beräknas bli 2,8 procent högre än budgeterat och kollektivtrafiken beräknas kosta 60 Mkr mer än budgeterat. LS LF LD16/02416

2 Innehållsförteckning Övergripande... 3 Finansiell analys... 9 räkning Balansräkning Kassaflödesanalys... 14

3 Landstinget Dalarna Övergripande Att balansera verksamhet och ekonomi är den stora utmaningen även denna planperiod. Under fattade landstingsfullmäktige beslut om den struktur och förändringsplan som beräknas ge en ekonomisk effekt på cirka 700 miljoner kronor till och med 2019, och skapa en hållbar och balanserad ekonomi från och med i år. Landstingets samlade prognos för pekar mot ett resultat på plus 50 Mkr vilket är 67 Mkr sämre än budget. Vårdgaranti (lag) avser Mål Dalarna Riket 0 Telefon PV (mars) 100% 88% 88% 7 Läkarbesök PV (april) 100% 83% 87% 90 1:a Läkarbesök (maj) 100% 75% 82% 90 Operation/åtgärd (maj) 100% 75% 78% När det gäller vårdgarantin uppnår Landstinget Dalarna samma nivå som riksgenomsnittet för telefontillgänglighet i primär vården. Tillgängligheten till läkarbesök i primärvården samt första besök och operation/åtgärd i specialistvården är lägre än riksgenomsnittet. Under första halvåret har dock tillgäng ligheten för operation/åtgärd förbättrats från 71 till 75 procent. 250 Budget, bokfört resultat och prognos Primärvården ser möjligheter att förbättra tillgängligheten genom att bygga ut e-hälsotekniken under de närmaste åren. mkr Verksamhetsstatistik ack Diff % Läkarbesök totalt ,3% varav specialistvård ,6% varav primärvård ,2% 0-50 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack budget Prognos Landstingets nettokostnader till och med juni är 2,3 procent lägre än förra året. Det beror på att stats bidrag enligt nya rutiner betalas ut i början av året i stället för i slutet. Intäkterna är nu 19 procent högre medan kostna derna är lika. I prognosen beräknas nettokostnaderna bli 2,1 procent högre än budgeterat. Omvärldsanalys Enligt SKL:s Ekonomirapport från april kommer landstingens kostnader att öka i snabb takt de närmaste åren. Stora demografiska förändringar med en ökning av antalet äldre personer och en försämrad försörjningskvot påverkar lands tingens ekonomiska förutsättningar och ökar kraven på att effektivisera verksamheten. SKL flaggar för behov av skattehöjning för att landstingen ska klara ett resultat på 1 procent i fortsättningen. Befolkningsmängden i länet bedöms enligt SKL:s prognos öka något fram till Andelen äldre, som i Dalarna ligger över riksgenomsnittet, kommer att öka ytterligare. Under första halvåret hade Dalarna ett födelseunderskott och ett positivt flyttnetto. et blev att Dalarnas befolkning ökade med personer till invånare. Verksamhet Problem med bemanning inom Hälso- och sjukvården har lett till att många vårdplatser har hållits stängda under året. Det har beslutats om permanent stängning av 26 vårdplatser, dels på grund av den ekonomiska situationen, men också för att Landstinget Dalarna i jämförelse med andra har ett större antal vårdplatser. Som en följd av färre anställda och minskat antal arbetade timmar har vårdproduktionen minskat, även om det har skett effektiviseringar inom vissa verksamheter. Övriga besök totalt ,7% varav specialistvård ,7% varav primärvård ,9% Slutenvård Vårdtillfällen ,0% Vårddagar ,1% Medelvårdtid, dagar 4,8 5,0-4,0% DRG-vikt , ,4-3,5% DRG-vikt medel/vtf 0,8968 0,8901 0,8% Inom Hälso- och sjukvården har antalet besök minskat jämfört med föregående år. Det är främst inom division psykiatri, vilket förklaras av den strukturella anpassning som pågår inom den psykiatriska öppenvården och anpassning av personalstat enligt struktur- och förändringsplanen. Inom kirurgin minskar läkarbesöken medan övriga besök ökar med samma antal, det förklaras av ökad centralisering av mottagningsverksamheter och brist på specialistläkare. Totala antalet operationer ökar, slutenvårdsoperationerna ökar som en följd av förbättrad vårdplatssituation jämfört med samma period. Antalet vårddagar inom division medicin minskar, vilket beror på stängning av vårdplatser enligt struktur- och förändringsplanen. Landstingsfastigheter arbetar med strikt kostnadskontroll och energibesparingar för att klara det ökade avkastningskravet. Långsiktig planering av landstingets verksamheters lokalbehov är en förutsättning för att undvika felinves teringar i fastigheterna. Kostnader för fastighetsunderhåll kommer att öka som direkt följd av den minskade investeringstakten. Landstingsservice arbetar systematiskt med förbättringar och har uppnått sina produktionsmål. Ett antal tjänster hålls vakanta och sjukfrånvaron har ökat. Tandvården har flera vakanser på tandläkarsidan, samtidigt som sjukfrånvaron ökar. För barn uppnår man målet för antal behandlingstimmar men inte för vuxna patienter. Hjälpmedel servar fler döva asylsökande än tidigare och det 3

4 utökade glasögonbidraget för barn kräver mer handläggarresurser. Arbete pågår med att återanvända hjälpmedel i större omfattning än tidigare. Uppföljning av uppdrag och mål Landstingsfullmäktige har fastställt följande uppdrag : En ekonomi som är långsiktigt hållbar, för att klara framtidens medicinska och tekniska utveckling Bemanna organisationen med egen personal, minimera behovet av inhyrd personal Öka produktionen och produktiviteten, för att minimera externa vårdköp Styrelser och nämnder har formulerat mål utifrån uppdragen. De mål som är möjliga att sammanställa resultat från löpande under året redovisas i delårsrapporten, medan uppföljning av samtliga mål kommer att genomföras i årsredovisningen för. Hälso- och sjukvården prognostiserar att de strategiska målen i landstingsplanen delvis kommer att uppnås för. Målen om friskare invånare och rätt hantering av antibiotikaanvändning bedöms kunna uppfyllas i sin helhet. Kultur och bildningsverksamheten ska vara bred, tillgänglig, kvalitativ och öka över tid enligt uppsatt mål i landstingsplanen, det bedöms kunna uppnås. Kvalitet och tillgänglighet utifrån besökande och studerande, genom följsamhet till landstingets kulturplan, bedöms delvis uppnås. För samtliga mål inom Tandvården är prognosen att de kommer att uppfyllas helt eller delvis. Uppdraget att prioritera barn- och akuttandvården klaras men på bekostnad av vuxentandvården. De nyckeltal som finns för verksamheten bedöms kunna uppnås helt eller delvis, förutom en ekonomi i balans för specialisttandvården. Landstingsservice kommer inte nå önskat utfall på sina nyckeltal kopplade till nöjda medarbetare och sjukfrånvaro. Bättre ser det ut med målen om nöjda kunder och patienter. Samtliga produktionsmål uppnås för perioden. Hjälpmedelsförvaltningarna prognostiserar god måluppfyllelse för. Tillgängligheten på Hörcentralen har försämrats på grund av brist på audionomer men bedöms kunna förbättras till årets slut. Landstingsfastigheter har bra utfall på sina nyckeltal och är i nationella jämförelser bäst när det kommer till energiförbrukning och energikostnader. Redovisning av måluppfyllelse finns i respektive förvaltnings delårsrapport. Aktuell information Planeringsarbetet för planperioden pågår. I juni fastställde Landstings fullmäktige Landstings- och Finansplan för planperioden. En slutlig version av Finansplanen beslutas i november av Landstings fullmäktige. Ekonomi Följsamhet till struktur- och förändringspan Effekterna av struktur- och förändringsplanen uppgick till 130 Mkr. I prognosen för beräknas effekter på 290 Mkr uppnås, i förhållande till prognostiserad kostnadsnivå mars. Samtliga förvaltningar och divisioner rapporterar att åtgärder enligt beslut är genomförda eller under genomförande. Den förväntade effekten av steg två i planen visar än så länge begränsade effekter. Ett aktivt arbete pågår i hälso- och sjukvården med genomförande av steg två och att ta fram kompletterande åtgärder, det främst inom division kirurgi. Driftredovisning (mkr) Landstingsstyrelsen Prognos Budget Avvikelse Hälso- och sjukvård , ,4-152,2 Central förvaltning - Hälsoval , ,0-13,3 Central förvaltning - Kollektivtrafik -225,0-165,0-60,0 Central förvaltning - Övrigt -287,8-287,8 0,0 Hjälpmedel Landstinget Dalarna -347,6-349,9 2,3 Finansförvaltning 5,6-51,4 57,0 Fastighetsnämnden 28,7 28,7 0,0 Servicenämnden 9,1 9,1 0,0 Kultur- och bildningsnämnden -140,6-139,9-0,7 Tandvårdsnämnden -169,9-167,9-2,0 Tandvårdsnämnden, beställartandvård -33,6-33,6 0,0 Patientnämnd -5,1-5,1 0,0 Revision -5,7-5,7 0,0 Gemensam nämnd Hjälpmedel Dalarna -2,6-2,6 0,0 Gemensam nämnd för kostsamverkan 0,0 0,0 0,0 Summa driftredovisning , ,5-169,0 I prognosen för beräknas verksamhetens netto kost nader bli 169 Mkr högre än budge terat (+/- 20 Mkr). Hälso- och sjukvårdens prognos visar att verksamheten kommer att kosta 152 Mkr eller 2,8 procent mer än budgeterat. Prognosen för Hälso- och sjukvården är 10 Mkr bättre jämfört med föregående prognostillfälle. Tabellen nedan visar avvikelsen gentemot budget per division. Division (mkr) Avvikelse Division Medicin 25,0 Division Kirurgi -94,0 Division Psykiatri 23,0 Division Primärvård 27,8 Division HS gemensamt -134,0 Summa -152,2 Kostnaderna för kollektivtrafiken är i prognosen 60 Mkr över budget vilket är en försämring med 20 Mkr jämfört med prognosen i april. Det råder fortfarande viss osäkerhet kring kostnaderna för kollektivtrafiken. I prognosen har hänsyn tagits till att landstingets bidrag till den särskilda kollektivtrafiken, skolskjutsar, minskas med cirka 25 Mkr. 4

5 Prognosen för Hälsoval är minus 13 Mkr vilket beror på lägre patientintäkter än vad som budgeterats tillsammans med ökade kostnader för läkemedel, sjukresor och tolkersättning. Finansförvaltningen beräknas lämna ett överskott på 57 Mkr, vilket avser omställningskostnader som inte ianspråktas tillsammans med kostnader kopplat till statsbidrag. För omställningskostnader är 120 Mkr budgeterade. I nuläget finns handlingsplaner framtagna inom förvaltningarna som motsvarar ett behov av att ianspråkta avsatta medel med totalt 30 Mkr. I december beslutade regeringen om ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera flyktingsituationen. För Landstinget Dalarnas del uppgick stödet till 63 Mkr, merparten är periodiserat till och ingår i prognosen. Ersättningar till hälso- och sjukvården och tandvården kan komma ifråga för att hantera situationen med ökade volymer. Prognosen för ianspråktagande av medlen under är dock osäker. I prognosen för finansförvaltningen ingår en engångspost på cirka 18 Mkr som avser pensioner till politiker. En bedömning kommer att göras i årsbokslutet om posten ska ingå i balanskravsresultatet eller inte. mkr Verksamhetens nettokostnader (exkl AFA) till Landstinget Dalarna uppgår till 717 Mkr, vilket är cirka 60 Mkr mer än budgeterat. Finansiella intäkter och kostnader Överskottet på finansnettot, 8 Mkr, avser lägre räntekostnader än budgeterat för pensionsavsättning. Prognos räkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Verksamhetens nettokostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Utjämningsbidrag och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Sammanfattningsvis beräknas prognos för landstinget totalt, det vill säga verksamhetens nettokostnader, skatteintäkter, statsbidrag och finansiella poster. Prognos är plus 50 Mkr för, vilket är 67 Mkr sämre är budgeterat. Osäkerhetsmarginalen i prognosen är +/- 20 Mkr. Landstinget har efter ett ackumulerat underskott på 397 Mkr som ska återställas. Om landstingets resultat blir som prognostiserat kommer det ackumulerade underskottet att minska med 50 Mkr till 347 Mkr efter bokslutet. Investeringar Investeringsbudgeten för är 350 Mkr. Av detta är 220 Mkr fastighetsinvesteringar och resten olika former av utrustnings- och IT-investeringar. Prognosen för ligger på cirka 340 Mkr. Prognoserna som lämnats av respektive förvaltning har sammanställts till en särskild bilaga till detta dokument. I prognosen bedöms verksamhetens nettokostnad bli 2,1 procent högre än budgeterat och 2,2 procent högre än vad kostnaden var (exklusive AFA). Finansiering Skatter, statsbidrag mm (mkr) Prognos netto Budget Avvikelse Skatteintäkter Utjämningsbidrag och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa skatteintäkter och finansnetto Sammanlagt är prognosen för skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto 102 Mkr bättre än budgeterat. Prognosen för skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning bygger på SKL:s prognos från augusti. I juni träffades en överenskommelse mellan SKL och staten om bidrag för läkemedelsförmånerna. Bidraget 5

6 Personal Sammanfattning Löneöversynen, alla förbund förutom Kommunal är klara och utbetalningen av den nya lönen har skett under maj och juni. Central Förvaltning Centralisering av HR, Ekonomi, IT från och med den 1 januari. Sammanslagningen av Hälso o sjukvårdsenheten och Medicinska enheten skedde 1 april. Kommunikationsenheten flyttas in i Personalenheten och blir en egen avdelning från 1 januari. Förändringar har även skett inom Ledningsenheten. LD Hjälpmedel Beslut om samlokalisering i Borlänge har tagits. Planeringsarbete pågår inför nya lokaler. Ny förvaltningschef from 18 april. Landstingsfastigheter Rekrytering av ny förvaltningschef har pågått under våren. Planering av flytt till Utvärdshuset har pågått. Landstingsservice Överprövningsrutinen och restriktivitet vid återanställning har påverkat antalet faktiska årsarbetare och antalet anställda inom förvaltningen i sjunkande riktning. Sjukfrånvaron är fortsatt hög och över målnivån. Personalstatistik Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare är antal månadsavlönade ggr anställningens överenskomna sysselsättningsgrad Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Årsarbetare och anställda Förändring mot föregående år Antal faktiska årsarbetare ,2% Antal anställda ,7% - varav heltid varav deltid Den 30 juni hade antalet anställda minskat med 246 personer, varav 166 inom Hälso- och sjukvården, jämfört med motsvarande period. Antalet faktiska årsarbetare har minskat totalt i Landstinget Dalarna med cirka 173 stycken, varav 101 inom Hälso- och sjukvården. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för perioden var 96,5 procent - föregående period 96,3 procent. Förändringen av antal faktiska årsarbetare fördelar sig mellan förvaltningarna enligt nedanstående tabell. Antal faktiska årsarbetare per förvaltning Förvaltning Förändring Beställarenhet, Tandvård 2,8 2,8 - Central förvaltning 406,2 397,1 9,1 Folktandvården 404,7 424,8-20,1 Förtroenderevisorer 1,0 1,0 - Hjälpmedel Dalarna 76,9 82,2-5,3 Hjälpmedel LD Dalarna 61,7 60,0 1,7 Hälso- och sjukvården 5 958, ,7-101,3 Kostsamverkan Mora 40,5 40,9-0,4 Kultur- och bildning 140,4 147,6-7,2 Landstingsfastigheter 21,9 24,7-2,8 Landstingsservice 450,2 498,5-48,3 Patientnämnd 4,0 3,0 +1,0 Totalt 7 568, ,3-173,7 Arbetad tid (jan-juni) Ack Ack Budget Arbetad tid, timmar, anställda Förändring mot föregående år Arbetad tid timmar, anst * -2,7% - varav timanställda ,6% - varav mertid/övertid samtlig personal - varav arbete under jour/beredskap läkare Arbetade timmar stafettläkare ,0% ,6% ,9% Arbetade timmar ,9% stafettsjuksköterskor * Justerade timmar med hänsyn till antal arbetsdagar -. En dag = tim. Arbetad tid (jan-juni) förändring - per förvaltning Förvaltning Timmar* Procent* Central förvaltning ,8% Tandvårdsförvaltningen ,4% Hälso- och sjukvården ,5% Hjälpmedel Dalarna ,8% Hjälpmedel LD Dalarna ,4% Kostsamverkan Mora ,7% Kultur- och bildning ,0% Landstingsfastigheter ,5% Landstingsservice ,8% Patientnämnd -82-2,4 % Totalt ,7% * Justerade timmar med hänsyn till antal arbetsdagar -. Beställarenheten för tandvården, Finansförvaltningen och Revisionskontoret inkluderas i totalen men redovisas inte separat i tabellen. Antalet arbetade timmar är totalt färre i Landstinget Dalarna i jämförelse med samma period, den ökning som Central förvaltning visar på drygt timmar kan hänvisas till den centralisering av administrativ personal som gjordes Även om den totala arbetade tiden minskat i Landstinget Dalarna har det skett en ökning av arbetad tid för 6

7 timanställda, samtidigt har antalet övertidstimmar minskat i motsvarande omfattning. Arbetade timmar har minskat för Landstingsservice vilket till största del beror på en justering av verksamhetens schemaplanering som genomfördes under hösten. Verksamheten har dragit ned på helgbemanningen och istället ökat bemanningen i veckorna. Arbetad tid (jan-juni) förändring - per yrkesgrupp Yrkesgrupp Timmar* Procent* Sjuksköterskor m.fl ,0% Undersköterskor m.m ,8% Läkare ,4% Tandläkare ,4% Tandsköterskor m.fl ,9% Adm/Ledn ,5% Läkarsekreterare ,2% Rehab/Förebyggande ,2% Sjukhustekn/Lab pers ,9% Utb/Kultur ,4% Teknik ,7% Service ,2% Övrig personal ,8% Summa arbetad tid ,7% *Justerade timmar med hänsyn till antal arbetsdagar -. Övrig personal består av ungdomsferiearbeten (inom HoS och Tandv) Förändringen av den arbetade tiden fördelar sig mellan olika yrkesgrupper enligt ovanstående tabell. Valda personalkostnader (mkr) Ack utfall* Prognos Löner exklusive sociala avgifter % Inhyrd personal, läkare -88 7% Inhyrd personal, övrigt -2-84% *Visar ackumulerat utfall samt jämförelse med föregående år Kostnaderna för löner (exklusive sociala avgifter) ligger både under första halvåret och i prognosen på ungefär samma nivå som. Beslutet i struktur- och förändringsplanen att minska kostnaderna med motsvarande 600 tjänster har fått effekt men inte tillräckligt för att nå ekonomi i balans. Överkostnaden återfinns främst inom Hälso- och sjukvården. Kostnaderna för inhyrda läkare är hittills cirka 6 mkr högre än förra året, medan kostnader för övrig inhyrd personal, främst sjuksköterskor, är 10 mkr lägre. Totalt beräknas kostnaderna för inhyrd personal bli cirka 19 mkr lägre än förra året, hela minskningen kan hänföras till inhyrda sjuksköterskor. Tandläkare 11,4% 8,1% Tandsköterskor m.fl 5,6% 5,4% Adm/Ledn 5,3% 3,1% Läkarsekreterare 4,9% 3,3% Rehab/Förebyggande 6,2% 6,8% Sjukhustekn/Lab pers 6,5% 2,6% Utb/kultur 3,8% 5,6% Teknik 2,5% 2,7% Service 3,3% 4,7% TOTALT 5,1% 4,4% Personalomsättningen har ökat inom nästan alla yrkeskategorier, tandläkare och inom utbildning/kultur har de största förändringarna. Pensionsavgångar är del av personalomsättningen. I nedanstående tabell visas hur många anställda som slutat under tiden januari juni. Det gäller endast månadsavlönade, tillsvidareanställda, vilka helt lämnat sin anställning i landstinget. Den så kallade interna rörligheten är alltså inte medräknad. I tabellen kan också läsas antal tillsvidareanställda som fyller 65 år eller mer under. Antal avgångar per förvaltning januari-juni (Tillsvidareanställd personal) Förvaltning Beställarenhet, tandvård Totalt Varav pension Antal 65 år Central förvaltning Finansförvaltningen Förtroenderevisorer Hjälpmedel Dalarna Hjälpmedel LD Dalarna Hälso- och sjukvården Kostsamverkan Mora Kultur- och bildning Landstingsfastigheter Landstingsservice Patientnämnden Tandvårdsförvaltning Totalt Av de som slutat under första halvåret har 33 procent avgått med pension. Personalomsättning per yrkesgrupp Sjuksköterskor m.fl 4,9% 4,8% Undersköterskor m.fl 4,9% 3,6% Läkare 5,3% 4,4% 7

8 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) i % av ordinarie arbetstid Ack Ack Förändring föregående år procentenhet 7,2 7,1 0,1 2,5 2,5-0,1 Sjukfrånvaron fortsätter att öka men inte på alla förvaltningar, Hälso- och sjukvården som är den största förvaltningen har minskat sin korttidssjukfrånvaro med -0,11 procentenheter och den totala sjukfrånvaron ligger på samma nivå som. Trots minskningen totalt är det vissa yrkesgrupper som ökar sin sjukfrånvaro så som system tekniker, specialistsjuksköterska, sekreterare/chef, rehabassistent, psykolog, köksbiträde, logoped, tandsköterska med flera. Jämför man sjukfrånvaron inom Hälso- och sjukvården på divisionsnivå ligger sjukfrånvaron något under totalen förutom inom division psykiatri. 8

9 Finansiell analys Finansiella mål och nyckeltal Finansiella mål Delår juni Prognos Budget Månadsrapport juni Bokslut Prognos måluppfyllelse Skattesats 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 Årets resultat, Mkr (enligt balanskrav) et, enligt balanskravet, ska vara ett överskott på minst 1 procent per år av skatte- och statsbidragsintäkterna, % 1,9 0,6 1,5-3,6-1,3 Likviditeten, exkl. placerade pensionsmedel, ska fortlöpande ha en positiv utveckling och garantera adekvat kortsiktig betalningsberedskap, Mkr Nyckeltal Skatteintäkts- och generella statsbidragsutveckling, % 5,6 5,2 3,8 4,3 3,7 Nettokostnadsutveckling, exkl jämf störande % -2,3 2,2-0,5 6,2 3,6 Årets investeringar, Mkr att återställa, Mkr Placerade pensionsmedel, Mkr Soliditet inkl. ansvarsförbindelse, % Lån vid årets slut, Mkr Ansvarsförbindelse pensioner intjänade före 1998 inkl. löneskatt, Mkr Pensionsavsättning, förmånsbestämd ålderspension inkl. löneskatt, Mkr mål uppfyllt mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Periodens resultat Ackumulerat resultat per juni visar ett överskott på 79 Mkr, vilket är 219 Mkr bättre än föregående år och 78 Mkr bättre än budget. Verksamhetens nettokostnader har i löpande priser, minskat med 1 procent motsvarande 45 Mkr. Den genomsnittliga utvecklingen för landstingen, exklusive Stockholm Gävleborg, Halland, är en ökning med 5 procent. Om man justerar för den jämförelsestörande posten återbetalningen från AFA på 48 Mkr minskar Dalarnas nettokostnader med 2,3 procent medan snittet ligger på en ökning med 3,9 procent. Statsbidragen till verksamheten ökar från 100 Mkr till 186 Mkr, varav statsbidragen för asylsökande utgör 81 Mkr och den så kallade professionsmiljarden uppgår till 14 Mkr. Bruttokostnaderna ökar med 0,3 procent, avskrivningar med 3 procent. Skatteintäkter ökar med 4,4 procent och generella statsbidrag med 9,5 procent. Skatteintäkter redovisas enligt prognosen i april. I augusti har en ny skatteprognos kommit som inte finns med i delårsbokslutet men i prognosen för. Denna prognos visar minskade skatteintäkter på 37 Mkr. Ett tillfälligt statsbidragsstöd avseende flyktingsituationen på 63 Mkr redovisas som ett generellt statsbidrag under perioden december december. Överenskommelse har träffats med staten om läkemedelsbidraget för vilket innebär ett läkemedelsbidrag på 717 Mkr för helår. Ett extra resursförstärkningsbidrag har erhållits med 29 Mkr för helår. Finansnettot uppgår till -19 Mkr, vilket är 44 Mkr sämre jämfört med föregående år. Försämringen beror på att föregående års finansnetto påverkades av en realisationsvinst på 53 Mkr. Den finansiella kostnaden för pensionsskulden är i år 15 Mkr, 6 Mkr lägre än i fjol. Finansiell ställning Investeringar Investeringarna till och med juni uppgår till 123 Mkr, helårsbudget 350 Mkr. Investeringsnivån är lägre jämfört med motsvarande tidpunkt : 162 Mkr. Fastighetsinvesteringarna omfattar 73 Mkr, prognosen 204 Mkr och budget 220 Mkr. Fastighetsprojekt som inte kommer att utföras finns i Falun, Mora och Avesta lasarett. Den totala prognosen för investeringarna är 340 Mkr. Prognosen baseras på information från verksamheterna. 9

10 Likvida medel Likvida medel har ökat från -187 Mkr till 136 Mkr. Den positiva förändringen beror på utbetalda statsbidrag i början av året, en låg investeringsnivå och ett positivt resultat. Pensionsskuld Den totala pensionsförpliktelsen uppgår per juni till Mkr. Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totalt pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel enligt marknadsvärde, 491 Mkr. Pensionsmedlen är lägre än pensionsförpliktelsen, vilket innebär att landstinget använt pensionsmedlen till investeringar och den löpande verksamheten. Återlånade pensionsmedel uppgår till Mkr. Långfristiga skulder Ökningen av långfristiga skulder från 205 till 404 Mkr beror på att det lån som landstinget hade hos LÖF återbetalades under hösten och därför rubricerades som ett kortfristigt lån i juni. Nya lån på sammanlagt 200 Mkr har upptagits hos Kommuninvest under hösten. 10

11 räkning (Mkr) Not Budget jan-juni Utfall jan-juni Utfall jan-juni Prognos Budget Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Netto Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Redovisningsprinciper Samma redovisningsprinciper som vid bokslut tillämpas i denna delårsrapport. 11

12 Noter till resultaträkning Not 1 Verksamhetens intäkter Patientavgifter Försäljning av hälso- och sjukvård Bidrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Not 2 Jämförelsestörande intäkt Återbetalning av premier från AFA för år Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Strukturbidrag Regleringsbidrag /-avgift Kostnadsutjämning Statsbidrag för läkemedel Statsbidrag för flyktningar 29-5 Statsbidrag för att lägre soc. avg. för unga slopas Extra resursförstärkning Summa generella statsbidrag och utjämning Not 3 Verksamhetens kostnader Lönekostnader Sociala avgifter Pensionskostnader Övriga personal kostnader Summa personalkostnader Högspecialiserad sjukvård Köp av länssjukvård, primärvård Hälsoval Inhyrd personal Läkemedel Bidrag till Dalatrafik Sjukresor inkl. adm Övriga kostnader Summa övriga kostnader SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER Not 6 Finansiella intäkter Realisationsvinst på placerade pensionsmedel Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntedel pensionskostnader Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Avstämning mot kommunallagens (KL) balanskrav Prognos Jan-dec Jan-dec Årets resultat Riskhanteringsfond - 1 Ingående resultatvärden att reglera enligt balanskravet Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning innevarande år Slutavräkning föregående år Summa skatteintäkter

13 Balansräkning (Mkr) Not Delår juni Månadsrapport juni Prognos dec Bokslut dec TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav periodens resultat Avsättningar Pensionsavsättning Övriga avsättningar 0,3 0,4 0,3 0,3 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSE Pensionsförpliktelser Förvaltade stiftelser, marknadsvärden Not 1 Pensionsportfölj Bokf. värde 433 Mkr Marknadsvärde 491 Mkr 1) per augusti Not 2 Avtal om checkräkningskredit finns på 400 Mkr. 13

14 Kassaflödesanalys (Mkr) Delår juni Månadsrapport juni Prognos dec Bokslut dec DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar Försäljningar/utrangeringar/ återföring nedskrivningar Avsättningar pensionsskuld Ökning(-) Minskning(+) förråd Ökning(-) Minskning(+) fordringar Ökning(+) Minskning(-) kortfristiga skulder Totalt kassaflöde från löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar Investering i finansiella tillgångar Avyttring/minskning av tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHET Förändring av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamhet FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel, inkl. placerade medel vid periodens början Likvida medel, inkl. placerade medel vid periodens slut Förändring

15