Salutogenes Utveckling mot hälsa
Vad kan vi lära oss av longitudinell forskning? En behandlare kan aldrig bortse från familjens roll. Olika föräldrautvecklingsprogram. Familjestödsåtgärder och familjeterapi får ett starkt stöd. Man kan aldrig veta. Complexiteten är stor - man kan aldrig utgå från enkla förklaringsmodeller. Många saker samvarierar. Det behövs ofta insatser av olika slag (multimodala program) och samverkan t ex mellan skolhälsovård, socialtjänst och BUP. Stress - sårbarhetsteorin. Individer har olika förmåga att hantera stress. Minska stress/sårbarhet, öka hanterandet och in med mer skyddsfaktorer. Utvecklingen låter sig bara delvis förutsägas. Oddsen är sämre ju mer belastad miljön och individen är, men situationen är aldrig hopplös. Det finns därför skäl för en behandlare att ha en hoppfull och optimistisk inställning till sitt arbete. Cederblad, M. (2003). Från barndom till vuxenliv. En översikt a av longitudinell forskning. Gothia. Stockholm
Den integrativa Salutogena modellen Psykolog Läkare Ungdomen och familjen Kurator Avdelning Icke verbala tekniker (bild t ex)
Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa - Övergång i ny u.v.-fas - Stora krav - liten kontroll - Överengagemang - Separationer - Traumatiska upplevelser hälsa - Relationsstörning - Kritik, fientlighet Låg SÅRBARHET - Personliga sårbarhetsfaktorer ( Biologiska och Psykologiska) - Sammanhangsberoende sårbarhetsfaktorer Hög Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar.
SAMMANHANGSBEROENDE SÅRBARHETSFAKTORER -anknytningsproblematik -brist på intellektuell stimulans -auktoritär uppfostran -tillåtande uppfostran, brist på regler och normer -försummande uppfostran (omsorgssvikt) -inkonsekvent uppfostran -tidig exponering för problem i familjen -psykologiska problem hos föräldrarna -föräldrar med alkohol- och/eller drogmissbruk -kriminalitet hos föräldrar -oenighet/missämja i äktenskapet eller våld/misshandel -skilsmässa eller separation -desorganiserad familj familj i upplösning -avvikande syskon -stor familj och att vara mellanbarn Carr, A. (2006) The handbook of Child and Adolescent Clinical Psychology
Stress- sårbarhetsmodellen STRESS ohälsa Salutogena faktorer Friskfaktorer Skyddande faktorer KASAM hälsa - Begriplighet - Hanterbarhet - Meningsfullhet SÅRBARHET
PATOGENT PERSPEKTIV Vad menar vi med ohälsa och sjukdom? Vilka faktorer (riskfaktorer) och processer influerar sjukdom och ohälsa? Vilka negativa egenskaper, problem och brister har denna patient? Vad är det som gör att människor inte kan hantera sina problem? Vilka brister har personen, såväl individuellt som i sin omgivning? Varför har du dessa problem? Vilka problem och motgångar har lett dig hit? SALUTOGENT PERSPEKTIV Vad menar vi med hälsa? Vilka faktorer (skyddsfaktorer) och processer influerar hälsa i positiv riktning? Vad är det som gör att vissa inte har problem eller tycks hantera de problem de har på så sätt som mildrar konsekvenserna? Vilka resurser har personen, såväl individuellt som i sin omgivning? Varför överlever vi trots alla problem och umbäranden?
Persons influencing this perspective: Professor Aaron Antonovsky Professor Emmy Werner Professor Sir Michael Rutter Professor Froma Walsh Professor Marianne Cederblad
KASAM Känsla Av SAManhang (sence of coherence) Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet
SALUTOGENES Känsla Av SAManhang (Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet) Patogenesen Teorier Metoder Salutogen teori Utvecklingspsykologi Kommunikationsteori Systemteori Psykosocialteori Kognitivteori Salutogen miljöterapi Salutogen kommunikation Nätverksarbete Familjeterapi Marte Meo Reflexivt frågande Lösningsfokuserad terapi Hälsopromotion Samverkan
Hälsa Hälsa föreligger då alla delar av kroppen fungerar utifrån vad som anses normalt Medin, J. & Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie. Studentlitteratur. Lund
Hälsa WHO:s definition, 1948 Ett tillstånd av fullständig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp
Hälsa Love well Work well Play well Expect well Werner, E. E. & Smith, S. R. (1992). Overcomming the odds. High Risk Children from Birth to Adulthood Cornell University Press Hansson, K., Olsson, M. & Cederbl(2004). A salutogenic investigation and treatment of conduct disorder (CD). Results from a long-term follow-up of youths diagnosed with CD investigated and treated in inpatient psychiatric care. NORD J PSYCHIATRY, VOL 58, NO 1, 5-16.
Hälsa Hälsa är att ha tillräckligt med resurser, utifrån de givna förutsättningar, för att kunna förverkliga sina vitala mål Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa. Teori och kritik. Almqvist & Wiksell. Falköping.
Hälsa Hälsa är förmågan att motstå påfrestningar av fysisk, psykisk och social natur så att de inte medför nedsatt funktion, utveckling eller välbefinnande Barn och ungdomars psykosociala hälsa Hälso- och sjukvårdsprogram Region Skåne, Kommunförbundet i Skåne
Hälsa Psykisk hälsa är ett tillstånd hos den enskilde, som påverkas i ett kontinuerligt växelspel med omgivningen i livets olika situationer. Detta tillstånd bygger på följande fyra förutsättningar: Att kunna utveckla och hävda en egen integritet Att kunna upprätta och bibehålla sociala relationer Att ha tillgång till varierande psykiska förhållningssätt, (som kan användas beroende på omgivande krav och som möjliggör en för individen positiv utveckling) Att ha medvetenhet om och tilltro till egna resurser Bergsten Brucefors, A., Cederström, A. & Michélsen, H. (2003). Inbjudan till debatt. Psykisk hälsa. 1, s6-11.
Hälsa HÄLSA OHÄLSA Hög KASAM GMR Låg KASAM GMB Upplevelse av BEGRIPLIGHET Upplevelse av - Ordning - kaos - Konsistens - oordning - Struktur - slumpmässighet - Klarhet Upplevelse av att HANTERBARHET Upplevelse av att ha tillräckliga resurser för att sakna tillräckliga resurser kunna möta olika situationer för att kunna möta olika I livet situationer i livet Upplevelse av MENINGSFULLHET Upplevelse av att Delaktighet i det som sker se sig själv som en utanförstående betraktare i det som sker
Hälsomedvetenhet Träning hjälper mot 27 sjukdomar Amerikansk studie på Fetma Hivinfektion 72 000 sjuksköterskor Parkinsons Hjärtsvikt promenad tre kilometer tre ggr i Ledbesvär Kärlkramp veckan minskar risken för Kol Högt blodtryck hjärt- och kärlsjukdomar Cancer Infektioner med 25-30%. Cystisk fibros Slaganfall Fönstertittarsjuka Astma Diabetes typ 1-2 Njursvikt Lägg till tre lika långa joggingrundor Insulinresistens Benskörhet i lite högre tempo så minskar Ryggont Gikt risken med ytterligare 30% Mag- och tarmsjukdomar Kroniska trötthetssyndrom Höga blodfetter Klarlund-Pedersen, B. & Saltin, B. (2003) Fibromyalgi FYSISK AKTIVITET - håndbog om MS forebyggelse og behandling Sundhedsstyrelsen, Center for Forebyggelse. Köpenhamn. www.sst.dk
KASAM i ett samhälleligt perspektiv Complexity Conflikt Coherence Chaos Civility Coercion Antonovsky, A. (1993). Complexity, Conflikt, Coherence, Coercion and Civility. Social Science and Medicine, 37, 969-981.
KASAM och fysisk hälsa hos 71-åringar Mycket starkt samband mellan KASAM och totalt antal symtom. - Depression - Hjärtsymtom - Muskler, ben och leder etc. Rennemark, M. (1999). Wellbeeing in old age. Life history evaluations, sense of coherence and social networks in relations to health. Department of Psychology. Lund University. Samband mellan KASAM och depression Korrelation mellan KASAM och BDI Carstens, J. A. & Sprangenberg, J. J. (1997). Major depression a breakdown in sense of coherence. Psychological reports, 80, 1211-1220 Samband mellan KASAM och utbrändhet KASAM - Utbrändhet ( låg KASAM - hög Utbrändhet ) KASAM - Empati ( hög KASAM - hög Empati ) Empati - Utbrändhet ( låg Empati - hög Utbrändhet ) Pålsson, M-B., Hallberg, I., Nordberg, A. & Björvell, H. (1996). Burnout, Empathy and Sence of Coherence among Swedish District Nurses. Before and after systematic clinical supervision. Scandinavian Journal of Caring science, 10: 19-26.
Hög KASAM skyddar mot utbrändhet Gallagher, T. J., Wagenfeld, M. O., Baro, F. & Haepers, K. (1994). Sense of coherence, coping and caregiver role overload. Soc Sci Med 39, 12, 1615-1622. Lewis, S. L., Becktell, P. J., Bonner, P. N., Cambell, M. A., Cooper, C. L. & Hunt, W. C. (1992). Work stress, burnout, and sense of coherence among dialysis nurses. ANNA Journal 19, 6, 545-554.
Salutogen utredning och behandling - en kvasiexperimentell studie Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Utredning Salutogen Absolut utredning Salutogenes 1985 1989 1991 1994 1995 1998 Uppföljning 1990-1994 Uppföljning 1996-1999 1990 Metodutveckling Uppföljning 2000-2003 Hansson, H., Olsson, M. & Cederblad. M. (2004). A salutogenic investigation and treatment of conduct disorder (CD). NORD J PSYCHIATRY, VOL 58, NO 1.
Varför är Salutogenes intressant? KASAM har starkt samband med hälsa för både unga och gamla KASAM är en klart skyddande faktor i högrisksituation KASAM är inte genetiskt utan omgivningsberoende KASAM går att förändra
Anknytningsteorin Trygg bas Inre arbetsmodell Bowlby, J. (1988). A Secure Base: Clinical Applications of Attachment Theory. London: Routledge. Bowlby, J. (1994). En trygg bas. Natur och kultur
Begrepp besläktade med KASAM Superkids de osårbara barnen Stresståliga barn Garmezy. N. (1987). Stress, competence and development. Continuities in the study of schizophrenic adults, children vulnerable to psychopathology, and the search for stressresistant children. Am J Orthopsychiatry 57(2): 159-174.
Resilience motståndskraft återhämtningsförmåga förmåga att komma igen Werner, E. E. & Smith S. R. (1982). Overcoming the Odds. High Risk Children from Birth to Adulthood. Cornell University Press.
Maskrosbarn Cederblad, M., Dahlin, L., Hagnell, O. & Hansson, K. (1994). Salutogenic childhood factors reported by middle-aged individuals. Follow up og the children from the Lundby study grown up in families experiencing three or more childhood psychiatric risk factors. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci,244, 1-11.
Frisk / Skyddande / Protektiva / Salutogena -faktorer De som reducerar påverkan av olika risker De som minskar risken för negativa kedjereaktioner De som främjar självförtroende och prestationsförmåga De som öppnar för nya möjligheter Rutter, M. (1987). Psychosocial recilience and protective mechanismes. American journal of Orthopsychatry, 57, 316-333.
Individ -God social kapacitet -Humor -Planering, framförhållning -Positivt självförtroende -Vill prestera, göra sitt bästa -Erfarenhet från framgång i skolan -Framgångsrik Coping -Intelligens och Kreativitet -Hög aktivitet och energi -Hobbys och intressen -Inre locus of control -God impulskontroll -Optimism och framtidstro Omgivning och familj -Hjälpa andra -Significant other -Tillitsfulla och intima relationer -Klara gränser och subsystem -Positiv föräldra- barn relation -Stöd från mor- och farföräldrar -Stöd från syskon -Stöd från lärare och andra vuxna -Kompetenta kompisar -Klara regler i hemmet -Delade värderingar, traditioner
Föräldrar skall skaffa sig kunskap om vad deras barn gör utanför hemmet Det viktiga är hur föräldrarna för denna kunskap a) Föräldrar frågar b) Föräldrarnas kontroll c) Barnets spontana berättande Det ungdomarna berättar hemma är den viktigaste källan till föräldrars kunskap om vad de gör utanför hemmets väggar Kerr, M., Stattin, H. & Trost, K. (1999). To know you is to trust yoy: parents trust is rooted in child disclosure of information. J Adolesc, 22, 737 752. Kerr, M. & Stattin, H. (2000). What parents know, how they know it, and several forms of adolescent adjustment: Further evidence for a reinterpretation of monitoring. Dev Psychol, 36, 366 380.
Vad främjar eller motverkar att ungdomar berättar om sig själva och sina liv utanför hemmet? Vad föräldrar inte skall göra Vara sarkastiska Att barnet blir bestraffat för något han eller hon spontant berättar Att utnyttja det barnet berättar emot honom / henne Att om och om igen dra fram något barnet berättar i förtroende Att de gör sig lustiga eller gör narr av sådant barnet råkar berätta Stattin, H. & Kerr, M. (2000). Parental monitoring. A reinterpretation. Child Development. 71. 1070-1083. Stattin, H. (2001). Öppna, inte övervakade, barn löper mindre risk att bli kriminella. Läkartidningen. Nr 25, volym 98, s 3009 3013.
Barn berättar gärna om sig själv och om sitt liv utanför familjen i ett hem där föräldrarna är: Varma Berömmer utan någon speciell orsak Visar med ord och gester att de tycker om barnet Gör små saker som får barnet att känna sig speciell Visar hur stolta de är över barnet Oftast tar fram de positiva och sällan de negativa sakerna barnet berör Stattin, H. & Kerr, M. (2000). Parental monitoring. A reinterpretation. Child Development. 71. 1070-1083. Stattin, H. (2001). Öppna, inte övervakade, barn löper mindre risk att bli kriminella. Läkartidningen. Nr 25, volym 98, s 3009 3013.
Föräldrars kunskap om sina barn hänger samman med god anpassning hos barnet Mindre av antisocialt beteende Bättre skolanpassning Bättre lärarrelationer Barnet har mindre depressiva symtom Bättre självkänsla De har i mindre utsträckning kamrater som klarar sig dåligt i skolan, hänger ute på stan på kvällarna och har åkt fast för polisen Föräldrarna har också bättre relationer till sina barn Stattin, H. & Kerr, M. (2000). Parental monitoring. A reinterpretation. Child Development. 71. 1070-1083. Stattin, H. (2001). Öppna, inte övervakade, barn löper mindre risk att bli kriminella. Läkartidningen. Nr 25, volym 98, s 3009 3013.
Skyddande/salutogena faktorer(1) LÅG ORO OCH EMOTIONALITET AKTIV SOCIAL TILLDRAGANDE (LÄTT ATT TYCKA OM) SJÄLVSTÄNDIG, SOCIALT MOGEN INTELLIGENT VILL PRESTERA, GÖRA SITT BÄSTA SPECIELLA FÄRDIGHETER POSITIV SJÄLVBILD INTERN LOCUS OF CONTROL IMPULSKONTROLL PLANERING FRAMFÖRHÅLLNING KÄNSLA AV SAMMANHANG HJÄLPA ANDRA VID BEHOV (VARA BEHÖVD) HUMOR
Skyddande/salutogena faktorer(2) LITEN FAMILJ (< 4 BARN) HÖG KOMPETENS HOS MAMMA NÄRA BAND TILL PRIMÄR UPPFOSTRARE STÖD FRÅN MOR-OCH FARFÖRÄLDRAR STÖD FRÅN SYSKON KOMPETENTA KOMPISAR STÖD FRÅN LÄRARE ERFARENHET FRÅN FRAMGÅNG I SKOLAN STÖD FRÅN ANDRA VUXNA MED I SOCIALA FÖRENINGAR TRADITIONER GUD
Friskfaktorer friskfaktorer - en företeelse som förekommer i den enskildes arbets- och/eller totala livsmiljö och levnadsmönster och ger denne förutsättningar för att fungera optimalt, utvecklas och må bra i arbetslivet. Abrahamsson, K., Bradley, G., Brytting, T., Eriksson, T., Forslin, J., Miller, M., Söderlund, B., & Trollestad, C. (2003). Friskfaktorer i arbetslivet. Prevent. Stockholm.
Friskfaktorer i arbetslivet, livsmiljön och samhällsnivå Tid (eftertanke, reflektion, relationer,utbyta erfarenheter, tid för patienter och att göra ett kvalitativt bra arbete) Känslor och tankar (det skall kännas kul att gå till jobbet, vara på jobbet och att tänka på jobbet) Balans (mellan kropp och själ, arbete och fritid, krav och resurser) Fungerande minsta enhet (att den minsta enheten som man ingår i för tillfället fungerar - arbetsgruppen, familjen och de närmaste vännerna) Väl fungerande samhällsfunktioner (daghem, skola, värdig vård och omsorg för de äldre, tillgänglig och bra sjukvård, tillförlitliga kommunikationer) Bostad (billiga och bra bostäder) Söderlund, B. (2003) I Friskfaktorer i arbetslivet. På spaning efter friskfaktorer. Sammanfattning av pilotstudier i sju företag Prevent.
Friskfaktorer i arbetsuppgiften Delaktighet, påverkan och eget ansvar Varierande arbetsuppgifter, utmaningar där erfarenheter och kunskaper tas till vara Meningsfullhet i och stolthet över det arbete man utför Söderlund, B. (2003) I Friskfaktorer i arbetslivet. På spaning efter friskfaktorer. Sammanfattning av pilotstudier i sju företag.prevent
Friskfaktorer i arbetsgruppen Rak och ärlig kommunikation Ställa upp för varandra och hjälps åt Humor Att trivas ihop Att kunna umgås även utanför arbetet Känna förtroende för varandra, ärlighet och arbetsdisciplin Söderlund, B. (2003) I Friskfaktorer i arbetslivet. På spaning efter friskfaktorer. Sammanfattning av pilotstudier i sju företag.prevent
Friskfaktorer i organisationen Ledare som är lyhörda Ledare som har förståelse för medarbetarnas arbetssituation Ledare som är synliga och närvarande i det dagliga arbetet Positiv feed-back från närmaste chef Tydliga riktlinjer, tydliga mål Möjlighet till utbildning och utveckling Söderlund, B. (2003) I Friskfaktorer i arbetslivet. På spaning efter friskfaktorer. Sammanfattning av pilotstudier i sju företag.prevent
Långtidsfrisk Positiva hälsobefrämjande faktorer som främjar hälsa Öppen kommunikation Tydliga mål Kreativ miljö Trygghet Johnsson, J., Lugn, A. & Rexhed, B. (2003). Långtidsfrisk. Så skapas hälsa, effektivitet och lönsamhet. Stockholm: Ekerlids Förlag.
Friskfaktorer Tydliga mål Fritidsmotion Positiv feed-back från chefen Låga psykologiska krav Bra arbetsställningar Nöjd med arbetstiden Tydlig rollfördelning Lindberg, P. (2006). The work ability continuum. Epidemiological studies of factors promoting sustainable work ability. Akademisk avhandling. Karolinska institutet. Stockholm.
Vad är viktigt för den Salutogena utvecklingen? Föräldrar - barn Emotionell tillgänglighet Ett ömsesidigt samspel Belastningsbalans av olika krav och gensvar Kvalitet på dem krav som ställs Att visa engagemang och intresse Arr ha en förmåga att tona in Att visa att man delar en känsla Stabilt beteende Ge barnen en adekvat upplevelse av delaktighet Ge utrymme för eftertanke och egna initiativ GMR KASAM Den preventiva Meningsfullhet hälsoorienteringen, Begriplighet hälsomedvetenhet Hanterbarhet Psykosociala Materielle Biologiska Orsak till Hälsa Skyddande faktorer
En organisation behöver medarbetare som vill, kan och orkar arbeta Motivation vilja KASAM Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Kompetens kunna Välbefinnande orka
Ett attraktivt ledarskap attraktiva strategier attraktiva teorier KASAM MENINGSFULLHET HANTERBARHET BEGRIPLIGHET nätverk, empowerment resurser, kontroll struktur, förståelse delaktighet, mål bemästra, kunskap förutsägbarhet framtidstro, relation belastningsbalans information, lust / intresse påverka, ställtid självkännedom positiva upplevelser lyhörd Välbefinnande Motivation Kompetens Hult, S. & Waad, T. (2004). Det salutogena ledarskapets betydelse. Vårdfacket, 8, 44-46.