Budget 2014 VP Kommunfullmäktige

Relevanta dokument
Budget 2014 VP Kommunfullmäktige

KALLELSE TILL EXTRA SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSENS PLANERINGS- OCH UTVECKLINGSUTSKOTT

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Budget 2014 VP Kommunfullmäktige

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Budget 2018 och plan

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden

Resultatbudget. Årets resultat Nödvändigt resultat enl. finansiellt mål (2%)

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

Budget 2015 och plan

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

Boksluts- kommuniké 2007

Resultatbudget 2016, opposition

Ekonomiska ramar budget 2016, plan KF

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Finansiell analys - kommunen

Budgetrapport

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Bokslutsprognos

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Granskning av delårsrapport

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Finansiell analys kommunen

Bokslutskommuniké 2014

Finansiell analys kommunen

Bokslutsprognos

Månadsuppföljning januari mars 2018

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

bokslutskommuniké 2013

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016

Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2012

Periodrapport Maj 2015

Nämndernas budget 2015 VP

Ekonomisk rapport april 2019

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Dals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige

Periodrapport OKTOBER

Delårsrapport. För perioden

Delårsrapport. För perioden

Ekonomi. -KS-dagar 28/

Moderaterna i Forshaga-Ullerud

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2

Delårsrapport. För perioden

Månadsuppföljning januari juli 2015

Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen

Riktlinjer för budget och redovisning

Budget 2019 samt plan 2020 och Budget 2019, plan 2020 och 2021

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

LERUM BUDGET lerum.sd.se

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Granskning av delårsrapport 2008

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

Budget 2019, plan KF

Majoritetens förslag till Driftbudget 2016

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Kassaflöde möjliga analyser. Presentation av Henrik Berggren Maj 2019

Ekonomirapport 2016 efter mars månad

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

ALTERNATIV BUDGET 2011 EKONOMISK PLAN

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

Budget 2018 och plan

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Budgetuppföljning 1:a tertialet med helårsprognos

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Budget 2016 och plan

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Strategisk plan

Ekonomiska rapporter

Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT NOT

Årets resultat och budgetavvikelser

Mål och budget 2017 med plan Diarienr KS 2016/65 Antagen av kommunfullmäktige, KF

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Transkript:

Budget 2014 VP 2015-2016 Kommunfullmäktige

Innehållsförteckning 1 Särskilda beslut...4 2 Målstyrning...6 3 Ekonomisk översikt...8 4 Nyckeltal...13 5 Kommunbidrag per nämnd...14 6 Ramanpassning...15 7 Behov...17 8 Ramförstärkning...18 9 Investeringsbehov...20 10 Förslag till investeringsbudget...22 11 Resultaträkning...24 12 Balansräkning...25 13 Finansieringsanalys...26 Nämndernas budget 2014 VP 2015-2016...27 Kommunstyrelse...27 Ramanpassning... 27 Övergripande ramanpassning... 27 Behov... 28 Budgetram 2014-2016... 29 Investeringsbehov... 30 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 30 Socialnämnd...34 Ramanpassning... 34 Behov... 34 Budgetram 2014-2016... 39 Investeringsbehov... 39 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 41 Barn- och utbildningsnämnd...44 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 2(57)

Ramanpassning... 44 Behov... 44 Budgetram 2014-2016... 45 Investeringsbehov... 45 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 47 Arbetsmarknadsnämnd...49 Ramanpassning... 49 Budgetram 2014-2016... 49 Investeringsbehov... 49 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 49 Kultur- och fritidsnämnd...50 Ramanpassning... 50 Behov... 50 Budgetram 2014-2016... 51 Investeringsbehov... 51 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 51 Bergslagens Miljö- och Byggnämnd...54 Ramanpassning... 54 Behov... 54 Budgetram 2014-2016... 55 Investeringsbehov... 55 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 55 Revision...57 Budgetram 2014-2016... 57 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 3(57)

1 Särskilda beslut Kommunstyrelsen förslag till beslut KS 2013-10-29 Budget 2014 - Särskilda beslut 1. Utdebiteringen för år 2014 fastställs till 22:33 per skattekrona (oförändrad skattesats) 2. Vatten- och avloppstaxor (brukningstaxa och anläggningstaxa) för år 2014 fastställs enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik, beslut 2013-09-20, 55 och 59. 3. Renhållningstaxa för år 2014, som enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik är oförändrad, beslut 2013-09-20, 65 fastställs. 4. Slamtömningstaxa för år 2014, som enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik är oförändrad, beslut 2013-09-20, 61 fastställs. 5. Ramminskningar utifrån verksamhetsplan (Budget 2013 VP 2014-2015) godkänns enligt följande: Beslut enligt kommunstyrelsen 2013-04-23, 69 Kommunstyrelse 2 800 000 kronor Arbetsmarknadsnämnd 800 000 kronor Barn- och utbildningsnämnd 11 000 000 kronor Kultur- och fritidsnämnd 1 000 000 kronor Socialnämnd 2 000 000 kronor Bergslagens miljö- och byggnämnd 200 000 kronor Finansiering, effektivisering koncern 4 000 000 kronor Summa ramminskningar 21 800 000 kronor 6. Ramförstärkningar godkänns enligt följande: Kommunstyrelsen 2 530 000 kronor Arbetsmarknadsnämnd 10 000 000 kronor Barn- och utbildningsnämnd 12 900 000 kronor Kultur- och fritidsnämnd 500 000 kronor Socialnämnd 9 275 000 kronor Summa ramförstärkningar 35 205 000 kronor Totalt att tillföra nämndernas budget 13 405 000 kronor 7. Ett anslag på 235 000 kronor ställs till kommunstyrelsens förfogande för finansiering av mindre oförutsedda utgifter och som inte utgör varaktiga verksamhetsförändringar. 8. En avgift för kommunal borgen på 0,3 % på de kommunala bolagens lånebelopp fastställs. Avgift ska inte tas ut för Fastigheter i Linde AB och Tredingen Utveckling AB då dessa förvaltar kommunens verksamhets- och förvaltningslokaler. 9. Kommunens totala driftbidrag till Bergslagens kommunalteknik läggs centralt under kommunledningsstaben. Från Kultur- och fritidsnämnden flyttas 8 900 000 kronor avseende anläggningar. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 4(57)

10. För finansiering av driftbudgeten sker disposition av medel avsatta för pensionskostnader med 42 902 000 kronor år 2014. Detta enligt tidigare beslut fattat av kommunfullmäktige 2013-02-26, 3. 11. Nämnders budgetar, verksamhetsplaner och nettokostnadsramar för åren 2014 2016 fastställs enligt föreliggande förslag. 12. Investeringsvolymen för reinvesteringar fastställs till 40 300 000 kronor fördelad på nämnd/förvaltning enligt nedan: Kommunstyrelsen 33 300 000 kronor -varav till kommunstyrelsens förfogande för 20 000 000 kronor infrastruktur och exploatering -varav kommunledningsstab och kommunkontor 6 500 000 kronor -varav investeringar, gata park och idrott BKT 6 800 000 kronor Kultur- och fritidsnämnd 1 400 000 kronor Barn- och utbildningsnämnd 3 000 000 kronor Arbetsmarknadsnämnd 600 000 kronor Socialnämnd 1 700 000 kronor Bergslagens miljö- och byggnämnd 300 000 kronor Summa 40 300 000 kronor 13. Det delegeras till kommunstyrelsen att besluta om detaljerad investeringsbudget inom styrelsens fastställda ram på 20 000 000 kronor riktat till infrastruktur och exploatering. 14. Investeringsvolymen för va/renhållningsverksamheten fastställs till 20 150 000 kronor år 2014. 15. Investeringsvolymen för va/renhållning lånefinansieras eller täcks via disposition ur eget kapital i balansräkningsenheten. 16. Föreliggande resultat- och balansbudget samt finansieringsanalys fastställs för åren 2014 2016. 17. De av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna ska hållas. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. 18. Kommunens finansiella mål fastställs: Oförändrad skattesats (22:33) under planperioden Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 98 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag för år 2014. För åren 2015 och 2016 är målet 97 procent respektive 96 procent. Investeringar ska finansieras med egna medel och får inte överstiga 15 miljoner kronor Investeringar inom VA- verksamheten får lånefinansieras och ska inte överstiga 55 miljoner kronor under åren 2014-2016 Investeringar avseende infrastrukturella satsningar och exploatering för 2014 får uppgå till 20 miljoner kronor (Finansieras med de under 2013 återbetalda medlen från AFA Försäkring) Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 5(57)

2 Målstyrning Målstyrningsmodell I kommunallagen krävs mål för god ekonomisk hushållning, både finansiella mål och verksamhetsmål. Kommunstyrelsenivå Målen ska: utgå från strategiplanen utformas ur kommunstyrelseperspektiv vara få (1-3 st per verksamhetsområde) vara tydliga utformas så att alla verksamheter känner sig delaktiga i något vara mätbara (genom styrtal) återrapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i delårsbokslut och bokslut Nämndnivå brytas ner till nämndmål av nämnden utmynna i handlingsplaner återrapporteras nämnden i delårsbokslut och bokslut Kommunfullmäktige (KF) fastställer de ekonomiska resurserna och ger de ekonomiska ramarna till nämnderna. KF fastställer även visioner, långsiktiga mål och prioriterade åtgärder för kommunens verksamheter på de områden som är särskilt prioriterade under budgetperioden. Visionerna, målen och de prioriterade åtgärderna uttrycker de mest väsentliga aspekterna på verksamhetens inriktning samt de effekter som eftersträvas utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv. Fullmäktiges mål ska ge vägledning för nämndernas åtgärder, prioriteringar och handlande. Kommunstyrelsen (KS) bereder förslagen till kommunfullmäktige och har därmed ansvaret för att göra en helhetsbedömning för kommunen, där alla behov och önskemål vägs samman mot de ekonomiska resurserna. KS fastställer även de mål för peronalområdet som är övergripande för hela organisationen, vilka ska ingå i nämndernas verksamhetsplaner. Nämnderna svarar för att, utifrån kommunfullmäktiges mer övergripande visioner och långsiktiga mål, bryta ner de långsiktiga målen till nämndmål på ett års sikt och beskriva i form av förändringsåtgärder och olika mått(kvalitet, volym, ekonomi) vad som ska göras för att uppnå de uppsatta målen. Nämnden fastställer vid behov även visioner, mål och aktiviteter för de verksamheter som inte särskilt prioriterats i de av kommunfullmäktige fastställda målen. Nämndens viktigaste ansvar i den övergripande planeringsprocessen är att bedöma och uppskatta kommuninnevånarnas behov av kommunals tjänster och service, d.v.s. volymen på verksamheten prioritera insatserna och dess kvalitet inom de givna ekonomiska ramarna arbeta med effektivisering av verksamheten för att vidmakthålla eller höja kvaliteten inom givna ramar Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 6(57)

Förvaltningscheferna är länken mellan verksamheten och nämnden och svarar för att fånga upp information från verksamhetscheferna och sammanställa och utarbeta förslag till nämnden. Förvaltningschefen ansvarar för att nämndens visioner och mål får en koppling till enheternas nedbrutna mål och att uppföljning sker. Målen ska belysa fyra perspektiv av verksamheten produktion-volym och processer kvalitén-kundupplevelse ekonomin-budget och produktivitet personalen-kompetens och utveckling (Ks fastställer mål för nämnden) Rambudget Nämnderna får en totalram. Resursfördelningen till nämnderna bygger på KS/KF:s prioriteringar. Nämnderna får en ram för hela sin verksamhet och har befogenheter att under budgetarbetet göra omfördelningar och omprioriteringar inom hela sitt område för att få överensstämmelse mellan mål och ekonomi i enlighet med KF:s prioriteringar. Nämnderna fördelar budgeten vidare till de olika verksamhetsområdena. Budgetfördelningen grundar sig på en verksamhetsplan och konkretiseras i en verksamhetsbudget som avser ett år. Uppföljning Kommunfullmäktige ska delges resultat av delårsrapport per 30 juni samt fastställa bokslut och sammanställd årsredovisning. Avstämning av verksamhetsplaner och mål sker per 30 april. Kommunstyrelsen har enligt KL 6 kap 4 hand om den ekonomiska förvaltningen. För att kunna följa den ekonomiska utvecklingen under året har följande tidplan för att uppföljningar beslutats: Månadsvisa ekonomiska rapporteringar från nämnder och kommunala bolag, avstämning av verksamhetsplaner och mål per 30 april, delårsrapport per 30 juni, bokslut samt sammanställd årsredovisning enligt anvisningarna som beslutats av kommunstyrelsen. KS ska ha rapport från nämnderna vid varje större avvikelse. Kommunchefen kan vid behov infordra uppföljningar från förvaltning vid andra tillfällen. Nämnderna har ett uppföljningsansvar för hela sitt verksamhetsområde under pågående verksamhetsår och ska följa både den verksamhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen. Uppföljning ska ske varje månad. Nämnderna har det övergripande ansvaret för att vidta åtgärder och omprioriteringar så att de av kommunfullmäktige fastställda målen och ramarna följs. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Nämnden ska rapportera till Kommunstyrelsen så snart avvikelse från budget befaras. Varje nämnd skall i sin verksamhetsplan klargöra hur uppföljningen ned till verksamhetsnivå ska gå till, hur ofta den ska ske och vilka regler som gäller för avvikelsehantering. Förvaltningscheferna har ansvar för att noggrant följa utvecklingen såväl för hela förvaltningen som respektive verksamhetsområde och vidta åtgärder när den uppgjorda verksamhetsplanen och budgeten inte följs. Om detta inte leder till resultat har förvaltningschefen skyldighet att föreslå nämnden åtgärder. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 7(57)

3 Ekonomisk översikt God ekonomisk hushållning Kommunallagens regler om God ekonomisk hushållning föreskriver en ekonomi i balans. det sk. balanskravet ska vara uppfyllt, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Det är av allra största vikt att kommunens kostnader anpassas till intäkternas nivå vilket innebär att medlen begränsar målen. Kommunallagen föreskriver även att budgeten ska innehålla finansiella mål, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Lindesbergs kommuns budget för 2014 samt Verksamhetsplan (VP) 2015-2016 är en ekonomisk plan i balans. Lindesbergs kommuns finansiella mål: Oförändrad skattesats (22:33) under planperioden Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 98 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag för år 2014. För åren 2015 och 2016 är målet 97 procent respektive 96 procent. Investeringar ska finansieras med egna medel och får inte överstiga 15 miljoner kronor Investeringar inom VA- verksamheten får lånefinansieras och ska inte överstiga 55 miljoner kronor åren 2014-2016 Investeringar avseende infrastrukturella satsningar och exploatering för 2014 får uppgå till 20 miljoner kronor (Finansieras med de under 2013 återbetalda medlen från AFA Försäkring) Samhällsekonomisk utveckling Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet återigen visar tillväxt. Glädjande är också att förhoppningarna om framtiden överlag har stärkts. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer i år med 0,8 % och nästa år med 2,7 %. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Arbetslösheten sjunker under loppet av 2014 från 8 % till strax under 7,5 %. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter ligga strax under 3 %. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 2016 växer skatteunderlaget med drygt 2 % per år i reala termer. Den starka tillväxten är framförallt ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Åren 2015 och 2016 växer sysselsättningen med 1,5 till 2 %. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år och nästa år ökar timlönerna med knappt 3 % för att sedan öka med 4,0 % år 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,6 till 1,7 %. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 8(57)

Det preliminära taxeringsutfall för inkomståret 2012 har SKL reviderat ner prognosen för 2012 med 0,1 procentenhet till 4,1 %. Skatteunderlagsprognosen för åren 2013 2017 bygger på den samhällsekonomiska bild som ovan beskrivs. År 2012 växte skatteunderlaget marginellt mer än genomsnittet för perioden 2001 2012, som kan sägas omfatta en hel konjunkturcykel. I år väntas ökningstakten falla till följd av dålig fart på arbetsmarknaden, vilket innebär mindre tillskott från lönesumman. Nästa år räknar SKL med att skatteunderlagstillväxten avtar ytterligare trots att antalet arbetade timmar väntas stiga ungefär som i år och lönehöjningarna bli större. Det förklaras av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner håller tillbaka pensionsinkomsterna. Därefter ger konjunkturåterhämtningen fart åt sysselsättning och lönehöjningar samtidigt som pensionsinkomsterna stiger snabbare. Det leder till att skatteunderlaget växer i ungefär samma takt som i slutet av förra konjunkturuppgången, 2007 2008. Kommunernas ekonomi Tillfälliga tillskott har under de senaste åren inneburit starka resultat i kommunerna. När behoven från de demografiska förändringarna nu ökar kraftigt medför det ökade kostnader inom nästan alla verksamheter. Ökningen är störst inom grundskola, förskola och äldreomsorg, vilket leder till att kommunernas resultat faller. Kommunerna kommer att behöva göra stora anpassningar av verksamheterna de närmaste åren för att möta de demografiska utmaningarna. Kommunerna har de senaste åren redovisat starka resultat. Resultatnivåerna beror till stor del på tillfälliga tillskott. Återbetalningar från AFA Försäkring är en bidragande orsak till de höga resultaten, så även 2013. Tillskotten används ofta till särskilda satsningar eller till att förstärka resultatet för att kunna amortera på lån, minska behovet av nyupplåning eller förbättra likviditeten. Inkluderar man resultaten från de kommunala bolagen förbättras resultaten generellt sett. Investeringsbehoven i kommunerna är fortsatt höga. De allt högre investeringsutgifterna kommer att innebära att mer resurser behövs till avskrivningar och finansieringskostnader framöver. Kommunerna investerar i nuläget mer än vad som motsvaras av deras avskrivningar och resultat. Kommunernas långfristiga skulder har ökat kraftigt de senaste åren. Traditionella lån i banker minskar medan lån från finansiella företag, främst Kommuninvest, och obligationslån samt kommuncertifikat ökar. Näringsliv, arbetsmarknad, infrastruktur och befolkning Kommunens ekonomi och den lokala välfärden är till stor del beroende av olika omvärldsfaktorer. Ekonomin påverkas även av vilka ambitionsnivåer på service som kommunen själv ställer upp för de olika verksamheterna och hur effektivt vi organiserar vår produktion av service. Lindesbergs kommun tillhör Örebroregionen och Örebro lokala arbetsmarknad. Regionen består av tolv kommuner där Örebro är den största. Städer, tätorter och landsbygd i en region är idag på många sätt funktionellt sammanlänkade med varandra. Näringslivsstrukturen i Lindesbergs kommun har kontinuerligt förändrats under den senaste 20 åren. Tillverkningsindustrins klara dominans har minskat till att nu uppgå till ungefär 25 %, den privata tjänstesektorn har ökat till i stort sett samma nivå som industrisektorn och den offentliga sektorns andel ligger på omkring 40 %. Den totala arbetslösheten uppgick i augusti 2013 till 4,2 %. Jämfört med länet har Lindesberg sämre siffror, eftersom länets arbetslöshetstal uppgick till 4,0 % i augusti 2013. Vid motsvarande tidpunkt uppgick rikets genomsnitt till 3,8 %. Rikets arbetslöshet har på ett år ökat med 0,1 %. Arbetslösheten för kvinnorna i kommunen var 3,9 % i augusti 2013. Det är en lägre nivå än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Nivån på kvinnors arbetslöshet är 0,6 % lägre än den som gäller för männen och högre än vad som gäller för kvinnor i länet. Arbetslösheten för kvinnor i riket har under samma period ökat med 0,1 % till 3,6 %. Ungdomsarbetslösheten i kommun var augusti 2013 7,3 %, i Örebro län 6,6 % och riket i 5,6 %. Arbetslösheten för unga har på ett år minskat med 2,2 % i Lindesbergs kommun. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 9(57)

För att öka kommunens attraktionskraft är det viktigt att kunna erbjuda bra attraktiva bostäder och goda etableringsmöjligheter för näringslivet. Under året har mark förvärvats i Vibyn Frövi och tomtförsäljning planeras. Fler lägenheter planeras i Tallen också där i Frövi, men Länsstyrelsens överprövning har stannat upp processen. När det gäller industritomter så har det under året sålt tomter på Norra Industriområdet. I samma område har också en stickväg byggts som förbinder Industrirakan med norra delen av området. Infrastrukturfrågorna är också av avgörande betydelse för kommunens attraktionskraft. I centrala Lindesberg har mer än 100 parkeringsplatser skapats efter Banvägen. Arbeten för att skapa bättre kollektivtrafik sker löpande och diskussioner med Trafikverket sker. Som exempel kan nämnas att busslinjerna både norrifrån och söderifrån kommer att angöra Norra Industriområdet och nya hållplatser har anlagts efter Fotbollsgatan. Mellan åren 2000 och 2012 har befolkningen minskat med 546 invånare, dvs. en minskning på 2,3 % totalt. Under de senaste åren på 2000-talet har flyttningsnettot förbättrats tack vare en ökad inflyttning från utlandet. Under de senaste åren så har barnafödandet ökat något i kommunen, men på grund av den åldrande befolkningen så medför det att födelsenettot (skillnaden mellan antalet födda och döda) fortfarande är negativ. Om man studerar befolkningsutvecklingen under året 2012 så minskade befolkningen med 129 invånare. Bakom minskningen låg ett negativt födelsenetto och ett negativt flyttningsnetto mot egna länet och övriga Sverige. Trots den negativa utvecklingen under året så hade vi ändå ett positivt flyttningsnetto mot utlandet med 369 personer. Första halvåret 2013 hade kommunen en positiv befolkningsökning med 60 personer som beror på en stor inflyttning från utlandet, tyvärr så hade kommunen ett negativt födelsenetto under samma period på 41 individer. Budgetförutsättningar Verksamhetsplanen 2014-2015 är underlag för fördelningen av ramarna till nämnderna. SKL:s analys visade på att kommunens kostnader är för höga och att kommunen måste reducera sina kostnader kraftigt för att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning. Analysen visade även på att kommunen står för en utmaning att flytta resurserna mellan olika verksamheter. Kommunstyrelsen beslöt i april 2013 om en ramminskning för kommande planeringsperiod på 72 mnkr och analysen låg till grund för fördelningen av ramarna mellan nämnderna. Utöver vad som utlagts till respektive nämnd finns en övergripande ramanpassning på 10 mnkr år 2015. Syftet är att skapa en mer kostnadseffektiv styrning och organisation såväl politisk som förvaltningsmässigt. Samordning av administration inom hela kommunkoncernen är här en viktig del. Den nya organisationen förväntas träda i kraft 2015-01-01. Vidare beslöt kommunstyrelsen om en generell lokaleffektivisering med 5 mnkr 2015 och ytterligare 5 mnkr 2016. Syftet är att minska kommunens totala förhyrda lokalyta. Beräkning av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning följer SKL:s prognos för oktober månad 2013. Hänsyn har även tagits till senaste prognos avseende LSS-bidrag och fastighetsavgift. Förslaget bygger på det förslag som presenterades i budgetpropositionen om ny kommunalekonomisk utjämning, vilket tillför kommunen ytterligare intäkter. Kostnader för ökade personalkostnader har i likhet med tidigare år budgeterats i en central pott som kommer att fördelas till nämnderna då resultatet av slutförda förhandlingar skett lokal med arbetstagarorganisationerna. Pensionsberäkningarna grundas på uppgifter från KPA från augusti 2013. Kommunens delårsrapport per augusti 2013 visade på en helårsprognos på 53,1 Mnkr. För avstämning av balanskravet räknas realisationsvinsten för försäljningen av stadsnät 12,8 Mnkr av och årets resultat enligt balanskravet beräknas enligt prognosen till 40,3 Mnkr. Helårsprognosen visar på ett underskott för nämnderna med 15 Mnkr. Finansförvaltningen bidrar till att årets resultat blir positivt. Prognosen bygger på ökade skatteintäkter och generella statsbidrag mm på 17 Mnkr och 22,4 Mnkr avser återbetalning av grupplivförsäkring åren 2005 och 2006 från AFA Försäkring. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 10(57)

Budgetförslaget innebär att den ramminskning kommunstyrelsen beslöt om i april 2013 ligger fast, vilket framgår av särskilda beslut. Förslaget innebär vidare en förstärkning av ramarna (utifrån Budget 2013 och VP 2014-2015) till nämnderna enligt följande, (Mnkr): Kommunstyrelse 2,5 Arbetsmarknadsnämnd 10,0 Barn- och utbildningsnämnd 12,9 Kultur- och fritidsnämnd 0,5 Socialnämnd 9,3 Summa 35,2 Resultatbudget/plan Det budgeterade överskottet uppgår till 23,0 Mnkr för år 2014. 2015 till 39,7 Mnkr och 2016 till 50,5 Mnkr. Driftbudget/plan Verksamhetens kostnader brutto uppgår till 1 477 Mnkr. Sedan verksamhetens intäkter räknats av återstår ett finansieringsbehov på ca 1 181 Mnkr för att budgeten skall balansera. Detta belopp är 85 Mnkr högre än i årsredovisningen 2012. Investeringsbudget/plan Investeringsvolymen för nämnderna uppgår till 40,3 Mnkr för år 2014. Av dessa medel delegeras till kommunstyrelsen att fatta beslut om investeringar för infrastrukturåtgärder och exploatering till ett belopp av 20 Mnkr. För ett flertal investeringar har externa medel sökts från regionala anslag. För efterföljande år avsätts en summa på 15 Mnkr per år till investeringar. Investeringar inom kommunens Va- och renhållningsverksamhet uppgår till 20,2 Mnkr där upprustning och ombyggnad av Lindesbergs reningsverk utgör den största delen, 15 Mnkr. Dessa investeringar får finansieras genom upplåning och tillkommande driftkostnader finansieras genom VA- och renhållningstaxor. Investeringen sträcker sig vidare över åren 2015 och 2016 med kalkylerade belopp på 22 Mnkr respektive 11,5 Mnkr. Balansbudget/plan Kommunens åtagande för pensioner enligt det äldre pensionssystemet uppgår till 692 Mnkr inklusive löneskatt för år 2014. Någon avsättning till pensioner finns inte budgeterat kommande år. Däremot har kommunfullmäktige i februari 2013 beslutat att disponera tidigare avsättningar. För finansiering av budgeten år 2014 disponeras 43 Mnkr, 46 Mnkr år 2015 och slutligen 23 Mnkr år 2016. Kostnader för utbetalning av pensioner inklusive löneskatt beräknas till 34,3 Mnkr för 2014. Den intjänade individuella delen för 2014 har beräknats till 36,6 Mnkr inklusive löneskatt. Kommunens långfristiga skulder beräknas öka med 53,5 Mnkr under planeringsperioden och de nya lånen planeras för att finansiera investeringar för den avgiftsfinansierade verksamheten (se ovan). Amortering av kommunens externa lån budgeteras med 5 Mnkr per år. Kommunens likviditet försämras under 2014 och är svag även 2015 för att sedan förbättras under 2016 då investeringsvolymen minskar. De ekonomiska sammanställningarna utgår ifrån den helårsprognos som redovisades i delårsrapporten per januari-augusti 2013. Årets resultat 2013 beräknas ge överskott, vilket kommenterats ovan under rubrik budgetförutsättningar. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 11(57)

Framtiden Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Befolkningsutvecklingen har en avgörande betydelse för kommunens ekonomi, framtid och organisation. Den demografiska strukturen i kommunen innebär ett ökat resursbehov och ställer stora krav på prioritering mellan verksamheter. Vidare krävs en god framförhållning i planeringen av de volymer som ska gälla för olika verksamheter. Kravet på en effektiv kommunal förvaltning som kan ge god service till medborgarna höjs hela tiden. Medborgarnas/brukarnas nöjdhet med kommunens tjänster ska öka samtidigt som effektiviteten också ska öka. Medborgarna och brukarnas behov ska gå i första hand. Kommunen står inför en organisationsförändring såväl för den politiska som förvaltningsmässiga som tidigare omnämnts, vilket är ett led i att effektivisera styrning och ledning. För att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor har SKL:s utarbetat en "Strategi för esamhället" som kommunen antagit. Enklare vardag för privatpersoner och företag, smartare och öppnare förvaltning stöder innovation och delaktighet och högre kvalitet och effektivitet i verksamheten är tre huvudsakliga mål för genomförandet. För att kunna leva upp till strategin krävs att IT- frågorna prioriteras. Kommunen har stort nyrekryteringsbehov framöver, dels de pensionsavgångar som kan förutses, dels genom större rörlighet på arbetsmarknaden. Viktiga faktorer för att lyckas rekrytera kvalificerad personal till våra framtida verksamheter är att kommunen som arbetsgivare kan erbjuda god arbetsmiljö med naturlig samverkan till fortlöpande utveckling i verksamheten samt att vi erbjuder konkurrenskraftiga löner. Trenden i Lindesberg följer rikets vad gäller ökade sjukskrivningar. Det är av största vikt att stävja detta. En bra infrastruktur är av avgörande betydelse för kommunens attraktionskraft. Budgeten visar på satsningar inom detta området. Det är även viktigt att kunna erbjuda bra attraktiva bostäder i kommunen och goda etableringsmöjligheter för näringslivet. Detta tillsammans innebär en hög investeringsvolym kommande år för kommunkoncernen. Stora resurser läggs i budget på att aktivt bidra till att skapa sysselsättning till de som står utan arbete. Satsningen förväntas minska kommunens kostnader för försörjningsstöd. Tillväxten i ekonomin och därmed efterfrågan på arbetsmarknaden är avgörande för kommunens ekonomiska situation. Kommunens kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd har klart samband med om det är låg eller högkonjunktur. Effekter av olika statliga reformer och beslut påverkar kommunens förutsättningar ekonomiskt. En förändring som leder till minskad kompensation ger stora ekonomiska konsekvenser för kommunen. I budgetpropositionen för hösten föreslås att flyktingersättningen blir en prestationsbaserad ersättning. Tidigare besparingar på gymnasieskolan dras tillbaka och ytterligare satsningar inom skolans område sker. Som exempel kan nämnas matematiksatsning, karriärtjänster, fortbildning inom läsning och skrivning m.m. I dessa fall tillförs kommunen ytterligare resurser. För att uppnå en god ekonomisk hushållning på lång sikt är det viktigt att kommun har balans mellan kostnader och intäkter. Marginaler för de svängningar som förkommer i konjunkturen och för framtidens utmaningar måste också finnas. Det är vidare viktigt att nämnder och styrelsen håller sig inom sin ram och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 12(57)

4 Nyckeltal 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal invånare 31/12 23 029 23 034 23 108 22 979 22 979 22 932 22 895 22 860 Utdebitering 21,67 21,67 21,67 21,33 22,33 22,33 22,33 22,33 Verksamhetens nettokostnad, mnkr Skatteintäkter och generella statbidrag,mnkr Nettokostnader inklusive finansnetto i % av totala skatteintäkter Resultat efter skatteintäkter och finansnetto mnkr Resultat efter skatteintäkter och finansnetto inklusive pensionsavsättningar mnkr 1 032,9 1 056,9 1 123,0 1 095,7 1 152,6 1 180,9 1 198,1 1 226,1 1 046,0 1 091,7 1 111,3 1 124,1 1 174,9 1 215,0 1 251,4 1 297,2 99,94 99,86 99,95 96,66 98,58 98,1 96,8 96,1 23,6 28,4 0,6 37,7 16,2 23,0 39,7 50,5 0,6 1,4 0,6 37,7 16,2 23,0 39,7 50,5 Eget kapital 297,3 298,8 299,4 336,7 352,9 412,9 452,7 503,2 Rörelsekapital 15,7-31,0-33,0-22,0-48,0-44,0-57,0-36,0 Personalkostnader,mnkr Nettoinvesteringar, mnkr 787 771 783 793 814 834 855 876 18,4 51,6 20,0 45,9 41,9 60,5 37,0 26,5 Externa utgifter 1 328 1 415 1 442 1 401 1 463 1 549 1 530 1 542 Låneskuld kr/invånare Anläggningstillgångar kr/invånare 1 761 1 469 1 141 773 555 1 210 1 955 2 242 21 794 25 264 25 634 26 605 28 250 28 600 29 664 30 291 Soliditet % 40,95 39,16 39,64 41,16 42,55 49,64 53,72 57,4 Antalet tillsvidareanställda per 1/11 1 934 1 847 1 831 1 796 1 831 1 831 1 831 1 831 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 13(57)

5 Kommunbidrag per nämnd Nämnd Budget 2012 Budget 2013 Förslag 2014 VP 2015 VP 2016 Revision 748 748 748 748 748 ram enligt KF 748 748 748 748 Kommunledningsstab och kommunkontor 117 996 121 242 130 023 127 701 123 411 ram enligt KF 121 242 130 693 129 896 129 806 ramförändring -2 800-3 800-7 800 ram förstärkning 2 130 1 605 1 405 Kultur- och fritidsnämnd 42 230 48 736 39 237 38 236 37 106 ram enligt KF 48 736 39 737 39 736 39 606 ram förändring -1 000-2 000-3 000 ramförstärkning 500 500 500 Barn- och utbildningsnämnd 456 007 497 170 501 122 496 718 487 408 ram enligt KF 497 170 499 222 498 818 498 508 ramförändring -11 000-15 000-24 000 ramförstärkning 12 900 12 900 12 900 Arbetsmarknadsnämnd 21 099 25 121 34 427 24 404 24 385 ram enligt KF 25 121 25 227 25 204 25 185 ramförändring -800-800 -800 ramförstärkning 10 000 Socialnämnd 393 254 408 547 416 436 424 216 420 089 ram enligt KF 408 547 409 161 409 081 408 954 ramförändring -2 000-2 000-6 000 ramförstärkning 9 275 17 135 17 135 Bergslagens miljö- och byggnämnd 10 319 10 773 10 597 11 248 11 248 ram enligt KF 10 773 10 797 10 748 10 748 ramförändring -200-300 -300 ramförstärkning 800 800 Räddningtjänst 20 339 20 734 21 226 21 223 21 219 ram enligt KF 20 734 20 826 20 823 20 819 ramförstärkning 400 400 400 Summa nämnder 1 061 992 1 133 071 1 153 816 1 144 494 1 125 614 Finansförvaltning 1 062 974 1 149 223 1 176 854 1 184 217 1 176 153 finansförvaltning 1 062 974 1 149 223 1 172 854 1 162 217 1 146 153 besparing övergripande organisation 10 000 10 000 generell lokaleffektivisering 5 000 10 000 effektivisering koncernen 4 000 7 000 10 000 Resultat 982 16 152 23 038 39 723 50 539 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 14(57)

6 Ramanpassning Ramanpassning TKR Budget 2014 VP 2015 VP 2016 Totalt 21 800 24 100 26 000 Övergripande ramanpassning 4 000 18 000 8 000 Övergripande organsiation 10 000 Generell lokaleffektivisering 5 000 5 000 Finansiering effektivisering 4 000 3 000 3 000 Kommunledningsstab och Kommunkontor Miljöstrateg 900 2 800 1 000 4 000 Externa intäkter Lindesberg Arena 600 200 Planering 50 Inköp 50 Personliga befattningar 250 250 Marknadsföring 350 150 Kompletteringstrafik 300 Bilpool 200 Måltidsenheten 100 650 Bergslagens Kommunalteknik 3 750 Kultur och Fritidsnämnd 1 000 1 000 1 000 Minskad driftkostnad ishallar 500 750 Minskning av antalet fotbollsplaner i Lindesbergs tätort och övergång till föreningsdrift av de kvarvarande planerna Minskat föreningsbidrag 200 475 Övergång till föreningsdrift av ett antal idrottsanläggningar Samlokalisering av filialbibliotek och skolbiblioteket i Frövi 300 450 75 250 Barn- och utbildningsnämnd 11 000 4 000 9 000 Förskola 2 000 Grundskola 2 000 Lindeskolan 3 500 Kulturskolan 950 Förvaltningen centralt 2 400 Lokaler 150 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 15(57)

Ramanpassning TKR Budget 2014 VP 2015 VP 2016 Arbetsmarknadsnämnden 800 Feriejobb 800 Socialnämnd 2 000 4 000 Individ och Familj 420 Funktionsstöd 162 Vård och Omsorg 1 000 Administrationen 450 Arbete pågår med förslag på besparing 4 000 Bergslagens miljö- och byggnämnd 200 100 Konsult stadsarkitekt 175 BMB gemensamt 25 50 BMB Nämnden 50 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 16(57)

7 Behov Verksamhet Budget 2014 VP 2015 VP 2016 Behov totalt för kommunen 18 505 26 812 26 612 Kommunledningsstaben och Kommunkontoret 1 930 2 005 1 805 Arkiv 650 650 650 IT-strateg (avvakta utredning) Digitala blanketter 250 250 250 Nytt diariesystem 110 110 110 Utbildning politiker 200 Licenskostnader IT-enheten 70 70 70 Teknisk överföring servrar 450 Nerikes Brandkår, nya fördelningstal 400 400 400 BKT, parkering Tallen 325 325 Kultur och Fritidsnämnd Utveckla och bemanna kommunens kulturhistoriska besöksmål 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Barn och Utbildningsnämnd 5 900 5 900 5 900 IT i undervisning 500 500 500 Fortbildningsinsatser lärare 600 600 600 Internationellt arbete 400 400 400 GY 2011 3 200 3 200 3 200 Matematikundervisning 1 200 1 200 1 200 Socialnämnd 9 275 17 135 17 135 Vård och omsorg Nattbemanning äldreboende 2 400 2 400 2 400 Bemanning äldreboende 7 800 7 800 Tre sjukskötersketjänster utökning från 0,75 till 1,0 Funktionsstöd 475 475 475 Personlig assistans datorer 300 300 300 Personal på Lövsta och Björkbacken 3 årsarbetare 1 500 1 500 1 500 Ökade hyreskostnader dagligverksamhet 70 130 130 Personlig assistans LASS lönekostnader 1 880 1 880 1 880 Personligassistans LSS 2 100 2 100 2 100 Externa placeringar 550 550 550 Bergslagens miljö- och byggnämnd 400 800 800 Trafikenheten 1 årsarbetare 400 400 400 Hälsoskydd 1 årsarbetare 400 400 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 17(57)

8 Ramförstärkning Verksamhet 2014 2015 2016 Behov totalt för kommunen 35 205 33 340 33 140 Kommunledningsstab och Kommunkontor 2 530 2 005 1 805 Arkiv 650 650 650 IT-strateg (avvakta utredning) Digitala blanketter 250 250 250 Nytt diariesystem 110 110 110 Utbildning politiker 200 Licenskostnader IT-enheten 70 70 70 Teknisk överföring servrar 450 Nerikes Brandkår, nya fördelningstal 400 400 400 BKT,parkering Tallen 325 325 BKT,Kyrkberget ( KS131029) 100 Landsbygdsutveckling (KS 131029) 500 Kultur och Fritidsnämnd 500 500 500 Föreningsbidrag, ungdomsverksamhet 500 500 500 Barn och Utbildningsnämnd 12 900 12 900 12 900 IT i undervisning 500 500 500 Fortbildningsinsatser lärare 600 600 600 Internationellt arbete 400 400 400 GY 2011 3 200 3 200 3 200 Matematikundervisning 1 200 1 200 1 200 Förskola,grundskola, lägre åldrar 4 000 4 000 4 000 Kostnadsbudgetering måltid 2 000 2 000 2 000 Kulturskolan, lägre åldrar (KS 131029) 500 500 500 Ekologiska livsmedel och frukt, grundoch förskola (KS 131029) 500 500 500 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 18(57)

Verksamhet 2014 2015 2016 Socialnämnd 9 275 17 135 17 135 Nattbemanning äldreboenden 2 400 2 400 2 400 Bemanning äldreboenden 7 800 7 800 Tre sjukskötersketjänster utökning från 0,75 till 1,0 tjänstgöringsgrad 475 475 475 Personlig assistans datorer 300 300 300 Personal Lövsta och Björkbacken 3 årsarbetare Ökade hyreskostnader dagligverksamhet Personlig assistans LASS personalkostnader 1 500 1 500 1 500 70 130 130 1 880 1 880 1 880 Personlig assistans LSS 2 100 2 100 2 100 Externa placeringar 550 550 550 Bergslagens miljö- och byggnämnd 800 800 Trafikenheten 1 årsarbetare 400 400 Hälsoskydd 1 årsarbetare 400 400 Arbetsmarknadsnämnd 10 000 Arbetsmarknadsåtgärder 10 000 Finansiering återbetalning AFA -10 000 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 19(57)

9 Investeringsbehov Projekt Budget 2014 VP 2015 VP 2016 Totala investeringsbehov 69 050 55 135 46 075 Kommuneldningsstaben och Kommunkontoret 11 040 16 000 15 000 Köksinventarier 1 000 1 000 1 000 Nytt diariesystem 1 100 Resecentrum Vedevåg 2 500 Storövägen Vedevåg 1 500 Fotbollsgatan inkl bussändhållsplats med rastrum 2 500 5 000 Ny väg Arenahallen 4 000 Resecentrum Lindesberg 4 000 4 000 Exploatering 4 000 4 000 2 000 Vändplan Guldsmedshyttan 2 000 2 000 Tallen förvärv av mark 440 Kultur och fritidsnämnd 3 015 5 850 1 050 Idrottsanläggningar 1 125 3 750 100 Lekplatser i enlighet med femårig investeringsplan 1 140 900 600 Bibliotek, ny teknik (RFID) inventarier 300 600 100 Spruthuset-renovering till museilokal 250 100 Ny mobil scen- ersättning av befintlig 300 Stripa-utveckla gamla gruvområdet, iordningsställande av museilokal 200 200 200 Barn- och utbildningsnämnd 3 865 3 855 7 095 Gymnasieskolans verksamhet 715 755 795 Gemensam verksamhet 250 250 200 Förskolans verksamhet 750 1 100 400 Grundskolans verksamhet 2 150 1 750 5 700 Arbetsmarknadsnämnd 600 600 600 Möbler 100 100 100 Teknikcollege 500 500 500 Socialnämnd 1 730 1 730 1 730 Kullgatan 100 100 100 Funktionsstöd 353 353 353 Brandsäkerhet 247 247 247 Vård och Omsorg 980 980 980 Individ och Familj 50 50 50 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 20(57)

Projekt Budget 2014 VP 2015 VP 2016 Bergslagens miljö- och byggnämnd 8 700 6 450 3 150 Flygfotografering 150 150 150 Inköp mätningsfordon 300 300 Kyrkberget 2 000 2 500 2 000 Loppholmarna 5 000 3 000 1 000 Ny version av Bygg och Miljöreda 250 Lindesjön runt 1 000 500 Bergslagens Kommunalteknik 27 450 30 650 20 950 Gata,park och Idrott 7 300 8 650 9 450 Trafikåtgärder 150 150 150 Mindre gatuombyggnationer 150 150 150 Ombyggnad av gator i samband med VA-omläggning 1 000 1 000 1 000 Dagvatten centrala Lindesberg 300 3 000 3 000 GC-väg ihopbyggnad 500 500 500 Prästbron, projektering 500 Upprustning av gatuljusnätet 3 300 3 300 3 600 Ombyggnation av trappa vid kyrkogården mot ån i Lindesberg Föryngring av träd 200 250 250 Förnyelse av parkmöbler, urnor och dylikt 200 150 150 Träd och planteringar vid Strandpromenaden 50 50 50 Strandträdgården 100 Div renoveringar 100 100 100 Flugparken 100 Fellingsbro,omklädningspaviljongen-omläggning asfaltsytor, inkl parkering 150 1 000 Avfall och återvinning 150 Fallskydd vid rampen S Måle Återvinningscentral 150 Vatten och Avlopp 20 000 22 000 11 500 Säkerhet Vattenverk 300 Mindre VA-anläggningar 1 200 1 000 1 000 Fastighet reinvestering 500 500 500 Mindre ledningsarbeten 2 000 3 000 3 000 Lindesbergs reningsverk 15 000 16 500 6 000 Dagvatten hantering 1 000 1 000 1 000 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 21(57)

10 Förslag till investeringsbudget Kommunstyrelsen Infrastrukturella satsningar och exploatering Kommunledningsstab och kommunkontor 2014 2015 2016 20 000 6 500 Köksinventarier 1 000 Nytt diariesystem 1 100 Exploatering (bullerplank) 4 000 Tallen, förvärv av mark 400 Kultur och fritidsnämnd 1 400 Lekplatser 1 100 Bibliotek,digitalisering 300 Barn- och utbildningsnämnd 3 000 Arbetsmarknadsnämnd 600 Möbler 100 Teknikcollege 500 Socialnämnd 1 700 Bergslagens miljö- och byggnämnd 300 Inköp mätningsfordon 300 Bergslagens Kommunalteknik 6 800 Trafikåtgärder 150 Mindre gatuombyggnationer 150 Ombyggnad av gator i samband med VA-omläggning 1 000 Dagvatten centrala Lindesberg 300 GC-väg ihopbyggnad 500 Upprustning av gatuljusnät 3 300 Föryngring av träd 200 Förnyelse av parkmöbler,urnor m.m Fellingsbro,omklädningspaviljong-omläggning asfalt inkl parkering Summa investeringar exklusive vatten och renhållning 200 1 000 40 300 15 000 15 000 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 22(57)

2014 2015 2016 Avfall och återvinning 150 Fallskydd vid rampen Södra Måle Återvinningscentral 150 Vatten och avlopp 20 000 22 000 11 500 Säkerhet vattenverk 300 Mindre VA-anläggningar 1 200 1 000 1 000 Fastighet reinvestering 500 500 500 Mindre ledningsarbeten 2 000 3 000 3 000 Lindesbergs reningsverk 15 000 16 500 6 000 Dagvatten,hantering 1 000 1 000 1 000 Summa investeringar inklusive vatten och renhållning 60450 37000 26500 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 23(57)

11 Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 VP 2015 VP 2016 305 665 274 367 306 285 310 952 296 454 290 327-1 385 230-1 411 788-1 416 804-1 477 497-1 480 910-1 503 198 Avskrivning -16 179-15 166-14 702-14 368-13 690-13 215 Verksamhetens nettokostnad -1 095 744-1 152 587-1 125 221-1 180 913-1 198 146-1 226 086 Skatteintäkter 855 397 910 852 917 791 938 350 981 483 1 036 446 Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader 268 733 263 969 265 666 272 674 263 963 247 756 15 998 4 264 4 264 4 264 4 264 4 264-6 661-10 346-9 346-11 337-11 841-11 841 Summa 1 133 467 1 168 739 1 178 375 1 203 951 1 237 869 1 276 625 Resultat före extraordinära poster 37 723 16 152 53 155 23 038 39 723 50 539 Årets resultat 37 723 16 152 53 155 23 038 39 723 50 539 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 24(57)

12 Balansräkning Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark,byggnader,tekniska anläggningar Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 VP 2015 VP 2016 119 782 156 081 108 191 148 273 166 183 173 768 Maskiner och inventarier 71 983 73 483 73 483 79 483 84 883 90 583 Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar 419 594 419 594 419 594 419 594 419 594 419 594 611 359 649 158 601 268 647 350 670 660 683 945 8 500 8 500 8 500 8 500 8 500 8 500 Fordringar 127 533 127 533 127 533 127 533 127 533 127 533 Kassa och bank 70 762 44 115 99 438 48 492 35 889 56 697 Summa omsättningstillgångar 198 295 171 648 226 971 176 025 163 422 184 230 SUMMA TILLGÅNGAR 818 154 829 306 836 738 831 875 842 582 876 675 Eget kapital 336 744 352 896 389 899 412 937 452 660 503 199 därav årets resultat 37 723 16 152 53 155 23 038 39 723 50 539 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 195 489 195 489 165 918 123 016 77 000 54 054 Andra avsättningar 47 932 47 932 47 932 47 932 47 932 47 932 Summa avsättningar 243 421 243 421 213 850 170 948 124 932 101 986 Skulder Långfristiga skulder 17 756 12 756 12 756 27 756 44 756 51 256 Kortfristiga skulder 220 233 220 233 220 233 220 233 220 233 220 233 Summa skulder 237 989 232 989 232 989 247 989 264 989 271 489 SUMMA EGET KAPITAL,AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser 818 154 829 306 836 738 831 875 842 582 876 675 Pensionsförpliktelser 663 819 691 661 691 661 691 661 691 661 691 661 Övriga ansvarsförbindelser Borgensåttaganden 1 317 516 1 317 516 1 317 516 1 317 516 1 317 516 1 317 516 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 25(57)

13 Finansieringsanalys TKR LÖPANDE VERKSAMHET Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 VP 2015 VP 2016 Årets resultat 37 723 16 152 53 155 23 038 39 723 50 539 Justering av och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Disposition av pensionsavsättning enligt KF 3/2013 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERK- SAMHET Investering fastigheter och inventarier 16 179 15 166 14 702 14 368 13 690 13 215 9 862-29 571-42 902-46 016-22 946 63 764 31 318 38 286-5 496 7 397 40 808-10 499 24 246 77 511 31 318 38 286-5 496 7 397 40 808-36 155-18 420-18 647-40 300-15 000-15 000 Investering vatten/renhållning -9 699-34 545-8 150-20 150-22 000-11 500 Försäljning fastigheter och inventarier Kassaflöde investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERK- SAMHET Amortering av långfristiga skulder 22 187-45 854-52 965-4 610-60 450-37 000-26 500-5 000-5 000-5 000-5 000-5 000-5 000 Ökning av långfristiga skulder -3 608 20 000 22 000 11 500 Minskning långfristiga fordringar Ökning långfristiga fordringar 4 420 Övrigt -2 619 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -6 807-5 000-5 000 15 000 17 000 6 500 Årets kassaflöde 24 850-26 647 28 676-50 946-12 603 20 808 Likvida medel vid årets början 45 912 70 762 70 762 99 438 48 492 35 889 Likvida medel vid årets slut 70 762 44 115 99 438 48 492 35 889 56 697 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 26(57)

14. Nämndernas budget 2014 VP 2015-2016 Kommunstyrelse Ramanpassning Ramanpassning TKR Budget 2014 VP 2015 VP 2016 Totalt 2 800 1 000 4 000 Miljöstrateg 900 Externa intäkter Lindesberg Arena 600 200 Planering 50 Inköp 50 Personliga befattningar 250 250 Marknadsföring 350 150 Kompletteringstrafik 300 Bilpool 200 Måltidsenheten 100 650 Bergslagens Kommunalteknik 3 750 Kommunledningsstaben och kommunkontoret ska under åren 2014-2016 minska nettoramen med 7,8 mnkr. Utöver dessa förslag beskrivs kommunövergripande åtgärder som berör hela den kommunala organisationen under Övergripande ramanpassning. Övergripande ramanpassning Ramanpassning TKR Budget 2014 VP 2015 VP 2016 Totalt 4 000 18 000 8 000 Övergripande organisation 10 000 Generell lokaleffektivisering 5 000 5 000 Finansiering, effektivisering koncern 4 000 3 000 3 000 Övergripande organisation En utredning av kommunens övergripande politiska organisation och förvaltningsorganisation kommer att inledas under hösten 2013 i syfte att effektivisera och samordna den kommunala organisationen. Förväntade kostnadseffektiviseringar från 2015 beräknas till ca 10 mnkr. Generell lokaleffektivisering Kommunens verksamheter bedrivs i ett stort antal lokaler förhyrda av de kommunala bolagen LIBO och TUAB samt till viss del av privata hyresvärdar. En översyn i syfte att samordna och minska den totala förhyrda ytan kommer att inledas. Förväntade kostnadsminskningar uppgår till 5 mnkr per år 2015 och 2016, totalt 10 mnkr. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 27(57)

Finansiering - effektivisering koncernen Kommunfullmäktige beslöt 2012 att förstärka det egna kapitalet för Linde Stadshus AB med 350 mnkr pga lagändring från den 1 januari 2013. Reverserna på de koncerninterna lån som fanns togs bort och därmed minskade kommunens finansiella intäkter med ca 10 mnkr. Koncernens minskade kostnader för lån skall resultera i minskade kostnader för kommunen. Förväntade kostnadsminskningar uppgår till totalt 10 mnkr, 4 mnkr år 2014 och ytterligare 3 mnkr per år 2015 och 2016. Behov Verksamhet Budget 2014 VP 2015 VP 2016 Behov totalt 1 930 2 005 1 805 Arkivarie 650 650 650 IT-Strateg (avvakta utredning) Digitala blanketter 250 250 250 Nytt diariesystem 110 110 110 Utbildning nya politiker 200 Licenskostnader IT-enheten 70 70 70 Teknisk överföring servrar 450 Lönekartläggning,licenskostnad Nerikes Brandkår,nua fördelningstal 400 400 400 BKT,parkering Tallen 325 325 Utöver befintlig ram för budget 2014 och VP 2015-2016 har kommunledningsstaben och kommunkontoret följande behov: Arkivarie 650 tkr Lindesbergs kommun anslöt sig till den gemensamma arkivorganisationen i norra Örebro län 2008. Detta skedde i samband med en pensionsavgång inom den egna kommunala arkivverksamheten och inriktning var att Lindesbergs kommun skulle bidra med resursförstärkning, vilket inte skett. De diskussioner som förts om gemensamt arkiv för kommunerna i norra Örebro län kommer förhoppningsvis att kunna realiseras under 2014. Huvudalternativet för det gemensamma arkivet är att det placeras i lokaler i Stripa gruva. Nuvarande anslag avser ersättning till Nora kommun som är värd för verksamheten. Ett gemensamt arkiv med ökad personalbemanning innebär ökade kostnader. It-strateg 900 tkr (avvakta utredning) Sedan 2009 har inte Lindesbergs kommun någon IT-strateg. Konsekvenserna av detta är att ingen person arbetar med IT-strategiska frågor. Förvaltningarna har svårt att få stöd i upphandlingar och samordning saknas helt. Den tidigare IT-gruppen under ledning av IT-strategen är nedlagd. Informationssäkerhetsarbetet har helt uteblivit vilket medför att viktiga styrdokument saknas. Digitala blanketter 250 tkr Idag används digitala blanketter som är framställda i dataprogrammet Superform. Det sker ingen vidareutveckling av programmet och det blir allt svårare för medborgare och personal att både öppna och uppdatera befintliga blanketter. Kommunen behöver ett nytt system för digitala blanketter för att kunna erbjuda medborgarna ifyllningsbara blanketter på webbplatsen som även kan användas i framtida e-tjänster, samt blanketter på intranätet vilket även minsk administrationen. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 28(57)

Nytt diariesystem 110 tkr Det nuvarande diarieföringssystemet Winess kommer att ersättas av det mer avancerade systemet Evolution från och med 1 november 2013, vilket innebär ökade kostnader. Supporten på Winess kommer att försvinna. Istället för att satsa på Winess bedöms det vara långsiktigt mest fördelaktigt att byta till Public 360 som Hällefors, Nora, BKT och ev. snart även Ljusnarsberg har. Det skulle innebära en investeringskostnad på 1,1 mnkr och en ökad årlig kostnad på 75 tkr totalt för samtliga förvaltningar. Utbildning nya politiker 200 tkr Efter valet 2014 bedöms det finnas ett behov av utbildningsinsatser 2015. Licenskostnader IT-enheten 70 tkr Tillkommande årliga licenskostnader för backup av e-post samt licenskostnad för stärkt brandväggsskydd. Teknisk överföring servrar- mobila enheter - BYOD (Bring Your Own Device) 450 tkr Tekniken innebär att enheter som surfplattor, telefoner, laptops mm kan komma åt servrar och skrivare i kommunens nätverk. Genom tekniken kan användare komma åt sina filer och applikationer på kommunens servrar eller skriva ut på kommunens skrivare från sin BYOD-enhet. Licenskostnad lönekartläggningssystem 45 tkr (tas i befintlig driftbudget) Arbetet med lönekartläggning behöver utvecklas och ett IT-baserat system behövs som stöd för att uppfylla de krav som diskrimineringslagen ställer. Budgetram 2014-2016 Nettoram TKR Budget 2013 Budget 2014 VP 2015 VP 2016 Kommuneldningsstab Kommunledningsstab 5 019 5 019 5 019 5 019 Ekonomistyrning 2 929 2 929 2 929 2 929 Kommunikation 5 400 5 400 5 400 5 400 Personalenhet 8 150 8 150 8 150 8 150 Vägbidrag 1 100 1 100 1 100 1 100 Övrig gemensam verksamhet Personal befrämjande verksamhet 2 537 5 557 2 537 2 537 2 537 5 557 5 557 5 557 Turism 1 826 1 826 1 826 1 826 Utvecklingsenhet 3 999 3 999 3 999 3 999 Lokalvård 0 0 0 0 Exploatering och fastigheter 2 768 2 568 2 568 2 568 Väghållning 22 860 22 791 22 744 22 654 Parkverksamhet 3 844 3 844 3 844 3 844 Fritidsanläggningar 8 900 8 900 8 900 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP 2015-2016 29(57)