HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (6) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för undervisningsomr förskola, förskoleklass, grundskola o gymnasieskola(31-60), 30 hp Education Science, Intermediate Level 30 credits Grundnivå Progression: 31-60 Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2008-09-10) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2008-12-17) och gäller från och med vårterminen 2009. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde inom lärarexamen 210, 270, 300, 330 hp. Behörighetskrav Minst 75% avklarade inkl godkänt betyg på VFU av Utbildningsvetenskap 1-30. En inriktning 1-60 (för Sv och Sh 1-90) hp. Kursens mål Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på skolans målsättningar, aktuell praxis i skolverksamheter och vetenskaplig problematisering. Konkret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis- och skolrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och skola. Syftet med kursen Utbildningsvetenskap 31-60 hp är att fördjupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmågor med avseende på bedömning av lärande och utveckling. Kursens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande syn- och arbetssätt genom att introducera specialpedagogik som ämnesområde. Ytterligare ett mål är att tydliggöra betydelsen av läs-, skriv- och matematikutveckling i olika ämnen/ämnesområden och att visa på möjligheter att i undervisning/pedagogisk verksamhet använda estetiskt lärande för alla barn/elever. Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: visa god förmåga till bedömning av elevers utveckling och uppnående av nationella mål kritiskt granska teorier om lärande och utveckling reflektera över och granska tillämpningen av läroplanens demokratiska riktlinjer med avseende på genus, etnicitet, hållbar utveckling och elever i behov av särskilt stöd, i undervisning utveckla egen kompetens för att hantera krav på generella och specifika lärandemiljöer visa grundläggande kunskaper om centrala specialpedagogiska synsätt, förhållningssätt samt traditionella och icketraditionella metoder. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser. Delkurs 1 och 2 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 3 och 4 innehåller centrala kunskapsområden. Delkurs 3 innehåller verksamhetsförlagd utbildning, (VFU) omfattande 1,5 hp och delkurs 4 innehåller VFU omfattande 3 hp. Delkurs 1: Allmändidaktiska perspektiv på lärande och undervisning, 7,5 hp (General Didactic Perspectives on Learning and Education) Allmändidaktiska pedagogiska teorier om lärande och undervisning behandlas i olika perspektiv inriktade på t ex lärare, elever, verksamhet och styrdokument. Betydelsen av olika kommunikationsformer och kommunikationssätt, såväl multimediala som tal- och skriftspråkliga, poängteras. Syftet är att studenterna ska utveckla förmåga att i integrera för undervisning och lärande viktiga kunskaper, förmågor och förhållningssätt. Efter avslutad delkurs 1, Allmändidaktiska perspektiv på lärande och undervisning, ska den studerande kunna: översiktligt redogöra för viktiga pedagogiska teorier om lärande och kritiskt granska några teorier kritiskt granska och reflektera över olika synsätt på lärande, kunskap och utveckling i såväl i historiska som samtida teoretiska perspektiv beskriva vad det innebär att ta den lärandes perspektiv och hur detta utgör ett villkor för lärande förstå och reflektera över den kommunikativa aspektens betydelse för undervisning och lärande kritiskt värdera metoder i undervisning/pedagogisk verksamhet för arbete med individer och grupper
Sida 2 (6) reflektera över, analysera och kritiskt granska sitt vetande om att ta de lärandes perspektiv kritiskt analysera och problematisera användande av Internet som informationskälla för alla barns/elevers lärande. Delkurs 2: Estetiska lärprocesser 7,5 hp (Aesthetical Processes for Learning) Olika aspekter av estetiska begrepp och lärprocesser behandlas i relation till olika för läraryrket relevanta kontexter med syftet att studenterna ska utveckla förmåga att argumentera för estetik i undervisning och ämnesövergripande lärande, grundat i vetenskapligt kritiskt tänkande. Studenterna ska också utveckla förmåga att relatera det estetiska lärandet till konkreta lärandesituationer. Efter avslutad delkurs 2, Estetiska lärprocesser, ska den studerande kunna: redogöra för estetikbegreppet och dess definitioner i olika historiska, samhälleliga och kulturella kontexter redovisa olika sätt att definiera estetiskt lärande och estetiska lärprocesser reflektera över och problematisera olika legitimeringsstrategier för estetiskt lärande och estetiska lärprocesser i verksamheten problematisera, värdera och kritiskt granska olika aspekter av estetiskt lärande hantera konkreta lärandesituationer av estetisk och ämnesövergripande karaktär i skola/pedagogisk verksamhet. Delkurs 3: Inkluderande syn- och arbetssätt, 7,5 hp (Working for Inclusion in School) Framväxten och definitioner av specialpedagogik som område belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styrdokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vilka funktionshinder pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Inom läs-, skriv- och matematikutveckling berörs några metodiska angreppssätt i relation till hur val av arbetssätt kan försvåra eller underlätta utvecklingen. En orientering om åtgärdsprogram, dess innehåll och relation till annan dokumentation som individuella utvecklingsplaner ges. Innehållet i kursen kommer vid varje moment att återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt. Efter avslutad delkurs 3, Inkluderande syn- och arbetssätt, ska den studerande kunna: redogöra för olika grundläggande teoretiska perspektiv, begrepp och förhållningssätt inom specialpedagogiken beskriva metodiska angreppssätt inom läs-, skriv- och matematikutveckling i relation till barn i behov av särskilt stöd översiktligt analysera olika typer av funktionsnedsättningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet bedöma svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla använda åtgärdsprogram och förstå skillnader mellan åtgärdsprogram och annan dokumentation som individuella utvecklingsplaner värdera och analysera relationen mellan specialpedagogik och pedagogik samt mellan klasslärare och specialpedagog kritiskt granska det egna förhållningssättet till pedagogiskt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Delkurs 4: Kunskap, lärande och bedömning, 7,5 hp (Knowledge, Learning and Assessment) Olika former av bedömning t ex summativ och formativ bedömning, behandlas i relation till kunskapssyn och examinationsformer. Studenten ska utveckla förmåga till bedömning av elevers teoretiska såväl som praktiska kunskaper och färdigheter. Bedömning relateras till nationella och lokala styrdokument och bedömning i allmänhet. Studenten ska även utveckla säkra teoretiska kunskaper och färdigheter möjliga att på bästa sätt tillämpa vid bedömning och betygsättning enligt nationella styrdokument t ex vid nationella prov. Vikt läggs vid utveckling av redskap för systematisk dokumentation för bedömning och betygssättning. Efter avslutad delkurs 4, Kunskap, lärande och bedömning, ska den studerande kunna: analysera och problematisera samband mellan kunskapssyn, examinationer och bedömningssätt, även med avseende på styrdokumentens demokratiska aspekter i resonemang och argumentation definiera principer för betygssättning och bedömning enligt styrdokument, med avseende på såväl teoretiska som praktiska kunskaper och färdigheter med utgångspunkt i kritiskt tänkande, observera, dokumentera och kommunicera elevers lärande, kunskap och utveckling förstå det nationella provsystemets syfte, funktion och begränsningar och relatera förståelsen till tillämpning av teorier om lärande, kunskap och bedömning i samverkan med VFU-lärare bedöma/betygsätta och dokumentera barns/elevers lärande, kunskaper, färdigheter och utveckling i relation till styrdokument/nationella mål inom relevanta områden. redovisa skolans styrdokument ur ett inkluderandeperspektiv
Sida 3 (6) Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar och obligatoriska seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, övningar, grupphandledning och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU-skolan ska den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studenten efter underlag från VFU-lärare. I underlaget ska kunskapsoch färdighetsbristerna tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen / VFU-delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps- och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen /VFU-delen i kursen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur (Litteraturlista reviderad 2009-04-01) Delkurs 1 Allmändidaktiska perspektiv på lärande och undervisning Arevik, S & Hartzell, O (2007). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Serie: Didactica 11. Lärarhögskolan i Stockholm: HLS. ISBN: 978-91-7656-631-2 (251 s.) Arfwedsson & Arfwedsson (2002). Didaktik För Lärare: En Bok Om Lärares Yrke i Teori Och Praktik Björnelo, Inger (2008). Hållbar utveckling att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber. (136 s) Enochsson, A-B (2007). Internetsökningens didaktik. Stockholm: Liber. (150 s) Säljö, R (2000). Lärande i Praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. ISBN: 9176565181 (276 s) Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. Kohn, Alfie. The homework myth. (200 s). Linderoth, Jonas (red)(2007). Datorspelandets dynamik. Lekar och roller i en digital kultur. Lund: Studentlitteratur. (256 s). Orlenius, Kennert & Bigsten, A (2006). Den värdefulla praktiken Yrkesetik i pedagogers vardag. Stockholm: Runa. (157 s). UNICEF (2008). Handbok om Barnkonventionen. (48 s). Wrethander Bliding, Marie (2007). Inneslutning och uteslutning barnets relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. (192 s) ISBN 9789144046044 Åkerlund, Dan (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan. Lund: Studentlitteratur. (232 s). Delkurs 2 Estetiska lärprocesser
Sida 4 (6) Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan (2003). Kultur och estetik i skolan. Rapporter om utbildning 9/2003. Malmö högskola, Lärarutbildningen (Finns att hämta som PDF-fil, se nedan) (270 s). 2 Balldin, Mona & Einarsson, Elisabeth (1995). Berätta, dikta och måla. Serie: Ämnesdidaktiska studier. Institutionen för metodik och ämnesteori. Lärarhögskolan i Malmö. (best. Holmbergs Internetshop) (100 s). Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. Karlstad: Region Värmland. 1 Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003). En kulturskola för alla: Estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Finns att hämta som PDF-fil på Myndigheten för skolutvecklings hemsida - publikationer). (117 s). Saar, Tomas (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. Avdelningen för pedagogik. (112 s). ISBN 91-85335-69-X 1. För studenter som läser till lärare för gymnasieskolan och grundskolans senare år. 2. För studenter som läser till lärare för förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Texten från Malmö Högskola finns som PDF-fil. Gå till Malmö Högskola, Publikationer, Lärarutbildningens publikationsserier, Rapporter om utbildningen, Läs mer om vilka rapporter som publicerats. Här finns de under respektive årtal. Valbar litteratur, ca 300 sidor, som fördjupningsmaterial och annat arbetsmaterial, tillkommer enligt lärares anvisningar. Ericsson, Claes (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Lindgren, Monica & Folkestad, Göran (2005). Skolans musikaliska och estetiska verksamhet i en avreglerad skola. Forskningsprojekt kring försöksverksamheten Utan timplan-med oförändrat uppdrag. Finns som PDF på Musikhögskolan Göteborgs Universitet under rubriken Forskning. Nilsson, Bo (2002). Jag kan göra hundra låtar. Barns musikskapande med digitala verktyg. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Rassmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur. (224 s). Sundin, Bertil (2003). Estetik och pedagogik - i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld. Thavenius, Jan (2002). Skolan och den radikala estetiken. Pedagogiska magasinet nr. 1 (2002). Delkurs 3 Inkluderande syn- och arbetssätt Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. *Bergquist (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber. Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007). Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. www.skolutveckling.se Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distribution. www.skolverket.se/publikationer Nilholm, Cleas (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (omarbetad upplaga). Lund: Studentlitteratur. Persson, Bengt. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (omarbetad upplaga). Stockholm: Liber. Skolverket (2008). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram. www.skolverket.se Wennergren, A-C (2001). Dialogiskt lärande i hörselklass. En studie om att utveckla ett förhållningssätt. www.dialogprojektet.se
Sida 5 (6) Wennergren A-C (2008). Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2/2008. (4 s delas ut vid kursstart). Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Ann-Louise (2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Ljungblad, A-L (2003). Att möta barns olikheter - åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument. Lundberg, I & Herrlin, K (2005). God läsutveckling - kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur. Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Liber, Stockholm. www.skolverket.se Tideman, Magnus et al (2004). Den stora utmaningen - om att se olikhet som resurs i skolan. Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola. Wennergren A-C (2008). Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2/2008. Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande - en forskningsöversikt. Stockholm: Liber Distribution. www.skolverket.se/publikationer * = kan bytas mot nedanstående eller annan litteratur via nätet. Delkurs 4 Kunskap, lärande och bedömning Biggs, John, & Tang, Catherine (2007). Teaching for quality learning at university: What the student does. 3/e. London :Open university press. (15 s). Köps hos vaktmästeriet. 2. Harrisson, Christine (2005). Asessment and elementary Science Education. (14 s). Köps hos vaktmästeriet. 1. Jansdotter Samuelsson, Maria & Nordgren Kenneth (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. (188 s) Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2005). Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag (250 s). Lipman, Matthew. (2003). Thinking in Education. Camebridge University Press. (Elektroniks resurs). (15 sidor av 316). 2. Pettersson, Agneta (Red) (2007). Sporre eller otyg om bedömning och betyg. Lärarförbundet: Lärarförbundets förlag. 1. Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning. www.skolverket.se (68 s). 2. Skolverket (2004) (red). Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. www.skolverket.se (50 s av 215). 2. Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. www.skolverket.se (46 s). 2. Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. www.skolverket.se (40 s). Skolverket (2008). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. www.skolverket.se (15 s). Black, P, Harrison, C, Lee, C, Marshall, B, and William, D (2004). Working inside the black box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi, Delta, Kappan sept 2004.(pp 9-21). Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning: var, när och hur? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Elekronisk resurs, www.skolverket.se) 175 s
Sida 6 (6) Moreau, H och Wretman, S. Bedömning för att forma undervisning och lärande. Red Åke Sundström. Fortbildning AB och Grundskoletidningen. Skolverket (2001). BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola. www.skolverket.se (Publikationer). Skolverket (2002). Att bedöma eller döma. Malmö: Liber distribution. Stenmark, J K (Ed)(2002/1991). Mathematics Assessement. Myths, Models, Good Questions an Practical Suggestions. Ninth printing 2002. USA: NCTM, The National Council of Teachers of Mathematics. 1. För studenter som läser till lärare för gymnasieskolan och grundskolans senare år. 2. För studenter som läser till lärare för förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år.