Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen 2010-2020 ( låsningar ) OBJEKT: BVGb_008 Trollhättan-Göteborg (Olskroken), dubbelspår (inklusive stationer i Götaälvdalen) Datum för upprättande: 2009-06-23 Upprättad av: Maria Zachariadis, Banverket ZG Kvalitetsgranskad av: Pär Ström Godkänd av: Sten Hammarlund SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Ingen samhällsekonomisk kalkyl har genomförts. De viktigaste kvantitativa effekterna redovisas med utgångspunkt från befintligt utredningsmaterial. Nedan följer en sådan beskrivning av den pågående dubbelspårsutbyggnaden på Norge/Vänern banan:
2(6) Objektet Trollhättan-Göteborg (Olskroken), dubbelspår (inklusive stationer i Götaälvdalen) omfattar utbyggnad av dubbelspår mellan Göteborg - Trollhättan, ca 70 km, samt sju pendeltågstationer och fyra mötesstationer. På sträckan är det tre dubbelspårstunnlar på tillsammans ca 5 km samt ett flertal broar varav de två längsta är 500 resp. 200 m. Effekterna av projektet är utökad turtäthet, reducerade restider, nya regionaltågsrelationer samt ökad tillgänglighet till tågsystemet i form av 7 nya pendeltågsstationer. Detta i sin tur skapar förbättrade möjligheter till arbetspendling i Västra Götalandsregionen. BAKGRUND Nuläge, problem och genomförande Behovet av utökad kapacitet på sträckan Göteborg-Trollhättan är stort. En utbyggnad till dubbelspår ger nya möjligheter för region- och pendeltågstrafiken, bland annat genom förkortade restider, ökad turtäthet samt ökad tillgänglighet till tågsystemet i form av 7 nya pendeltågsstationer. Godstrafiken i regionen kräver ökad kapacitet, bland annat för att kunna möta de ökande godsvolymer som transporteras till och från Göteborgs hamn. Genom utbyggnaden kommer Norge/Vänerbanan att kunna ta över en del godstrafik från den hårt belastade Västra Stambanan. Triangelspårer Marieholm som sammanbinder Norge/Vänerbanan och Hamnbanan effektiviserar godstransporterna via Norge/Vänerbanan ytterligare. Genomförande 2004 2007 Åren 2004-2007 har byggnation skett i flera delprojekt längs Norge/Vänerbanan: Öxnered- Trollhättan, Trollhättan-Velanda, Prässebo-Torbacken, Torbacken-Hede och Agnesberg- Älvängen. Genomförande 2008 2012 Åren 2008-2012 kommer byggnation ske i flera delprojekt längs sträckan: Trollhättan- Velanda, Velanda-Prässebo, Torbacken-Hede, Hede-Älvängen, Älvängen-Agnesberg, Agnesberg-Marieholm och Marieholm-Olskroken. Hela dubbelspårsutbyggnaden mellan Göteborg och Trollhättan bedöms vara klar 2012. Planförslaget för perioden 2010-2021 omfattar delprojekten Velanda-Prässebo, Hede- Älvängen, Älvängen-Agnesberg, Agnesberg-Marieholm och Marieholm-Olskroken EKONOMI OCH PLANERING Kostnadskalkylen omfattar utbyggnad av dubbelspår mellan Göteborg - Trollhättan, ca 70 km, samt statsbidrag till fem pendeltågstationer och fyra mötesstationer. På sträckan är det
3(6) tre dubbelspårstunnlar på tillsammans ca 5 km samt ett flertal broar varav de två längsta är 500 resp. 200 m. Totalkostnad uppgår till 6 940 500 tkr, varav 3 535 000 tkr beräknas vara nedlagda före 2010. EFFEKTER Dubbelspåret ingår i basprognosen som används i trafikverkens gemensamma åtgärdsplanering. Enligt basprognosen för år 2020 så reser 3 610 750 resenärer / år på banan och den trafikeras av 92 tåg / dygn. Effekterna av dubbelspåret Göteborg-Trollhättan är framförallt: - förkortade restider, restiden minskar t.ex. med 15 min från 45 min till 30 min för resor mellan Trollhättan och Göteborg. Restiden minskar också för resor Göteborg- Värmland och Göteborg-Norge. - utökad turtäthet - ökad tillgänglighet till tågsystemet i form av 7 nya pendeltågsstationer. - ökad framkomlighet och minskade transporttider för godstrafiken. Tidigare har man genomfört följande samhällsekonomiska bedömningar för Göteborg- Trollhättan: Framtidsplan 2004-2015 I samband med upprättandet av Framtidsplanen genomfördes en samhällsekonomisk systemanalys av järnvägssatsningarna i Västsverige. Bakgrunden till att man genomfört en systemanalys istället för en separat objektanalys är att man konstaterar att järnvägsystemet är av sådan karaktär att först när man genomför flera åtgärder tillsammans så uppnår man tydliga och märkbara effekter. Stråket Öxnered-Göteborg utgjorde en viktig investering i analysen. NNK för den systemanalysen uppgick till - 0,1. Kostnad för Öxnered-Göteborg uppgår till 5 mdkr i analysen. Analysen är daterad 2003-07-03. Stomnätsplan 1998-2007 I samband med upprättandet av stomnätsplanen 1998-2007 genomfördes en stråkanalys för Nordlänken. I analysen tittar man på effekterna för banan mellan Göteborg och Kornsjö. Beroende på UA samt val av beräkningsmetodik 1 varierar NNK något. 1 Åktidsvinst nya tjänsteresenärer = efterfrågetriangeln alt. Henscher
4(6) Den analys som ligger närmst nu gällande beräkningsmetodik uppvisar en NNK på + 0.39. Nyttorna utgörs framförallt av restidvinster och ökat resande. I den analysen så minskar restiden mellan Vänersborg-Gbg med en kvart från 1:05 till 0:50. Total investeringskostnad i analysen uppgår till 3,42 Mdkr varav 3.2 mdkr utgörs av dubbelspåret Göteborg-Öxnered. Resterande 0,2 mdkr avser smärre åtgärder på resterande sträcka upp till Kornsjö. Analysen genomfördes under 1997. Inriktningsplanering 1995 Inför inriktningsplaneringen genomfördes en stråkanalys för Norge-Vänernbanan. Denna innefattade dubbelspår på Älvängen-Trollhättan-Öxnered, linjeomläggning mellan Erikstad och Kornsjö samt hastighetsanpassningar. NNK uppgick till +0,59. Investeringskostnaden för utbyggnaden uppgick till 1 718 mkr i 1993 års prisnivå. Analysen är daterad 1994-01-14. Redovisade NNK ovan grundar sig på olika antaganden kring trafikering, geografisk avgränsning, investeringskostnad m.m. Nyttor och kostnader är också beräknade i olika prisnivåer för respektive analys. Kunskapen om framtida trafikering och resande på stråket är ngt större idag än då analysen genomfördes. För att kunna ge en någorlunda rättvisande bild av objektets samhällsekonomiska lönsamhet så krävs dock att man tittar igenom alla förutsättningar och gör en ny analys. Detta har inte genomförts i denna SEB. SAMMANFATTNING Tidigare genomförda analyser visar att stråket Norge/Vänern banan uppvisar lönsamhet med de effekter som fångas in i den traditionella samhällsekonomiska analysen. Prisutveckling projektet har dock legat långt över KPI från det att kalkylerna genomfördes. Kostnaden är därmed underskattad i genomförda analyser. Troligtvis är även nyttorna underskattade i de tidigare kalkylerna. Göteborg-Trollhättan är en omfattande investering som medför en stor förändring av trafiksystemet. Detta innebär dels att helt nya resmönster blir möjliga, dels att effekterna troligtvis sprider sig utanför järnvägssystemet och därmed påverkar boende- och arbetsplatsmönster, arbetsmarknadens funktion, tillgång till mark i attraktiva områden etc. För att kunna ge en någorlunda rättvisande bild av objektets samhällsekonomiska lönsamhet så krävs det att man tittar igenom alla förutsättningar och gör en ny analys. Detta har inte genomförts i denna SEB.
5(6) EJ PRISSATTA EFFEKTER Typ av effekt/mått Kvantifierad effekt Kvalitativ bedömning/uppskattad storleksordning Buller* (om ej med i kalkyl) Om sådana uppgifter finns, markeras annars med - Påverkan landsbygd Påverkan tätort Påverkan naturområden Exploateringseffekter Arbetsmarknadseffekter Nya pendeltågstationer skapar nya exploateringsmöjligheter. Minskade restider och utökad turtäthet innebär att pendlingen till/från arbete, högskola etc. ökar och bidrar därmed till en utökad arbetsmarknadsregion, som i sin tur har en positiv påverkan på regionens ekonomiska tillväxt. Restidsosäkerhet/trängsel (om ej med i kalkyl) Ev. fler relevanta effekter/mått *För effekter som har utretts separat hänvisas till referens i referenslistan. Slutsatser om samhällsekonomisk lönsamhet: Upprättarens bedömning av om prissatta och ej prissatta effekter sammantaget tyder på samhällsekonomisk lönsamhet (ja/nej/osäkert): MÅLUPPFYLLELSEBEDÖMNING Transportpolitiskt mål Delmål: Tillgänglighet Delmål: Transportkvalitet Bedömning av åtgärdens bidrag till måluppfyllelse Förbättrade restider och utökad turtäthet medför att tillgängligheten ökar för resenärer och godskunder. Utökad turtäthet och nya pendeltågstationer medför förbättrad transportkvalitet.
6(6) Delmål: Säkerhet Delmål: Miljö Delmål: Regional utv. Delmål: Jämställdhet Det övergripande målet* Oförändrat Ökad turtäthet och förbättrade restider flyttar över person- och godtransporter från väg. NorgeVänernbanan är ett viktigt arbetspendlingstråk. Restidsvinsterna bidrar till en förstorad arbetsmarknadsregion. Inget bidrag Åtgärden bedöms inte ge några effekter på jämställdhetsmålet. Samhällsekonomisk effektivitet: Ej bedömt - - Långsiktigt hållbar transportförsörjning: Positivt Bidrag Dubbelspåret bedöms ge ett positivt bidrag till en långsiktigt hållbara transportförsörjning Målkonflikter Hur väl uppfylls projektmålen? REFERENSER