Kvalitetsredovisning 2010/2011

1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Olsbackagårdens-, Mårdvägens-, Almgårdens- och Fridhems förskola Lena Müller Förskolechef Susanne Falk Biträdande förskolechef

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Barn i behov av särskilt stöd... 5 Förskolans arbete med matematik, Olsbackagården... 6 Förskolans arbete med matematik, Mårdvägen... 7 Förskolans arbete med matematik, Almgården... 8 Förskolans arbete med matematik, Fridhem... 9 Åtgärder för utveckling... 10

3 1. Inledning Södra förskoleenheten Inför vårterminen 2011 gjordes en stor organisationsförbättring, inom Barn & Ungdom, Gävle kommun. En indelning i åtta förskoleenheter och åtta skolenheter, samt en enhet för Annan pedagogisk omsorg, bildades. I januari hade, vi åtta förskolechefer, en gemensam upptakt/ planering i två dagar, tillsammans med alla biträdande förskolechefer. Dessa dagar följdes upp med en utvärderingsdag tillsammans i slutet av maj. Södra förskoleenheten omfattar, i nuläget 12 förskolor. Geografiskt är vi en stor enhet, från centrala Gävle till Ytterharnäs, ca 15 km österut och till Hedesunda 40 km söderut. I Hedesunda finns tre förskolor, varav den ena, Hedesundagården, öppnades i januari, efter att ha varit stängd i ett halvår. Dessutom ingår Fridhems förskolor och tre förskolor, som tidigare tillhörde det Centrala området, samt den nyöppnade förskolan Söderslottet. Dessutom öppnar vi i augusti en ny förskola i Teknikparken, förskolan Uppfinnaren, med inriktning natur/teknik. Ett ledningsteam bestående av en förskolechef samt tre biträdande förskolechefer leder enheten. Vi har dessutom en dramapedagog och en uppdragspedagog i vår enhet. Under vårterminen har den stora utmaningen, för oss i teamet, varit att få en bra bild av vår enhet och utifrån det jobba vidare för att skapa en likvärdig förskola. Vi har en, eller två pedagogiska utvecklingsledare på varje förskola. De bildar, under ledning av en chef, tre utvecklingsgrupper, som träffas regelbundet. Två heldagar under terminen har alla utvecklingsledare, chefer och uppdragspedagoger träffats och arbetat kring implementeringsfrågor, gällande den reviderade läroplanen för förskolan. Vi har även en representant i EVT, elevvårdsarbete, från varje förskola. Vi träffas i tre olika grupper, 1 gång/månad, tillsammans med specialpedagog och talpedagog. Andra specialister från elevhälsans områdesteam, adjungeras in vid behov. Samverkan i den nya samverkansformen, med hela enheten, under ledning av förskolechef har fungerat mycket bra. En biträdande förskolechef är sekreterare vid varje möte. Vi har i vår enhet god representation av fackliga ombud. För att inte tappa kontakten med skolan och 1-16års perspektivet, i den nya organisationen, har vi tillsammans med Södra skolenheten bildat en arbetsgrupp, Stora Södra. Vi har träffats en gång i månaden hela terminen, då är samtliga biträdande chefer med, under ledning av rektor och/eller förskolechef. Vi har, under vårens möten, framför allt diskuterat och jobbat fram en modell för bra överlämningar förskola/förskoleklass. Lena Müller Förskolechef

4 Olsbackagårdens förskola Olsbackagården är en förskola som just nu har 80 barn. Dessa barn är uppdelade på fem grupper och indelade efter ålder. Förskolan arbetar med att stimulera, stödja och skapa lärande miljöer som ska utveckla barns lärande. Vi har ett flertal verkstäder på Olsbackagården, atelje, byggverkstad, musik och rörelse, bibliotek och skog och natur. Mårdvägens förskola Mårdvägen har 74 barn placerade just nu. Här är barnen uppdelade på en storsida och en lillsida. Vi arbetar inspirerade av den pedagogiska filosofin, Reggio Emilia. Vi arbetar nu för andra året med ett gemensamt tema, Bygg och Konstruktion. En tanke är att utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Almgårdens- och Fridhems förskolor Almgården och Frihem är två förskolor som hör ihop eftersom Almgårdens femåringar flyttar till Fridhem på hösten det år de fyller fem. På Almgården finns 34 barn i ålder 1-4 år. De är uppdelade på två grupper. På Frihem finns 19 barn. Vi arbetar inspirerade av den pedagogiska filosofin, Reggio Emilia. Vi arbetar nu för andra året med ett gemensamt tema, Bygg och Konstruktion. En tanke är att utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. 2. System för kvalitetsarbete Vi har ett årshjul för det pedagogiska arbetet och för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns system för uppföljning och utvärdering. Vi har en bra fungerade organisation för reflektionstid, tillsammans för arbetslagen och enskilt för varje pedagog. Vi har under året haft uppdragspedagogen med oss på flera reflektionen i syfte att få syn på förändringarna i den reviderade läroplanen. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation i syfte att utveckla verksamheten efter de intentioner som finns i läroplanen.

5 3. Områden som ska kvalitetsredovisas 3.1 Barn i behov av särskilt stöd. Enligt förskolans läroplan ska verksamheten vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Förutsättningar Vi har många pedagoger med stor kompetens när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Vi har ett väl fungerande elevvårdsteam där specialpedagog och talpedagog alltid finns med. Vi kan även kalla in andra funktioner vid behov. Det kan tex vara socionom och särskolans resursteam. På vissa förskolor har vi haft behovsprövad individresurs som vi främst använt till att förstärka personalgruppen med. Arbetet Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Vi ska arbeta utifrån en barnsyn där alla barn är lika värda och där barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta utifrån sina behov och förutsättningar. Vi för ständiga diskussioner om hur vi bäst ordnar miljön och fördelar personal. Vi arbetar enligt den elevvårdplan som Barn och Ungdom tagit fram och vi tycker att vi har ett mycket bra fungerande samarbete med Elevhälsan. Vi använder oss av pedagogisk kartläggning om vi anser att behov finns. Resultat Det finns en trygghet i organisationen eftersom man alltid har möjlighet att få stöd som pedagog när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Dels finns de som ingår i EVT men vi har även Se-barnet representanter. De pedagogiska kartläggningarna som görs, hjälper oss att få syn på utvecklingsområden i verksamheten som gynnar barnen. Där vi haft individresurs får vi möjlighet att utvärdera varje termin och det leder till bra reflektioner i arbetslagen. Åtgärder för utveckling Oftast är arbetet med barn i behov av särskilt stöd mycket utmanande och stimulerande men kräver ständig fortbildning. Vi kommer att söka möjligheter att fortbilda pedagogerna och på detta sätt fylla på kompetenserna.

6 3.2 Förskolans arbete med matematik Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, och Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum Olsbackagårdens förskola Förutsättningar Två av pedagogerna har varit på utbildning i matematik. Detta har ökat medvetenhet kring matematik hos samtliga pedagogerna. Vi har haft möjligheten att dela in barnen i mindre grupper för att på detta sätt kunna reflektera med barnen. Vi har inventerat behovet av material som har anknytning till matematik och gjort vissa kompliteringar. Vi har ordnat miljöer inomhus så att matematiken lyfts fram. Det finns bra förutsättningar att arbeta med matematik ute på vår gård. Vi har bl.a. en byggverkstad, rörverkstad, sandlådor och skogen att tillgå. Arbetet Vi har arbetat mycket med inomhusmiljön för att förändra den så att den passar barnens behov och intressen. Vi har skapat mattevrå och en byggvrå för de yngre barnen. Vi har medvetet arbetat med former, färg, konstruktion, läge och storlek. Vi är stolta över vårt arbete med begreppen, formerna och lägesorden. Bland de äldre barnen har vi introducerat nytt material från mattehyllan. Vi har spelat spel, arbetat med konstruktion av pärlplattor, delat frukt tillsammans med barnen för att få fatt på begreppen halvor och fjäderdelar. Vi är stolta att vi har skapat ett intresse och en nyfikenhet hos barnen kring matematik. Bland de äldsta barnen på förskolan har vi arbetat med antal 1-5. Vi har en mattehylla med olika intressanta matteutmaningar, vi konstruerar med hjälp av olika sorters byggmaterial, vi har haft inslag av matematik i dramat genom problemlösning Resultat Vi anser att vi är på god väg mot målen att barnen ska få utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang och att utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orgentera sig i tid och rum. Vi har sett att barnen fått ett intresse för matematik. Vi ser att de använder matematiken i vardagen, både barn till barn men även barn till pedagog. Åtgärder för utveckling Vi behöver bli bättre på att kartlägga nuläget för att se om våra insatser leder till någon reell utveckling och lärande för barnen. Vi ska också fortsätta att utmana barnen och oss själva i matematikens värld.

7 Mårdvägens förskola Förutsättningar Mårdvägens förskola har sedan två år ett temaarbete kring Bygg och Konstruktion och vi tycker att vi har olika miljöer som utmanar barnen på många sätt även ur ett matematiskt perspektiv. Vi har en bygg där det finns utmanade material, vi använder pärlor, färg, lera, pinnar, stenar, böcker, spel, pussel, sång och musik till att skapa en utmanande verksamhet för barnen att utvecklas i. Vi har pedagoger som arbetar kontinuerligt med att utforma miljöerna efter barnens intressen. Barnen har själva visat intresse för siffror vilket vi har fångat upp och arbetat med i olika grupper. Vi har en pedagog som gått utbildning i matematikbienalen och som inspirerat andra. Vår gård på förskolan inbjuder till att barnen för utmaningar i matematik. Arbetet Barnen har fått möjlighet att skapa mönster med hjälp av olika former, såsom pärlplattor, Mandala och flaggor. Utifrån materialet Mandala har barnen utmanats i att skapa egna mönster och gjort sina egna Mandalas. Vi uppmuntrar och stödjer barnen i deras intresse för siffror, antal och enkla additioner och subtraktioner. Vi använder oss av vår inne- och utomhusmiljö för att mäta, jämföra, beräkna och benämna. Vi har utformat ett legorum för att ge barnen fler möjligheter till konstruktionslek. Vi har arbetet med mattepinnar i skogen. I vårt Bygg och Konstruktionsprojekt har vi arbetat med matematik, t.ex. när barnen intresserade sig för spår, stor och små spår. Pärlor är ett material som barnen arbetar mycket med. Barnen sorterar pärlor efter färg och olikheter. De lade pärlplattor på förtryckta bilder. De konstruerade sedan egna bilder med olika mönster. Resultat Vårt mål inom matematikområdet har varit att ta tillvara barnets nyfikenhet och intresse för natur, teknik och matematik, samt att ge många möjligheter till bygg och konstruktion där barnen får en praktisk upplevelse av matematik. Vi har uppnått vår målsättning att ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för natur, teknik och matematik, samt bygg och konstruktion. I bygg och konstruktion ser vi många möjligheter till matematiska utmaningar. Vi har gett barnen möjligheter och tid för reflektion över sina byggen. Barnen har blivit medvetna om antal och siffror. De pratar matematik och visar med fingrarna. De har blivit medvetna om mönster och färgkombinationer. Barnen tycker om musik och sång och flera av våra sånger innerhåller matematik. Det vardagliga arbetet med matematik har gett resultat. Barnen har blivit intresserade och utveckling har skett. Vi anser också att matematik och språk hör ihop och genom att arbeta aktivt med läroplanen upplever vi att vi får in alla delar. Det är vårt uppdrag att ha ett matematiskt tänkande i vårt bemötande av barnen.

8 Åtgärder för utveckling Genom att i reflektioner tillsammans i arbetslagen ständigt vara lyhörda för barns intressen och behov. Vi ska fortsätta att ha våra matteglasögon på oss. Söka efter utmaningar i vardagen. Nytt material. Nya grupper och nya mål i höst. Almgårdens förskola Förutsättningar Vi är medvetna pedagoger som försöker se matematik i vardagen. Vi uppmuntrar barns intressen och funderingar och tar vara på varje tillfälle till lärande. Alla pedagoger har varit på en föreläsning under våren som var riktat mot arbetet med de yngre barnen i förskolan. Vi inskolade flera nya barn under våren, en pedagog gick på föräldraledigt och ingen utbildad fanns att tillgå. Arbetet Vi har arbetat med boken Alla får åka med eftersom barnen visat ett stort intresse för just den boken. Vi gjorde sagopåsar av alla figurer i sagan. Vi arbetade med antal upp till fem med barnen. Vi tog även in färger, teckenspråk, vi använde overhead, vi samtalade kring olika matematiska begrepp. Andra barn ritade egna mönster till pärlplattor och byggde även hus av färdiga pärlplattor. De har räknat, löst problem och pratat former. Vi uppmärksammade att barnen hade svårt att skilja på lång, kort och stor och liten och vi utmanade barnen att förstå begreppen genom att ställa sig i längdordning, kortast först, längst sist. De har också fått leta saker som är kortare än deras arm. I grupper har de sedan fått sortera det som de plockat på olika sätt, lång kort, stor liten, knottrig slät. Resultat Vi tänkte inte utifrån matematik när vi började med vårt projekt men under arbetets gång har matematiken växt fram. Vi har förvånats av barnens kompetenser och förmågor och under reflektioner med barnen har vi sett ett stort lärande. Alla har visat ett stort intresse och kunnat följa med i sagan Alla får åka med. Barnen använder sig i vardagen av många begrepp som vi pratat om i sagan. När vi startade pärlplattsbygget hade vi inte främst matematik i fokus men under tiden hände mycket med barnens lärande i riktning mot matematik. De fick med sig lärande om former, antal och problemlösning. På den kort tid vi arbetade med kort lång har barnen utvecklat sina kunskaper i dessa begrepp och vi tänker arbeta vidare med andra begrepp till hösten. Åtgärder för utveckling Vi ska bli bättre på att använda matematiska termer så att barnen får höra orden. Vi ska fortsätta att utgå från barnens intressen och behov. Vi behöver läsa ny litteratur.

9 Fridhems förskola Förutsättningar Avdelningen Björnen är en femårsavdelning med 19 barn som ligger i en fristående paviljong i anslutning till Fridhemsskolan. Lokalerna består i stort sätt av två stora rum. Det finns många val att göra för barnen där material finns tillgängligt. Det förekommer många möten mellan barn där både språk och matematik utvecklas. Vi har en bygghörna som upptar en stor del av ett rum och här finns material som kan användas till konstruktionslek. Arbetet Vi har arbetat med ett längre skridskoprojekt och fördjupat oss i olika byggprojekt, Rymdprojekt, Slottsprojekt och Mars. Ex. på matematik i skridskoprojektet, vad har isbanan för form? Hur lång är den? På vilket sätt kan man mäta den? Barnen har gjort skridskoåkare i gips för att få träning och förståelse för hållfasthet. I fördjupningsprojekten har barnen gjort ritningar över sina blivande konstruktioner och sedan arbetat efter dem. Här har barnen också testat hällbarhet och proportioner. Vi känner oss stolt över den fördjupning vi gjort i våra projekt. T.ex. när barnen såg snurror och virvlar i skridskoåkningen och fick utmaningen att leta och undersöka snurror och virvlar i vår närmiljö. Resultat I våra projekt har vi sett och gjort väldigt mycket matematik. Vårt fokus kanske inte direkt har legat på matematik, men när vi reflekterar kan vi se att mycket handlar om just matematik. I reflektioner med barnen har vi också märkt deras lärande, de har sett och benämnt begreppen från matematiken Här kommer några citat från barnens reflektioner kring skridskoåkning. Det kändes dåligt, jag ramlade mycket och det kändes inte bra! Jag kunde bara stå förut och åkte jättesakta, nu åker jag som blixten. Jag har lärt mig spela hockey. Åtgärder för utveckling Vi kan bli bättre på att benämna begreppen i matematiken.

10 4. Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. Fortbildning barn med särskilda behov Vi behöver bli bättre på att kartlägga nuläget för att se om våra insatser leder till någon reell utveckling och lärande för barnen. Implementering av den reviderade läroplanen ska fortsätta. Vi ska också fortsätta att utmana barnen och oss själva i matematikens värld. Genom att i reflektioner tillsammans i arbetslagen ständigt vara lyhörda för barns intressen och behov. Vi ska fortsätta att ha våra matteglasögon på oss. Vi ska bli bättre på att använda matematiska termer så att barnen får höra orden. Vi ska fortsätta att utgå från barnens intressen och behov. Vi behöver läsa ny litteratur.