Klinisk forskning vid AAS-bruk. Malmö Thord Rosén, Dopingmottagningen Örebro samt Endokrin Sahlgrenska

Relevanta dokument
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Handläggning av endokrina symtom sekundärt till AAS-missbruk. Örebro-konferens Thord Rosén

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Vad gör jag här idag? Testosteron-fysiologi. Hormondopning

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Erfarenheter från möten med patienter och behandling. Malmö Thord Rosén, Dopingmottagningen Örebro samt Endokrin Sahlgrenska

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå Symtom vid bensodiazepinutsättning

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Varför ett nationellt kompetenscenter för missbruk/beroende av dopningsmedel!

Erfarenheter från Resurscentrum för Hormonmissbrukare. Dopingkonferens Köpenhamn Maj 2011 Thord Rosén, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Astmadiagnos omkr 74. Uttalad obstruktivitet med förbättring på bronkodilatantia.

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Dopning i ett samhällsperspektiv. Kurt Skårberg Dopningsmottagningen Rådgivningstelefon: Kurt.skarberg@orebroll.se

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Alkoholberoende, diagnos

Årsrapport Huvudman Landstinget i Uppsala län UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

Hormondoping samt Resurscentrum för hormonmissbrukare. Ronneby Thord Rosén, Endokrinsekt SS/SU

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Slutrapport av Projekt P61/06: Evaluering av hypofysfunktionen hos patienter vårdade på NIVA Sahlgrenska, Göteborg

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Psykosociala behov och åtgärder

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Att kritiskt granska forskningsresultat

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Barn med psykisk ohälsa

Hur följer vi upp biosimilarer? Behov och utmaningar? Johan Askling

det psykologiska perspektivet

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Behandling av depression hos äldre

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Psykisk ohälsa under graviditet

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Abstinensbehandling vid alkoholberoende

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Ätstörningar Ulf Wallin

Samverkansöverenskommelse

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Del 4_5 sidor_13 poäng

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Barn- och ungdomspsykiatri

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Screening och utredning av drogproblem

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag ( ) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

VÅRDPROCESSPROGRAM OSTEOPOROS 2011

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Förstärkning äldrepsykiatri

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Transkript:

Klinisk forskning vid AAS-bruk. Malmö 2016-05-25 Thord Rosén, Dopingmottagningen Örebro samt Endokrin Sahlgrenska

Luckor i vår AAS-kunskap: (Pope et al, 2014). 1) 2) 3) 4) Saknas långsiktiga studier gällande långtids-bieffekter av AAS. Prospektiva långtidsstudier. Saknas pålitliga data om frekvensen AAS-bruk i befolkningen. Epidemiologiska studier i befolkningen. Ej klarlagt om mekanismen bakom AAS-bieffekter. Humana studier och djurstudier. Få/inga randomiserade studier angående terapi av AASkomplikationer, särskilt symtom vid AAS-avslut, s.k. withdrawal syndrome. Kontrollerade studier med olika terapier, såsom estrogenhämmare, aromatashämmare, övriga antagonister etc.

NKD-rapporten:Forskningsinventering. (Håkansson, Hallberg, Kjellin). 1) 2) 3) 4) Samhällsvetenskapliga perspektivet. Ökad kunskap om AAS-individen och samhället; trender, normer, värderingar. Samsjuklighet. Psykiatrisk samsjuklighet, personlighetsstruktur. Jämför brukare av etyl, narkotika etc. Behandlingsforskning. Psykologisk-farmakologisk terapi av beroende. Preventionsprogram. Långtidsstudier. Hälsoeffekter efter AAS-avslut. Skillnad män-kvinnor? Hjärtakärl/psykiatri?

NKD-rapporten: Angelägna forskningsområden. Prevalens-(frekvens)-studier. Behandlingsstudier. Kontrollerade uppföljningsstudier. Samhällsinriktad forskning. Hälsoekonomisk forskning. AAS och psykisk sjuklighet. Biokemiska studier. Studier om individuella variationer.

Prevalens-(frekvens)-studier. Hur vanligt är AAS-missbruket? Hur vanligt är annat missbruk? Hur ofta och var söker man vård? Samla data i kliniska sammanhang. Kvalitetsregister.

Behandlingsstudier. Kontrollerade uppföljningsstudier. Mycket viktigt enligt ovan. Systematisk datainsamling och uppföljning. Kvalitetsregister.

Samhällsinriktad forskning. Hälsoekonomisk forskning. Sociala bakgrundsfaktorers inverkan. Samhälleliga utvecklingstendenser gällande ideal, trender. Vad kostar en AAS-missbrukare?

AAS och psykisk sjuklighet. Vilka psykiska symtom förstärkes av AAS? Kan psykiatrisk sjukdom prejudicera AAS-bruk? Premorbid personlighet? Psykiatrisk och somatisk samsjuklighet?

Biokemiska studier. Kartläggom er mekanismer och biologiska system, som påverkas av AAS. Kan djurstudier hitta markörer och targets, som kan vara tillgänglig för läkemedelsterapi?

Biokemiska studier. Kartläggom er mekanismer och biologiska system, som påverkas av AAS. Kan djurstudier hitta markörer och targets, som kan vara tillgänglig för läkemedelsterapi?

Studier om individuella variationer. Inviduella variationer generellt om effekter och bieffekter. Variation mellan olika AAS-preparat?

Forskningsprojekt pågående: Datasamlingar om patienter och lab.värden vid start. Hjärtdata. Mortalitetsdata.

2 nya aktuella projekt. 1) Ny behandlingsmetod vid AAS-avslut. 2) Studera orsak och föreslå behandling för patienter med svåra muskelsmärtor vid AAS-avslut.

Hur ofta förklarar AAS-missbruk allmän hypogonadism? Coward et al; Houston, 2013 Retrospektiv databas-analys av 6033 män som undersökts för hypogonadism på urologklinik 2005-2010. Uttalad hypogonadism (T<2,0 nmol/l): 42/97 (43%) sekundärt till tidigare AAS-bruk.

Avbryta missbruket Missbruksenhet (övriga droger)+ socialt Tvärt avslut, med risk för abstinens Successiv nedtrappning på 5-6 veckor (etik?) Behandlingsförslag från pat med aktiva droger. Nytt spännande förslag som undviker hypogonadism. Planerar pilotstudie.

Aktivt utsättnings-schema 4-6 v Clomid 100-50 mg Nolvadex 40-20 mg Testo-enantate 14 dygn Pregnyl 1500 x 3 i 6 veckor

Hypogonadism. Nedsatt sexfunktion-infertilitet. Trötthet-depression? Nedsatt muskelfunktion, träningen fungerar ej. Aromatashämmare-antiöstrogen. Pregnyl-Gonal F. (depression-fertilitet). Testosteron. Ingen Pregnyl-mottagning.

Figure 2 Fertility and Sterility 2014 101, 1271-1279DOI: (10.1016/j.fertnstert.2014.02.002) Copyright 2014 American Society for Reproductive Medicine Terms and Conditions

Muskelsmärtor efter AAS-avslut. Många kroniska NSAID-användare (Voltaren etc) efter AAS-avslut. Noterat höga nivåer av muskelenzymer (myoglobin, CK etc) i blodet. Hjälper med nystart av AAS. Hjälper även med Prednisolon-Betapred. Inflammatorisk muskelreaktion efter AAS-avslut? Studie Örebro: Endokrinolog-reuamatolog-neurolog.

Slutord: Dags att gå hem och fylla de vita forskningsfälten! Stora uppgifter väntar! Tack för mig!