SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO
2 Innehållsförteckning Sida Förrd 2 Allmän inledning 2 1. Öppna nätverk 3 Rller att spela 3 Tekniska val 3 Resurskrav 4 Intäktsmdeller 4 Samverkan lkalt 4 Krav för att kunna räkna hem investeringen ch principer för öppenhet 5 Vilka subventiner ch bidrag finns (eller brde finnas) 5 Integritetsfrågr ch säkerhetsfrågr 5 2. Tjänster 5 Lkal samverkan för att uppnå prisvärda ch nyttiga tjänster 6 3. Vad är nyttan med ett lkalt samarbete för hyresgästen (knsumenten) 7 4. Hur går vi vidare mt öppna lkala nätverk 7 Förrd Avsikten rapprten är att peka på fördelarna med att skapa öppna lkala bredbandsnät med fkus på tjänster i samverkan mellan nyttjarna lkalt. Innehållet i rapprten bygger till str del på material framtaget av Lime Cnsulting för vår räkning inm ramen för det samarbete sm Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO har inm IT-mrådet. Detta samarbete är en del av trepartsöverenskmmelsen mellan parterna vars syfte är att utveckla hyresrätten sm bendefrm. Allmän inledning Även m den planerade utbyggnaden av bredband inte har gått så snabbt sm många trtt så har antalet kmmuner med bredband ökat påtagligt de senaste åren. Flertalet av landets kmmuner är klara med sina IT-infrastrukturplaner eller i full färd med att färdigställa dessa. Flera kmmuner har påbörjat utbyggnaden av stads- ch mrådesnät genm upphandling enl. LOU eller i de fall marknaden inte erbjuder någn lösning, i egen regi. Utbyggnaden i egen regi sker fta genm ett kmmunalt blag (energi- eller bstadsföretag). På många rter i landet har fastighetsägarna löst efterfrågan på snabbare Internet till hyresgästerna genm att släppa in peratörer i de befintliga infrastrukturerna, sm t.ex. tele- ch kabel-tv näten. Investeringen för dessa lösningar är för fastighetsägaren liten eller ingen alls, men samtidigt förlrar men kntrllen över nätet. Sm hyresgäst är man dessutm bunden till en peratörs tjänsteutbud ch priser. Utbudet av tjänster i dessa nät begränsas då kraven på bandbredd ökar med utvecklingen av nya tjänster. Fastighetsägarna i landet står nu inför en ny utveckling med IT i husen sm central fråga. Tyngdpunkten i resnemangen kring nya tjänster grundar sig i en diskussin m hur man kan erbjuda lika tjänsteleverantörer att på samma villkr perera i fastigheterna, så kallade öppna nät, ch samtidigt kunna utnyttja näten för egen förvaltning. Samverkan, öppna lkala bredbandsnät ch prisvärda tjänster. Rapprt från Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna ch SABO i april 2002
3 1. Öppna nätverk För att uppnå öppna nätverk sm tillgdser såväl hyresgästernas sm fastighetsägarnas behv krävs i första hand att fastighetsägaren äger eller på någt sätt kntrllerar näten. Detta innebär i realiteten att fastighetsägaren på ett eller annat sätt blandas in i de installatiner sm ett bredbandsnät kräver. Att äga kntrllera nätet innebär möjlighet att påverka utbud ch prisbild samt skapa en knkurrenssituatin sm kmmer hyresgästerna till gd. Visserligen finns det inte så mycket att erbjuda på tjänstesidan för dagen (det är mest hemsidr, mail ch Internetsurfning) men situatinen kmmer att förändras mt ett större utbud vartefter tiden löper. Det man sm fastighetsägare kan göra för att garantera valfrihet ch berende är att bygga ett starkt bredbandsnät i sin fastighet. Rller att spela I öppna nät uppstår nya knkurrensförhållanden liknande de vi sett inm de avreglerade elch telemarknaderna. Det sm framförallt skiljer el ch tele från leverans av bredbandstjänster är kmplexiteten i det senare. Tidigare scenarin har pekat på slutna nätverksmdeller där aktörer sm t.ex. Bredbandsblaget tagit ansvar för hela leveranskedjan fram till kund. I ett öppet nät med flera peratörer/tjänsteleverantörer måste någn fristående aktör, benämnda Kmmunikatinsperatör (KO) eller Service Prvider (SP), ta det ttala ansvaret för driftfrågr, säkerhet, integritet ch leveranssäkerhet. Vi ser nu att denna rll börjar dyka upp på några rter i Sverige. Tierp, Svenska Bstäder i Vällingby, SKB i Stckhlm ch Hammarby Sjöstad är exempel på detta. För att gå vidare i detta mment bör följande frågr analyseras: Definitin av spelare på marknaden, befintliga ch nya? Vem tar vilken rll? Jämför bensinblag sm säljer el, energiblag sm säljer telefni sv. Skall fastighetsägaren driva ch administrera näten eller bör detta utsurcas till andra företag t.ex. KO/SP? Tekniska val För att i verklig mening skapa öppna nätverk krävs en bra nätverksutrustning ch bra kntrll- ch övervakningsplattfrmar. Den kritiska kmpnenten har länge varit hemenheten, dvs. den enhet sm delar upp bredbandsnätet i hemmet. De tekniska kraven på en hemenheten är relativt höga vilket rimmar dåligt med att den samtidigt bör ksta så lite sm möjligt för att slå igenm i hemmen. Andra tekniska frågr rör hur man garanterar att trafiken från lika tjänsteleverantörer verkligen når slutknsumenten ch att man inte minst på ett bra sätt kan mäta leveranssäkerheten ch övriga säkerhetsaspekter. Viktiga frågr att belysa vidare är: Val av kablage, fiber- eller kpparkablar? Hur kan man nyttja det befintliga kabel-tv nätet för ethernet- trafik? Hur skall nätet byggas på bästa sätt, vilka krav skall ställas på nätverkselement ch övervakningsplattfrmar? Hemenheten. Hur ser utvecklingen ut? Samverkan, öppna lkala bredbandsnät ch prisvärda tjänster. Rapprt från Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna ch SABO i april 2002
4 Separerade servicenät med fältbussprtkll? Skall fastighetens styr- ch övervakning ske via IP-näten? Resurskrav Sm tidigare nämnts krävs str kmpetens ch erfarenhet för att driva dessa typer av nätverk. Ju fler inblandade aktörer sm skall samsas på nätet dest större utmaning. Frågr att analysera ch ta ställning till inm detta mråde är: Vilka kmpetenser krävs för att handla upp det lkala nätverket? Vad kstar det att investera i lkala nät? Vilka tidsramar skall man räkna med? Vilka kmpetenser krävs för att driva nätet? Vad kstar driften av det lkala nätet? Vilka tjänster skall vara utgångspunkten när man sätter teknisk standard ch teknisk miniminivå? Intäktsmdeller Öppna nät skapar nya intäktsmdeller där sannlikt en part, SP eller KO tar integratins ch driftansvaret, ch för detta erhåller någn typ av ersättning. Andra intressenter är givetvis nätägaren ch de inblandade tjänsteleverantörerna. Intressanta frågr inm detta mråde är: Mdell för hur nätägaren skall erhålla nät- hyra av tjänsteleverantörerna/peratörerna? Hur ser intäktsmdellerna ut för den berende SP/ KO? Hur kmmer betalningsmdellerna att se ut i framtiden? Kmmer Flat Rate att finnas kvar eller blir detta för kstsamt för tjänsteleverantörerna? Finns de tekniska förutsättningarna att skapa differentierade taxr? Standardisering Samverkan lkalt SABO-företagen, de privata fastighetsägarna ch hyresgästerna är stra aktörer lkalt representerar en str andel av den trafik sm kmmer att löpa genm stadsnäten. Ett samarbete lkalt mellan de lika intressenterna blir således en mycket stark aktör ch påtryckare i dessa frågr. I många kmmuner kan ett samarbete till ch med vara en förutsättning för ett lyckat resultat. Det är därför av str vikt att dessa aktörer samverkar för att därigenm uppnå: en större attraktinskraft gentemt marknadens kmmunikatinsperatörer ch tjänsteleverantörer, där även mindre rter kan bli en intressant marknad ett strt kundunderlag vilket brgar för gd eknmi i utbyggnaden av bredbandsnäten på det kmmunala planet möjligheter till gemensamma upphandlingar av kmmunikatinsperatörer möjligheter till gemensamma upphandlingar av mrådesnät med tillhörande aktiv utrustning en större påverkan på stadsnätsbyggare för att påskynda utbyggnaden av de lkala näten Samverkan, öppna lkala bredbandsnät ch prisvärda tjänster. Rapprt från Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna ch SABO i april 2002
5 möjligheten att få in ytterligare parter i samarbetet, exempelvis andra fastighetsägare, privata näringsidkare, kmmunala blag ch landsting möjligheter till samplanering av de lkal näten Krav för att kunna räkna hem investeringen ch principer för öppenhet Tidigare mdeller har byggt på att en peratör bekstar eller subventinerar nätinstallatinerna ch sm mtprestatin erhåller ett antal års exklusivitet i fastighetsnätet. Detta skapar å ena sidan en kstnadsbesparing initialt för fastighetsägaren men man tappar i stället valfriheten för sina kunder ch möjliga intäktsfrmer under kntraktsperiden. Alternativet till detta är att fastighetsägaren själv bekstar nätet. Vilken mdell sm passar bäst måste värderas från varje fastighetsblags eget perspektiv ch beslutet måste även tas med hänsyn till vilka tjänster sm förväntas kunna levereras i nätet. Följande frågeställningar måste belysas Vad innebär det att låta peratören beksta nätet ch därmed äga kunden under en kntraktsperid? Hur kan fastighetsblaget tjäna på att investera i ett eget öppet nät? När är det ur ett tjänsteutbudsperspektiv lämpligt att välja det ena eller andra alternativet? Vilka subventiner ch bidrag finns För att påskynda utbyggnaden av bredbandsnät i Sverige (framförallt i glesbygd) har ett antal subventiner ch bidrag tagits fram. Dessa bidrag riktar sig främst mt kmmuner ch fastighetsägare. Kmmunala stödet går till upprättande av IT-infrastrukturplaner ch anläggande av nät. När det gäller bidrag direkt riktade till fastighetsägare handlar det idag m skattelättnader under vissa givna förutsättningar. Integritetsfrågr ch säkerhetsfrågr I öppna nät kmmer fler än en aktör att trafikera näten vilket ställer betydligt högre krav på säkerhet ch framförallt spårbarhet. Frågr att ta ställning till: Vem ansvarar för säkerheten ch spårbarheten i nätverken? Vem ansvarar för abuse- frågr? Lagring ch spridning av laglig infrmatin? Vad säger PUL? Vem svarar för IP-adresser? 2. Tjänster En förutsättning för att kunna erbjuda nyttiga ch prisvärda tjänster för de bende är ett fungerande ch öppet nät med knkurrens på lika villkr mellan tjänsteleverantörerna. Hittills har utvecklingen varit prducentstyrd, vilket ckså har gjrt att man fått prblem. Det krävs ett paradigmskifte för att åstadkmma en användarstyrd utveckling. Inriktningen bör vara på prisvärda tjänster sm efterfrågas av nyttjarna. Många tjänster kmmer att utvecklas av lika privata aktörer på marknaden men även av aktörer inm stat ch kmmun i samarbete med privata företag ch andra intressenter. Samverkan, öppna lkala bredbandsnät ch prisvärda tjänster. Rapprt från Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna ch SABO i april 2002
6 Sannlikt är så kallade Kmmunikatinsperatör (KO) ett intressant alternativ i framtiden. Företag sm har sm affärsidé att perera sm berende peratörer med drift, supprt, betalningssystem ch upphandling av tjänster sm kärnverksamhet. En intressant frågeställning i dessa sammanhang är m dessa typer av företag kan vara samägda eller upphandlade tillsammans av lika intressenter så sm kmmun, landsting, fastighetsägare ch privata företag. Ett scenari sm kan främja utvecklingen av tjänster lkalt, ch möjliggöra lanseringar av tjänster sm inte bygger på rena kmmersiella intressen. Fungerande ch öppna nät med ansvarstagande ch effektiva peratörer lägger basen för nya nyttiga tjänster för de bende. Men att iscensätta ch driva lika tjänster kräver investeringar, kunskap ch resurser. För att öka sannlikheten att näten fylls med nya tjänster redvisas nedan en mdell för realisering av en ny tjänst. Mdellen innehåller följande mment: 1. Kategrisering vilken/vilka typer av tjänster är aktuella, säkerhet/trygghet, multimedia/underhållning, kmmunikatin/infrmatin, vård, msrg, utbildning 2. Priritering - vilka tjänster ska pririteras i vilka fastigheter/mråden 3. Status pririterade tjänster - efterfrågan/betalningsvilja, säkerhet, administratin, bandbreddskrav 4. Tjänsteleverantörer vem kan leverera den efterfrågade tjänsten, möjlighet till samarbete med KO, vilken rll ska fastighetsägaren ha i en utveckling av nya tjänster, vilka samarbetspartners finns det lkalt hs kmmuner, landsting ch andra påverkare, privata peratörer/tjänsteleverantörer? 5. Kravställan krav på nätverk/peratör/ KO/slutanvändare för de lika tjänsterna? 6. Genmförande vem ansvarar för lanseringen av en ny tjänst, marknadsföring, tekniska frågr 7. Förvaltning av tjänster - betalningssystem, fakturering, supprt mm. 8. Gemensamma upphandlingar finns det andra intressenter sm efterfrågar samma tjänster, samrdningseffekter med lkala privata fastighetsägare eller närliggande verksamheter 9. Kstnader/intäkter vilka kstnader ch intäkter är förknippade med de lika tjänsterna, utveckling ch marknadsföringskstnader, försäljningsintäkter, subventiner, bidrag Lkal samverkan för att uppnå prisvärda ch nyttiga tjänster Att genm en lkal samverkan påverka, utveckla ch gemensamt handla upp lika typer av tjänster är många gånger en förutsättning för ett lyckat resultat. Samverkan mellan rganisatinerna kan även säkerställa mångfalden av lika typer av tjänster, ch möjliggöra ett förverkligande ur flera lika perspektiv. Vi nämner nedan ett antal mment sm visar på fördelar ch således mtiv att samverka Samverkan, öppna lkala bredbandsnät ch prisvärda tjänster. Rapprt från Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna ch SABO i april 2002
7 ett större ch bredare kundunderlag ger en helt klart bättre grund för upphandling av externa tjänster ett större ch bredare kundunderlag ger en bättre prisbild för upphandling av externa tjänster ett större ch bredare kundunderlag ger en helt klart bättre grund för att attrahera privata tjänsteleverantörer till etablering av tjänster lkalt en samverkan kan vara en förutsättning för utveckling av nytttjänster sm ej är av kmmersiell karaktär en samverkan mellan de lika rganisatinerna är lkalt en stark påtryckare på kmmuner ch landsting för utveckling av nya tjänster ch infrmatinsflöden inm kmmunen 3. Vad är nyttan med ett lkalt samarbete för knsumenten Ur hushållens perspektiv kan ett samarbete lkalt medföra ett antal punkter sm direkt visar på vinster för den enskilde sm t ex. Tillgång till fler tjänster ch mer infrmatin med anknytning till kmmun, landsting ch skla Tillgång till ett större utbud av tjänster med en peratörsberende plattfrm Möjlighet till ett större inflytande över skapandet/upphandlingen av nya tjänster Billigare tjänster genm upphandling med ett större kundunderlag Billigare tjänster då peratörerna nrmalt tar hem investeringskstnaden direkt på priset för tjänsterna 4. Hur går vi vidare mt öppna lkala nätverk Fördelarna med ett öppet lkalt nät är stra för samtliga nyttjare. Att förverkliga nätet kräver strategiskt planering ch långsiktighet. De investeringar sm krävs för att bygga en bredbandsinfrastruktur sm klarar multimedia av gd kvalitet, förutsätter att en marknad med flera tjänster, intressanta för lika nyttjargrupper. Så är inte alltid fallet. Drivkrafterna på marknaden kmmer trligen från tre lika segment: Kmmuner ch landsting för tjänster kring vård ch msrg ch administrativ utveckling av tjänster (t ex 24-timmarsmyndigheten) Fastighetsägarna för tjänster relaterade till fastighetens drift, uthyrning ch individualisering av bendet Knsumenterna för spel, underhållningstjänster, trygghet ch säkerhet Öppna nät sm inte ger inlåsningseffekter ställer krav på standardisering av drift ch aktiv utrustning. Standardiseringen i sig gör det möjligt att byta peratör utan stra extra kstnader. Hur detta skall gå till ch vilka aktörer sm bör delta i den prcessen är en fråga sm vi gemensamt måste studera. En klart uttalad målsättning är dck att knkurrens avseende tjänster måste upprätthållas ch att infrastrukturen skall vara tillgänglig för flera tjänsteperatörer på ett neutralt sätt. Samverkan, öppna lkala bredbandsnät ch prisvärda tjänster. Rapprt från Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna ch SABO i april 2002