Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling Nysäters förskola Ht2014-Vt2015 Förskolans helhetside: Rötter och vingar. Ansvarig: Förskolechef Elisabeth Wallberg Ansvariga Pedagoger i trygghetsteamet: Pia Karlsson, Malin Olsson, Maria Dalerstedt och Lena Reit. Hur barn och vårdnadshavare gjorts delaktiga: Barnen har gjorts delaktiga genom värdegrundsarbete på avdelningarna. Vårdnadshavare har gjorts delaktiga genom brukarenkäten och genom utvecklingssamtal. Hur planen ska förankras: För att göra planen synlig för våra vårdnadshavare så ligger den på förskolans hemsida. På föräldramöte informerar pedagogerna om planen och vikten av deras medverkan för ett främjande och förebyggande arbete med planen. Vi har också ett fördjupat samtal på vårt brukarråd där vårdnadshavare kommer och träffar pedagoger och förskolechef. På utvecklingssamtalen så tas också frågan om barnets trivsel upp. Barnen blir involverade då vi fortlöpande arbetar för att våra demokratiska värden genom att ge dem inflytande och ansvar i förskolans vardag samt genom en enkät som vi kommer att introducera på föräldramötet. Trygghetsteamet träffas och kommer att fördjupa sig i likabehandlingsplanen, de ansvar också för att granska verksamheten på sin avdelning och på förskolan med ett likabehandlingstänk. Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan. Vi har nu en god vi-känsla bland personalen på förskolan, vi har skrivit fram vår kunskapssyn och barnsyn och detta arbete har relaterat ett reflekterande över vårt uppdrag och har stärkt uppdragsmedvetenheten hos alla pedagoger. Nu arbetar vi tillsammans på hela förskolan och detta ger oss bättre förutsättningar för att var de goda förebilder som vi ska vara. Vårt mål att alla barn ska ha en trygg miljö på gården, har vi inte uppnått då det har kommit till vår kännedom att några barn har känt att det har varit obehagligt med lekar om ont och gott, denna vetskap gör att vi utvecklar detta mål och fortsätter arbetet även detta år. Målet att barn har fått lära känna fler barn från andra avdelningar har vi uppnått genom att barn har varit gäster på andra avdelning i olika former men även genom gemensamma aktiviteter på gården och skogspromenader. Målen med att barn ska bli möta med respekt och ges möjlighet till inflytande och ansvar, här har alla pedagoger nu en gemensam syn på hur vi ska bemöta barnen på förskolan, representanterna från trygghetsteamet är också lyhörda för att det efterlevs. När hur och av vilka utvärderas denna plan? Denna plan kommer att utvärderas av förskolechef
Elisabeth Wallberg och ansvariga pedagoger i juni 2015. Utvärderingen kommer att ligga som grund för upprättandet av ny plan för läsåret VT2015- HT2016. Främjande arbete. Förra året la vi fokus på vår vi-känsla och en gemensam barn och kunskapssyn. I kartläggningen gjordes vi uppmärksamma på att de äldre barnen ibland lekte lekar som upplevdes skrämmande för några andra barn. Denna nya insikt har gjort oss medvetna om att vi behöver bli mer insatta om barnens populärkultur- vad Vi kommer att arbeta med våra egna normer kring pojkar och flickor för att synligöra för oss själva om vi gör skillnad för våra pojkar och flickor. Vi kommer också att skapa oss en större kunskap i hur vår "hörstyrka"påverkar barnens lekar och aktiviteter. Vi kommer att tidigt lägga en plan för hur våra 5-åringar ska få avrunda och avsluta förskoletiden på roligt och kreativt sätt. Lyssnandes pedagogik- uppdragsmedvetenhet hörstyrka. För att göra planen synlig för våra vårdnadshavare så ligger den på förskolans hemsida. På föräldramöte informerar pedagogerna om planen och vikten av deras medverkan för ett främjande och förebyggande arbete med planen. Vi har också ett fördjupat samtal på vårt inflytanderåd där särskilt intresserade vårdnadshavare kommer och träffar trygghetsteam och förskopå utvecklingssamtalen så tas också frågan om barnets trivsel upp. Barnen blir involverade då vi fortlöpande arbetar för att våra demokratiska värden genom att ge dem inflytande och ansvar i förskolans vardag. Kartläggning. I den årliga kartläggningen ingår en enkät där vårdnadshavare svarar om deras och barnens upplevda trivsel och trygghet på förskolan, i denna enkät har vi fått detta resultat. 100% upplever att deras barn trivs på förskolan, en ökning från 98 % föregående år 97% upplever att barnen är trygga, detta är en ökning från 95% föregående år. 97% upplever att deras barn trivs med sina kamrater detta är en sänkning fr 98% föregående år, 89% av föräldrarna känner sig trygga med förskolan här är resultatet sänkt från 91% föregående år. förskolans inomhuslokaler känns säkra 94% en sänkning från 98 % och förskolans gård känns trygg och säker 81% en sänkning från 86%. Då många av resultaten har blivit sämre så mötte vi upp detta genom, att utvecklingssamtalen hade alla pedagoger en uppgift att ta upp det på utvecklingssamtalen och sedan rapportera till förskolechef om de fick fatt i någon vårdnadshavares oro. Genom detta kom det till vår
kännedom att något barn har känt sig orolig då stora barn lekt lekar med ont och gott innehåll. Genom denna kartläggning gör vi analysen att vi behöver bli bättre på att förstå barnens lekar, och då ofta pojkars lekar. Vi vill också skapa fler möjligheter för våra 5-åringar att avrunda och avsluta sitt sista år hos oss på ett kreativt och lustfyllt sätt.vi behöver också bygga bra relationen med våra vårdnadshavare så att vi får snabbare vetskap om någon upplever något som otryggt. Målen blir att: Bygga goda relationer till familjen. Arbeta för att våra 5-åringar bibehåller kreativitet och glädje hela deras sista år på förskolan? Förebyggande. 1 september är vårdnadshavare inbjudna för att tillsammans med pedagogerna och barnen skapa mer möjlighet för kreativ lek och aktivitet på gården. Det kommer också att grillas korv och erbjudas ett brukarråd denna eftermiddag kväll. Vi vill att detta ska bidra till att vårdnadshavare lär känna varandra och att det skapar goda relationer mellan vårdnadshavare och pedagoger. Utveckla vår dokumentation- tydligare för vårdnadshavare. Ansvariga Alla pedagoger och förskolechef är ansvariga för arbetet men trygghetsteamet har ett extra ansvar tillsammans med förskolechef. Åtgärder vid misstänkt kränkning. Om ett barn blir misstänkt kränkt av en vuxen som arbetar på förskolan, har alla anställda på förskolan skyldighet att anmäla detta skyndsamt till Förskolechef. Blankett för detta finns på Ida. Om en vårdnadshavare eller annan vuxen upplever att ett barn blir kränkt på förskolan ska detta anmälas till personal eller till förskolechef. Förskolechef ansvarar för att utreda och dokumentera de misstänkta kränkningarna. Åtgärder kan variera beroende på händelsens art men i regel sker skyndsamt samtal med de inblandande och information till vårdnadshavare. Förskolechef ansvarar för att följa upp händelsen och åtgärderna. Förskolechef anmäler misstänkta kränkningar till huvudman. Bilaga
Lagar planen stödjer sig på är: I Lpfö 98(reviderad 2010) kap. 1 Förskolans värdegrund, sidan 4 kan vi läsa att: Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Detta vilar på SFS 2008:567 Diskrimineringslagen och där kan vi läsa Diskriminering 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. SFS 2010.800 Skollagen tar upp kränkande behandling som till skillnad mot diskriminering inte vilar på diskrimineringsgrunderna utan på individens känsla. Den tar också upp förskolans skyldighet att upprätta en plan mot kränkande behandling se nedan: Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.