Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Relevanta dokument
Äldres läkemedelsanvändning

Äldres läkemedelsanvändning

Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre?

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl

Äldres läkemedelsanvändning. Sten Landahl

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Äldre och läkemedel LATHUND

Behövs alla dessa läkemedell

SBU-rapport 1 okt -09

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Läkemedelsgenomgångar

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

Läkemedelsbiverkningar

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Avsiktsförklaring gällande utökning av beslutsstöd för läkemedel i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel)

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

3. Läkemedelsgenomgång

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Uppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper

LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Läkemedel och äldre. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande

Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Äldres läkemedelsbehandlingl

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas


NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Läkemedelsgenomgångar

7-8 MAJ Äldres hälsa

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Hantering av läkemedel

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Workshop barn och läkemedel

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Den ljusnande framtid är vård

Aktuellt läge i Sjukvårdsregionen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Monica Bergqvist leg sjuksköterska, med dr.

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Transkript:

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

En säker läkemedelsprocess SÄLMA 1. Identifiering av behov 9. Omprövning 2. Läkemedel el annan behandling 8. Uppföljning 3. Val av läkemedel 7. Rätt dosering 4. administreringssätt 6. Korrekt läkemedelslista 5. Dokumentation

Den gamla människan ÿ Är ofta sårbar ÿ Små marginaler ÿ Minskad social säkerhet socialt nätverk

Den äldre patienten l Den aktuella sjukdomen ger ofta svikt också i andra organsystem Svår diagnos, komplex sjukdomsbild leder till komplex läkemedelsbehandling

Multisvikt Sjukdom plus nedsatt funktionsförmåga Cirka 20-25% av befolkningen 75 år Cirka 50% av befolkningen 85 år Samordnade och snabba vårdinsatser behövs

Diagnostik n Gör en helhetsbedömning av den äldre patienten och behandla utifrån denna helhetsbild n Inte bara utifrån enskilda symtom

Målet med bedömningen n Identifiera funktionsförluster o Direkt eller indirekt relaterade till aktuell sjukdom ÿ n Multidisciplinär samverkan

Behandlingsmål oåterställ snarast patientens optimala funktionsförmåga

Ibland kommunikationsproblem n Hörsel - syn n Varierande minne och problemlösningsförmåga n Förlängt beslutsfattande n Minskad psykomotorisk snabbhet n Invandrare språk/kultur n Sjukdomar

Äldre patienter behöver tid o För att få rätt diagnos o För att få information o För att utvärdera behandlingen o För att skapa samsyn kring behandlingen

Ordinationsföljsamhet o 1/3 följer alltid ordinationen o 1/3 följer ibland ordinationen o 1/3 följer aldrig ordinationen Källa: ABLA II rapport, 2001

Concordance/samsyn Då jag blir sjuk går g r jag till Min läkare. l Vi samspråkar en stund, sen skriver han ut medicinerna Dom tar jag inte sedan mår m r jag bra igen. (Molière: Den inbillade sjuke 1673)

Äldre står på många läkemedel l Bristande dokumentation l Sämre ordinationsföljsamhet l Kassation av läkemedel l Läkemedelsrelaterad sjuklighet

Läkemedelsförsäljning 1986-2005

DDD/1000 inv >65 år 4500 DDD/1000 invånare och dag 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 Totalt Hjärt-kärl Psyk 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 År

Landsting Västerbotten Uppsala Värmland Skåne Halland Jönköping Östergötland 10 eller fler läkemedel hos +75 år I genomsnitt 5 Lm per person Läkemedelsregistret Örebro Gävleborg Män Kvinnor Dalarna Kalmar 0 5 10 15 20 Andel (%)

Dokumentera! o Indikation o Förväntat resultat o Behandlingsduration o Ansvar för utvärdering och när n I epikris, läkemedelsberättelse, dosrecept, patientinformation

Kassation av läkemedel n 900 ton läkemedel per år lämnas tillbaka till apoteken i Sverige (2/3 lämnas inte tillbaka) = 1-2 miljarder kronor Källa: Enkätstudie, Läkartidningen Nr 10 2004, volym 101

Farmakokinetik n Distribution Fett ECW BCM n Metabolism Varierande n Utsöndring Ml/minut 150 100 50 0 20 30 40 50 60 70 80 Ålder

Farmakokinetik Förutsätt alltid att den äldre patientens njurfunktion är nedsatt (oberoende av kreatininvärde) när läkemedel med smal terapeutisk bredd som utsöndras via njurarna ordineras

Dynamik - åldrande v Fysisk prestation v Muskelstyrka v Lungfunktion v Hjärtminutvolym v Cerebralt blodflöde v Receptorfunktion

Dosering n Mot bakgrund av förändrad kinetik och dynamik hos sköra äldre patienter n Starta med låga doser och titrera försiktigt upp till effektiv dos

Behandling med många läkemedel ökar interaktionsrisken eller risken för additiva effekter

Absorption - interaktion ufe 2+ Antacida L-Dopa Tetracyklin

Receptorer - Interaktion q NSAID ÿ Hämmad diuretikaeffekt ÿ Minskad blodtryckseffekt av β-blockerare och ACE-hämmare ÿ Minskad gluconeogenes från levern: ökad effekt av antidiabetika

NSAID Ökad risk för gastrointestinal blödning

NSAID Skall undvikas eller bara korta kurer

Metabolism - interaktion Dextropropoxifen l Sänkt metabolism av t.ex metoprolol, karbamazepin

Lågdosopioider Försiktighet hos äldre

Interaktioner Waran l Salicylat, NSAID, paracetamol, tramadol

Ökad förekomst av läkemedelsrelaterade problem med stigande ålder

10-20% av äldre patienter har biverkningar av sina läkemedel

Läkemedelstolerans 30 Äldre tål högdos 20 sämre än vad 10 yngre gör 0 80 70 60 50 40 Låg dos Unga Hög dos Äldre

Läkemedelsrelaterad sjukdom o 10-30% av akutinläggningar är relaterat till läkemedelsbehandling n biverkningar, noncompliance, interaktioner 50% av dessa skulle undvikits genom bättre behandling Kostar som läkemedelsnotan

Totalkostnader läkemedel riket 120 100 Möjlig besparing Mdr kr 80 60 40 Kostnad för brister i läkemedelsanvändningen 20 0 Läkemedelskostnad 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

Riskläkemedel kemedel l Långverkande benzodiazepiner l Trötthet, muskelsvaghet, kognition l Neuroleptika l extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, sedation l Lätta opioider l konfusion, illamående, yrsel

l Digoxin Riskläkemedel kemedel l Ökad biverkningsrisk pga minskad njurfunktion l Loopdiuretika l Urvätskning tskning, elektrolytrubbningar l Waran l Ökad blödningsrisk. Sätt S ut vid ökad risk

Riskläkemedel kemedel l PPI l Funktionell dyspepsi, utsättningsreaktioner ttningsreaktioner l NSAID l Hjärtsvikt, njursvikt, blödningar

Sälma 85 år Vem har det övergripande ansvaret? Vem dokumenterar indikationer, effekter, bieffekter? Hur sker informationen mellan vårdgivare? Vem följer upp behandlingen och omprövar indikationer?

Förbättringsarbete l Alla studier/projekt/insatser bör ha en klar målsättning avseende vilket mätbart resultat man vill uppnå bör identifiera det problem man vill åt

Läkemedel - Äldre Läkemedelsbehandling är till nytta för de flesta patienter vid korrekta indikationer Kvaliten i läkemedelsbehandling kan förbättras

Störst förbättringspotential o Identifiera riskpatienter/riskläkemedel minimera biverkningar o Dokumentera

Bättre läkemedelsanvändning Tänk efter före!!! Bättre undvika insättning Än tvingas till utsättning

Det finns ibland alternativ till läkemedel!