år 6-9 Likabehandlingsplan Förebyggande åtgärder, kartläggning samt utvecklingsområden inför läsåret 2012-2013
Förebyggande åtgärder Kamratstödjare i år 6-9 utses genom att en elev utses av sina klasskamrater, och därefter intervjuas av någon ur trygghetsgruppen. De träffas var tredje vecka tillsammans med vuxna ur trygghetsgruppen. Kamratstödjarna får en till två utbildningsdagar per läsår då de får fördjupa sig i ämnet detta gäller nya kamratstödjare såväl som gamla. Gruppens foto anslås så att alla elever kan se det. Klassråd är schemalagt en gång per vecka tillsammans med mentor. Vid något av läsårets första klassråd gås likabehandlingsplanen inför kommande läsår igenom. Veckan som varit ska vara en stående punkt på klassrådet Elevrådet består av representanter från alla klasser. De har regelbundna möten och företräder elevernas intressen. Elevrådet utser ett elevskyddsombud vars uppgift är att vara elevernas företrädare i skolans arbetsmiljöarbete och genom det är de med och skapar ett gott arbetsklimat. Skolvärdar är vuxna vars arbetsuppgift är att vistas bland eleverna för att medverka till en trygg miljö. Deras roll är framförallt att vara tillgängliga för eleverna på raster, lösa konflikter och vara samtalspartners. De ingår också i trygghetsgruppen. Rastvärdar är vuxna som är schemalagda att vistas i korridorer och andra elevutrymmen under lektionsfri tid. Elevcafé med organiserad verksamheten styrs av skolvärd och där umgängesregler och förhållningssätt ständigt uppmärksammas. Mentorssamtal mentorn har samtal regelbundet med sina mentorselever, antingen enskilt eller i grupp. Utvecklingssamtal - en gång per termin erbjuds elev och vårdnadshavare möjligheten till samtal med elevens mentor. Då ska en individuell utvecklingsplan upprättas. Elevvård är en stående punkt på arbetslagens träffar. Skolans elevhälsoteam deltar varje vecka. Värdegrundsdagar fyra gånger per läsår bryts schemat för en halvdag/några timmars arbete med värdegrundsarbete för eleverna. Arbetslagen är ansvariga en gång per termin för upplägget. Matråd en elev ur varje klass utses till klassens representant vid skolans matråd som hålls två gånger per termin. Matvärd alla elever hjälper till minst en gång per läsår i matsalen för att bidra till trivsel. Trygghetsgruppen består av vuxna representanter från varje arbetslag, skolvärd, elevhälsan samt skolledning. Schemalagda möten en gång per vecka.
Trygghetstelefon Alla elever kan ringa (anonymt) och berätta för de vuxna i skolans trygghetsgrupp om de känner sig illa behandlade eller om det vet att någon av kamraterna far illa, hemma eller i skolan. Även vårdnadshavare som har uppfattat att något gått på tok bland eleverna kan höra av sig. Trygghetsgruppen arbetar för allas bästa i skolan. Numret är 08/508 21 898. Organisation Arbetslagsmöte Elevvård med fokus på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska vara en stående punkt på varje arbetslagsmöte. Ansvarig för insamlande av information är arbetslagets representant i trygghetsgruppen. Speciallärare och/eller kurator deltar varje vecka i arbetslagsmötena. Avstämning med elevassistenterna och skolvärdarna görs regelbundet av representanter ur trygghetsgruppen. Föräldraråd och föräldramöten Här diskuteras handlingsprogrammet och frågeställningar kring elevers, föräldrars och skolpersonals rättigheter och skyldigheter. Elevhälsoteam Ett elevhälsoteam har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. I teamet ingår rektor, kurator, skolsköterska och speciallärare. Åtgärder och rutiner Upptäcka All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. För att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar har vi följande rutiner: all personal på skolan har fokus på att redan vid misstanke uppmärksamma och agera vid kränkningar kamratstödjarverksamhet rastvärdar som cirkulerar i våra elevutrymmen enkäter genomförs och utfallet av dessa analyseras av trygghetsgruppen som ser till att specifika åtgärder sätts in IUP:n som ett samtalsredskap mellan elev, vårdnadshavare och lärare, där eleven bedömer trivsel och kamratskap Utvecklingssamtal
Utreda/analysera och åtgärda Skolan har en trygghetsgrupp som består av en representant från varje arbetslag. Dessutom ingår skolledning, skolvärdarna och representanter från elevhälsan. Trygghetsgruppen ansvarar för samtal med de elever som varit inblandade i upprepade kränkningar. Gruppen ansvarar även för kamratstödjarverksamheten. Trygghetsgruppen har inplanerade möten varje vecka, samt träffas vid akuta behov. Sammankallande för trygghetsgruppen är rektor, eller av rektor utsedd person. Trygghetsgruppen använder en väl inarbetad arbetsgång. Samtal inleds med alla inblandade enligt följande: samtal med de inblandade eleverna. information till klassföreståndare/mentor och elevhälsoteam. arbetslaget och övrig berörd personal är extra observanta. samtalsledaren dokumenterar samtalen på en särskild blankett. rektorer, elevhälsoteam (genom kurator), samt övriga samtalsledare informeras. Aktiva åtgärder när en elev är utsatt eller när en elev diskriminerar, trakasserar eller kränker en annan elev: Arbetslagets ansvar När arbetslaget får kännedom om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt så ska det i första hand utredas av mentor eller av annan berörd personal. De har så fort som möjligt samtal med de berörda för att kartlägga vad som har hänt. Vårdnadshavare till dessa elever kontaktas snarast. Ansvarig personal har ett uppföljningssamtal med de inblandade eleverna inom en vecka för att säkerställa att diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningarna har upphört. Händelsen dokumenteras på särskild blankett som arkiveras på rektorsexpeditionen. Mentor gör en avstämning med den elev som blivit utsatt senast två veckor efter första avstämningen. Ansvar: mentor. Om annan personal utreder händelsen informeras mentor senast nästkommande arbetsdag. Trygghetsgruppens ansvar Om inte situationen klaras upp anmäls ärendet med dokumentation till trygghetsgruppen. Mentor kontaktar vårdnadshavaren och informerar om att ärendet lämnas vidare. När särskilda skäl föreligger kan ärendet gå direkt till trygghetsgruppen eller rektor, som då ansvarar för att kontakt tas med vårdnadshavare och berörd personal, samt att dokumentation sker.
Uppföljande åtgärder när elev är utsatt eller när en elev diskriminerar, trakasserar eller kränker elev: När arbetslaget överlämnat ärendet till trygghetsgruppen sker uppföljningssamtal med samtliga inblandade. En ansvarig samtalsledare utses av trygghetsgruppen. Detta samtal dokumenteras. Arbetslaget får åter information och ansvarar för att aktivt bevaka situationen. Vårdnadshavare kontaktas av samtalsledaren muntligt eller skriftligt kontinuerligt. Detta samtal dokumenteras. Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Rektor kallar elev, vårdnadshavare och samtalsledare från trygghetsgruppen, samt eventuellt representant från elevhälsan till elevvårdskonferens där även individuella åtgärdsprogram upprättas. Dokumentation sker via protokoll. Elev och vårdnadshavare erbjuds kontakt med elevhälsan som kan erbjuda stödsamtal samt hänvisa/remittera till andra instanser såsom BUP, socialtjänst, habilitering med mera. Eventuellt anmäls ärendet till polisen, socialtjänsten, arbetsmiljöverket eller skolhälsovården. Trygghetsgruppen anmäler alla ärenden som berör elever som känner sig kränkta till rektor/huvudman skriftligen. Se bilaga 1 Aktiva åtgärder när vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elev: Om en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på skolan ska eleven vända sig till någon vuxen som den känner förtroende för, vilken i sin tur vänder sig till rektor. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare samt ansvarar för att samtal och utredning med berörda sker. Rektor ansvarar även för att dokumentation upprättas. Vem kontaktar jag vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? För att anmäla ett ärende kan elev eller vårdnadshavare vända sig till mentor eller till skolans trygghetsgrupp. Kontaktuppgifter till trygghetsgruppens representanter erhålls på skolans hemsida, samt finns på anslag i elevcaféet. Det går även utmärkt att använda sig av skolans trygghetstelefon. Om en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av en vuxen på skolan så kan eleven vända sig till någon vuxen på skolan som den känner förtroende för, som i sin tur har skyldighet att vända sig till rektor. Det går även bra att ringa skolans trygghetstelefon. Personal som blir kränkt av elev uppmanas att vända sig till rektor och skolans skyddsombud.
Kartläggning Kartläggning våren 2012 Trivselenkäten genomfördes i slutet av vårterminen, och 471 elever i år 6 9 har besvarat enkäten. Svarsalternativ som användes var antingen mycket bra bra inte bra, eller alltid oftast aldrig. I några frågor förekom också andra svarsalternativ. Frågorna är i princip de samma som ställdes föregående år, vilket gör att vi kan jämföra resultaten. Trivsel De flesta elever på 6-9 trivs bra eller mycket bra (98 %) i sin skola. I det stora hela trivs också eleverna med sina lärare (97 %). När det gäller trivseln i den egna klassen, så tycker 53% att den är mycket bra. Av dem är det fler pojkar än flickor som anser att trivseln är på topp. På frågan om man har någon att vara med under skoldagen, svarar två elever nej. Trygghet Av våra elever uppger 65 % att de alltid är trygga i skolan, men vi har sju elever som aldrig känner sig trygga. Fler flickor än pojkar uppger att det förekommer kränkningar ibland, 61 % mot 46 % (sammanlagt 55 %). Av våra elever anser 9% att det ofta förekommer kränkningar. Områden där det oftare förekommer kränkningar är ljushallen, övre korridoren och nedre korridoren i C-huset, samt rastverksamheten. När det gäller om man har någon vuxen att vända sig till svarar 43 % av flickorna och 38 % av pojkarna att de alltid har det. Av de 471 elever som besvarat enkäten finns det dessvärre hela 31 elever som uppger att de aldrig har någon att vända sig till. Elevernas möjlighet att påverka undervisningen När det gäller undervisningen anser 75% av eleverna att de har möjligheter att påverka den, medan 25 % anser att de aldrig har det. Värdegrundsarbetet Innehållet i vår Likabehandlingsplan är känt av 75% av skolans elever. Vi har också frågat vad eleverna tycker om de värdegrundsdagar vi har haft, och 40% tycker att de är viktiga, 35% att de är roliga och 20% att de är intressanta.
När det gäller arbetet med att förbättra språkbruket, svarar 60% av eleverna att ingen förändring har skett. Slutsatser Jämfört med förra årets trivselenkät kan vi inte se några större förändringar. Trots att nästan alla elever trivs i vår skola och med sina lärare, är resultaten när det gäller trygghet något sämre än förra året. Vi har 31 elever som inte tycker att de har någon vuxen att vända sig till. Det är oerhört viktigt att alla elever känner sig trygga i skolan, och att de har någon vuxen att vända sig till. Vi vuxna på skolan måste hitta en väg att nå dessa elever. Målet att öka elevinflytandet på skolan fortsätter att vara aktuell under läsåret 2012/2013. Resultatet av enkäten visar att färre elever tyckte att de hade något inflytande under 2011/2012 jämfört med läsåret innan. Trakasserier fortgår, trots målen i Likabehandlingsplanen för 2011/2012, och vårt arbete under året som gått. Vi har inte lyckats få stopp på dessa. De vuxna som ska finnas ute bland eleverna på raster måste röra sig där eleverna har uppgett att kränkningar förekommer, dvs i korridorerna i C-huset, ljushallen och rastverksamheten. Nya strategier för att komma åt språkbruket bland eleverna är nödvändigt för att vi ska se resultat. Utvecklingsområden läsåret 2012-2013 Årets mål utifrån kartläggningen blir; Ökad trygghet för eleverna under lektionsfri tid. Målsättning att minimera antalet kränkningar i inomhusmiljön samt utomhus under skoldagen. Ansvarig samtlig personal, ytterst ansvariga är skolledningen. Resurser medel från projektet inom ramen för Skapande skola kan användas. Uppföljning stående punkt på ALs dagordning, dvs veckovis samt uppföljning på trygghetsgruppens möten. Ökad elevmedverkan (praktiskt genomförande) Målsättning att få eleverna mer delaktiga i planerandet av skolans verksamhet; i undervisningen, planering av maten etc.
Ansvarig elever och samtlig personal. Varje ämnesgrupp tar beslut om hur elever bjuds in till medverkan minst två gånger per termin. Resurser tid avsätts under klassrådstid, mentorstid och ämneskonferens regelbundet under läsåret. Uppföljning under mentorstid och i undervisningen, redovisas i AL och ämneskonferens för vidare rapport till ledningsgruppen. Dokumentation, uppföljning och återkoppling till arbetslagen/mentor Målsättning fortsatt arbete för i ännu högre utsträckning finna rutiner som säkerställer tydlig dokumentation och uppföljning kring upptäckta incidenter. Ansvarig arbetslagsledare och skolledning Resurser tid avsätts löpande under konferenstid. Skolledningen kan ge extra resurser i de fall de anser att detta är nödvändigt. Uppföljning löpande på AL samt på trygghetsgruppens möten. Att utveckla arbetet och öka kompetensen i Trygghetsgruppen. Målsättning att ge representanterna i trygghetsgruppen redskap för att utveckla arbetet mot kränkningar och trakasserier. Ansvarig trygghetsgruppen och skolledningen. Resurser ekonomiska resurser avsätts för fortbildning och vikariebehov. Uppföljning I trygghetsgruppen vid läsårets slut. Arbeta aktivt för att språkbruket bland eleverna på skolan förbättras. Fortsatt arbete. Målsättning att få eleverna delaktiga i att främja ett bättre språkbruk gentemot varandra. Ansvarig elever och samtlig personal. AL bestämmer tillsammans tre klassråd per termin som avsätts till arbetet med att förbättra språkbruket Resurser tid avsätts under klassrådstid och mentorstid regelbundet under läsåret. Vårdnadshavare involveras med hjälp av diskussionsuppgifter som återkopplas till mentor. Uppföljning redovisas i AL för vidare rapport till ledningsgruppen. Inkludering
Målsättning att skapa en bank med exempel på uppgifter i varje ämne som utvecklar eleven socialt och emotionellt. Ansvariga UCO Resurser tid avsätts på konferenstid. Uppföljning diskussion i ämneslag och redovisning i AL Personalens värdegrundsarbete Målsättning att alla vuxna har kännedom om grunderna i likabehandlingsplanen och känner (ngt om värdegrundsarbetet ). Ansvariga Alla vuxna på skolan, men ytterst ledningsgruppen. Resurser tid avsätts på konferenstid. Uppföljning löpande på AL och ledningsgruppens möten. Öka förståelsen för människor med andra kulturer och religioner. Målsättning att öka förståelsen för andra och därmed motverka främlingsfientlighet. Ansvarig Ledningsgruppen, värdegrundsansvariga och Friends. Resurser ekonomiska resurser från skapande skola, tid på värdegrundsdagar. Uppföljning I elevenkäten vid läsårets slut. Delaktighet och ansvar Elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vid varje läsårsstart aktualiserar trygghetsgruppen likabehandlingsplanen för all personal. Trygghetsgruppen informerar om sina rutiner. Rektor är ansvarig för att ny personal som tillkommer under året informeras om skolans likabehandlingsplan och värdegrundsarbete. Eleverna får en genomgång av sin mentor vid läsårsstarten och vårdnadshavarna vid det första föräldramötet på hösten. Nya elever som börjar under pågående läsår och deras vårdnadshavare informeras om likabehandlingsplanen av mentor. Föräldraråd, elevråd och kamratstödjare är delaktiga vid upprättande och revidering av likabehandlingsplanen. Planen ligger på skolans hemsida under fliken Föräldrainformation. Kvalitetssäkring Kompetensutveckling av personalen kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling sker kontinuerligt i form av kurser, workshops, studiedagar och
pedagogiska för- och eftermiddagar. Varje läsår uppdateras denna årliga plan så att den anpassas efter de särskilda förhållanden som finns i verksamheten. Detta dokumenteras skriftligt av trygghetsgruppen tillsammans med rektor som är ansvarig. En redogörelse för likabehandlingsarbetet ingår i skolans kvalitetsredovisning. Utvärdering av trygghetsgruppens arbete sker vid läsårets slut. Utvärdering och uppföljning Enkäter för att mäta trivsel och omfattningen av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Intervjuer som bidrar till en fördjupad förståelse och komplementerar enkäterna. Rapporter från kamratstödjarna om trivseln i klasserna. Observationer som ger kunskap om det sociala samspelet i exempelvis korridorer, matsal och klassrum. Mentorssamtal och utvecklingssamtal. Dessa enkäter, observationer och intervjuer görs bl a av trygghetsgruppen och även på uppdrag av elevhälsoteamet. Även personalen besvarar varje läsår en trivselenkät. Dessa metoder för kartläggning och utvärdering analyseras sedan av trygghetsgruppen och elevhälsan och ligger till grund för åtgärderna i den årliga handlingsplanen. Resultatet ligger till grund för kommande arbete med LBP. Reviderad 2012-08-19/sept 2012