Islamiska skolan Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2012/2013

Islamiska skolan Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2012/2013

Inledning Utifrån skollagen, diskrimineringslagen och förordningar, exempelvis förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling, har Skolverket 2012 sammanställt nya allmänna råd som ska vägleda skolor i deras arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Lagen kräver att alla skolor arbetar målinriktat för att aktivt främja elevers lika rättigheter och möjligheter, samt arbeta med att förebygga kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Detta arbete ska redovisas i en likabehandlingsplan samt en plan mot kränkande behandling, vilka här satts samman till ett dokument. I detta dokument framgår hur det förebyggande arbetet ser ut samt vilka rutiner som finns att tillgå ifall en situation av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier skulle uppstå på Islamiska skolan. Lagar som reglerar likabehandling Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling gäller för både elever och personal och har bland andra sin utgångspunkt i följande dokument Skollagen (2010:800) kapitel 1, 8, andra stycket "I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. " Skollagen (2010:800) kapitel 6, 7 "Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. " Skollagen (2010:800) kapitel 6, 8 "Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan." Arbetsmiljölagen (1977: 1160) Syftar till att uppnå en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, samt att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Med en god arbetsmiljö menas t.ex. inflytande, handlingsfrihet och utveckling. Eleverna har rätt att välja egna elevskyddsombud med uppgift att delta i skolans arbetsmiljöarbete. Socialtjänstlagen (2001:453) Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enligt kapitel 14, 1 i SOL (2001:453). Detta gäller både skolmyndigheten och alla anställda hos skolmyndigheten. Brottsbalken (1962:700) Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Här kan det istället handla om misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, 2

sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Barn- och elevskyddslagen (2006:67) Skolan ska bedriva ett målinriktat arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering samt motverka annan kränkande behandling. FN: s Barnkonvention FN: s barnkonvention har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras obestridliga rättigheter. Barnkonventionen bygger på perspektivet; barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Definitioner och begrepp Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Fem vanliga diskrimineringsgrunder är kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder Kränkning I skollagen och läroplanerna används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Mobbning och rasistiska beteenden är exempel på kränkningar som särskilt nämns i skollagen (1 Kap. 2). Kränkningar är bland annat ett uttryck för makt och förtryck, de kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller vara systematisk och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för våld eller sexuella närmanden) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för könsord eller skällsord) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för ryktesspridning eller utfrysning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms eller mms) Mobbning innebär trakasserier vid upprepade tillfällen över tid, där det råder obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt. Trakasserier innebär uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Sexuella trakasserier innebär trakasserier som grundar sig på kön och anspelar på sexualitet. Innefattar också motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. 3

Rasism bygger på föreställningar om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som gör det legitimt att förtrycka, utnyttja och kontrollera. Ett uttryck för detta är främlingsfientlighet som innebär motvilja mot grupper som definieras av fysiska, kulturella, etniska eller beteendemässiga karaktäristika. Funktionshinder innebär varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Vad vill vi på Islamiska skolan? Vår vision och vårt förhållningssätt Den viktigaste förutsättningen för lärande är att alla mår bra och känner sig trygga. Personal tillsammans med vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för barnets utveckling och lärande. Vi arbetar utifrån tre grundläggande principer för att motverka trakasserier och kränkande behandling: Värme och positivt engagemang från vuxna i barnens omgivning Tydliga gränser mot oacceptabelt beteende Vuxna uppträder vid behov som auktoriteter Vårt förhållningssätt i skolan är av yttersta vikt, därför är det viktigt att skolans personal är goda förebilder, visar respekt och hänsyn, tänker på sitt kroppsspråk, snabbt erkänner egna fel och ber om ursäkt. Det är också viktigt att vi vid tillsägelser är noga med att tillrättavisa barnen enskilt, inom rimliga gränser, samt att inte generalisera vid tillsägelser. Vår värdegrund Islamiska skolans värdegrund ska genomsyra hela verksamheten. Omsorg för den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla vår verksamhet. Alla har rätt att känna sig trygga och ingen ska utsättas för kränkande behandling. Alla ska känna sig värdefulla och att man duger som den man är. Arbetet med värdegrunden är en ständigt pågående process som finns med i alla sammanhang; på fritids, i klassrummet, på skolgården, i mötet mellan elev-elev, elevvuxen och vuxen-vuxen. Vårt syfte Främsta syftet med utvecklandet av detta dokument är att förebygga och förhindra alla former av trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I planen redovisas såväl förebyggande åtgärder, som rutiner vid situationer där elevens likabehandling på något sätt äventyras. Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling ska vara känd för såväl skolans personal och elever, som elevernas vårdnadshavare. Varje år upprättas en ny plan med översikt över de åtgärder som behöver vidtas för att ytterligare förebygga och förhindra kränkande behandling inom skolan. Våra mål Inom skolan och fritids ska alla, oavsett bakgrund, livssituation och kön känna trygghet och utvecklas till ansvarskännande, jämställda och demokratiska individer. Det ska inte förekomma någon kränkande behandling inom våra verksamheter. Målet är uppnått när 4

skolan och fritids är fria från diskriminering, mobbning och alla former av kränkande behandling. Målet är uppnått när såväl personal och elever, som vårdnadshavare på den årliga trivselenkäten i skolan svarar nej, på frågan om förekomst av mobbning, kränkningar och trakasserier. På vår egen enkät som görs i alla klasser, ska också där svaren vara nej, på frågan om förekomst av mobbning, kränkningar eller trakasserier. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier varje år revidera likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling, med översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt förebygga och förhindra trakasserier på dessa grunder eller sexuella trakasserier Främjande och förebyggande arbete Kartläggning-sammanfattning Organisationsnivå: Varje år genomförs en central trivselenkät i skolan, som ligger till grund för det förebyggande arbetet. Enkäter och incidentrapporter analyseras och följs upp. Grupper som arbetar med antimobbningsarbete träffas regelbundet för genomgång av nuläget; hur raster fungerar och om det inkommit nya incidentrapporter eller synpunkter från barn eller vårdnadshavare. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas med i efterföljande likabehandlingsplan. Gruppnivå: Både klassråd och elevråd är viktiga för att få reda på klimatet i skolan och för att genomföra det fortlöpande arbetet med värdegrunden. Där diskuteras både förhållningssätt och trivsel- och ordningsregler, samt hur eleverna upplever sin skolsituation. Även föräldrarådet kan ha en viktig funktion för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på gruppnivå. Individnivå: Om det framkommer tecken på diskriminering, kränkningar eller trakasserier anmäler lärarna detta antingen genom incidentrapporter och/eller direkt till skolans arbetsgrupper mot diskriminering och kränkande behandling som sedan beslutar vilka åtgärder som ska vidtas. Utvecklingssamtalen ger också information kring den enskilda eleven och är viktiga tillfällen att uppmärksamma elevens sociala utveckling på skolan. 5

Värdegrundsarbete Islamiska skolan arbetar med värderingsövningar av olika slag som utarbetas av skolans kurator/psykolog tillsammans med skolans arbetsgrupper mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa övningar syftar till att elever och personal får diskutera frågor som hur man är en bra kompis, förväntningar på pojkar och flickor, självförtroende, vänskap, etik och moral frågor som ständigt bör aktualiseras i undervisningen. En dag per termin har skolan också en likabehandlingsdag där extra fokus läggs på skolans värdegrunder samt likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, med syfte att samtliga elever ska få klart för sig vad diskriminering och kränkande behandling innebär, samt att skolan inte tillåter någon form av detta. Genom att ställa ämnet i centrum under denna dag hoppas skolan att elever och personal lättare uppmärksammar det kontinuerliga arbetet som bedrivs i skolan gällande likabehandlingsfrågor. Klassråd Klassråd i varje klass där en stående punkt är trivsel och trygghet. Mentor eller klasslärare är ansvarig för att klassråden hålls regelbundet. Elevråd Elevrådet sammanträder en gång i månaden där ansvarig personal och rektor arbetar tillsammans med eleverna kring demokrati och inflytandefrågor. Under dessa möten skrivs minnesanteckningar som sedan följs upp på klassråd. Trivsel- och ordningsregler Trivsel- och ordningsreglerna uppdateras vid terminsstarten samtidigt som elever och deras vårdnadshavare signerar att de tagit del av trivselreglerna. Eleverna har möjlighet att komplettera dessa regler genom diskussioner under klassråd. Upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering och kränkande behandling Rutiner för att upptäcka Skolan måste minimera risken att diskriminering och kränkande behandling äger rum, vilket gör det viktigt att så tidigt som möjligt upptäcka alla former av behandling som strider mot skolans trivsel- och ordningsregler. Detta görs bland annat genom att all personal är skyldig att informera sig om och ta del av Islamiska skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling att tillhandahålla aktiva rastvakter på skolgården vid raster att personalen är observant på hur eleverna behandlar varandra att elever uppmuntras att ta initiativ för att söka upp en vuxen regelbundna samtal med eleverna, såväl enskilt som i klassen att trivsel finns med som en återkommande punkt på utvecklingssamtalen att frågan om relationerna mellan barn och vuxna berörs vid den kontinuerliga kontakten mellan hem och skola att följa upp och utvärdera resultaten från årets elev- och föräldraenkäter, som bland annat avser att undersöka elevens upplevelse av sin sociala situation att uppmärksamma elever som visar tecken såsom hög frånvaro, nedstämdhet, ensamhet osv. att endast misstanke om att diskriminering/kränkningar förekommer skall tas på allvar och leda till åtgärd 6

Rutiner för att utreda och åtgärda Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. Personal som uppmärksammar eller får kännedom om händelsen samtalar med berörda elever samt dokumenterar händelsen genom att skriva incidentrapport. Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om, hur och när vårdnadshavare till elever som är inblandade ska informeras samt om anmälan till myndighet skall göras. Utredningen skall alltid ske med största möjliga hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Om personal är inblandad skall rektor ansvara för utredningen. Nedan följer exempel på en vanligt förekommande åtgärd vid förekomst av diskriminering/kränkande behandling mellan elever 1. Synliggöra genom att sätta ord på händelsen Jag ser att du Kan du berätta vad Du eller De gjorde 2. Skriva incidentapport 3. Antimobbningsgruppen kontrollerar incidentpärmen där incidentrapporterna är samlade, regelbundet och vid behov: Vid flera återkommande rapporter gällande samma elev ska antimobbningsgruppen kalla eleven till hearing. 4. Möte med elev och antimobbningsgruppen ( hearing ) Hearingens syfte är att lyfta fram handlingen så att eleven förstår konsekvenserna av sitt beteende/sina handlingar. Antimobbningsgruppens roll är att föra ett allvarligt icke-anklagande samtal med eleven. 5. Eleven får en chans att förändra sitt beteende och sina handlingar. 6. Om ny rapport inkommer eller vid en större, allvarligare incident kopplas mentor/klasslärare in som kallar till ett samverkansmöte. Till detta möte kallas eleven, vårdnadshavare, mentor och representant från antimobbningsgruppen. Samverkansmötets syfte är att rektor skall besluta om åtgärder och eventuell påföljd. Skolhälsovårdsteamet eller externa resurser kan komma att kopplas in. Ansvarsfördelning Rektor har ett övergripande ansvar för enhetens likabehandling av alla elever samt att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimat. Alla anställda på enheten har skyldighet och ett kollektivt ansvar för att likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling följs av och förankras hos elever, personal och vårdnadshavare i verksamheten. Eleverna ansvarar för att engagera sig för att leva upp till likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. Utvärdering/uppföljning Rektor ansvarar tillsammans med antimobbningsgruppen för att likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling följs upp och revideras varje år. 7