IMPLEMENTERING UPPLÄGG. Vad är implementering och. Per Nilsen Institutionen för medicin och hälsa (IMH), Linköpings universitet 15 maj 2013

Relevanta dokument
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg

Upplägg. TEORIBILDNING KRING FÖRÄNDRING AV KLINISK PRAXIS Per Nilsen Institutionen för medicin och hälsa (IMH) Linköpings universitet

Sjukvårdens processer och styrning

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Implementering - Forskning, teori och

Implementering Mårten Åhström 20 september 2016

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö

VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT IMPLEMENTERA NYA RIKTLINJER?

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Tema 2 Implementering

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Implementering av FaR från ord till handling

Förändring, evidens och lärande

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken?

Implementering - möte forskning och praktik. Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Vilken fortbildning är r effektiv?

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsstrategier n Använda teori n Betydelsen av kontext

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Spridning och implementering

Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder. A C Eldh

Evidensbaserad praktik

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet

Agneta Lantz

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Svensk sjuksköterskeförening om

Integrerad samverkan. Christian Ståhl

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta

Anne Persson, Professor

Implementering inom folkhälsoområdet

Att använda evidensbaserade metoder i praktiken: följa, anpassa eller utmönstra?

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Kunskapens väg. Implementeringsforskning WHO (2004)

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING

Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det?

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen

Från ord till handling - om implementering.

Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK

Implementeringsklimat

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

10/17/2014. Implementering av evidensbaserade metoder: Att balansera följsamhet till evidens med anpassning till den unika kontexten

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?

Trenger innovasjon ledelse?

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Chris von Borgstede

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK

Att främja jämlik tillgång till välfärdsteknik. Hjälpmedelskonferens 2018 Nationella nätverket för hjälpmedelskonsulenter Stockholm

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Implementering av förändringar i socialtjänstens verksamheter - Vad säger forskningen? SKLs BoU-träff Stockholm den Staffan Johansson

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Katarina Wijk, fil doktor

Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

DETTA TRODDE DU INTE ATT VÅRDDEBATTEN SKULLE HANDLA OM! LIVING POLICY LAB ALMEDALEN 1 JULI 2019

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR

Samverkan förutsättningar och fallgropar

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Informationsbeteende och förmedling av arkivinformation

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Transkript:

IMPLEMENTERING Per Nilsen Institutionen för medicin och hälsa (IMH), Linköpings universitet 15 maj 2013 UPPLÄGG Vad är implementering och implementeringsforskning? Varför behövs implementeringsforskning? Tidigare forskning med koppling till dagens implementeringsforskning Implementeringsteori: determinanter och utfall Vad är implementering och implementeringsforskning? 1

Implementering? Latinets implere betyder att fylla eller att fylla upp Till vardags: genomföra, införa, förverkliga, applicera, utföra och sätta i verket realisera idéer och planer i konkret handling 4 Implementation science? Identifiering av hinder och underlättande faktorer för evidensbaserad praktik samt utvärdering av strategier för att åstadkomma önskvärda förändringar i denna riktning 5 Termer Knowledge translation (KT) Hinder och underlättande faktorer för att reducera gapet mellan kunskap och praxis + studier av strategier för att uppnå ökad kunskapsanvändning (ej endast forskningsbaserad kunskap) Knowledge transfer Överföring av kunskap (ej endast forskningsbaserad kunskap) från producenter till användare i olika verksamheter Knowledge exchange Ersatt knowledge transfer ; avser vanligen forskningsbaserad kunskap Translationell forskning T1: From bench to bedside: upptäckter som genereras genom laboratorie- och/eller pre-klinisk forskning för att utveckla och testa behandlingar T2: From bedside to practice/community: hur mer utbredd användning av interventioner kan åstadkommas 2

Implementeringsforskning eller Knowledge utilization övergripande forskningsområde som syftar till att förklara/förstå användning av olika former av kunskap för att lösa mänskliga problem Translationell forskning Varför behövs implementeringsforskning? Förväntningar och krav på en mer evidensbaserad praktik (EBP) inom många områden svårt att realisera EBP ökat behov av implementeringsforskning! Uppmärksammat gap mellan forskning (vad vi vet) och praktik (vad vi gör) I kölvattnet av EBP har därmed implementeringsforskning blivit ett snabbt växande forskningsfält 3

Varför behövs implementeringsforskning? [1] Metoder med övertygande evidens Begränsad implementering Utbredd implementering Metoder med bristfällig evidens p.g.a. begränsat underlag (få studier) och/eller svag evidens i befintliga studier Metoder med övertygande evidens Begränsad implementering Gapet mellan vad vi vet (från forskningen) och vad vi gör, t.ex. i vården OK: Önskvärt att metoder med bristfällig evidens ej sprids Idealet: evidensbaserade metoder sprids för utbredd implementering Genvägen: spridning av metoder som inte har övertygande evidens; kan t.ex. gälla områden som är forskningsmässigt unga och/eller svårbeforskade i olika avseenden Utbredd implementering Metoder med bristfällig evidens p.g.a. begränsat underlag (få studier) och/eller svag evidens i befintliga studier Numerous studies (e.g. Schuster et al., 1998; Grol et al., 2001; Korenstein et al., 2011; McGlynn et al., 2003; Seddon et al., 2001) have documented that many patients do not obtain treatments with proven effectiveness, or receive care that is of little benefit or even harmful (Nilsen et al., 2013). 4

Patientsäkerhetsområdet Programmes to change practice are more often implemented on the basis of firm beliefs [than on evidence of effectiveness] (Grol et al., 2004) The need to get on and change things often seems to take precedence over the need to find out later whether all one s efforts were worthwhile (Vincent, 2010) there is a need to provide evidence for interventions, rather than simply have a hunch that they may work (Boaden & Walshe, 2006) Kunskapsutveckling Spridning om forskning påvisar effektivitet 3 2 Forskning för att utvärdera effektivitet Implementering 4 1 Nya metoder, interventioner, innovationer, etc. Varför behövs implementeringsforskning?[2] Dålig effekt; risk för Typ III-fel, dvs. felaktig slutsats att metoden är ineffektiv, när Implementering orsaken är bristfällig implementering av metoden med dålig fidelity Effektiv metod God effekt kräver implementering med god fidelity av effektiv metod Dålig effekt pga bristfällig metod Implementering av metoden med god fidelity Ineffektiv metod 5

Tidigare forskningsfält med koppling till dagens implementeringsforskning Innovationsforskning (sedan tidigt 1900-tal) Everett M. Rogers samlade olika traditioner och redovisade en begreppsapparat i Diffusion of Innovations från 1962 Innovation = en idé, praxis eller objekt som uppfattas som ny av en individ eller en annan adoptionsenhet Innovation behöver inte bygga på forskningsbaserad kunskap Innovationer sprids via diffusion och dissemination Policyimplementering (sedan 1970-talet) Hur realiseras demokratiskt fattade beslut? Utvärdering av de socialpolitiska reformer i USA på 1960-talet Genombrott: Implementation (Pressman & Wildavsky, 1973) Top-down och bottom-up-perspektiv på processen Policy behöver inte bygga på forskningsbaserad kunskap 6

Forskningsanvändning (sedan 1970-talet) Fokus på hälso- och sjukvården Studier avser både problemdiagnos av hinder och möjliggörare som påverkar forskningsanvändning i klinisk praxis + strategier för förbättrad användning av forskning i rutinmässig vård Tre typer av forskningsanvändning: instrumentell - konceptuell övertalande Implementeringsteori: determinanter och utfall Ramverket bygger på: Diffusion Theory (Rogers, 2003) PARIHS (Kitson et al., 1998) Fixsen et al. (2005) Greenhalgh et al. (2005) Grol et al. (2005) Nutley et al. (2007) Ecological framework (Durlak & DuPre, 2008) CFIR (Damschroder et al., 2009) 7

Implementeringsutfall Outputs = resultat i användarledet, dvs. vårdpersonal, vårdlag, organisationen Outcomes = resultat för implementeringens målgrupp, vanligen patienter Rogers innovationsattribut Relativ fördel: innebär innovationen en förbättring gentemot nuvarande praxis? Kompatibilitet: är innovationen förenlig med befintliga behov, attityder, normer och rutiner? Komplexitet: upplevs innovationen som svår att förstå eller använda? Prövbarhet: är det möjligt att testa eller använda innovationen i liten skala? Observerbarhet: är resultaten av innovationen synliga? 8

Forskningsresultatens egenskaper Resultats/slutsatsers tydlighet och otvetydighet Upplevd kvalitet Källans trovärdighet Forskningens sanktionering Överensstämmelse med lokala behov, prioriteringar och kontext Klassificering av implementeringsstrategier Olika forskargrupper har valt olika sätt att klassificera implementeringsstrategier Van Woerkom (1990, Nederländerna) EPOC - Effective Practice and Organisation of Care (Cochrane Collaboration) RURU - Research Unit for Research Utilization (University of St. Andrews, Scotland) 9

EPOC: Syftet är att få veta vad som fungerar; avser hälsooch sjukvård RURU: Syftet även att veta hur och varför det fungerar; omfattar sektorerna hälso- och sjukvård, social omsorg, utbildning och kriminalvård Effekter av strategier - summering De flesta strategier i befintliga systematiska översikter har någon effekt Effekter på praxis är oftast små till medelstora Det finns ingen specifik strategi som är överlägsen alla andra i alla situationer eller miljöer Det finns mer omfattande evidensunderlag för strategier riktade mot vårdgivare, t.ex. utbildning, feedback och påminnelser ( reminders ), än för organisatoriska strategier Underlaget för bedömning av finansiella strategier är begränsat Kombinerade (multifacetterade) strategier är ofta mer effektiva än enskilda strategier, men det finns också studier som inte visar detta 10

Användarnas egenskaper Sociodemografi Ålder, år i yrket, utbildningsnivå Socialkognitiva teorier för att predicera, förstå och förklara beteendeförändring Viktiga komponenter: Motivation Self-efficacy Attityder Vaneteori! 11

nas egenskaper s attityder, kunskaper, beteenden, copingförmåga, följsamhet till behandling, behov och preferenser kan underlätta eller försvåra implementering MEN, Grol et al. 2005: Currently, no theories are available that directly focus on changing clinical practice through the patient as the mediator. Organisationskultur Gemensamma värderingar, normer, och antaganden som utvecklas i en organisation när medlemmarna samverkar med varandra och omvärlden (Bang, 1999) Betydelsefull för forskningsanvändning, implementering av nya metoder, etc.! Jfr. organisationsklimat snävare, avser mellanmänskliga arbetsplatsförhållanden, t.ex. ton mellan över- och underordnade 12

Kulturinnehållet Värderingar: mål, ideal och prioriteringar Normer: beteenden som förväntas, accepteras eller stöds Grundläggande antaganden: autopilot för fokus, uppmärksamhet, etc. Finns främst i medlemmarnas huvuden; påverkar deras sätt att tänka och handla En eller flera organisationskulturer? Integrationsperspektivet: org. = en enda kultur Differentieringsperspektivet: det finns subkulturer i organisationen Olika subkulturer kan (1) stödja varandra, (2) vara motstridiga och hämma varandra och (3) vara oberoende och inte påverka varandra Strategier för implementering Organisatoriska egenskaper, klimat, kultur, m.m. Implementeringsklimat Implementeringseffektivitet Innovations- värderings- fit Implementation climate (Klein & Sorra, 1996) 13

Vikten av förändring ORC Resurser, div. situationsberoende faktorer Implementeringseffektivitet Förändringsansträngning Organizational readiness for change (Weiner, 2009) Organizational readiness = Organisationsmedlemmarnas gemensamma förändringsengagemang ( change commitment ) och deras tilltro till sin kapacitet ( change efficacy ) att implementera förändring Beredskapen är situationsberoende, snarare än generell 14

Relationer mellan individer, t.ex. på en arbetsplats, är mer betydelsefulla för implementeringsprocesser/utfall än enskilda individers attityder, kunskaper, motivation, etc. Förklaringar söks inte på individnivå, utan på relationsnivå Sociala nätverk Homofili: Vårdspersonal söker i hög grad råd från och diskuterar arbetsrelaterade frågor med personer som liknar dem själva, t.ex. med avseende på professionstillhörighet, kön, ålder och senioritet. Nätverksdensitet: Läkare som är chefer ingår i tätare nätverk än sjuksköterskor som är chefer läkare har större möjligheter att stödja eller motverka förändringar. Konflikter: Kan hindra ändamålsenlig spridning av kunskap. Makt, inflytande och status: Påverkar individers vilja att dela med sig av kunskap. Komplexa adaptiva system Teori som ifrågasätter metaforer av organisationer som maskiner, med tydliga gränser, förutsägbarhet, etc. Relationships between parts are more important than the parts themselves (Plsek & Wilson, 2001) 15

Olika typer av utfall (outputs) inom implementeringsforskning Acceptability (upplevs metoden som tillfredsställande) Appropriateness ( fit med användarna och miljön) Feasibility (kan metoden användas/utföras i en viss miljö) Adoption/uptake/use (användning) Fidelity (metodtrohet, dvs. trohet mot intentioner, protokoll, plan, etc.) Institutionalisation (integrering i verksamhet) Sustainability (vidmakthållande i rutinmässig verksamhet) Costs, cost-effectiveness Implementeringsutfall Outputs = resultat i användarledet, dvs. vårdpersonal, vårdlag, organisationen Outcomes = resultat för implementeringens målgrupp, vanligen patienter 16

Ramverket bygger på: Diffusion Theory (Rogers, 2003) PARIHS (Kitson et al., 1998) Fixsen et al. (2005) Greenhalgh et al. (2005) Grol et al. (2005) Nutley et al. (2007) Ecological framework (Durlak & DuPre, 2008) CFIR (Damschroder et al., 2009) TACKF ÖRUP PMÄRK SAMH ETEN! 17