Kombiera mera e sammafattig av Kombisyd II 2010-2012
2 Regioala Godstrasportrådet i Skåe & Blekige
Iehåll Bakgrud 4 Fiasierig 6 Kommuikatio 7 Kommuikatiosisatser KombiSyd ll 9 Styrgrupp och arbetsgrupp 10 Nyhetsbrev 12 Det goda exemplet 14 Agility 16 Balligslöv 18 Brig Frigo 20 Fidus 22 Food Takers 24 KappAhl 26 Kauf Daogips 28 Attitydudersökigar 30 Markadsudersökig 34 Ny tekik 38 Koferes 40 Kombichecklista 44 Regioala Godstrasportrådet i Skåe & Blekige 3
bakgrud Väl fugerade och hållbara godstrasporter är e ödvädig förutsättig för samhällets utvecklig, regioeras kokurreskraft och ivåaras villkor. Ur ett miljöperspektiv är det ageläget att e större adel av godstrasportarbetet i och geom Skåe och Blekige sker med järväg. Vi har i Skåe/Blekige ett uikt läge i skärigspukte mella det gamla EU och de dyamiska tillväxtekoomiera rut Östersjö. Skåe och Blekige är trasitlä och här fis tre av Sveriges fyra största hamar. Hamara i Skåe och Blekige passeras av cirka 1,4 miljoer lastbilsekipage årlige. Av dessa har merparte 900 000 ekipage si start- eller målpukt i övriga Sverige. Det är e ageläge fråga för Godstrasportrådet att miska trycket frå de tuga lastbilstrafike till att istället aväda kombitrasporter, det vill säga kombierade trasporter av ehetslastat gods. Godstrasportrådet lät geomföra e attitydudersökig blad speditörer och godstrasportköpare i Skåe och Blekige uder 2007-2008. Udersökige visade att puktlighet och ekoomi är viktigare ä miljö vid val av trasport, att det fas potetial för kombitrasporter me att iställige till dessa var ljum. För att förbättra kuskape och attitydera till kombitrasporter startade Godstrasportrådet projektet KombiSyd 2009. Projektet hadlar om samverka mella tåg och lastbil och syftade till att visa på alterativ och goda exempel. KombiSyd-projektet geomförde uder 2009 bl.a. attitydudersökigar, uppvisade av goda exempel samt aordade av semiarier och kofereser. Fortsättige av KombiSyd-projektet, KombiSyd II, har utgått ifrå två huvudlijer: Forum Erfa och Forum Markad. Forum Erfa fortsatte att fokusera på att visa på goda exempel och fortsatta attitydudersökigar. I udersökigara kostaterades bl.a. att miljökrave hade fördubblats på speditörer, jämfört med 2007 års resultat. Iom Forum Markad aalyserades hur markade ser ut och vilka framtida förutsättigar som fis för kombitrafik. Aalysarbetet resulterade i e markadsstudie och e kartläggig av y tekik för kombitrafik. 4
KombiSyd II avslutades i mars 2012 med koferese Godstrasporter Hider och möjligheter. I sambad med plaeradet av koferese kom CargoNets eddlägigsbesked i Sverige vilket hotade att få stora kosekveser för de sveska kombimarkade. Efter ågra dramatiska veckor förlägdes e del av CargoNets operatioer till mars 2012 och Gree Cargo tog över viss trafik. Frågor krig aktörskap, kokurres och ifrastruktur diskuterades på koferese som samlade ledade aktörer frå såväl ärigsliv, politik och forskig. Dea skrift är e sammafattig av KombiSyd II 2010-2012. Trevlig läsig! Göra Tuhammar Ordförade Godstrasportrådet Skåe & Blekige Ladshövdig i Skåe Lä 5
Fiasierig KombiSyd startade som ett årslågt projekt 2009. Uder adra halva isåg Godstrasportrådet att mycket fas kvar att göra. Detaljplaerige av e fortsättig, KombiSyd II, ileddes därför uder sehöste 2009. Ma uppdaterade äve kommuikatiosstrategi som upprättats uder förra projektet och aktivitetsplaer för KombiSyd II började ta form. Projektet fiasierades på två sätt. Projektets medfiasiärer stod för huvuddele av budgete. Därtill var avsikte att asöka om stöd ur EU:s regioala strukturfodsprogram via Tillväxtverket. Stödet frå strukturfodsprogrammet baseras på det belopp som offetliga medfiasiärer ställer upp med. Eligt Tillväxtverkets kalkylmodell (som ikluderar viss arbetstid) hade KombiSyd II medfiasierig på sammalagt 2,1 miljoer kroor, meda de totala projektkostade uppgick till 3,8 miljoer kroor. Mellaskillade på 1,7 miljoer kroor söktes ur det regioala strukturfodsprogrammet. Asöka lämades i strax före jul 2009. Efter att vissa kompletterade upplysigar ilämats kom de 7 maj 2010 beslutet där Tillväxtverket meddelade att det så kallade Strukturfodsparterskapet hade godkät asöka. Ett tips till adra som fuderar på att söka EU-medel är att ite uderskatta det arbete som krävs med asöka. Detsamma gäller för övrigt de löpade samt efterföljade rapporterige. Det gör också att projekttide och det belopp som söks ska stå i rimlig proportio till arbetet med asöka. Samtidigt måste framhållas att processe i sig är värdefull. De kräver att projektparametrar som syfte, mål, budget och geomförade måste täkas igeom, formuleras och sättas på prät. MEDFINANSIÄRER I KOMBISYD II-PROJEKTET: Trafikverket Lässtyrelse i Skåe lä Regio Skåe Lässtyrelse i Blekige lä 6
Kommuikatio För ett projekt med KombiSyds iriktig och omfattig var det självklart att upprätta e kommuikatiosstrategi. Strategi låg till grud för såväl plaerig som geomförade och uppföljig av projektet. Här eda preseteras strategi i e kortversio. Syfte Projektet ska förädra attityder, stimulera itresset för samt höja kuskape om hållbara kombitrasporter i syfte att öka kombitrasporteras adel av det totala godstrasportarbetet i Skåe och Blekige. Målgrupp Speditörer och trasportköpare i Skåe/Blekige, framför allt i form av små och medelstora företag samt järvägsföretag/åkerier. Strategi Vi ska å projektets mål och syfte geom att: Öka kuskape om, och förädra attityde till, kombitrasporter hos målgruppera. Därmed skapar vi tryck både iifrå speditörera (pushstrategi) och utifrå trasportköpara (pullstrategi). Skapa egagemag för och delaktighet i projektet hos målgruppera. E cetral del i strategi är att fia och lyfta fram goda exempel för att på så sätt sprida de erfareheter som fis, både ret praktiska och resultatmässiga. Geom att presetera de goda exemple för adra aktörer som vill aväda dem i si kommuikatio ökar vi både spridig, egagemag och käsla av deltagade i projektet. 7
Mål Viktigaste måle för att ädra attityder hos speditörer: Adele som uppger att kombitrafik har mycket stora möjligheter i framtide (5 resp. 6 på sexgradig svarsskala) som trasportalterativ ska öka frå 45 till 65 procet. Adele som är mycket positiva till att aväda kombitrafik (5 resp. 6 på sexgradig svarsskala) ska öka frå 52 till 72 procet. Viktigaste mål för ädrat beteede (effektmål): Adele speditörer som på eget iitiativ erbjuder kombitrasporter ska öka frå 59 till 74 procet. Adele speditörer som aväder kombitrasporter ska öka frå 55 till 70 procet. Adele speditörer som uppger att kombitrasportera edast utgör upp till 25 procet av samtliga trasporter ska miska frå 55 till 40 procet. Hur måle uppåddes fis beskrivet på sid 30-33. 8
Kommuikatiosisatser kombisyd ii För att säkerställa att projektet och dess budskap skulle å ut till så måga aktörer och itresseter som möjligt och för att å de uppsatta måle, avädes e rad olika kommuikatiosisatser. På följade sidor beskrivs ågra av dessa isatser mer i detalj. Nyhetsbrev Digitalt. Tryckt. Presetatio av goda exempel Nyhetsbrev och på webbe. Presetatio av y tekik för kombitrafik Skriftlig kartläggig. Mutliga presetatioer vid möte. På webbe, i yhetsbrev och pressmeddelade. Workshop och dialog krig avädarmöjligheter. Checklista för kombitrafik Spridig via semiarier. På webb och i iformatiosmaterial. Webbplats Ege sida på Trafikverkets hemsida. Besök hos speditörer och järvägsoperatörer Koferes, ege regi KombiSyd-koferese mars 2012. Semiarier, extera möte Ege moter för persoliga möte och för att sprida iformatio. Markadsstudie Tryckt material Presetatio vid koferes. Attitydudersökig Pressmeddelade. Presetatio vid koferes. 9
styrgrupp och arbetsgrupp Ett projekt av det här slaget, med måga itresseter frå olika orgaisatioer, ställer självklart krav på väldefiierade former för arbetsmöte, projektredovisig och admiistratio. KombiSyd-projektets ägare utgjordes av. Rådet utgjorde samtidigt styrgrupp dit frågor av större karaktär lyftes för förakrig och beslut, det var också där som debattartiklar, markadsstudie, workshop och koferes förakrades. Utöver de formella styrgruppsrolle bidrog rådsmedlemmara med såväl kuskap som kotakter uder arbetets gåg. Så ställde till exempel ladshövdig Göra Tuhammar upp med både lokal och förtärig vid KombiSyd-koferese. De arbetsgrupp som var utsedd vid börja av projektet bestod av A Holm, Magus Gustavsso och Karolia Thierfelder, Trafikverket, samt Paul Kleiby, Network Logistics, Göra Wollmer, DB Scheker, Reihart Teltscher, seiorrådgivare samt Lars Wirté, Göra Skoglud respektive Mia Isig, kommuikatioskosulter och projektledare. Uder projektets gåg har äve Lars Börjesso och Tomas Johasso, Trasportidustriförbudet samt Begt Nordström, Trafikverket, kommit att igå i arbetsgruppe. Arbetsgruppe träffades både fysiskt och i form av telefomöte. Arbetsgruppe träffades också i lägre arbetsmöte, då över e dag eller luch till luch. Dessa arbetsmöte gav tillfälle till diskussio om strategier, alterativa plaer och aat som krävde e mer djuplodade diskussio. Rapporterige till styrgruppe, det vill säga Godstrasportrådet i Skåe & Blekige, skedde vid rådets ordiarie möte. Vid dessa tillfälle avsattes tid för rapporterig och uppföljig av KombiSyd-projektet där projektledare, alterativt aa medlem i arbetsgruppe, var föredragade. 10
11
Nyhetsbrev Uder arbetets gåg producerades såväl digitala som tryckta yhetsbrev kopplade till projektet. Målgruppe utgjordes till e börja av medlemmara i samtliga godstrasportråd samt de persoer som projektet kommit i ärmare kotakt med. Distributioslista utökades successivt för att så småigom ikludera ibjuda till projektets ispiratiossemiarier och semiarieföreläsare. Målgruppe utökades äve till godstrasportköpare, speditörer och trasportörer iom regioe till att omfatta totalt drygt 600 mottagare av det tryckta yhetsbrevet. De digitala yhetsbreve gjordes korta och överskådliga. Breve försågs också med tydliga fuktioer för kotakt, tipsa e vä, preumeratio respektive avpreumeratio och läk till Godstrasportrådets webbplats. Iehållsmässigt byggde breve på e huvudartikel, kortare texter samt otiser. Huvudartikel fokuserade på e bra kombilösig. De kortare preseterade adra goda exempel, udersökigar, koferesytt och övriga yheter med kopplig till kombitrafik. Breve fokuserade vidare på yheter iom kombitrafike och olika aktörer. KombiSyd-sidora blev också de mest välbesökta på Godstrasportrådets webbplats uder 2009. Uder KombiSyd II 2010-2012 övergick projektet till att kommuicera med tryckta yhetsbrev. De fick ugefär motsvarade upplägg som de digitala. Totalt producerades io yhetsbrev som distribuerades till de drygt 600 mottagara. Nyhetsbrevet publicerades äve på KombiSyds webbplats som sedermera lades över på Trafikverkets webbplats. 12
d y s i b Kom v om etsbre Ett yh NY T T itrafik komb frå G ge Bleki 2 ri 201 a Febru rtrå spo odstra & kåe det S Kombis yd AT OTER OCH N Foto: et CargoN AS m res o r Kofebis hidteer kom möjlighe e sear och ar på. ke h bitrafi bakslag «Komrabbats av stora idraga Ett yhe tsbrev om kombitra fik frå Go NY TT OCH dstras portråde NOTERA och t? r tid d u je t Skåe e T tid gda li & Bleki am la fr r ed N ge Jui Steas sk hur se er och d 2011 i er h rottåg tjäst kutera rasport S er is U d sa K tte 20 0 ch FO dst I o IK G F Kom o å 0 er A 0 lasttr bilstra eter p häd h g ad V jli sporter mö feres., lösam På tre år s ko har åter rådet itrafike måga viigs bolaget komb Stea Re m, för iom ur 20 000 las för ve aler, h i i cyclig ersatt b m tböils ste v? kom biter traspo ti h m ak r ko tr si e rter med yra tådgv fik at och d, het. r ut usa aerdkseam mbitra laerigs a ko dyste ma rk ts,p gör m olitiker och opera såg a utslä hieget i miskar kold öter p rafike e svesk xid mppe medg, io a it rare ägare s Du m b te ru rk m re i va iga, atssek si vesägerovdmlefaifttgu 65 procet, för ko på d asvar rade dem st stafsso tide ta aktöre lägga ed rästse ada Re ordfö blad. Fram rs cyclig ha tt ch och eg d törer,ett yh a tö b Esbre s rå e i rt ets er d o r d e över 100 återvii v omsp fike är d sluta a gsa s Tra kombitrafik frå Carl vo Godstra et, bedet sätter tra rs i år. grm ifo gslivet spo i Sverige ist älr äg äritt a OC. H NOTER Wh derasotået:gar i Cargo. Nrtrå för NNY u fortskåe Ivar oc ATed is&teblemkige Febru er ka ha iklud örels r20 ari te parcit e Bja å Catatrg gr erige de s m p 11 v v s Stig W ll et S a d ti k tö le e a ik ti op per s, i deirek bara im sto 1 mar ökt.t på er äckte Helsieg slutas tiosd laraav rsde dock borg r föla för fra ra edet v.30, av m När: d Vi h rasporter ra kuder gel 11 s ha Göra gsbesk l ärigsliv i sik g i m ta i r å på ch it g v vd TRAFIK I s ä g Blshek ö ige i God lu d kolsimgbborgerrättade ig frå FOKUS Nedlä er frå såv ario med de avhe Tilled väx t la e e föra o rdgbo i ud s ham gg m atte i Hel i rgs lkomm ar, osi reakti litiker. Ett sc ilar på sve ökade me de. V e för edlä a la term sar väham dm äl överde o b h, p Tuham m risk m ek r last är el t. rå et tredjed e so m ff rt se uder 201 fl e o, o a ls e p d sp d up rata a re resirafi tra 0. Järvä pågst ke hud ar målades ge av ett gjorde ett vår sid abud. iddag s, g på ruörshus. i till mlyft på fere ska vä edlägg adseffek cet. Nu arbmalmö B t 25 pro aler ÅR sfri-ko adför Var: etar ham R PÅG ra av gt och kost sk export (ute koste fler te : er järvägspest d INGA ligsarbete m a ar. om e äli tt ANDL Ko dl d as). 5: tillk miljöv rativ för sv erblicka. FÖRH sivt förha öste för a Blad a ebiter ag 29 d v e ö a h lt middat tilla Kat äl er att tivt a m@gods hjälp och Blekige, e av mriehol Ett ite åg på se ick ej chek bisyd med blev blivsäger Jo Kris e 11 mtia s iig ustri g tag som S rtsatt Norra hasa mtt am k e e d fi e i ra g Okstad, vd. mäla: ko t Malm it ep 20 upp om fo gare ck före kombö sultate ge S A et.se, i mid Det fi L att vädja leki rädda Cargo. Re ortrad delta företa ade e&b s). trasp DH ree t som samm Skå öskar dress kräv G ch t u ig o N v e d d a o d ti rr m sa a ham Kombitrsportrå ärk sam och o rerig afike, trafik, tiker uppm i Malmö e (faktu iazad odstra t. oli dage öppar åmgod ala tra s väg, det vill sä rag K och p e på läge r: Beh rafik fr M Copeh sporter, us ga utve age Malmm kombit rig. Mag Frågo e e. cklige har vari 52 g re 44 re sa 32 o 22 7 har påbö v ö Port, CM t låg oc tsbre rjat efly 040 60 o, 010 123 et.se P, håller e fortsätter oc h ite he av iterhelsigborgs T hameett yh tte till No h A rad VI KÖR ra de R rt lt spikra d E rra hamgustavss o t åkare, va måste de i Malmö. H NOT KOMBI jä rasp r k. st Fö vä d C ru göra. o rst fä gs ägare, i rjetrafik Y T T O ut är företag. www.g e. Sam N fr as tidigt ta trukturh Det framya kom s desar Bil på tåg ål bitermi lare och t På våres a alem s de i dr ift. a termi adiu up frå frå Malmö å tåg dage sa plaga av Kom Salt asluts mgtararvita ham ck till Norra körs p bi tte tre tu t i Sto Stockholm Års fik hamelimatstå kivor arstillsa Uder he ga arra mre ll lagre går ta kombitermi och här Gipss k ti tv am s å u m g ld las lls h m fi agssemi ö ti tigs oc al ökade vol as foku tiå rder har,s o tt re hu e m g ymera 201 a ar m h vu t s od tt la lo iu på iu ds ta ss alra tras met oi mple där gods di sspåg, hit tade bil. 0, blad aat aläd porter: Sv iter frå ett Sta g ed last iv fö lm. K kombitra diskuterad er u import ater helt UitedLo r alteråk hoes d m eriges iföre hateras bilar fik med tåg frå till ku med tågsetarka. t i tag, Trafikve tare cesc bredde, på lägde oc Malmö ham sehare rket och dua sm robr hf ei. I ite bara december var klimat frå p tö er i Norrör ge r e I ge det premiär rt fra Tå ografiskt o grera. gopera struktur för TX Logistiks r. trasp ll cetralla es kval tåg med 150 kombite är ite a itet och a ti bilar. rmialer orte Kuder i tåg ar Europ as roll så et är Autoli soi Trasp besparig Båt och bil k och pig. väl OMB m y tekik fö Motortraspo i K iljö kö är m R sjä m t lvk Ö r kombitra rt. lara traspo och ce VI K Me Fidus fik, rtsätt för modal Hela 80 pro fört med Vi komme vill r att hatera. jäm och har geo gära utyttja tåg i stö frysta produk dessa stora. leveraser fem erka rre utsträck är ter mfört lågt öpåv dagar i vecka gåga tes ig frå Europa, re milj ort. t säger termia d at t ter med tåg. lchef Thoma s Frej. till ochvägtrasp är det viktig hälso oss Miljö, klimat till e För ghet och t som möjli r vi de cetrala frågo säkerhet är la har Att flytta vår för se r är Fidus or a råvaror och al miljö. Där att alla våra väljer trasportsät rasp t produkter frå sam t för råvaror ter ighe mbit d le te yl vi bil och ti till produkter. De tåg melch ko kter. Skä e sk e la Helsigb o a ak lit g g t gäller både e ä så org och Boulo ed iköp till Sverige, tra rodu järv på ge i Frakrike i sker m Malmö ham sporter io erka äljer för sia p a vier v ebär e koldio åv s p m la- du det och exp ö u xidremilj cerig med ort till kocer tsätt t all s i Åh öjligt, drygt 53 215 es systerföreta ogip ativt frak jömässig som m aiel kilo per år, berät g. f Da il D tar Mås Bö f Kau ett alter kt och m ös, as säger o, rig för trasp rväta is m ss orter på Fidu vao m a det fö a frakt s h o Jo ter på s. fis i sk eko «kchef Idag der att v Miljötä både logisti r ä g u t. i m. tet. våra k iljövälig ga a sats r Stadiu beslu r må de a sm itrafik b m o K tvid i mo «Kombisyd Det kräv för att ö s tre kombitr ka afike yd s i b Kom ««Fidus kör med omsor om miljö g «liga o«m ä v ö j Mil sporter älja tra de får v ku v d god bit fö. Det e me viktig. il örjad seda är e g Vi b ä tio år lart mer m r bryr si k er för m, och själv gods på jä i de E FLÖ ta are ste ÅEND vä billig tt frak rrladsku ma T a IS t, R g a li o TRE F aogips jövä gs med N dsväg sam fd de u ö la ll lä a fl ti d g e r e K ä v xå ed em se ls tå. De a is v re k a fr ä ir rv g ö tre jämfö. Seda c t oss k r på jä sl a ri avä porte a järväg sträck ar vi äve säger Fred f u re h r, a e a e k rt K d o å ba chef p itrasp komb o, logistik Johss ips. g Dao 13
Det goda exemplet E grudbult i kommuikatiosstrategi för KombiSyd-projektet har varit att aväda det goda exemplet. Med det avsågs att kartlägga och presetera speditörer och varuägares exempel på kombiupplägg, framför allt lösigar i midre och medelstora företag. Bakgrude var att flera udersökigar blad trasportköpare, däriblad Godstrasportrådets ega attitydudersökigar, visade att puktlighet, ekoomi och kompetes hos speditöre eller operatöre är viktigare ä miljöfördelara. Så äve om projektet ytterst fokuserade på hållbara trasporter, var det ite miljöargumetet som främst lyftes fram. Istället tog projektet fasta på just övriga för företage viktiga argumet. Med detta som bas gjordes se itervjuer med företag som aväder kombitrasporter (se sid 16-29). Trovärdighete blir aturligtvis större om e faktisk avädare av e kombilösig talar om dess fördelar ä om ågo aa gör det. Uppslaget till de olika kombilösigara kom både geom arbetsgruppes ega kotakter och företage själva. Företage tillfrågades och itervjuades, artiklara skrevs och efter godkäade publicerades de på projektets webbplats och i yhetsbrev. Ett aat sätt för Godstrasportrådet att arbeta med goda exempel har varit utmärkelse Årets Lyft. För att syliggöra och sprida kuskap om itelligeta och hållbara trasportlösigar belöar årlige ett företag iom si regio med utmärkelse Årets Lyft. E av de regioala viara utses seda till viare av det atioella priset som delas ut av alla godstrasportråd gemesamt. Nomierigsarbetet har haft stor hjälp av arbetet med att lyfta fram goda exempel i KombiSyd. Till viare av Årets Lyft 2010 och 2011 i Skåe och Blekige utsågs Agility respektive Balligslöv AB, två företag vars kombiupplägg KombiSyd-projektet preseterat i olika former. 14
15
Agility fick utmärkelse Årets Lyft i Skåe/Blekige Logistikföretaget Agility hörde till de goda exempel som uppmärksammades av KombiSyd II-projektet. Agility belöades äve med s utmärkelse Årets Lyft, för bästa trasportlösig uder 2010. Utmärkelse går till e aktör iom trasportsektor som uder året varit framståede är det gäller att skapa itelligeta och miljöeffektiva trasportlösigar. Agility är e ledade global leveratör av itegrerade logistiklösigar och jurys motiv för att välja Agility löd: Agility AB har i si sträva att erbjuda markade hållbara lösigar visat stor kreativitet och förmåga att för ett atal kuder med lastbilstrasporter implemetera varierade alterativ där trasportera umera geomförs i olika kombiatioer mella bil, järväg och sjö. Förädrigara har lett till betydligt lägre trasportkostader och till e väsetlig begräsig av koldioxidutsläppe. Kombitrafik på Italie Agility kör kombitrafik i e rad olika specialupplägg. Så här ka det kombiupplägg som rullar frå Gävle, via Skåe, till Italie sammafattas: Lastar i Gävle. Tåg Gävle-Trelleborg. Båt Trelleborg-Travemüde. Tåg Travemüde-Novara. Vägtrasport Novara-Milao. Gustaf Egholm, markadschef på Agility, förtydligar: Våra flöde er till Italie är 20 procet av vår totala export. Tio procet av volymera som går på export via järväg går Gävle-Milao. Vi provade med tåg hela väge, me fastade i Damark och Tysklad. Vi följde godset via iteret och kudera blev lugare är de fick reda på de exakta orsakera till förseigara. När vi seda ädrade upplägget till att gå med båt Trelleborg-Travemüde upphörde probleme. Ledtid: fyra dagar På sträcka Gävle-Milao, som vi startade i maj i år, fraktar vi stål. Dessa trasporter gick tidigare ebart på lastbil. Ledtide var då tre dagar. Med detta ya upplägg håller vi e ledtid på fyra dagar, vilket fugerar för kude. 16
Agility lastar upp trailer på järvägsvage i Gävle och de går seda via järväg till Trelleborg. Där lossar ma trailer frå järvägsvage och lastar upp de på båte till Travemüde. I Travemüde lastas de över på e y järvägsvag för vidare trasport er till Novara i Italie. Slutlige lossas de frå järvägsvage och går sista sträcka på väg till Milao. Istället för sju lastbilar per vecka aväder vi u sju järvägsvagar, som kopplas till ett befitligt tåg fem dagar i vecka. Kombi är pegar och miljö Agilitys ytäkade geerellt är det gäller olika kombiupplägg har lett till att ma tagit över kuder frå kokurreter. Företaget har ivesterat i 15 procet fler trailers och har ylige fått e y stor kud iom dagligvaruhadel. För att kudera ska vara itresserade av att byta måste ma komma med ya idéer där ma ka spara pegar och miljö, aars byter ite e kud. I och med detta ya upplägg säker både vi och kude 20 procet av kostadera, mot är det tidigare ebart gick lastbil. Fakta om Agility Grudades 1864 som Shippig AB Olso & Wright, 2006 eas kocere uder varumärket Agility. Fis i 103 läder och har 550 kotor och 22 000 medarbetare. Varav 10 kotor och 170 medarbete i Sverige, där ma omsätter ca 700 miljoer kroor årlige. ISO 9001 och ISO 14001 certifierade. Läs mer: www.agilitylogistics.com 17
Balligslöv va Årets Lyft för Kök i Kombitrafik Balligslövkocere är e av de ledade tillverkara av kök, bad- och förvarig i Norde. Ma har äve avät sig av ett framgågsrikt kombiupplägg frå Skåe till Norrlad. Beslutet att byta ut hela vagparke för att satsa på itermodala trasporter togs i februari 2009. Några måader seare ivesterade Balligslöv AB i e y fordosflotta för 50 miljoer kroor. Med ivesterige i lösa lastbärare började ett helt ytt sätt att arbeta. Leverasera till Norrlad har tidigare gått på väg, fem bilar med släp varje vecka. Seda drygt två år rullar fyra trailrar med skåp på järväg. Edast ett ekipage går ebart på väg. Begt Nilsso är trasportchef på Balligslöv: Det har lett till e miskig av koldioxidutsläppe med rut 450 000 kilo. Utsläppe låg tidigare på cirka 630 000 kilo. Miskad godspåverka De större flödea i Norrladstrafike är just i time-gods till husfabriker och stora bygge. De volym som flyttats frå väg till järväg motsvarar fem procet av företagets totala godsflöde. Begt Nilsso: När vi tog beslut om att föra över trasporter frå bil till järväg såg vi risker med förseigar och godsskador orsakade av ragerig. Vi har e tuff akomstkotroll av både tid och gods. Därför tittade vi både på olika parters och ya förakrigsmöjligheter. Nu ka vi se att godsskadora har miskat med två procet på dea trafik. Edast två gåger har vi varit e timme förseade till slutkud. Tidigare lastade chaufföre själv. Nu har företaget e midre lastgrupp som lastar allt. 18
Spridd fordosflotta Företaget har sia fordo placerade i Balligslöv, Liköpig och Stockholm. I fordosflotta igår idag: 15 lastbilar (Scaia R420) 26 växelskåp 20 trailrar 4 släp 14 dollys Fakta Balligslöv: Satsige på kombitrafik är ett led i e större satsig på miljöapassade trasporter. I dea igår också blad aat så kallad eco drivig och fartbegräsare. Dieselförbrukige har miskat med sju procet per mil. Vårt arbete för att fia miljöväliga och smarta trasporter pågår hela tide, berättar Begt Nilsso.» Bildades 1929.» Hässleholm.» Idag del av e iteratioell kocer.» Köksfabrik i Balligslöv, orr om Miljöcertifierade eligt ISO 14001. Kvalitetscertifierade eligt ISO 9001.» Distributio i ega lastbilar, maxhastighet 82 kilometer/timme. Läs mer: www.balligslov.se 19
brig frigo satsar på prisad lösig till italie Seda ågra år satsar Brig Frigo på järväg för förädlade varor och djupfrysta livsmedel. På ett dyg rullar ett tiotal vagar frå Italie till Damark i ett effektivt kombiupplägg som slutar i Sverige. Satsige är ekoomisk, effektiv och bidrar till bättre miljö, vilket både kuder och adra har upptäckt. Järvägssatsige är ett led i det miljö- och kvalitetsarbete som laserades 2006. I sitt strategiska miljödokumet säger företaget uttrycklige att ma aktivt söker järvägslösigar. E såda lösig är trasporte av livsmedel geom hela Europa. Kuder såsom livsmedelsjätte Uilever har isett att ma med järvägstrasporter ka miska kostadera - och få säkrare och mer puktliga leveraser på köpet. Därtill görs stora samhällsvister i form av miljöbesparigar. Koceptet bygger på specialbyggda termotrailers som fugerar både bakom dragbilar på väg och upplyfta på järvägsvagar. Två gåger i vecka körs de mella Veroa i Italie och Padborg i Damark, som ett slags kollektivtrafik för frysta och färska varor. De har både cetralstyrda temperaturkotroller och GPS. Lösige ases så eergieffektiv och iovativ att Brig Frigo i jauari 2010 tilldelades det daska EFFIE-priset som tilldelas daska speditiosfirmor för effektiva, iovativa och eergisåla logistiklösigar och Brig Frigo fick priset för si kombitrasport av färska och frusa livsmedel frå och till Italie. Järkoll Positio och temperatur följs o-lie på vårt trasportkotor och vi vet hela tide var laste är, hur kallt det är och om ågot är galet. Vi ka alltså hela tide berätta för kude var trasporte är förr fick vi riga rut till chaufförera och kolla, berättar miljö- och kvalitetschef Jörge Stadler. Krave på kvalitet och livsmedelssäkerhet betyder stora krav på temperaturhållig och hygie i hela leveraskedja. Tidvis, då det är brist på termogods, fylls systemet delvis med otempererade torrvaror för att udvika tomkörig me aldrig kemikalier, oljor eller adra hälsofarliga produkter. Tidigare asågs lastbilstrasporter som säkrast för att uppå måle för livsmedelssäkerhet och leverastider me 2005 och 2006 upplevde Brig Frigo att probleme ökade. Tysklad hade ifört motorvägsskatt samtidigt som det tyska vägätet blev överbelastat med mycket köer som följd. Kombierat med ya, sträga kör- och vilotider för chaufförera blev det krågligt med trasportera. 20
När logistikföretaget blir förseat med valiga torrvaror iebär det e kostad för dem och kude. Me om vi blir förseade med våra kyl- och färskvaror betyder det att vi dessutom förstör vara, säger Lars Adgård, vd för Brig Frigo fram till april 2010 då ye vd: Ja Kilström tillträdde. Rätt operatör Med lösige kvalitetssäkrar Brig Frigo käsliga varutrasporter med tidsstyrda leveraser, ed till plus/mius 15 miuters margial. Att järvägsalterativet mella Italie och Damark är kokurreskraftigt beror blad aat på att Brig Frigo har hittat rätt operatör. Gräsöverskridade lok som klarar olika järvägs- och elsystem är ödvädiga. De effektiva ega termialera är ett måste, liksom mixade tåg med möjligheter att ställa om för olika trailertyper. Statistik, spårbarhet och adra tilläggstjäster höjer värdet på service. Äve kudera får bjuda till och apassa sig till leverasavgågar och akomsttider. För att kua utyttja tjäste måste ma beställa kostata atal eheter per vecka. Fakta Brig Frigo» Grudades 1950.» Har 1230 aställda. Omsatte 3,2 NOK miljarder uder 2011.» Ägare, Poste Norge, har målet att reducera CO 2 -utsläppe i kocere med 30 procet ia 2015. Alla Brig Frigos fordo takas med Preem ACP Evolutio Diesel med hela 20 procet biobas. Läs mer: www.brig.se 21
fidus kör med omsorg om miljö Båt och bil är självklara trasportsätt för frysta produkter. Me Fidus vill gära utyttja tåg i större utsträckig och har geomfört lågt gåga tester med tåg till och frå Europa. Miljö, klimat och säkerhet är cetrala frågor är Fidus väljer trasportsätt för råvaror och produkter. Det gäller både iköp till Sverige, trasporter iom ladet och export till koceres systerföretag. Att flytta våra råvaror och produkter frå bil till tåg mella Helsigborg och Bouloge i Frakrike iebär e koldioxidreducerig med drygt 53 215 kilo per år, berättar Mås Böös, asvarig för trasporter på Fidus. Ma ka också uttrycka det som att Fidus sparar 2 661 tropiska träd varje år geom att byta frå bil till tåg bara på dea sträcka. Allt baserat på e volym som aars hade behövt 100 lastbilar. De totala koldioxidbelastige miskar med 35 procet! Tillsammas med sia trasportörer har Fidus lyckats hitta gods i båda riktig- 22
ara, både är det gäller Belgie och Frakrike. E aalys av testera ligger till grud för Fidus beslut om trasporter ska flyttas frå bil till tåg. Tåg aväds också iom Sverige. Exempelvis vill Coop Sverige av miljöskäl ha alla sia Fidus-produkter trasporterade på tåg. Prisat arbete Fidus har vid ett par tillfälle tagit emot QIII s kvalitetsbevis för sitt arbete iom trasport- och miljöområdet. QIII är e icke-kommersiell orgaisatio som ägs gemesamt av LO och NTF, och som bistår och bedömer köpare av tuga trasporter. Motiverige har varit: QIII s kvalitetsbevis tilldelas verksamheter som ställer krav på hög kvalitet beträffade arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö vid upphadlige av tuga trasporter. Geom att ställa höga krav bidrar Fidus till e lågsiktigt hållbar utvecklig. Vi jobbar mycket med att kotrollera och följa upp de trasportörer vi väljer. Det iebär ofta att vi hjälper dem att utveckla ega miljöpolicys, säger Mås Böös. Ett krav är att alla förare är utbildade i så kallad Ecodrivig, att de lärt sig köra så miljöapassat som möjligt. Hållbara båttrasporter E stor del av Fidus trasporter sker också med båt. Det gäller blad aat all fisk och e del grösaker. Fidus har därför gått med i Clea Shippig Project. Det är ett sveskt iitiativ för lågsiktigt hållbara båttrasporter. Både skeppsrederier och företag med stora trasporter via båt är med i projektet. Fakta fidus Båtara gås igeom och klassas efter ett speciellt clea shippig idex. Idexet visar hur mycket ma har miskat si miljöpåverka. Det ka hadla om utsläpp i luft och vatte, avädig av kemikalier och typ av bottefärg på båtara. Miljömedveta kuder som Fidus ka seda välja bästa båttrasport mella exempelvis Sydamerika och Sverige. Tredje största ehete iom kocere Fidus Group.» Sverige.» 2,2 miljarder SEK. Huvudkotor i Bjuv i Skåe.» 70 års livsmedelstillverkig i» Rut 1000 medarbetare, omsätter Läs mer: www.fidus.se 23
kvalitet a och o för food takers I takara på Food Takers lastbilar fis flytade livsmedel. I dea mobila pipelie trasporteras allt frå öl till flytade socker. Nu vill Food Takers lägga över mer trasporter på järväg. Det är ett beslut som hadlar om företagets framtid. Det tar ite låg stud ia ma iser att trasport av flytade livsmedel är ågot alldeles extra. Kvalitetskrave är extrema. Relighet, temperaturhållig och leveras i tid är bara ågra av de parametrar som måste iehållas. Flytade choklad, socker och vegetabilisk olja måste hållas vid e viss temperatur för att ite stela. Och eftersom produktera ofta ska till livs- och läkemedelsidustrier som aldrig staar, så måste leverasera komma i tid. Stilleståd ka bli oerhört kostsamma. Extrema kvalitetskrav Ta sockerlösig som exempel, säger vd Tomas Petterso. Lösige frå sockertillverkare ska till e producet av glass eller läskedryck. Utmaige är att sockret ska gå rakt i i slutprodukte, i glasse eller flaska: ige filtrerig eller extra reig på grud av trasporte. Relighet är följaktlige A och O för Food Takers. I Karlsham fis e specialbyggd diskaläggig där bilar, takar och utrustig regörs miutiöst mella uppdrage. Rutiera och metodera gås regelbudet igeom av såväl kuder som kotrollorga. Och det hadlar ite bara om att hålla smuts och bakterier borta. Mista lilla kotamierig ka förstöra tiotusetals liter av dyrbar råvara. Det iebär till exempel att vissa kuder har krav på vilke last som sist fraktades i take. Kombi ett strategiskt val Food Takers har viss erfarehet av kombierade trasportlösigar. Det hadlar om så kallat cidervi som trasporteras frå mellersta Tysklad till Skåe i e 24
kombierad lastbils-järvägs-fartygslösig. Volymera är dock små i förhållade till Food Takers samlade volymer och u vill ma alltså öka islaget av kombitrafik. De första fråga är aturligtvis varför? Det hadlar, säger Tomas Petterso, om tre saker: obalas mella i- och utgåede flöde, att lågväga trasporter är billigare med tåg och fartyg samt miljöskäl. För oss så kommer fler bilar med last till Sverige ä vad som lämar ladet med last. Av 100 bilar i så går ärmare 40 stycke tomma ut. Me vi får bara betalt för körigar med last och det ska täcka kostadera för de tomma bilara; bil, bräsle, förare med mera. Vi ka gå rut på 100/40 me 110/50 slår direkt på margiale. Lösige ligger i att säka kostadera för tomtrasportera och där är kombitrasport vår möjlighet. Det hadlar alltså både om sud företagsekoomi och våra strategiska tillväxtmöjligheter. Kombitrafik ger oss möjlighet att växa med fortsatt lösamhet. Se är det miljöaspekte. Vi kör för livsmedelsbrasche där rea, effektiva trasporter är e del av varumärket. Ka vi erbjuda klimatsmarta alterativ blir det i förlägige ett argumet som våra kuder ka aväda i si markadsförig. Vilket aturligtvis stärker vår kokurreskraft. Fakta om Food Takers Huvudkotor och aläggig i Karlsham, dotterbolag i Hollad, Uger och Pole. Omsättig drygt 220 miljoer kroor och 130 aställda. Grudas 1955 av Evert Olsso som Evert Olssos Åkeri. År 1962 startar ma trasporter av vegetabilisk olja för Karlshams AB. Bolaget köps 1990 av Forbus AB och amädras 1998 till Food Takers. Företaget säljs 2008 till Imperial Logistics. Läs mer: www.foodtakers.com 25
skräddarsytt för kappahl Kofektio är färskvara och tempot är högt i KappAhls distributioscetral i Möldal. För att sabbt få ut klädera i butikera i Skåe, Blekige och adra delar av ladet har KappAhl tillsammas med Gree Cargo valt e trasportlösig på både väg och järväg. De sveska modekedja KappAhl etablerades reda 1953 i Göteborg. Frå e eda butik har företaget vuxit rejält och har u ästa 350 butiker i Sverige, Norge, Filad, Pole och Tjeckie. Huvudkotoret och distributioscetrale ligger i Möldal, strax utaför Göteborg, och här är tempot högt. Kofektio är e färskvara som kräver korta ledtider och tidspassig. Förutom våra tillsvidareaställda tar vi i extrapersoal vid toppar som tar emot och haterar klädera som levereras till butikera. Då är tide avgörade, förklarar Guar Persso, driftschef på KappAhl. Båt-tåg-bil Frå hame i Göteborg trasporteras cotairar med kofektio över till lastbilar som därefter kör direkt till KappAhls distributiosceter. Kartogera lastas ur och hamar på ett avacerat sorterigsverk där varora packas upp, sorteras och skickas vidare ut till butikera, via ett itermodalt system för Sverige och Norge. Systemet har fugerat e lägre tid. Gree Cargo sköter KappAhls distributio till butikera och uder åres lopp har ma skapat ett upplägg som huvudsaklige är baserat på järväg, meda slutdistributioe sker med lastbilstrasporter. Apassad lastbärare Lösa lastbärare, som passar på järväg och lastbil, har apassats helt efter KappAhls behov. Vissa kläder levereras hägade, adra i lådor. Växelflake är dessutom apassade efter takhöjde på respektive garage eller köpcetra. Lösige har vi utvecklat tillsammas successivt. Kapp- Ahl är ivolverad i lösigara geom våra kotiuerliga logistikutveckligsmöte. Vi kommer med ya förslag och idéer i syfte att förbättra och uderlätta för kude, berättar Mårte Koshko, chef för logistikcetret Gree Cargo Väst i Göteborg. Fördel: ekoomi och miljö Det är två öjda herrar som har skapat ett samspel som de aser är fördelaktigt både ekoomiskt och miljömässigt. Det 26
seaste tillskottet, för att skapa miljöväligare trasporter, är att ta i ytterligare e lastbil med reare motor för trasporter i Göteborgsområdet. Volvo Lastvagar har fuit e tekisk lösig som gör det möjligt att köra e dieselmotor på i pricip alla förekommade föryelsebara bräsle. DME, Di-Metyl-Eter, är det bräsle Gree Cargo takar si ya lastbil med. Och som eligt Volvo har låg miljöpåverka och hög eergieffektivitet. Miljöaspekte har blivit allt viktigare i kofektiosbrasche. Det bottar i att vi vill kua redovisa var och hur e vara produceras och hur de trasporteras. Dages kosumeter är oerhört yfika och tar reda på detta. Vi är för trasportörer som jobbar miljömässigt, säger Guar Persso. Svårighetera KappAhl ser är att det blir allt högre tryck på spåre. Alla trasportslag har styrkor och svagheter. Me det sker förädrigar och ju mer kombiverksamhet vi bedriver, desto bättre för framtide, säger Mårte Koshko. Fakta om kappahl 380 butiker och 4 900 medarbetare i Sverige, Norge, Filad, Pole och Nöjd med si satsig på itermodala trasporter: Guar Persso, driftschef på KappAhl. Tjeckie. Totalt cirka 60 miljoer sålda plagg/år. Första klädkedja i världe med miljöcertifierig, reda1999. Omsättig verksamhetsåret 2010/2011 var kappt 5 miljarder kroor och rörelse resultatet 222 miljoer kroor. KappAhl är oterat på Nasdaq OMX Stockholm. Läs mer: www.kappahl.se 27
kauf daogips kuder väljer miljöväliga trasporter Vi började med dea satsig för mer ä tio år seda. Det var billigare, och självklart mer miljöväligt, att frakta gods på järväg lägs med Norrlads-kuste i jämförelse med ladsväg samma sträcka. Seda cirka sex år tillbaka har vi äve avät oss av kombitrasporter, säger Fredrik Johsso, logistikchef på Kauf Daogips. Idag fis det förväta frå våra kuder att vi ska frakta vårt gods miljöväligt. Miljötäkadet är e viktig bit för måga kuder de bryr sig. Tre friståede flöde Kauf Daogips aväder totalt tre friståede flöde för trasporter på järväg. Dels väljer de de rea järvägslösige som går mella Kauf Daogips lager i Åhus och lagret i Stockholm. Dels två olika kombitrasportlösigar, varav e frå Tysklad till Malmö eller Helsigborg och ett tredje flöde frå Malmö till Umeå och Luleå. De traditioella järvägslösige iebär att Kauf Daogips har järvägsspår äda i i lasthalle. Tågvagara lastas med hjälp av truck och körs upp till lagret i Frihame i Stockholm. E truck lossar järvägsvage i Frihame och placerar varora i lagret e i ordets rätta bemärkelse trasport frå spår till spår. Omfattige av dea trasport är två järvägsvagar som körs ugefär tre gåger i vecka av Gree Cargo. Det är primärt gipsskivor som körs frå lagret i Åhus till Stockholm. I Stockholm går kompletta order frå lager till kud på väg. 28
Importvaror i kombitrafik Det adra flödet är importvaror frå Tysklad. Kombitrasporte körs i Va Diere Swede s regi. Det här kombiupplägget är dels igåede kompoeter till vår produktio som körs frå Tysklad, dels hadelsvaror vi säljer vidare, säger Fredrik Johsso. Kombitrafike är upplagd på så sätt att trailrara i Tysklad lastas hos Kauf Daogips leveratör. Härifrå går de med dragbil till e kombitermial i Ruhrområdet. På termiale lyfts trailer upp på e specialbyggd järvägsvag. Ett atal termialer rut om i Sverige och ute i Europa klarar att lyfta dessa trailrar. Järvägsvage körs seda på räls hela väge till Malmö eller Helsigborg. Här lyfts trailer frå järvägsvage och kopplas på e y dragbil, som kör godset till Åhus. Fåtal mil på väg Det ger oss e ladsvägssträcka på cirka tio mil i Tysklad och ugefär lika måga mil i Sverige, reste är järväg, eligt Fredrik Johsso. Det tredje flödet körs också i Va Diere Swede s regi, me bara iom Sverige. Kauf Daogips lastar sia kudorder i Åhus, för trasport till framförallt Umeå och orr över. Trailer med sitt gods körs till Malmö eller Helsigborg och lastas på järvägssätt för vidare tågtrasport hela väge upp till Umeå eller Luleå. Där lyfts trailer av och kopplas på e y dragbil, som levererar till exempelvis Piteå och Kirua med flera orter. På så sätt flyttar ma över måga mil ladsvägstrafik till järväg på sträcka Malmö- Umeå. Trasport på järväg har varit e bra satsig för Kauf Daogips. Dels är det viktigt för oss med ärvaro i Stockholm, med lager och säljkotor och att komma ära våra kuder. Och dels har det miljömässigt varit e bra satsig då vi fått e stor säkig av koldioxid-utsläpp frå lastbilar, säger Fredrik Johsso. Fakta om Kauf Igår i Kauf-gruppe, e av Europas ledade leveratörer av byggmaterial. Huvudkotor och tillverkig i Åhus, Skåe. Tillverkar gipsskivor, utvecklar byggsystem med cemetbaserade skivor, stålprofiler, lim och fog, gipsputs, verktyg och tillbehör. Omsätter cirka 800 miljoer kroor. Läs mer: www.kaufdaogips.se 29
attitydudersökigar Reda 2007 gjordes e attitydudersökig blad trasportköpare och speditörer om deras sy på och avädig av kombitrafik. Resultate av udersökigara låg till grud för projektets kommuikatiosstrategi, liksom för de projektmål som formulerades. Till exempel visade udersökigara att miljöargumetet hade begräsad iverka på valet av trafikslag. Puktlighet och ekoomi var de två viktigaste faktorera för både trasportköpare och speditörer. Dea isikt slog fast de argumetatiosordig som sedermera kom att avädas i projektets kommuikatio. Udersökigara gav också möjlighet att formulera tydliga mål för projektet. Geom att upprepa udersökigara vid projektperiodes slut kude projektet jämföra de ursprugliga resultate med de ya för att se om och hur attitydera förädrats. Därför gjordes udersökigar såväl 2009 som 2012 vars resultat redovisas eda. Det ka här vara på si plats att upprepa att projektet i grude hadlade om attitydförädrigar. Detta eligt de gamla saige att attityd och itresse alltid föregår e faktisk hadlig eller kokret förädrig. Projektet satte därför ite upp mål av type atal to miskade utsläpp. Istället var det just attitydförädrigsmål som sattes upp. Udersökige 2012 omfattade 219 godstrasportköpare samt 99 speditörer. E faktor som ka ha påverkat resultatet i udersökige 2012 är de turbules som rådde på kombimarkade i slutet av 2011 och börja av 2012 som resultat av de största aktöre Cargoets besked om edläggig av si verksamhet i Sverige. Mål och resultat Måle baseras på svare i udersökigara 2007 och är satta getemot speditörer, då dessa har e yckelpositio på markade. Här eda redovisas mål samt resultate i 2009 och 2012 års uppföljade udersökigar. Mål: Adele speditörer som uppger att kombitrafik har mycket stora möjligheter i framtide (5 respektive 6 på e sexgradig svarsskala) som trasportalterativ ska öka frå 45 till 65 procet. Resultat: Adele speditörer som svarade mycket stora möjligheter för kombi ökade till 64 procet 2009. I 2012 års udersökig ställdes fråga till speditörer om de såg potetiell affärsmöjlighet i att erbjuda kombi i framtide. 74 procet besvarade fråga jakade. 30
Mål: På fråga om ditt eget omdöme om olika trasportalterativ sattes målet att mist 72 procet av speditörera skulle svara positiv att aväda kombi. Detta att jämföras med 52 procet i udersökige 2007. Resultat: 61 procet av speditörera svarade positiv att aväda kombi uder 2009, e ökig således me ite i ivå med målet. I 2012 års udersökig hade dock siffra för speditörer sjukit till 56 procet. Mål: Adele speditörer som på eget iitiativ erbjuder kombitrasporter ska öka frå 59 till 74 procet. Resultat: Adele speditörer som på eget iitiativ erbjudit kombitrasporter ökade till 70 procet uder 2009. Dock hade siffra sjukit tillbaka till 59 procet 2012. Mål: Adele speditörer som aväder kombitrasporter ska öka frå 55 till 70 procet. Resultat: Adele speditörer som aväder kombitrasporter ökade till 85 procet uder 2009. Motsvarade siffra för 2012 sjök till 69 procet. Mål: Adele speditörer som uppger att kombitrasportera edast utgör upp till 25 procet av samtliga trasporter ska miska frå 55 till 40 procet. Resultat: Adele speditörer som uppgav att kombitrasportera utgör upp till 25 procet av samtliga trasporter ökade till 61 procet uder 2009. Adele sjök tillbaka till 55 procet uder 2012. 31
Reflektioer Äve om resultate ska tolkas med försiktighet så ka ma hävda att projektbudskape i större utsträckig ått fram till speditörera ä till trasportköpara. Förädrigara är procetuellt sett större blad speditörer ä blad trasportköpare. Detta ka tolkas som att speditörer är mer lyhörda för logistikbudskap. Det igår så att säga i jobbet att bevaka brasche och dess yheter, äve om e allt större adel av godstrasportköpara har egagerats i projektet uder KombiSyd II geom de olika goda exempel som tagits fram. Drygt hälfte av godstrasportköpara i udersökige (54 procet) kombierar olika trafikslag, varav 16 procet yttjar tåget i si kombilösig, vilket ligger i paritet med ivåera 2009. Drygt hälfte av godstrasportköpara gör det för att deras speditör preseterat e bra lösig, att jämföra med 43 procet uder 2009 och edast 18 procet uder 2007. Detta visar med all tydlighet att speditöreras erbjudade till sia kuder är av stor vikt. Icke desto midre har miljöfråga ökat i betydelse. På fråga om olika faktorers betydelse för att ma skulle kombiera flera trasportslag agav 74 procet av speditörera miljöskäl som viktigt, gaska viktigt eller mycket viktigt, att jämföra med edast 49 procet uder 2007. Blad godstrasportköpara var motsvarade siffra 70 procet, vilket ligger i ivå med 2007 års udersökig. Liksom tidigare udersökigar är alltjämt puktlighete de avgjort viktigaste faktor för både speditörer och godstrasportköpare. Ytterligare slutsatser av udersökige 2012: Avädade av olika trafikslag Godstrasporter med bil uppges vara det mest aväda trasportsättet blad såväl godstrasportköpare som speditörer. Drygt hälfte av speditörera aväder bil som färdmedel till 76-100 procet av trasportera. Blad godstrasportköpara är motsvarade siffra 76 procet, vilket gör bile till det mest domierade trafikslaget. I de flesta fall är det alltjämt edast e midre del av de totala godstrasportera som sker via kombierade trafikslag. 32
Sy på kombierade trafikslag Godstrasportköpara har kombierat olika trafikslag främst tack vare att deras speditörer har preseterat e bra lösig samt att det har löat sig ekoomiskt. Speditörera har upplevt att kudera har krävt det. Godstrasportköpare som har valt att ite kombiera trafikslag motiverar detta med att de ite har udersökt möjlighete, alterativt aser att det verkar för komplicerat. De speditörer som ite har kombierat trafikslag upplever att det ite fis ågo efterfråga, samt att det iebär obetalt arbete för dem. Hälfte av godstrasportköpara ka täka sig att betala mer för miljöväliga trasporter, att jämföra med edast e av tre uder 2009. Samtidigt så tror edast e av sju speditörer på att deras kuder skulle vilja betala mer för miljöväliga trasporter. Där återstår således mycket att göra är det gäller kuskapsspridig blad speditörera. Uppmutra till kombierade trafikslag E av tre godstrasportköpare uppger att deras speditör uder det seaste året föreslagit e kombiatio av flera trafikslag, vilket ligger på samma ivå som 2009. Sex av tio speditörer uppger att ma har erbjudit kombitrafik uta särskild uppmaig frå kude, att jämföra med sju av tio uder 2009. Hälfte av speditörera uppger att deras kuder har efterfrågat e kombilösig. 29 procet av godstrasportköpara och 16 procet av speditörera har uder det seaste året upplevt e ökad uppmärksamhet vad gäller kombierade trasportlösigar. Detta har haft e positiv eller eutral påverka på deras sy på kombierade trasportlösigar. Adele är dock lägre ä 2009. Majoritete av godstrasportköpara har ite märkt av de seaste tides turbules på kombitrafikmarkade och de fåtal som märkt av det har ite påverkats. Hälfte av speditörera har uppmärksammat det och främst påverkats egativt i form av förseigar och idragigar. 33
framtide för kombi e markadsstudie E aa åtgärd iom rame för projektet KombiSyd II var att ta fram e markadsstudie med titel Framtide för Kombi e markadsstudie. De preseterades i sambad med koferese Kombitrasporter Hider och möjligheter de 1 mars 2012 på Malmö Börshus. Läs mer om koferese på sidora 40-43. Markadsstudie visar på såväl möjlighete som ödvädighete av gemesamma lösigar iom kombitrafike, me äve de hider som fis på väge. Studie är gjord av Reihart Teltscher, kosult, seiorrådgivare och Godstrasportrådet Skåe & Blekige och Lars Börjesso, kosult och före detta ordförade Trasportidustriförbudet Regio Syd. Uppdraget var att arbeta fram ett förslag på kombitrafik för regioes aktörer att samverka krig. Studie visar att de operativa verktyge i huvudsak tycks vara på plats för att ge kombitrafike e kuff framåt. Det fis dock e del hider. Måga trailrar är ite utrustade Begräsigar i ifrastrukture medger ite tillväxt och hämmar därmed kombitrafikes möjligheter att ta markadsadelar, ite mist irikestrafike. E övervägade adel trailer är ite utrustade för kombitrafik, främst med avsikt på just irikestrafike. Mot e tämlige modest merkostad, evetuellt i form av subvetio, för att producera ya och bygga om kovetioella trailrar, skulle emellertid detta problem kua vara löst iom loppet av tre till fem år. Ambitioe att följa lastbiles vägsträcka har splittrat kombitrafike I e ambitio att i görligaste må följa lastbiles vägsträcka så ära som möjligt har kombitrafike splittrats till för måga förbidelser. Det gör det svårt att balasera flödea i båda trafikriktigara och att å e acceptabel utyttjadegrad. Eskilda operatörer och företag är tveksamma till att ta stora ekoomiska risker i sambad med itroduktioe av kombilijer. Samordig av aktöreras godsflöde i ett frå börja avtalat risktagade förekommer ytterst sälla. Järvägsoperatörera ser vägtrafike som si största kokurret Fortfarade fis attityde iom trasportidustri att kombitrafik är kokurret till biltrafike. Samtidigt betraktar järvägsoperatörera vägtrafike som si största 34