Göteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund

Relevanta dokument
Läsa-Skriva-Räkna. Göteborgs Stad Lisa Adamson. Utvecklingsledare Center för Skolutveckling

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Ett nätverk växer fram

BORÅS STAD. Bakgrund Borås stad. Lust att lära - möjlighet att lyckas Borås stads lässatsning

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Matematikutvecklare som resursperson och handledare

Att leda kollegialt lärande

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Vägen till entreprenörskap!

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Lokal arbetsplan Läsåret

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Träff 1 Introduktion till Laborativ Matematik

Gruppdiskussionen hösten 2011

Forskning och matematikutveckling

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Manual för MATEMATIKVERKSTADEN (MV) på Nybyholmskolan. Innehåll

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Förmågor och kunskapskrav i Engelska år 9 Reading kunskapskrav 2, 4, 6 och 7 i Infomentor E C A

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

FE-1 Period

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Varför ska man använda matriser?

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Varje elev till nästa nivå

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Vecka 45: Introduktion. Datum Moment Personal Lokal Litteratur Mån 4 nov. Katharina Dahlbäck. Lars-Gunnar Andersson. Katharina Dahlbäck

Nacka gymnasium läsår 2015/2016

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för förskoleklass och grundskola (Dnr :7578)

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Eva Lanteli, projektledare

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

Arbetsplan 2015/2016

Kollegialt lärande i skolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Förhållningssätt till ämnet

Verksamhetsplan

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan

Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde

Lesson study och learning study i matematikundervisningen

En Learning Study i ämnet svenska

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september

Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12

Examinationsschema läsåret 2014/15

Verklighetsnära undervisning

LOKAL ARBETSPLAN 2014

bjuder in till Lärstämma

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

LOKAL ARBETSPLAN FÖR VINSBOSKOLAN 2008/2009

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Flerspråkighet en möjlighet!

Handledare? Samtalsledare? Lärsamtalsledare? Vem är jag i det här? Expert? Handledare? Fördela ordet? Leda samtalet? Vad förväntas av mig?

Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer

Nyhetsbrev 8. COACHANDE AKTIVITETER Prova på coachning. Rektor är processägare! Innehåll. [Volym 1, utgåva 1] Huvudartiklar

Läsårsdatum 2018/2019

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3

NTA som skolutvecklingsprogram

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Guide: Hur du utvärderar en digital bilderbokstjänst för förskolan

Anna Rosén Förstelärare Lärande organisation för ökad måluppfyllelse i gröna miljöer

... L9G10MA VFU1, praxisseminarium 1 och 2

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Transkript:

Göteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund

Skolor: 135 Elever: 45 000 (grundskola 34 237) Rektorer/ledare: 500 Pedagoger: 8000 Övrig personal: 4000

22 förvaltningar (inkl. gymnasieskolan) Varje stadsdel styr över sin skola

Inre motivation och lust att lära Medskapande Helhetssyn

Göteborg 2008 5,8 Mkr 2009 10,6 Mkr 2010 ca 21,4 Mkr Handledning Utvecklarnätverk för läs/skriv och matematik Utbildningar Kapital för förvaltningarna att förfoga över

Grundläggande läs- och skrivutveckling, med betoning på metodutveckling i klassrummet. Fokus på reflekterande och instruerande läsoch skrivundervisning, (t.ex. New Yorkmodellen), där läsa mellan raderna är en väsentlig del. Bedömning av elevernas arbete i vardagen och med skriftliga omdömen. Bestämma mål för undervisningen Kunna beskriva kvalitéer av kunnande på ett elevnära sätt.

Yta: 7712ha Befolkning: ca 24000 Antal skolor: 17 Antal elever: 3566

Inspirerat av: Learning Study Teachers College Reading and Writing Project (New York- modellen) Samtalsmetodik: Lärande samtal Deltagare: 29 pedagoger från 10 enheter indelade i 5 grupper

Träff 1: Enas om ett utvecklingsområde, något som deltagarna i gruppen upplever som svårt att undervisa kring, i läs och skriv kopplat till strävansmål och uppnåendemål. Träff 2: Planera en undervisningssituation som berör vårt utvecklingsområde. Träff 3 : Genomföra undervisningssituationen i klass. Vad vill du att eleverna ska lära sig? Hur vet du att de har lärt sig det som du har tänkt? Träff 4: Utvärdera vår undervisningssituation och utifrån det diskutera förbättringar, att titta på bedömning kopplat till undervisningssituationen och att diskutera hur vi går vidare.

Månad Vecka Mån Tis Ons Tors Fre Augusti/ September 36 September 37 September 38 September 39 September/ Oktober 40 Inspiration: Ola Henricsson 1/10 Kl. 14-16 Tillfälle 1 Oktober 41 Europeiska Dyslexiveckan 3-7 okt. Oktober 42 Oktober 43 Oktober 44 Reflekterande läsning Lov Lov November 45 5/11 Kl. 14-16 Tillfälle 2 November 46 Inspiration: Monica Richenberg November 47 November 48 November/ December 49 2/12 Kl. 12-14 Tillfälle 3 December 50 Inspiration: Ola Henricsson December 51 16/12 Kl. 14-16 Tillfälle 4

Träff 1 Utvecklingsområde: Kunna skriva enkla och elevnära instruktioner där innehållet klart framgår, (ur kursplanemål för svenska år 3). Träff 2 Vad är en elevnära och enkel instruktion? Hur vill vi undervisa? -Nya språket lyfter Planera en gemensam undervisningssituation Träff 3 Genomförande Träff 4 Vad kan vi göra bättre?

Yta: 6,72 km 2 Befolkning: ca 31000 Antal skolor: 5 Antal elever: 1900

Deltagare: 21 pedagoger som undervisar i år 1-3 i Linnéstadens skolor samt pedagoger från Efus. Rektorerna delade in lärarlagen i 3 grupper 4h Lärande samtal

Träff 1 Förväntningar, Modellering av samtalsledaren, diskussion utifrån lektionen. Hur kan man göra i sin egen klass? Prova till nästa gång. Träff 2 Mål i år 3, NP, Vad är viktigast i vår läs- och skrivundervisning? Diskussion kring detta. Modellering av samtalsledaren, Diskussion av lektionen. Artiklar från pedagogiskt magasin. Träff 3 Uppföljning av utbildningsdagarna vecka 44. Hur implementerar vi detta i vår verksamhet? Modellering av samtalsledaren, diskussion utifrån lektionen. Litteratur; Mellan raderna, av Britta Stensson delades ut. Träff 4 Reflekterande skrivundervisning. Vad är lättläst?

Träff 1 Lärande samtal kring frågorna: Vad har du tänkt, förväntat dig, vill du med dessa träffar? Modellektion om att göra kopplingar till en text. Träff 2 Lärande samtal om frågan: Vilka är dina 5 viktigaste utgångspunkter för en lyckad läs- och skrivundervisning? Modellektion där eleverna gör egna kopplingar. Träff 3 Lärande samtal om frågan: Hur går vi vidare efter utbildningsdagarna vecka 44? Modellektion om vilka kopplingar som hjälper oss att förstå berättelsen bättre. Träff 4 Lärande samtal om frågan: Vad är lättläst? Modellektion i gruppen om reflekterande skrivundervisning.

Torslanda Dokumentationen har varit en del i processen. Utvärderingen visade på fördjupade pedagogiska tankegångar och glädje av att lära av konkreta exempel från våra gemensamma erfarenheter. Ökad inblick i varandras verksamheter, ökade samarbetsmöjligheter och ökad förståelse för varandras arbetsvillkor. Pedagogerna har uppskattat möjligheten till att diskutera pedagogik. Linnéstaden Dokumentationen har vidarebefordrats till alla deltagare och deras skolledare. Utvärderingen visar på att de flesta förändrat sin undervisning och fått tid för reflektion.