PROJEKTMATERIAL Öppet och flexibelt lärande på distans Lunnevads folkhögskola månad 2001 Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1
Slutrapport för projekt nr 33/Lunnevads folkhögskola ÖPPET OCH FLEXIBELT LÄRANDE PÅ DISTANS Folkbildningsnätet 2
Innehåll 1. Inledning 2. Resultat 2.1 Distansstudieformen 2.1.1 Frihet att kunna studera oavsett tid och rum 2.1.2 Distanslärarens tillgänglighet 2.1.3 Regelbundna individuella samtal 2.1.4 Deltagaraktivitet 2.1.5 Personlig reflektion 2.1.6 Skriven studiehandledning 2.2 Datorn som arbetsverktyg 2.2.1 Allmänna datakunskaper 2.2.2 Datorn som skrivredskap 2.2.3 Datorn som kommunikationsverktyg 2.2.4 Internet 2.2.5 Utlåning av utrustning 2.2.6 Teknisk support 2.3 Kursdagarna på skolan 2.3.1 Övning i First Class 2.3.2 Övning i studieteknik 2.3.3 Fortlöpande utvärdering och självvärdering 2.3.4 Temauppföljning 2.3.5 Muntliga övningar 2.3.6 Grammatik 2.4 Läromedel 3. Diskussion och sammanfattning Folkbildningsnätet 3
1. Inledning Vår projektidé utgick från att folkhögskolan kan erbjuda möjligheter till distanskurser på ett folkbildningsmässigt sätt, som ett led i ett regelbundet och återkommande lärande. Vi vill vara med och pröva ut lämpliga former för sådana kurser och med tanke på att Lunnevads folkhögskola de senaste två åren har gjort en satsning för att höja IT-kompetensen bland lärarna är det här intressant för oss. Tanken är att i framtiden kunna erbjuda kurser på distans med IT-stöd. Det genomförs för närvarande ett antal distansprojekt inom folbildningsvärlden med olika infallsvinklar och förutsättningar. Vi hoppas att vi med vår rapport kan bidra med ytterligare kunskap kring distansstudier med IT-stöd på folkhögskolan. Vi valde i detta fall att genomföra en kurs i engelska med 10 deltagare. Gruppen som egentligen bestod av två grupper, var i sig heterogen med deltagare som hade vitt skilda förutsättningar och bakgrunder. Urvalet byggde å ena sidan på nivå i datoranvändning som varierade relativt mycket deltagarna emellan. Å andra sidan försökte vi skapa en grupp med relativt jämna förkunskaper i engelska, med gymnasienivå som grundkrav. Deltagarnas yrkesverksamhet varierade allt ifrån heltidsarbete till arbetslöshet. Gruppen var åldermässigt blandad med dem som var födda på 30-talet fram till 70-talet. Sex kom från vår region Östergötland, den sjunde var bosatt på Ven utanför Landskrona. I upplägget ingick att i den ena gruppen rekrytera småföretagare som vi tyckte var en intressant målgrupp att jobba med och som det fasta utbildningssystemet i regel inte når. 2. RESULTAT För att kunna få en uppfattning om distanskursens värde och dess innehåll och form bedömde vi tillsammans med deltagarna bl a. distansstudieformen, datorn som arbetsverktyg, kursdagarna på skolan och läromedlet. Vi valde att på ett för alla överskådligt sätt genomföra en öppen utvärdering utifrån begreppen ovan. Inga specifika frågor ställdes. Det gällde att resonera sig fram till det som gör en bra distanskurs. I bedömningen ingick också dels att enskilt betygsätta hur viktigt något är för att i det här fallet genomföra en bra kurs i engelska på distans (skala 1-5 där 1=oviktigt och 5=mycket viktigt), dels på samma sätt och med samma skalsystem betygsätta hur kursens olika delar hade varit (1=mindre bra och 5=mycket bra). 2.1. DISTANSSTUDIEFORMEN 2.1.1. Frihet att kunna studera oavsett tid och rum När det gäller arbetet på distans visade det sig att det allra viktigaste med studieformen var friheten att kunna studera oberoende av tid och rum. Den möjligheten hade också tillgodosetts i kursen enligt deltagarna. En bättre balans mellan frihet och tvång efterfrågades. Vi hade väldigt lite styrning i kursens upplägg med tanke på att studierna skulle vara grundade på just denna frihet, oberoende av heltidsarbete, deltidsarbete, förädraledighet, arbetslöshet, skiftarbete etc. För att känna en större press att genomföra studierna önskade många fler fasta kursstillfällen på NÄTET. Aktiviteten kan variera under kursens gång och då är det viktigt att fasta kurstider på NÄTET finns. Det är tryggt att veta att det är fler som studerar vid en och samma tidpunkt och det kan vara lättare att få omedelbar hjälp av lärare eller andra deltagare. Dessa fasta tider kan bestämmas från studieperiod till studieperiod. 2.1.2. Distanslärarens tillgänglighet Vi vet alla att IT-mediet är snabbt. Hur snabb måste man vara i form av omedelbar lärarfeedback? Har det en avgörande effekt på distansstudieformen? Lärarfeedbacken är viktig och det Folkbildningsnätet 4
hade enligt alla fungerat väldigt bra. I kursens upplägg ingick å ena sidan ett antal schemalagda jourtimmar för oss två lärare på skolan då man kunde få direkthjälp om man ville, men å andra sidan garanterade vi inte omedelbar hjälp under obekväm arbetstid. Enligt utvärderingen hade hjälpen varit tillräcklig. Vi har inte dragit någon skarp gräns mellan arbetstid och fritid. Målet har givetvis varit att svara så fort det har gått oavsett detta. Vi upprättade inte något slags kontrakt där båda parter var tvungna att höra av sig inom viss tid, men visst är det viktigt att visa att man läser det som skickats in så fort som möjligt även om utförliga svar kan dröja i varierande grad. 2.1.3. Regelbundna individuella samtal Ett annat inslag har varit individuella utvecklingssamtal mellan lärare och deltagare. Det planerades inte in konsekvent från kurstarten, endast om deltagarna så önskade. Först efter halva kursen började vi genomföra sådana samtal med gott resultat. I utvärderingen framkom att det var mycket viktigt och att formen för regelbundna individuella samtal borde utvecklas, både under kursdagarna på skolan och på NÄTET. 2.1.4. Deltagaraktivitet Tystnad på NÄTET kan vara förödande för en distanskurs. Tystnaden kan betyda olika saker, och det är aldrig bra om kommunikationen bryts under en längre tid. Man måste kunna kräva att man hör av sig så fort något oväntat inträffar. Det gäller att hellre höra av sig en gång för mycket än inte alls. För att inte hela gruppen ska stå och falla med enskilda individer behövs dels fasta individuella uppgifter, dels friare gruppuppgifter. Allt för att arbetet ska gå vidare då oväntade saker inträffar. Deltagaraktiviteten ansågs i utvärderingen mycket viktig. Alla var överens om att den kunde ha varit bättre. Ambitionen har varit hög, men många har inte haft möjlighet att fullfölja hela kursen som planerat. Det finns mer att ge. Studiefarten har varit okej, även om engelska på halvfart innebär en hel del arbete. I en liten grupp, framförallt med deltagare som jobbar på distans förefaller det än mer viktigt att gruppen fungerar socialt och att man trivs. Det har i vårt fall fungerat bra. Som kursanordnare är det svårt att i alla lägen komma tillrätta med inaktivitet. Många faktorer spelar in. Faktorer som i första hand rör den enskildes studiesituation. 2.1.5. Personlig reflektion Som en del i distansstudierna ingick att öka medvetenheten för det egna lärandet. Före den första kursdagen hade deltagarna fått i uppgift att läsa ett material i häftesform Att lära sig lära och en hjälp att lära in språk, som vi hade sammanställt. Tanken var att förbättra kunskapen om språkinlärning i allmänhet. Deltagarna hade sedan i uppgift att under kursens gång reflektera kring planeringen och resultatet av studiearbetet. Vi ville med andra ord ha in regelbundna anteckningar där det framgick vad man tänkte göra och vad resultatet blev. Deltagarnas slutomdöme var att en sådan reflektion var mycket viktig men att momentet inte hade gett så mycket. Detta kan hänga ihop med att vi inte prioriterade regelbundna, individuella samtal. Då hade det säkerligen varit lättare att bearbeta och understödja denna viktiga reflektionsprocess, vilket också är ett långsiktigt arbete som kanske inte ger ett omedelbart resultat. 2.1.6. Skriven studiehandledning Vår s k studiehandledning innehöll information om hur kursen var uppbyggd, om läromedel och hur vi exempelvis tänkte använda datorn som arbetsredskap. Den utformades mer som en praktisk handbok och innehöll ramarna kring kursen, de obligatoriska kursdagarna på skolan Folkbildningsnätet 5
samt vilken studiehjälp som kunde fås och när. Det fanns inget behov att skriva en detaljerad studiehandledning för engelskastudierna, då läromedlet i sig var välstrukturerat och innehöll varierande övningar av olika slag. Dessutom planerade vi tillsammans under kursdagarna på skolan vad som skulle ske under den nästkommande studieperioden. Handboken berördes endast under den första kursdagen och vi tror att den fungerade som det var tänkt. Om man arbetar på ett öppet och flexibelt sätt finns inte behov av en detaljerad skriven studiehandledning. Den skulle bara minska valmöjligheterna och det kreativa dialogiska förhållningssättet. 2.2.DATORN SOM ARBETSVERKTYG 2.2.1. Allmänna datakunskaper I urvalet vid antagningen valde vi att blanda de som hade relativt stor datorvana och de som hade relativt liten sådan. Allt för att eventuellt kunna bedöma individuella förutsättningar i en kurs där den mesta kommunikationen genomfördes via NÄTET. Slutomdömet bland deltagarna var att det inte är nödvändigt att ha stor erfarenhet av datorer för att kunna genomföra en distanskurs med IT-stöd. Tekniken har heller inte inneburit några större problem. First Class och F-net har fungerat. Tekniska förkunskaper är heller inget krav. Å ena sidan är dagens persondatorer förhållandevis användarvänliga, å andra sidan har deltagarna i kursen varit positiva till att lära sig använda datorn i för dem nya användningsområden. 2.2.2. Datorn som skrivredskap Att utveckla språkfärdigheten genom att skriva är en viktig process. I dagens mediasamhälle har skriften fått stryka på foten i förhållande till talet. Man lär sig mycket genom att läsa och skriva. Detta görs med fördel i en distanskurs som bygger på just textkommunikation. Dessutom finns gott om utrymme för reflektion och eftertanke. Under varje studieperiod (ca fyra veckor) har det ingått en processkrivningsuppgift. Att hela tiden jobba med nya och förhoppningsvis förbättrade textversioner har varit en del i denna skrivprocess. Datorn kan med ord- och textbehandling ge hjälp att strukturera, redigera och metodiskt öva språket. På detta sätt kan man mycket effektivt handleda varje deltagare individuellt. Visserligen resurskrävande men oerhört nyttigt. Denna del av kursupplägget mottogs mycket positivt av alla deltagare. 2.2.3. Datorn som kommunikationsverktyg Kursen byggde på kommunikation via datorn, mellan lärare, medstuderande och med omvärlden. Vår bas har varit ett kursrum på Folkbildningsnätet (F-net) där vi träffades och jobbade med engelskan, individuellt eller i grupp. First Class-systemet fick ett gott betyg, det är lättanvänt och tillförlitligt. Dock framkom det i utvärderingen att mer tid hade behövts vid kursstarten för att öva och träna in grundläggande funktioner. Det tog förhållandevis lång tid innan alla hade loggat in och presenterat sig på engelska i vårt kursrum. För någon av deltagarna tog det halva kursen innan First Class kändes naturligt. Textkommunikation är okej, men visst känns det ovant i början att hela tiden behöva uttrycka sig i skrift, dessutom till större delen på engelska. Man vänjer sig dock. 2.2.4. Internet Datorn är ett utmärkt hjälpmedel för språkinlärning. Internet har krympt avstånden många människor emellan. Med modern datakommunikation kan man exempelvis få inspirerande kontakter med människor över hela världen. På Internet finns det alltså goda möjligheter att öva det engelska språket på ett naturligt sätt. Folkbildningsnätet 6
Vår målsättning har varit att i viss mån använda internet som komplement till läromedlet och som referensbibliotek. I basläromedlet har det funnits uppgifter att gå ut och söka information på NÄTET. Det har fungerat bra även om många har tyckt att det varit för tidskrävande och att överföringen har varit för långsam. Här har tekniken stor betydelse. Det krävs vassa maskiner för att kunna utnyttja Internets alla möjligheter. Här finns mycket att utveckla, det är alla överens om. Mer om det under Läromedel. 2.2.5. Utlåning av utrustning I början skissade vi på två lika stora grupper, en som redan hade datorer, en som fick låna av skolan. Allt för att kunna jämföra olika förutsättningar och hur mycket resurser lånedatorerna skulle kosta oss. När vi körde igång kursen var läget följande. Vi hade antagit sex småföretagare, alla hade egen dator. Vi hade antagit sju allmänkursare och i den gruppen lånade tre deltagare datorer av skolan. Dessa tre fick endast stå för uppkopplad tid med gängse samtalstaxa, resten stod vi för. Alla tre var nöjda, maskinerna hade fungerat som de skulle. I utvärderingen framgick att även de som inte hade lånat dator tyckte att möjligheten skulle finnas. Visst finns det utsatta grupper i samhället som skulle vilja studera på distans på detta sätt men som inte har tillgång till utrustningen och ej heller har råd med det. Det talar för att vi i viss mån måste erbjuda möjligheten att låna ut utrustning, men endast efter individuell behovsprövning eller om något oväntat inträffar med datorn under pågående kurs. Tveksamt om vi i framtiden har råd med det i någon större skala. Maskinerna vi lånade ut till deltagarna i projektet var ca fem år gamla men fungerade ända relativt bra tack vare att First Class bygger på ett textbaserat användarsnitt. Med tanke på de nya skattereglerna får förhoppningsvis allt fler tillgång till datorer i hemmen, vilket kan ge en inträdesbiljett till distansstudier med IT-stöd. 2.2.6. Teknisk support Möjligheten att få hjälp med tekniska problem har funnits men behovet har inte varit stort. Lånar man ut datorer som vi gjorde måste man räkna med att kunna ge teknisk support. De tre datorer vi lånade ut har tuffat och gått utan problem. I låneavtalet ingick att deltagarna själva skulle stå för transport vid eventuell service, men lyckligtvis har inte det behövts. 2.3. KURSDAGARNA PÅ SKOLAN Kursdagarna på skolan har visat sig vara oerhört viktiga. Träffas man sällan är det utan tvekan något man ser fram emot. I vårt koncept ingick en obligatorisk kursdag på skolan i månaden. I utvärderingen ansågs det vara ett minimikrav. För att komma rätt in i distansstudierna hade det varit klokt att i början av kursen lägga in täta träffar ungefär varannan vecka. Gruppsammanhållningen gynnas genom tätare fysiska kontakter i början och dessutom är det mycket som måste nötas in i form av praktiska rutiner. Idealet är kanske att internatförlägga en vecka vid kursstarten för att lära känna varandra och för att lösa praktiska kommunikationsuppgifter via datorn. Frågan är dock om våra målgrupper kan avsätta en vecka på internatet. I utvärderingen framkom att en kursdag i månaden är ett bra utgångsvärde. Mycket talar för att en kursdag var tredje vecka är ett bättre alternativ, för att i viss mån underlätta för deltagare som av någon anledning missar ett kurstillfälle. Annars är risken stor att uppehållet blir för stort och att studierna blir lidande i förlängningen. Följande moment har förekommit under kursdagarna på skolan. Folkbildningsnätet 7
2.3.1. Övning i First Class Om man är en förhållandevis van datoranvändare känns First Class enkelt och lättanvänt. För en ovan tar det längre tid. På den inledande introduktionsdagen på skolan fanns inte utrymme att lägga ned värst mycket tid på detta. Det var fullt tillräckligt att strukturera studierna och lära känna varandra först. Tekniken ska egentligen fungera perfekt när man startar upp kursen. Det kändes som om kursen för många inte startade förrän efter den nästkommande kursdagen på skolan (en månad senare), om man lägger betoningen på möjligheten att kommunicera via First Class. Ett förslag från deltagarna är att lägga in flera sådana datorövningspass under introduktionsdagar innan själva kursen börjar. Allt för att underlätta när man väl är hemma igen. 2.3.2. Övning i studieteknik Vi ville, som tidigare nämnts, från början ge en fördjupad bakgrund till just språkinlärning eftersom det handlade om en kurs i engelska. Momentet var tänkt att underlätta reflektionen kring hur man lär in och bearbetades intensivt under den första kursdagen på skolan. I utvärderingen framkom att detta inte hade underlättat studierna i någon större utsträckning. Förändring tar tid och även om vi har väckt tankar kring inlärning, så har det inte gett några omedelbara resultat. Kanske skulle vi ha bearbetat detta kontinuerligt i form av individuella samtal under hela kursen. Det är helt klart ett underskattat moment i all undervisning. Kunskaper hur man lär in bäst finns men de har inte slagit igenom i skolsystemet. Det är svårt för deltagarna att ändra studieteknik som man lagt sig till med under tidigare skolgång. 2.3.3. Fortlöpande utvärdering och självvärdering Vi hade en idé att varje kurstillfälle skulle innehålla fortlöpande utvärdering, både när det gällde kursen som helhet och den individuella utvecklingen som vi kallade självvärdering. Det har fungerat bra. Framförallt har det varit intressant att se hur man har bedömt sin egen förmåga och om det skett någon förbättring under hand. Även detta är en långsiktig process där deltagarna behöver mycket stöd och uppmuntran. I utvärderingen framkom önskemål om att genomföra regelbunden utvärdering på NÄTET. Detta skulle kunna ge mer tid till undervisning vid kursdagarna på skolan som då skulle utnyttjas mer effektivt. Förhoppningsvis får vi inom en snar framtid IT-läromedel som kan erbjuda bättre och utvecklade möjligheter till uppföljning på NÄTET. 2.3.4. Temauppföljning En viktig pedagogisk tanke har varit att varje studieperiod skulle bygga på ett tema, som skulle följas upp i samband med redovisningar på skolan. Då vi under studieperioderna mestadels har jobbat med texter och skriftliga övningar har det varit naturligt att följa upp med färdigheterna lyssna och tala vid kurstillfällena på skolan. AV-material, exempelvis i form av filminslag, har varit mycket upskattade. Ett tema handlade om ledarskap. Där fanns många kopplingar till 2:a världskriget och nazismen, och vi såg bl a The Wave som är en TV-film som bygger på en verklig händelse och ett socialt experiment som utspelade sig i en amerikansk skola på 1970-talet. Det gav upphov till livlig diskussion. 2.3.5. Muntliga övningar Det har funnits många inslag av muntliga övningar under kursdagarna på skolan. Det har kompenserat bristen på sådana under studieperioderna på distans. Till kursdagarna har deltagarna exempelvis förberett sig för att hålla korta muntliga föredrag kring periodens tema. Det har varit uppskattade inslag och har fungerat fint. I utvärderingen framkom att det finns ett stort behov av övningar i form av rollspel och kommunikationsövningar vid kurstillfällena på skolan. Det bästa resultatet fås om sådana övningar har förberetts väl under studieperioden. Folkbildningsnätet 8
2.3.6. Grammatik För att kunna utveckla sina färdigheter i ett främmande språk krävs förr eller senare vissa grammatiska begrepp. Det är ett svårt moment att jobba med på distans för det kräver god förmåga att förklara och exemplifiera. Det ingick i kursen att jobba med grammtik på egen hand men vi betonade inte tillräckligt grammatikstudierna ifrån början. Vi lade heller inte in obligatoriska grammatikpass under kursdagarna på skolan. Först senare under kursens gång insåg vi att det hade varit att föredra och gav tillfälle till analys av det slaget, med god uppskattning från deltagarnas sida. Det är då viktigt att jobba med gemensamma referensverk i form av grammatikor och ordböcker. 2.4. LÄROMEDEL Läromedlet vi har jobbat med heter Read & Proceed och är producerat av Appia Publishing AB. Det är ett läromedel som har fungerat mycket bra för distansstudier med IT-stöd. Det är framtaget i första hand för gymnasieskolans elever men fungerar även för vuxna. Det är inte ett rent distansläromedel. Materialet är tänkt att ge kunskaper motsvarande B-kursen i gymnasieskolan. Varje kapitel och därmed tema har varit upplagt med a) en faktadel och b) en litterär del. Den första texten i varje kapitel har varit en informativ faktatext där särskild uppmärksamhet har getts åt användbara fraser och uttryck. I och med att kursen mestadels byggt på färdigheterna läsa och skriva har övningarna till faktatexterna bearbetats skriftligt i form av processkrivning på NÄTET. Ofta i form av sammanfattningar. Allt skrivande har skett i en fortlöpande process med datorns hjälp. Deltagarnas texter har skickats in, läraren har kommenterat och sedan har successivt nya och förbättrade versioner jobbats fram. Texterna har i regel skrivits om många gånger innan de har varit färdiga. Den andra delen i varje kapitel har varit utdrag ur den roman som utgjort grunden för kapitlets tema. Diskussionsfrågor kring dessa texter har dels bearbetats i gruppen via NÄTET, dels redovisats muntligt vid kursdagarna på skolan. Det andra utdraget ur romanen har i varje kapitel utgjort en hörförståelseövning. Deltagarna har inte haft tillgång till ljudband hemma. Övningen har genomförts vid kursdagarna på skolan. För att underlätta läsningen av romanen har färdiga gloslistor funnits. Att läsa romanen har inte varit en obligatorisk uppgift för alla under kursen. Deltagarna har ändå i många fall valt att läsa romanen eller enbart köpa den för att kunna läsa vid ett senare tillfälle. Följande romaner har ingått i kursen; The Wave av Morton Rhue, Across the Barricades av Joan Lingard, Dead Poets Society av N H Kleinbaum och Johnny Got His Gun av Dalton Trumbo. Redovisningsuppgifter har skett både individuellt och gruppvis, mestadels under kursdagarna på skolan. Läromedlet har som tidigare nämnts präglats av ett tematiskt upplägg. Som komplement och en form av bibliotek har realialänkar funnits färdiga på Appias hemsidor för att lösa uppgifter som anknutit till stoffet. Här har övning getts i att utnyttja Internet. Separata övningsböcker i ordkunskap och grammatik har kompletterat läroboken. Diagnoser och kontrollstationer har hjälpt deltagarna att komma in på rätt nivå i materialet. Det har funnits tre olika nivåer; Basic, English och Advanced. Övningarna är tänkta att vara självinstrue- Folkbildningsnätet 9
rande. I utvärderingen framkom att just dessa övningsböcker har varit den svaga delen i materialet. Ordkunskapsövningarna har i alltför stor utsträckning byggt på lösryckta ord utan sammanhang och i form av statiska övningar. Grammatikövningarna har byggt på viss grammatisk förförståelse och endast gett knapphändiga förklaringar av olika begrepp. Här hade behövts kompletteras med ytterligare hänvisningar till gemensamma referensverk samt genomgångar under kursdagarna på skolan, som redan nämnts under avsnittet Kursdagarna på skolan. Deltagarna har varit nöjda med materialet när det gäller val av teman, övningarnas variation och flexibilitet, den individuella anpassningsmöjlighten och grafisk utformning. Vi delar den uppfattningen. 3. DISKUSSION OCH SAMMANFATTNING Deltagarna har varit positiva till kursen som har bedömts vara väl genomförd av oss som kursanordnare (Betyg 4,4 av 5 möjliga). Vi tycker att trots att det har varit en ny och oprövad försöks- och utvecklingskurs, har det känts rätt. Vi har inte i första hand gjort en kurs som skulle vara behörighetsgivande för gymnasial nivå, även om den mycket väl skulle uppfylla kraven. Ingen av deltagarna har heller drivit frågan om behörighet eftersom det klargjordes ifrån början att så inte var fallet. Behörighetsfrågan är het på vår skola, och det är inte alltid lätt att vara folkbildningsmässig samtidigt som man måste ta hänsyn till de formella krav som krävs för att gå vidare till högskolan. Däremot är det vår bestämda uppfattning att vi måste kunna ge distanskurser i enstaka ämnen såväl som allmän kurs i sin helhet. Det viktiga är att det sker med ett öppet och dialogiskt förhållningssätt. Vår målsättning var att utöver lärare-elev-kontakten stimulera till ett stort erfarenhetsutbyte deltagarna emellan, såväl på kursdagar på skolan som hemifrån via NÄTET. Det var ett mål som visade sig vara svårt att nå fullt ut. Många av deltagarna hade ändå trots allt redan när kursen började en bild av att distansstudier (och kanske studier generellt sett) är individuella. Det egna kom i första hand och mycket av deltagarnas tid togs i anspråk för att hitta rätt form för kommunikation med läraren, inte så mycket med andra gruppdeltagare. Inte så konstigt med tanke på att det rörde sig om halvfartsstudier och att en del hade ett hel- eller deltidsarbete i botten. Tiden har helt enkelt inte räckt till. Givetvis fanns där också en ovana att kommunicera via NÄTET. Vi uppmanade deltagarna i den uppföljande utvärderingen att värdera erfarenhetsutbytet inom gruppen för att kunna genomföra en bra kurs på distans. Märkbart att notera är att det ansågs förhållandevis oviktigt och att det inte hade förekommit så mycket sådant under kursens gång. Den traditionella bilden av distansstudier som självstudier finns uppenbarligen där. Småföretagare är en intressant grupp. Jobbet är för dem i regel mer än heltid och lite utrymme finns att genomföra studier vid sidan om yrkesverksamheten. De sex småföretagare som antogs ville studera på ett flexibelt sätt oberoende av tid och rum. Av dessa sex avbröt två kursen i engelska på egen begäran. I det ena fallet pga komplikationer kring barnafödande, i det andra fallet pga av utökad arbetsbelastning i företaget. De övriga fyras arbetsinsats har varierat. Viljan att fortbilda sig har varit god men till syvende och sidst har företaget i det korta perspektivet varit viktigare, vilket i och för sig är förståeligt. Småföretagare är en grupp som har svårt att förutse skiftningar i arbetsbelastning. En kurs på 18 veckor är alldeles för kort tid för att ge dessa deltagare rättvisa. Här behövs tålamod, uthållighet och tid. Alla som deltog i kursutvärderingen (9 st) viktade behovet av ett återkommande lärande före behovet av ett lä- Folkbildningsnätet 10
rande för yrkesverksamhet. Glädjande med tanke på folkhögskolans folkbildaruppgift och ett livslångt lärande. Att utveckla en bra distansstudieform görs inte i en handvändning. En terminskurs på 18 veckor är inte tillräcklig. Vi tycker att vi ändå är på god väg. Kursen har till stor del byggt på individuella studier. Detta har kompletterats med gruppstudier vid kurstillfällena på skolan och till viss del i form av en virtuell cirkel på NÄTET. Närheten till utbildning i form av distansstudier med IT-stöd har gett en alternativ möjlighet till ett återkommande och livslångt lärande. För de flesta deltagarna i kursen låg tidigare studier ett antal år tillbaka i tiden. Studier är roliga men kräver engagemang och hårt arbete. Ungefär hälften vill fortsätta till hösten. Det är i sig ett gott betyg till studieformen. Att bedriva projekt är intressant och nödvändigt för att utvecklas. Det tar emellertid mycket kraft och tid. Nästa steg är att försöka integrera erfarenheterna i den ordinarie verksamheten. Som påpekats tidigare är distansstudieformen med IT-stöd inte färdig. Mycket kommer säkerligen att hända inom en snar framtid på tekniksidan, det kan vi räkna med. Ska vi inom folkbildningen syssla med distansstudier? Visst ska vi det! Det går alldeles utmärkt att vara folkbildningsmässig även via NÄTET. Skillnaden är inte så stor i förhållande till det fysiska klassrummet och det handlar fortfarande om ett pedagogiskt förhållningssätt. Vi kan inte avskärma oss från utvecklingen i stort, vi måste ta del av den och hitta lämpliga former med hänsyn till våra egna behov och vårt uppdrag. Nu är projektpengarna slut. Tillbaka till vardagen. Utvecklingsarbete tar tid och måste ses långsiktigt. Vi är inte mogna än att erbjuda fler ämnen än engelska som nu i vår, men ambitionen finns. Om allt går som planerat kommer vi i höst fortsätta att genomföra en liknande kurs i engelska med 10 deltagare. Stommen är tänkt att bestå av kursdeltagare som vi har haft under våren och som vill fortsätta studera på samma sätt. Distansstudier med IT-stöd är kontroversiellt inom folkbildningen. För oss handlar det om att pröva något nytt för att sedan ta ställning och kunna göra ett vägval. Den lilla, smala vägen kanske är väl så god som den stora, breda. Eller vad sägs om den amerikanske poeten Robert Frosts bevingade ord. Two roads diverged in a wood, and I - I took the one less traveled by, and that has made all the difference. Håkan Bjermert-Jonsson Lunnevads folkhögskola Linjeledare IT och distansundervisning hakan.bjermert-jonsson@lunnevad.lio.se www.lio.se/enheter/lunnevad Folkbildningsnätet 11