Vision; Vår främsta kund är det framtida samhället Röselidsskolans systematiska kvalitetsarbete 2013 Dokumentet beskriver i korthet organisationen, verksamheten, vad den skall åstadkomma, analys av resultat, planer för utveckling och förbättring och nya mål. Den innehåller en allmän del och en strategisk del. I den verksamhet som beskrivs ingår skola, förskoleklass och fritidshem. Verksamheten är indelad i två skolenheter. Skolenhet A som innehåller arbetslag F-3 A och 4-7 A och skolenhet B som innehåller arbetslag F-3 B, 4-7 B och arbetslag 8-9. Varje skolenhet leds av en rektor. Allmänt Röselidsskolan startades i augusti 2012 Röselidsskolan är en av tre nystartade skolor i Gråbo som också består av Lekstorpsskolan och Ljungviksskolan. Röselidsskolans, och de andra skolornas, utvecklingsarbete utgår från Mål för lärmiljön, ett dokument antaget av kommunstyrelsen i Lerums kommun år 2009.
Verksamhetsidé Målbild Rektorerna i Gråbo har utifrån dokumentet Mål för lärmiljön tagit fram en Målbild som allt arbete på Röselidsskolan grundas på och utgår från. MÅLBILD: Gråbo nya skolor, Röselidsskolan, kännetecknas av: Motivation, nyfikenhet och drivkraft. Lärandet är verklighetsbaserat, d v s utgår från verkliga livet och är därigenom ämnesövergripande Skolan präglas av ett gemensamt ansvar, alla vill lära av varandra Elever och personal ser möjligheter i de situationer som inträffar Mål och resultatinriktning Vi följer systematiskt upp våra resultat Elever, vårdnadshavare och personal är medvetna om målen Elevernas och personalens gemensamma kunskap tas till vara och bidrar till en totalt sett ännu högre kunskapsnivå Eleven skall alltid vara delaktig med arbetet att bedöma och värdera kvaliteten på arbetet Förmågor och kompetenser som är till nytta. Elevernas arbete ska vara till nytta för någon annan. Därför arbetar vi utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt och bejakar elevernas initiativkraft i arbetet mot målen Eleven ska känna sådan glädje och stolthet över sitt arbete att han/hon vågar hålla en presentation inför en okänd grupp av barn och vuna Eleven ska känna en sådan trygghet att de kan guida en grupp besökare Hållbarhet och framtidstro Vi arbetar aktivt för att skapa och upprätthålla goda relationer till eterna personer/organisationer/företag. Vi uppträder alltid som goda ambassadörer för skolan Vi vårdar den gemensamma miljön Vi ser olikhet och mångfald som en styrka Omvärldsanalysen är central och alla medarbetare har alltid blicken mot det framtida samhället Övergripande beskrivning av skolenheterna Elever Röselidsskolan har ca 335 elever i årskurserna F - 9. Eleverna är fördelade på fem arbetslag. Två F - 3+fritidshem arbetslag med ca 55 elever. Två 4-7 arbetslag med ca 65 elever och ett 8-9 arbetslag med ca 95 elever.
Medarbetare På skolan arbetar ca 44 medarbetare i olika yrkestillhörigheter. Lokalresurser Röselidsskolans byggnad är byggd i guldklass vad gäller miljökrav. Vi har mycket ändamålsenliga lokaler med en hemvist för varje arbetslag där lärande sker. Två moderna och välutrustade hemkunskapssalar. Ett forum (en amfisal) med möjligheter för IT baserade föreläsningar på distans eller i verkligheten. En stor matsal som, då det inte är lunch eller mellanmål, kan möbleras utifrån behov. Vi har en stor idrottshall som är belägen 50 m från skolbyggnaden och en lite mindre idrottshall belägen ca 20 m från skolbyggnaden. I varje arbetslag finns väl utrustade ateljéer avsedda för praktiskt estetiska aktiviteter och praktiska aktiviteter inom ämnesområdet no/teknik. Miljöhus för källsortering finns och våra möjligheter till sortering är goda. Materiella resurser Vi har minst tre digitalprojektorer och två digitala infoskärmar i varje arbetslag. I arbetslagsrummen (ett per arbetslag) har lärarna personliga datorer, en digitalprojektor och en digital infoskärm. I arbetslagen 4-7 har alla elever och pedagoger dessutom en egen ipad. Arbetslagen F - 3 har ca 5-7 fasta datorer och 6 ipads, i varje arbetslag. I arbetslag 8-9 har eleverna i åk 8 en egen ipad. Dessutom finns i arbetslaget ca 10 laptops och 10 fasta datorer. Eleverna har tillgång till adekvata läromedel. Skolbibliotek I skolan finns ett väl utrustat bibliotek avsett för elever i alla åldrar som gör det möjligt för eleverna att kontinuerligt kunna använda biblioteket som en del av undervisningen. Bibliotekets huvudsakliga roll är att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur och tillgodose deras behov av material för utbildningen. Biblioteket är bemannat och öppet för elever varje dag mellan kl 10-11 och?????? Övriga tider finns biblioteket tillgängligt för elever i sällskap med en vuen. Socioekonomisk fördelning och användning av dessa medel Förutom elevpengen tilldelades Röselidsskolan 2013/2014 enligt Lerums kommuns resurstilldelningssystem med socioekonomiskt inde ca 1,5 milj kr. Vid skolans val av fördelning av socioekonomiska medel har vi utgått från John Hatties rapport Visible Learning och specifikt från två påverkansfaktorer som anges ha stora effekter på elevernas resultat. Dessa faktorer är Känsla av positivt sammanhang i klassrummet och Kamratpåverkan. Eftersom skolan inte är organiserad i klassrum med tillhörande klasslärare, utan har hemvister (för hela arbetslaget) och processledare ersätter vi faktorn Känsla av positivt sammanhang i klassrummet med Känsla av positivt sammanhang i processgruppen och i arbetslaget För att öka möjligheterna att leva upp till dessa faktorer har vi förstärkt och utvidgat elevhälsoorganisationen. Det innebar under läsåret utökad professionell handledning av pedagoger, enskilt och i arbetslag, kring ett ökat medvetande om Ledarskap och självkännedom och vad det har för
betydelse för Känsla av positivt sammanhang i processgruppen och i arbetslaget. Elevhälsan och skolenheternas rektorer handleds av en konsult och utbildar i sin tur pedagogerna i ledarskap och självkännedom. Vi har anställt en skolvärdinna vars huvudsakliga uppgift var/är att skapa olika mötesplatser för socialt samspel. En annan uppgift för skolvärdinnan var/är att servera frukost för elever där hemmen inte alltid tillgodoser detta behov. Vårdnadshavare har erbjudits föreläsningar i Ledarskap och självkännedom. Flera av skolans elever har ibland svårt att leka med varandra och att följa vissa regler. För att skapa en god grund för positiv kamratpåverkan har vi satsat på ett program kallat Trivselledarprogrammet och som går ut på att i för eleverna positiva sammanhang skapa goda kamratrelationer. Enhetens förbättringshistoria Då enheten är helt ny sedan ett år tillbaka finns ingen förbättringshistoria att återge. De förbättringar som gjorts under det år skolan funnits redovisas i denna rapport. Verksamhetens organisations- och ledningsstruktur Röselidsskolan är uppdelad i två enheter, Röselid A F - 7 och fritidshem och Röselid B F - 9 och fritidshem. F 3 A 55 elever 5,4 tjänster Fskl, fritids, skola 4 7 A 65 elever 5,6 tjänster F 3 B 55 elever 5,6 tjänster Fskl, fritids, skola 4 7 B 65 elever 5,6 tjänster Elevhälsa: Skolsköterska, kurator, specialpedagog, rektorer 8 9 95 elever 5,75 tjänster Fritidsgård/fritidsklubb för åldrarna 10-16 år i hela Gråbo Skolenhet A leds av en rektor som förutom ansvar för sina enheter även har övergripande ansvar för större områden som spänner över hela skolan. Skolenhet B leds av en rektor som förutom ansvar för sina enheter även har övergripande ansvar för större områden som spänner över hela skolan. Övergripande ansvar finns dokumenterade i ett separat dokument och är väl avgränsade och tydliga för elever, vårdnadshavare och personal.
Arbetslag: Undervisningen är organiserad i fem pedagogiska arbetslag. Arbetslaget har ett gemensamt ansvar för elevernas utveckling och trygghet i både skola, förskoleklass och fritidshem. Varje pedagog verkar dagligen utifrån tre roller; processledare, ämnesepert och handledare. Processledaren ansvarar för att eleverna utvecklar sina förmågor mot målen i Lgr 11 och har den närmsta kontakten med eleven och dennes hem. Ämneseperten ansvarar för att eleven når målen i Lgr 11, för att ett formativt lärande sker och för bedömning av elevens kunskapsresultat. Alla i arbetslaget fungerar som handledare i det dagliga arbetet mot målen. Arbetslagen träffas varje vecka på operativa möten och vid behov även i andra möten. Varje år i augusti upprättar arbetslaget en årsplan som ligger till grund för elevers och pedagogers arbetsår. Arbetslagsledare: Varje pedagogiskt arbetslag och elevhälsan har arbetslagsledare som träffar rektorerna varje vecka. En terminsplan ligger som grund för dessa möten, framtagen av rektor i samspel med arbetslagsledarna. Planen ligger till grund för den utveckling skolans ledning har fokus på under arbetsåret. Servicelag: Skolan har ett servicearbetslag med administratör, vaktmästeri och skolvärd. Förutom sina grunduppgifter samverkar servicelaget också med arbetslagen i sammanhang där elevens möjligheter att nå målen ökas. Fritidsklubb/fritidsgård: I anslutning till skolan ligger en fritidsgård. Fritidsgården bedriver verksamhet med fritidsklubb (åk 4-5) och fritidsgård för ungdomar mellan 10-16 år i hela Gråbo. På fritidgården arbetar en socialpedagog och tre fritidsledare. I olika elevärenden och i skolans pausverksamhet samspelar skolan och skolans elevhälsa med fritidgården. Elevhälsan: Elevhälsoteamet består av skolsköterska, specialpedagog, kurator, elevhälsopedagog, psykolog och skolans rektorer. Elevhälsans gemensamma uppdrag består i att handleda och coacha arbetslagen mot Gråbo skolors målbild, målen i Lgr 11, relationsskapande kunskap och självkännedom för ökad måluppfyllelse. Elevhälsan träffas varje vecka och har dessutom Öppet hus för pedagoger en gång i veckan. Elevhälsan träffar arbetslagen kontinuerligt utifrån givet schema. Psykolog Psykologen arbetar med elevhälsoteamen i hela Gråbo och fördelar sin tid på uppdrag av Gråbos gemensamma elevhälsa. Elevhälsopedagog
I Gråbo finns två elevhälsopedagoger. En elevhälsopedagog har sin utgångspunkt från Röselidsskolan. Elevhälsopedagogen arbetar på uppdrag av Gråbos gemensamma elevhälsa. Skolsköterska Skolsköterskan har sin utgångspunkt på Röselidsskolan. En dag i veckan arbetar skolsköterskan på Östads skola i Gråbo. Skolkurator Skolkurator arbetar deltid men finns på skolan varje dag. Specialpedagog Specialpedagog arbetar deltid men finns på skolan varje dag. Speciallärare En pedagog med speciallärarfunktion finns i varje arbetslag. Trygghetsgrupp Trygghetsgruppen träffas varannan vecka och består av kurator, skolvärd, elevhälsopedagog och en representant från varje arbetslag. I varje arbetslag finns två kontaktelever som var tredje vecka samverkar med Trygghetsgruppen. Samverkan består i att elever och trygghetsgruppen tillsammans kontinuerligt kartlägger riskområden i och utanför Röselidsskolan. Studie och yrkesvägledare Studie och yrkesvägledare, SYV, finns på skolan två dagar i veckan. SYV:s främsta uppgift är att vägleda eleverna i åk 9 i deras gymnasieval, men också att delta i det främjande elevhälsoarbetet. Elevinflytande För elevernas formella inflytande träffar processledaren sin grupp bestående av ca 11-16 elever varje dag. I arbetslaget finns ett arbetslagsråd som består av 2 elever/processgrupp och som träffas varannan vecka. Rektorerna kallar till elevråd 1 ggr/mån. Fler möten kan hållas då behov finns. För elevernas reella inflytande träffar eleverna en timme varje dag sin processledare som tillsammans med eleven följer upp utveckling av elevens förmågor att nå uppsatta mål och elevens sociala samspel. Skolan har också två elevskyddsombud som samlar in uppgifter från övriga elever och deltar på enhetens elevmiljörond. Kontaktelever, två från varje arbetslag, träffar skolans trygghetsteam var tredje vecka för att i förebyggande syfte kartlägga skolans riskområden.
Översiktlig beskrivning av verksamhetens processer Skolans processer En process är för oss en kedja av återkommande aktiviteter som skapar värde för våra kunder. Våra primära kunder är elever, föräldrar och det framtida samhället. Röselidsskolans ledning har identifierat alla processer som är nödvändiga för att nå vår målbild och målen i Lgr 11 enligt bilden nedan. Den främsta processen är den som sker i arbetslagen, i samspelet mellan elever, pedagoger och elevhälsan. Den utgår, som ovan nämnts, från Lgr 11, Lerums kommuns mål för lärmiljön som i sin tur brutits ner till skolans målbild. Andra processer är ett stöd för att denna process ska utvecklas mot Gråbo skolors målbild och mot målen i Lgr 11. Som grund för denna process ligger också de förväntningar verksamheten har från elever, föräldrar. (Under utvecklingsgrupper ska gruppen Bibliotek också ingå)
Årsplan Skolans årsplan anger rutiner för det systematiska arbetet.
Utveckling och förbättring Inflytande och samråd Som grund för utveckling och förbättring ligger analys av enkäter, kommunens mätning av kvalitet, läsårsutvärderingar och samtal med elever, vårdnadshavare och personal. Dessutom förväntas elever och personal i samtliga verksamheter lyfta olika behov av förbättringar till skolans ledning. Informationsbrev, där kontaktuppgifter finns noga angivet, mailas ut till alla vårdnadshavare varje månad. Där uppmanas även vårdnadshavare att lyfta olika behov av förbättringar till skolans ledning, via mail eller på telefon. För dialog mellan vårdnadshavare, elever, personal och skolledning finns ett enhetsråd som träffas fyra-fem gånger på ett läsår. Där hanteras frågor som skola och representanter i enhetsrådet gemensamt kommit överens om. Uppföljning av elevers måluppfyllelse - Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Varje termin erbjuds eleverna, tillsammans med sina vårdnadshavare, utvecklingssamtal där man tillsammans går igenom elevens hela skolsituation. En individuell utvecklingsplan tas fram. Vårt arbete med det entreprenöriella lärandet syftar till att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Arbetet mot målen ska ta sin utgångspunkt i elevens intressen, drömmar och inre drivkraft. Processledaren och ämneseperterna i arbetslaget tar tillsammans med eleven/eleverna fram strategier för lärande. Vi använder det digitala verktyget Unikum för att dokumentera, följa upp och analysera elevens utveckling. Detta arbete sker systematiskt utifrån skolans årsplan för uppföljning, utvärdering och analys. Särskilt stöd Särskilt stöd organiseras utifrån varje elevs specifika behov. Som grund för detta stöd ligger processledarens och arbetslagets uppföljning. Satsning på TiL och Counting Recovery (stödprogram i grundläggande läsning och matematik i år 1 3) fortsätter under lå 13/14. Utifrån gemensamt framarbetade mål för elevhälsan handleder, coachar och stöttar de arbetslagen som i sin tur organiserar det stöd som på bästa sätt gynnar elevens utveckling. Allt inom arbetslagets ram. Resurser till de elever som behöver ytterligare åtgärder styrs av rektor tillsammans med elevhälsan. För elever som har behov av svenska som andraspråk organiseras det med hjälp av utbildade lärare på skolan och för studiehandledning på modersmålet finns ett samarbete med hemspråkslärare, vilket organiseras centralt i Lerums kommun. För upprättande av åtgärdsprogram och för rutiner av elevhälsans övriga arbete finns följande handlingsplan:
Trygghet och studiero För att värna om elevernas trygghet och studiero har en plan (Röselidsskolans Likabehandlingsplan) för det förebyggande arbetet för trygghet i skolan och på fritidshemmet upprättats och årliga mål arbetas fram i samråd med elever, vårdnadshavare och personal. För att skapa studiero har varje arbetslag, i samspel med eleverna, tagit fram Trivselregler som gäller i arbetslaget. Reglerna utvärderas kontinuerligt minst en gång per termin och uppdateras vid behov. Trivselregler för hela skolan tas fram i samråd med elevrådet. Dessa regler utvärderas vid höstterminens början varje läsår eller vid behov under året. Elever, pedagoger, vårdnadshavare eller rektorer kan påkalla detta behov och rektorer kallar till möten. Åtgärder mot kränkande behandling: På Röselidsskolan finns ett Trygghetsteam (THG) som träffas en gång per månad (hela gruppen) och varannan vecka (delar av gruppen). I teamet ingår skolkurator, skolvärdinna, elevhälsopedagog, speciallärare och en representant från varje arbetslag. I förebyggande syfte träffar representanter från THG var tredje vecka två kontaktelever från varje arbetslag för att kartlägga, bearbeta och följa upp ev riskområden eller andra, för eleverna viktiga, trygghetsfrågor på skolan. Varje termin svarar alla elever på skolans egen trygghetsenkät. Resultatet sammanställs och följs upp tillsammans med arbetslagen direkt efter svarstidens utgång. Dessutom organiserar Röselidsskolan ett så kallat Trivselledarprogram i syfte att på raster skapa sammanhang/aktiviteter där alla elever som vill kan delta, röra på sig och utveckla lekintresset. 8-10 elever i varje arbetslag fungerar som trivselledare. Trivselledarna handleds varje vecka av vuenrepresentanter på skolan och utbildas 1 ggr/termin i hur man leder både lekar och grupper. Undervisning i modersmål: Undervisning i modersmål anordnas i Lerum centralt. Vårdnadshavare och elev ansöker om möjlighet och undervisningen anordnas på skolan eller i annan, för eleven, anvisad lokal. Skolan har för avsikt att kommande läsår utveckla rutiner kring: - I vilka språk bedrivs undervisning på skolan och hur många elever omfattas - Hur och när bedrivs undervisningen (på skoltid, efter skoltid, i grupper etc.)? - Vilka är våra rutiner för att fånga upp de elever som är berättigade till modersmålsundervisning och hur vi informerar kring detta? - Samarbetet mellan modersmålsläraren och elevens övriga lärare/mentor/klasslärare - Om ämnet tas upp på utvecklingssamtalen. - Om modersmålsundervisningen och modersmålsläraren någon gång är en del i ett åtgärdsprogram, eller om det förekommer studiehandledning på modersmålet för någon elev. Resultatdel Lerums kommuns skolenheters systematiska kvalitetsarbete utgår från skolenheternas resultat. Dessa resultat värderas och analyseras av skolans personal. Utifrån resultaten och analyserna beslutas sedan om strategier och åtgärder för förbättrade resultat och för högre kvalitet.
I denna kvalitetsrapport beskrivs den befintliga verksamheten i den första delen, den allmänna delen. I den strategiska delen beskrivs det utvecklingsarbete som pågår eller som planeras att påbörja under innevarande läsår. I årskurs 1 till 5 består kunskapsresultaten av bedömningar gjorda av undervisande lärare utifrån läroplanens kunskapskrav. I årskurs 2 används ett särskilt utvärderingsverktyg i matematik kallat UIM (Utvärdering I Matematik) och bedömningen av läs- och skrivförmågan görs med stöd av materialet Språket lyfter. Alla resultat redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven eller förväntade resultat för den aktuella årskursen. I årskurs 6 till 9 består kunskapsresultaten av betygsresultat. Resultaten per ämne och andel elever som når målen i alla ämnen redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven för betyget E. Meritvärdet är ett sammanräknat värde av elevens betyg i de 16 ämnen (av maimalt 18 st) där eleven har högst betyg (A = 20 p, B = 17,5 p, C = 15 p, D = 12,5 p, E = 10 p, F = 0 p). I tabellen redovisas det genomsnittliga meritvärdet för skolans elevers slutbetyg från vårterminen i årskurs 9. För behörighet till gymnasiet krävs lägst betyget E i svenska, eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Därutöver krävs ytterligare ett antal godkända betyg i olika ämnen. Hur många betyg och i vilka ämnen beror på vilket gymnasieprogram det gäller. Enkätresultaten kommer från en elevenkät som är gemensam för alla GR s (Göteborgsregionens kommunalförbund) kommuner. Svaren redovisas som ett inde på en 100-gradig skala. NKI står för Nöjd kund inde och är resultaten på tre särskilda frågor som mäter hur den som svarar på enkäten uppfattar den totala kvaliteten i verksamheten. NKI-resultaten går inte att jämföra direkt med resultaten inom övriga områden beroende på frågornas konstruktion. NKI-värdet är så gott som alltid lägre än resultaten inom övriga områden. Kunskapsresultat: Totalt Flickor Pojkar Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter 79 89 73 Andel elever som kan räkna enligt UIM (4 kravnivåer) 88 100 80 Årskurs 3 Andel elever som når målen i alla ämnen 97 100 93 Andel elever som når målen i svenska 97 100 93 Andel elever som når målen i matematik 97 100 93 Årskurs 5 Andel elever som når målen i: Svenska 81 81 81 Matematik 81 81 81 Engelska 96 90 100 Totalt Flickor Pojkar
GR-enkäten NKI 86 95 80 Åk 2 Trivsel och trygghet 97 100 96 Delaktighet och inflytande 87 94 83 Skolmiljö 78 86 73 Kunskap och lärande 94 98 92 Bemötande 97 100 95 Fritidshem 92 97 88 Åk 5 NKI 70 Trivsel och trygghet 95 96 95 Delaktighet och inflytande 82 87 79 Skolmiljö 76 71 79 Kunskap och lärande 89 91 89 Bemötande 86 88 85 Fritidshem Inget värde Inget värde Inget värde Kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar Andel elever (i procent) som når målen i: 2013 Årskurs 6 Svenska 100 100 100 Matematik 100 100 100 Engelska 100 100 100 2013 Totalt Flickor Pojkar Årskurs 9 Andel elever (i procent) som når målen i alla ämnen 97 95 100 Genomsnittligt meritvärde 214 229 197 Andel som når målen i Svenska 100 100 100 Matematik 100 100 100 Engelska 100 100 100
2013 Andel elever (%) som är behöriga till högskoleförberedande program yrkes- naturveten ekononom estetisk program teknik humanist samhällsv Andel (i procent) behöriga till gymnasiet Totalt 100 100 100 100 Flickor 100 100 100 100 Pojkar 100 100 100 100 Totalt Flickor Pojkar GR-enkäten NKI 62 68 59 Åk 8 Trivsel och trygghet 95 93 97 Delaktighet och inflytande 76 74 77 Skolmiljö 77 71 81 Kunskap och lärande 82 80 83 Bemötande 86 81 90 Strategisk del I Helen Timperleys forskningsrapport Teacher professional learning and development i skriften FORSKNING I KORTHET 2013:1, utgiven av kommunförbundet i Skåne, finner vi som skolledare starka belägg för de mål och strukturer/rutiner vi valt att leda organisationen mot och med. Helen Timperley är professor i pedagogik vid Aucklands universitet, Nya Zeeland. Skriften är baserad på en syntes av forskningsresultat om vad som kännetecknar framgångsrika sätt att bedriva kompetensutveckling, eller professionell lärarutveckling. I sammanfattningen Forskning i korthet står det bl a: Skolledarna har ansvar för att främja lärarnas möjligheter till professionell utveckling. Ett effektivt professionellt lärande kan äga rum utanför skolmiljön, men oavsett var den äger rum så är det viktigt att skolledarna är aktivt involverade. Skolledare kan påta sig olika roller beroende på sin ställning och sakkunskap. Tre roller verkar emellertid vara avgörande för att få och vidmakthålla lärarnas intresse och försäkra sig om att deras lärande är en pågående process. Att utveckla en vision av nya möjligheter
Att leda lärande Att organisera tillfällen till lärande I teten som följer beskriver vi på olika sätt de strategier vi valt att leda Röselidsskolan under läsåret 2013/2014. Mål enligt Lgr 11: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Ytterligare mål skolan har att arbeta för är att höja elevers resultat i alla ämnen. För att nå dit organiserar vi på alla plan vår verksamhet så att det ska ske. Utifrån ovan angivna resultat och den analys som gjorts kommer skola, förskoleklass och fritidshemsverksamheten kommande år att vidareutveckla det arbete som, redan vid uppstarten av skolan, påbörjats. Dessutom initierar vi kommande år nya verktyg för att detta mål ska nås. Då vi kan se att skolans resultat i åldrarna 2 och 5, speciellt i ämnena svenska och matematik är lågt och att pojkars resultat på i stort sett alla områden i alla åldrar är lägre än flickornas är målet att höja dessa resultat ett stort utvecklingsområde kommande år. Analys av resultaten Utifrån de analyser och utvärderingar som gjorts i arbetslagen med elever, i arbetslagen med pedagoger, på arbetslagledarmöten, på enhetsrådsmöten med föräldrar och på verksamhetsdagar med all personal i slutet av läsåret kan vi utläsa att elever i 4 7 arbetslagen tycker att läsåret 2012/2013 på många sätt varit rörigt. De har upplevt det svårt att ställa om till nya arbetsformer än dem de tidigare varit vana vid. De har, framför allt i åk 4 7 men också till viss del i F 3 arbetslagen, uttryckt att de har haft svårt att förstå med vad och hur de ska arbeta i skolan och vad som förväntas av dem. I dessa åldersgrupper har de också upplevt att det varit förvirrande att etablera så många nya kontakter som det inneburit i och med att alla elever varit nya för varandra. Synpunkter från föräldrar bekräftar det eleverna uttrycker. Förväntningar på skola och fritids för innevarande läsår från vårdnadshavare uttryckt i enkät, på enhetsråds- och föräldramöten och i enskilda samtal med processledare och rektor kan sammanfattas som följer: Arbetsro i 4 7 arbetslagen Större tydlighet för elever om vad som förväntas av dem uttrycks av vårdnadshavare i samtliga arbetslag Att pedagogerna tydligare förvissar sig om att eleverna förstår sitt uppdrag Tydligare deadlines i elevuppdrag Större insyn i sitt barns skolarbete och kunskapsutveckling Resultaten i de tabeller som finns med i denna rapport bekräftar det vi redan identifierat som brister lå 2012/2013. Analyser och utvärderingar har legat som grund för satsningar/utvecklingsområden lå 2013/2014:
Hur arbetar vi för att nå det aktuella målet? Redogörelse i korthet och i stora drag för utvecklingsinsatser 2013/2014: Identifiera lärstilar utifrån Howard Gardners 7 (9) intelligenser: En utveckling som påbörjas läsåret 2013/2014 är att alla pedagoger utbildas i att tillsammans med eleverna identifiera varje elevs lärstil. Allt för att hitta varje elevs potential och därifrån utveckla varje elevs unika livsvärld, intresse och förmåga att nå sina egna och läroplanens mål och i syfte att göra lärandet tydligt, begripligt, hanterbart och meningsfullt för eleven. Vidareutbildning i Entreprenöriellt lärande: Alla pedagoger deltar i fyra utbildningsdagar i augusti och löpande under ht-13 att handledas/vidareutbildas i Entreprenöriellt lärande. Formativt lärande, formativ bedömning: I Lerums kommun anordnas en utbildning i Formativt lärande och formativ bedömning för alla kommunens pedagoger. Alla pedagoger på Röselidsskolan deltar i denna utbildning. Utbildning i att skapa mallar och modeller: All pedagogisk personal utbildas vid två tillfällen i att skapa mallar och modeller för elevernas vardagliga arbete i syfte att göra lärandet tydligt, begripligt, hanterbart och meningsfullt för eleven. TiL och Counting Recovery: Bland elever i åk 2 påbörjades en satsning av TiL och Counting Recovery (stödprogram i grundläggande läsning och matematik i år 1 3) under lå 12/13 med mycket goda resultat för enskilda elevers utveckling. En satsning som fortsätter under lå 13/14. Självkännedom/Ledarskap: All personal kommer en gång per månad under hela läsåret att utbildas i självkännedom/ledarskap. Detta i syfte att göra pedagogerna mer medvetna om sig själva och sitt ledarskap, vikten av relationsskapande och sin roll i lärsalen (klassrummet) för att bl a skapa studiero. Enligt forskning (se utdrag av John Hatties forskningsrapport Synligt lärande nedan) och beprövad erfarenhet vet vi att ett medvetet ledarskap gynnar elevers resultat. Utdrag ur - Presentation av en studie om vad Som påverkar elevers studieresultat av John Hattie. tabell 3.1: Påverkansfaktorer med stora effekter relaterade till skolan Snabbare studiegång (0.88) är, enligt Hattie, ett alternativ till särskilda klasser för begåvade elever, som innebär en snabbare studiegång jämfört med den gängse eller att eleven läser kurser avsedda för äldre elever.6 Även satsningar på uppförande i klassrummet/studiero (0.80) ger enligt metaanalyserna mycket goda resultat på studieprestationerna. De mest kraftfulla skolfaktorerna finns, enligt Hattie inom skolor och kan relateras till klimatet i klassrummet. Känsla av positivt sammanhang i klassrummet (0.53) beskrivs som en del av ett klassrumsklimat präglat av målorientering, positiva mellanmänskliga
relationer och socialt stöd. Kamratpåverkan (0.53) kan ske på många sätt såsom hjälp, handledning, vänskap, återkoppling, känslomässigt stöd osv. Men det omvända kan också, enligt Hattie, leda till bristande engagemang och marginalisering. Faktorn ledarskap i klassrummet (0.52) sägs vara en del av klassrumsklimatet, där lärarens förmåga att reducera störningsmoment grundas i så kallad situationsanpassad medvetenhet. Såväl elevers engagemang i undervisningen som deras studieprestationer påverkas positivt enligt Hattie. L Trivselledarprogram: Trivselprogrammets mål är att: främja för ökad och mer varierande lek på rasterna hjälpa eleverna att bygga goda vänskapsrelationer minska konflikterna mellan elever främja värderingar och förhållningssätt som inkludering, vänlighet och respekt Elever och pedagoger i varje arbetslag utbildas till aktivitetsledare på raster under ledning av medlemmar i Trygghetsteamet. Hur ovanstående insatser kommer att påverka elevernas resultat: Ovanstående utbildningar är något som efterfrågats av pedagogerna och som finner stöd i aktuell forskning i e Helen Timperleys forskningsrapport Teacher professional learning and development. Ett behov och ett stort intresse finns bland pedagogerna för utveckling av ovanstående områden. I skrivande stund kan vi redan nu se att de insatser som redan påbörjats ger avtryck i verksamheten, både bland pedagoger, elever och hos övrig personal. Efterfrågad struktur håller på att väa fram och vi är övertygade om att det kommer att utveckla samtliga elevers möjlighet att höja sina resultat. Ett arbete med att medvetandegöra och utveckla varje elevs förmågor, en identifiering av varje elevs lärstil och ett arbete i vardagen med denna medvetenhet som grund, kommer också att medföra att man för varje elev, oavsett om man är pojke eller flicka, kommer att göra lärandet tydligt, begripligt, hanterbart och mer meningsfullt. Röselidsskolans vision, målbild och värdegrund: Verksamheten på Röselidsskolan leds på alla områden relativt den Vision, den Målbild som tagits fram utifrån det politiska uppdrag som uttryckts i dokumentet Mål för lärmiljön som nämnts i början av denna rapport. Alla beslut och insatser ska kunna relateras till denna/dessa grunder. Vision: Vår främsta kund är det framtida samhället
Målbild Alla rektorer i Gråbo har i en längre process innan skolorna startade tagit fram den vision och den målbild vi vill att all personal i Gråbo skolor ska verka i och arbeta utifrån. Målbilden utgår från dokumentet Mål för lärmiljön, antaget av kommunstyrelsen 2009. Vi ser tryggheten som en förutsättning för att varje elev skall kunna lära sig utifrån sin fulla potential. Vi vet också att det är viktigt att eleverna är motiverade i sitt arbete och har ett stort formellt och reellt inflytande över sin vardag. Vidare ser vi att dagens och framtida samhälle efterfrågar medborgare som kan fungera i ett socialt samspel, kan ta egna initiativ, har ett engagemang, förmåga att söka och inhämta kunskap och en insikt i vad hållbar utveckling innebär. Röselidsskolans målbild: Motivation, nyfikenhet och drivkraft. Mål och resultatinriktning Förmågor och kompetenser som är till nytta. Hållbarhet och framtidstro The Big Five Arbetet på skolan, att utveckla eleverna förmågor att nå målen i Lgr 11, utgår från nedanstående grundtankar som baseras på Göran Svanelids sammanställning av de förmågor som efterfrågas i Lgr 11. Göran Svanelid är universitetslektor, har arbetat inom lärarutbildningen i Stockholm sedan 1987, är läromedelsförfattare och ingår i den grupp som tar fram de nya nationella proven i SO för årskurs 6 och 9. THE BIG 5 De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten. Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och väla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar. Kommunikativ förmåga Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa Metakognitiv förmåga Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Begreppslig förmåga Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.
Strategier och övergripande planer för den långsiktiga utvecklingen Effektmål pedagoger 2013/2014 På Röselidsskolan arbetar vi utifrån ett antal effektmål som grundar sig på Gråbo skolors vision Vår främsta kund är det framtida samhället och Gråbo skolors Målbild. Föregående års Effektmål har utvärderats tillsammans med all personal och nya mål för 2013-2015 har upprättats. Kommande läsår ligger fokus på nedanstående fem områden. Område Ansvarig December 2013 Juni 2014 Juni 2015 Medvetenhet om målen, Arbetslagen alla lärare (att äga sitt eget lärande) Alla arbetslag ska ha synliggjort kunskapskraven och vilka förmågor eleverna förväntas utveckla på ett passande sätt. Någon form av kunskapsvägg ska finnas i varje lärsal. Samverkan F - 9 Arbetslagen alla lärare Vid terminsstart, på lov och vid operativa möten samverkas och planeras för samverkan mellan elever över arbetslagsgränser/åldrar. I varje arbetslag har alla elever deltagit i minst ett uppdrag som varit till nytta för dem själva och någon Alla elever känner till läroplanens kunskapsmål och bedömningsgrunder, vet vilka förmågor de ska utveckla och hur de ska gå tillväga för att nå högre måluppfyllelse. Eleverna kan, utifrån givna mallar skapade i arbetslaget, bedöma sina egna och andras insatser. Olika elever organiserar, som ett sätt att träna sina förmågor relativt mål i Lgr 11, aktiviteter eller studiesamverkan där fler elever, yngre eller jämnåriga, kan delta. 1 ggr/år arrangerar elever i åk 9 ett evenemang för hela skolan. Alla pedagoger handleder, på ett formativt sätt, eleverna i varje arbetsområde dvs.. Eleverna väljer, utifrån tydliga strukturer/mallar och rutiner själva ut mål ur Lgr 11 och skapar utifrån det ett eget arbete/tema. Eleverna är medvetna om önskat resultat och hur prestationen kommer att följas upp och bedömas. I verksamheten pågår ständigt olika uppdrag som är till nytta för eleven själv och för andra på enheten. Majoriteten av våra elever planerar och arrangerar de flesta evenemang vi har på skolan och som elever
Omvärldskontakter Näringsliv/Forskning Arbetslagen alla lärare annan person eller verksamhet på skolan. Alla 4 or och 7 or har med viss regelbundenhet samverkat med sitt gamla arbetslag Alla arbetslag har knutit en kontakt med näringslivet utanför skolan och kanske något forskningsprojekt, arrangerat och genomfört ett arbete tillsammans med elever och den verksamheten och gjort upp en plan för fortsatt samverkan. Digitala verktyg IKT ansvariga alla lärare Alla arbetslag arbetar utifrån en för skolan gemensam digital plattform. I AL 4-9 används ipad och dator som det lärverktyg det är avsett att användas som. (dvs inte som en ersättning för uppslagsbok, penna och papper) I AL f 3 bekantar sig eleverna med lärverktyget. Formativt lärande för pedagoger Rektor och alla lärare Vi har påbörjat en struktur för att lära tillsammans med varandra. Alla lärare har besökt en kollegas lärtillfälle samt haft besök på ett eget lärtillfälle. Ett underlag, en Alla 3 or och 7 or har vid flera tillfällen haft en samverkan. En gemensam kartläggning av möjliga kontakter för alla på Röselidsskolan är gjord. Arbetslagen delar med sig Flera upprättade kontakter med näringsliv, något forskningsprojekt, organisationer eller andra verksamheter utanför skolan finns och möjliggör ett samarbete där eleverna är huvudaktörer. I våra kontakter använder vi digitala verktyg. Alla elever och pedagoger i år 4-9 väljer de digitala verktyg/applikationer som är relevanta för det sammanhang det skall användas. Alla pedagoger har filmat sig själva i en lärsituation, analyserat sitt eget förhållningssätt och upprättat minst ett utvecklingsområde i samspel med kollegorna i deltar i. Alltid med stöd av vuenvärlden. Omvärlden finner intresse i att söka kontakter med skolan och vill ha ett samarbete. Arbetslaget har utvecklat en systematik för hur man tillvaratar elevers synpunkter av pedagogernas insatser.
överenskommelse för hur alla i arbetslaget vill ha respons och hur man utvärderar varandra har upprättats. arbetslaget. Schema för kartläggning och progression av skolans förbättringshistoria juni 2013: Modell hämtad ur fil.dr och skolforskare Ulf Blossings avhandling Kompetens för samspelande skolor. Förbättringsarbeten Initiering Implementering Institutionalisering Medvetenhet om målen Samverkan F - 9 Omvärldskontakter Näringsliv/Forskning Digitala verktyg Formativt lärande för pedagoger, vissa pedagoger, i vissa arbetslag Effektmål elevhälsa 2013/2014 I Gråbo arbetar elevhälsan utifrån ett antal effektmål som grundar sig på Gråbo skolors vision Vår främsta kund är det framtida samhället, skollagen, Lgr 11, Västbus riktlinjer och Gråbo skolors Målbild. Följande mål är framtagna i samspel med skolans Elevhälsoteam. Område Ansvarig December 2013 Juni 2014 Dec 2015 Pedagogfokus - Elevhälsan Ovanliga lösningar Efter observationer och samtal med pedagoger har elevhälsan, kartlagt behov av handledning eller annat stöd i arbetslagen. Elevhälsan använder sig av alla de olika kompetenser, såväl formella som informella, som finns i olika elevhälsoteam i Lerum och på andra ställen. Representanter från elevhälsan utvärderar elevhälsans arbete i varje arbetslag före juni varje läsår. Arbetslagen + EHT ger, på APT, konkreta eempel på ovanliga lösningar och väl fungerande (redan prövade) som genomförts under läsåret. Dagbok förs av varje EHT medlem om Pedagogerna initierar själva ovanliga lösningar som en del av skolvardagen. Varje elev upplever att man tillvaratar elevens egen motivation och drivkraft.
Självkännedom; Konflikthantering,Fe edback, Självkänsla/självförtr oende, Grupprocesser, Ledartyper, Roller Gemensamt forum - intranet Handlingsplaner Elevhälsan i samspel med rektorerna Specialpedagogerna Elevhälsan/Rektor Alla deltar på handledningstillfällen med Lars Andersson och är med och utvecklar utbildning i självkännedom för pedagogerna. Elevhälsan har förvissat sig om att alla arbetslag arbetar utifrån att eleverna har olika lärstilar. Ett gemensamt "rum" på intranätet har öppnats. Krisplanen är uppdaterad lyckade eempel. Ett observationsschema har utformats som pedagogerna kan använda i sin vardag för att kartlägga förbättringsområden angivna i Kvalitetsrapporten. Det gemensamma rummet är implementerat hos och används av pedagogerna. Handledningskoncept har utformats och handledning sker samverkan med pedagogerna i arbetslagen utifrån observationer. Trygghetsgruppen En årlig plan till likabehandlingsplanen har arbetats fram. Den årliga planen har analyserats och nya mål har upprättats. Den årliga planen har analyserats och nya mål har upprättats. Schema för kartläggning av Elevhälsans förbättringshistoria: Modell hämtad ur fil.dr och skolforskare Ulf Blossings avhandling Kompetens för samspelande skolor. Förbättringsarbeten Initiering Implementering Institutionalisering Pedagogfokus - Ovanliga lösningar Självkännedom; Konflikthantering,Feedback, Självkänsla/självförtroende, Grupprocesser, Ledartyper, Roller Gemensam förståelse - Litteraturstudier Gemensamt forum - intranet Handlingsplaner
Uppföljning av åtgärder för läsåret 2012-2013 Följande punkter angavs som utvecklingsområden i föregående års kvalitetsrapport: Förbättringsarbeten Initiering Implementering Institutionalisering Färdigställa årshjul, handlingsplaner och rutiner och skapa strategier för ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete. Höja våra meritvärden och elevernas måluppfyllelse genom att utveckla de formativa processerna i lärandet, följa upp elevers resultat minst en gång /mån, kontinuerliga analyser av resultaten i AL. (Mål, 2013- Uppföljning och analys ska lå 13/14 ske varannan månad utifrån given plan och uppföljningsmall. 2015). Skapa en grund för sammanställning av resultat för vidare analys och medveten utformning av strategier för ökad måluppfyllelse. Fortbildning och handledning kring formativ bedömning Vidareutveckla former för användande av digitala lärverktyg. Utveckla elevers delaktighet i sitt eget lärande och i skolans utveckling. (Mål, 2013-2015) Fortsatt arbete med självkännedom för personal och elever. (Mål, 2013-2015) Vidareutveckla former för
arbetet med självkännedom i elevhälsoteamet. Vidareutveckla förebyggande arbetet med ökad trygghet på skola/fritids bl a genom vidareutvecklad samverkan med kontaktelever Påbörjat Trivselledarprogram. Utveckla arbetet med Genus. Utveckla arbetet med Hållbar utveckling. Skapa ett väl utvecklat bibliotek för användning i det dagliga arbetet. Hur vet vi att vi är på rätt väg? och Hur tar vi reda på att vi är på väg mot våra mål och att vi ständigt utvecklas mot desamma? Som vi tidigare nämnt finner vi starkt stöd för Röselidsskolans planering för kommande utvecklingområden och tidigare läsårs insatser i Helen Timperleys forskningsrapport Teacher professional learning and development. I följande upprättade strukturer för uppföljning säkerställer vi att önskad utveckling sker: Besök av rektorer i arbetslag och hos enskilda pedagoger med efterföljande samtal Handledning och uppföljning i arbetslagen av skolans elevhälsoteam följs upp på elevhälsomöten Arbetslagens återkommande kunskapsuppföljning med efterföljande analysunderlag - följs upp på elevhälsomöten Enligt följande årsplanering kommer rektorerna att följa upp att önskad utveckling sker. I direkt anslutning till varje besök i arbetslagens vardag bokas uppföljningssamtal med varje pedagog. På dessa samtal följs pedagogernas resultat upp och antecknas i en given mall. Rektorernas besöksstruktur i arbetslagen + deltagande på operativa möten ht-13, vt-14 Besök i vardagen - Rektorerna följer upp arbetet med Målbild effektmål Resultatuppföljning elever.
Uppföljningssamtal Efter besök i AL har vi kortare (ca 20 min) uppföljningssamtal med varje pedagog. Uppföljningssamtal sker samma eller påföljande vecka. Tid meddelas i senare. Operativt möte - Möte i arbetslaget - rektor deltar och följer upp arbetslagens arbete utifrån frågor i mallen Underlag för utvärdering/analys elevers resultat som tidigare visats och förklarats i denna rapport. V 34 V 35 V 36 V 37 V 38 Besök på Operativa möten Onsdag - Besök i 4-7 A+B Måndag Besök i F-3 A+B Besök på Operativa möten Onsdag Besök i 8-9 V 39 V 40 V 41 V 42 V 43 Onsdag - Studiedag Besök på Operativa möten Besök på Operativa möten V 44 V 45 V 46 V 47 V 48 Höstlovsarbete i AL Onsdag Besök i F-3 A+B Måndag - Besök i 4-7 A+B Besök på Operativa möten Onsdag - Besök i 8-9 V 49 V 50 V 51 Besök på Operativa möten Osv.
Nedan redovisas de instrument som kommer att användas vid utveckling av Entreprenöriella förhållningssätt på båda skolenheterna. Årsplan och underlag för uppföljning, utvärdering och analys på Röselidsskolan är dokument som utgör grunden för och visar med vilken systematik skolans systematiska arbete med att höja elevernas resultat bedrivs. Mallar som används för sammanställning och uppföljning av resultat finns i Unikum. För vidare analys i arbetslagen har följande frågeunderlag utformats: Underlag för utvärdering/analys elevers resultat Börja med att identifiera medvetna val av arbetsmetoder i arbetslaget under den period som utvärdering/analys avser. Har valda metoder utgått från vetenskap, beprövad erfarenhet och evidens (fakta)? Nedanstående frågor relaterar till Gråbo skolors målbild och ledningens förväntningar på utvecklingen mot ett mer entreprenöriellt förhållningssätt till lärande: Fråga Ja/Nej Orsak, oavsett ja eller nej svar Är varje elev medveten om kunskapsmålen i LGR 11 och tillhörande bedömningsunderlag? Har varje processledare efterfrågat varje elevs tankar om väg till målet redan i ett inledningsskede? Tas elevens initiativkraft tillvara? Har ni återkommande förvissat er om att eleverna har de verktyg och den förståelse de behöver inför varje arbetsområde? Säkerställer ni att elevernas återkoppling på undervisningen tas tillvara och att resultat av elevernas tankar kontinuerligt återkopplas i elevgruppen? Har förväntningar på elevens egen förmåga varit höga? (På vilka olika sätt har ni förmedlat positiva förväntningar på eleverna? Finns det sätt som ni inte har Utvecklingssteg att ta, oavsett ja eller nej svar Nytt mål
prövat?) Har alla elever god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till lärandemålen? Fungerar kommunikationen mellan skola och hemmet optimalt? (På vilka sätt skulle ni kunna utveckla er kommunikation mellan skola och hem för att förbättra elevernas studieprestationer?) Är ni i arbetslaget medvetna om vad relationerna mellan eleverna har för påverkan på resultatet? (Vilka metoder har ni medvetet valt för att förbättra kamratrelationer så att de ökar viljan till lärande?) Finns det strukturer som hindrar arbetslaget från att nå ett fullt utvecklat entreprenöriellt förhållningssätt/lärande? (Vad kan ni göra för att undanröja dessa hinder?)
Struktur för uppföljning, enligt årsplan: Effektmål, identifierade och tidssatta i samverkan med berörda i skola och fritidshem Rektorsbesök APT Verksamhets dagar Enkäter/skolans trygghetsenkät Trygghetsteam Kontaktelever Elevråd Enhetsråd Enkäter/GR, Örebro (gemensamt för hela Lerum) Elevhälsa Arbetslag Enhetsråd Verksamhetsdagar Elevers resultat/np, betyg, Unikum, Analysunderlag Elevhälsa Arbetslag Rektors besök Verksamhetsdagar Uppföljning av resultat och analyser av dem ligger som grund för planering av struktur och rutiner, planering av lärandet, utveckling av verksamheten och resursfördelningen på enheten. Nya och delvis påbörjade förbättrings-/utvecklingsområden lå 2013/2014 Grunden för planering av utvecklingsområden/insatser för kommande år utgår bl a från Helen Timperleys forskningsresultat i ovan angiven rapport. Röselidsskolans plan sträcker sig i dagsläget till ht-15 men utvärderas varje år och kan förändras beroende på resultaten av de arbeten och de analyser som görs löpande och vid slutet av varje läsår. För att höja resultaten för alla elever och framför allt pojkarna, både vad gäller kunskapsresultat och resultaten i Örebro och GR-enkäterna kommer följande områden att prioriteras och utvecklas läsåret 2013/2014: Behov Strategi Uppföljning Utvärdering Ansvarig Status: avstämning i dec och juni Flera av föregående års förbättringsområden behöver institutionaliseras. För att nå dit behövs fortsatt arbete i vardagen enligt tidigare angivna tidplaner/rutiner. Strategiskt arbeta för att en institutionalisering av samtliga åtgärdspunkter från föregående år, se ovan. Vid rektorsbesök i vardagen och på måndagsmöten Juni 2014 Rektorer Fortfarande råder viss osäkerhet vad gäller den Formativa bedömningen. Fortsatt utbildning av alla pedagoger i Formativt lärande och Vid rektorsbesök i vardagen och vid Juni 2014 Rektorer
Pedagogerna behöver fortsatt utbildning, tid och stöd i att skapa underlag och former för det. Behov finns av ökad medvetenhet bland pedagoger i hur man på bästa sätt skapar och utvecklar goda relationer i det sociala samspelet bland eleverna. Behov finns av ökad medvetenhet om hur varje elevs potential i det entreprenöriella förhållningssättet tas tillvara. Eleverna har stora behov av tydlighet, struktur och rutiner i vad som förväntas av dem i skolarbetet. Vårdnadshavare har uttryckt ett behov av att få mer information om sina barns skolarbete. För att kontinuerligt uppdatera oss (pedagoger, rektorer och elevhälsa) om elevers resultat behöver vi vid flertalet tillfällen kartlägga och följa upp desamma. Vi behöver övervaka och följa upp att satsningen på Trivselledarprogrammet utvecklas som förväntat. bedömning. Fokus på detta område på operativa möten. Utbildning av all personal i Ledarskap och självkännedom. Kartlägga alla elevers lärstilar och utifrån det utveckla lärformer som gynnar varje elevs utveckling. Genom mallar och modeller öka tydligheten hos pedagoger så att de alltid förvissar sig om att eleverna förstår det uppdrag som varje dag ska utföras. Uppdrag som skapats i samspel med eleven och som verkar för ökad arbetsro i alla arbetslag (och specifikt arbetslag 4-7). Tydliga deadlines då projektarbeten initieras. Genom en processbok för varje elev vill vi öka medvetenhet och insyn för vårdnadshavare kring barnets skolarbete. Implementera och institutionalisera Unikum som den plattform vi använder för uppföljning av elevers resultat. Tillsammans med trivselledaransvariga vidareutveckla Trivselledarprogrammet på hela skolan. resultatanalysrapporter från arbetslagen 2 ggr/termin Måndagsmöten 1 ggr/mån Vid elevhälsans besök i arbetslagen Vid rektorsbesök i vardagen och vid resultatanalysrapporter från arbetslagen 2 ggr/termin Löpande på processtid och vid besök i arbetslagen Vid rektorsbesök i vardagen och vid resultatanalysrapporter från arbetslagen 2 ggr/termin Löpande på processtid, vid besök i arbetslagen, på föräldramöten och på enhetsrådsmöten På måndagsmöten Och vid uppföljning av resultat på elevhälsoteammöten Juni 2014 Dec 2013 och vid varje läsårsstart Dec 2013 och juni 2014 Dec 2013 och juni 2014 Dec 2013 Rektorer och elevhälsan Processledare och arbetslag Processledare och arbetslag Processledare, arbetslag och rektorer Unikumgruppen och rektorer På måndagsmöten Dec 2013 Trygghetsgrupp en och rektorer