Lekstorpsskolan. Kvalitetsrapport läsåret 2014/2015. Vision Lerum: God kunskap i en trygg miljö

Transkript

1 Lekstorpsskolan Kvalitetsrapport läsåret 2014/2015 Vision Lerum: God kunskap i en trygg miljö Vision Gråbo: Vår främsta kund är det framtida samhället 1

2 Innehåll 1. Allmän del Skolan Ledningen av utbildningen Verksamhetens idé och övergripande organisation av utbildningen och undervisningen Grundskoleverksamheten organisation Förskoleklass Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten Integrerade grundsärskoleelever Organisationens Förbättringshistoria Socioekonomisk fördelning Lokaler, utrustning och skolbibliotek Organisation av elevhälsa Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Studie- och yrkesvägledning Inflytande och samråd Trygghet och studiero Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Undervisning i modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Resultat och analys Grundskolan kunskapsresultat Årskurs 2 och Årskurs 5och Årskurs Enkätresultat Utveckling inom IKT Förskoleklassen Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten.20 2

3 1 Allmän del 1.1 Skolan Lekstorpsskolan kännetecknas av ett stort och brett upptagningsområde. Lekstorpsskolan är en av Framtidens skolor i Gråbo och den är en viktig del av Gråbo samhälle. Många generationer av Gråbobor har varit elever på Lekstorpsskolan. Skolan utgörs av flera byggnader, varav den äldsta byggnaden uppfördes Lekstorpsskolan genomgick en större ombyggnad samt tillbyggnad, inför höstterminen, Verksamheten spänner från förskoleklass till årskurs 9, från och med läsåret Ledningen av utbildningen Ledningen består av en rektor. På skolan finns tre arbetslag och i varje arbetslag finns en arbetslagsledare. Rektor träffar arbetslagsledarna regelbundet, en gång i veckan. Arbetslagen träffas varje vecka på operativa möten och vid behov även i andra möten. Varje pedagog verkar dagligen utifrån tre roller; processledare, ämnesexpert och handledare. Processledaren har det övergripande ansvaret för att eleverna utvecklar sina förmågor mot målen i Lgr -11 och har den närmsta kontakten med eleven och dennes hem. Ämnesexperten ansvarar för att eleven når målen i Lgr -11 i sitt expertämne, för att ett formativt lärande sker och för bedömning av elevens kunskapsresultat. Alla i arbetslaget fungerar som handledare i det dagliga arbetet mot målen. Rektor deltar även som en del i elevhälsans arbete. 1.3 Verksamhetens idé och övergripande organisation av utbildningen och undervisningen Sektor lärandes vision är: God kunskap i en trygg miljö. Varje individ på Lekstorpsskolan ska nå de nationella målen. För att kunna göra detta, behöver eleverna vara trygga, delaktiga, känna arbetsglädje och arbeta i en god lärandemiljö. Vi vill, tillsammans med vårdnadshavare, ta ett gemensamt ansvar för elevernas lärande och personliga utveckling till aktiva, kreativa och kompetenta individer och samhällsmedborgare. För att skapa en god lärandemiljö arbetar vi utifrån ett entreprenöriellt lärande/förhållningssätt, där elevens egen inre motivation står i fokus. Skolan väljer att se till möjligheter och präglas av en kultur där alla blir sedda och kommunikationen mellan människor är central. Lekstorpsskolan ingår i Framtidens skolor i Gråbo och arbetar utifrån dokumentet Mål för lärmiljön, som antogs av kommunstyrelsen Detta dokument ligger till grund för vårt utvecklingsarbete och har brutits ned till följande målbild; Målbild 1. Motivation, nyfikenhet och drivkraft. Detta betyder att lärandet ska vara verklighetsbaserat och ämnesövergripande. Skolan präglas av ett gemensamt 3

4 ansvar, alla vill lära av varandra. Elever och personal ser möjligheter i de situationer som inträffar. 2. Mål- och resultatinriktning. Detta betyder att vi systematiskt följer upp våra resultat. Elever, vårdnadshavare och personal är medvetna om målen. Elevernas och personalens gemensamma kunskap tas till vara och bidrar till en totalt sett ännu högre kunskapsnivå. Eleven ska alltid vara delaktig i arbetet att bedöma och värdera kvaliteten på arbetet. 3. Förmågor och kompetenser som är till nytta. Detta betyder att elevernas arbete ska vara till nytta för någon annan. Därför arbetar vi utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt och bejakar elevernas initiativkraft i arbetet mot målen. Eleven ska känna sådan glädje och stolthet över sitt arbete, att han/hon vågar hålla en presentation inför en okänd grupp barn och/eller vuxna. Eleven ska känna en sådan trygghet att han/hon kan guida en grupp besökare. 4. Hållbarhet och framtidstro. Detta betyder att Vi arbetar aktivt för att skapa och upprätthålla goda relationer till externa personer/ organisationer/ företag. Vi uppträder alltid som goda ambassadörer för skolan. Vi vårdar den gemensamma miljön. Vi ser olikheter och mångfald som en styrka. Omvärldsanalysen är central och alla medarbetare har alltid blicken mot det framtida samhället. Fokus för läsåret har varit att utveckla det entreprenöriella lärandet hos personalen; allt från servicelag till elevhälsa och pedagoger. Skolan har under läsåret elever från förskoleklass upp till skolår 8. Elever och personal är indelade i tre arbetslag. F-3A: 65 elever 7,7 tjänster F-3B: 65 elever 8,17 tjänster I arbetslagen F-3 A och B ingår fritidshem och förskoleklass. I arbetslagen samverkar yrkeskategorierna lärare/fritidspedagog/fritidsledare och förskollärare och arbetar utifrån tanken att se "hela barnet, hela dagen". 4-8: 103 elever 12,25 tjänster I arbetslag 4-8 ingår, förutom pedagoger, en elevassistent och två resurspersonal. Processgrupper: Skolans elever är organiserade i åldersblandade processgrupper, som består av mellan elever och en pedagog/processledare. Processgrupperna är åldersblandade, bland annat för att öka trivsel och trygghet, men också för att dra nytta av elevernas olika mognadsgrad, både vad det gäller lärande, kunskap och socialt samspel. Undervisningen sker i flexibla grupper; arbetet mot kunskapskraven, styr hur pedagogerna väljer att 4

5 organisera eleverna. De tar även hänsyn till vilken förmåga eleverna förväntas träna när de skapar undervisningsgrupper. Arbetslagsledare: Varje pedagogiskt arbetslag leds av en arbetslagsledare som träffar rektor varje vecka. Innehållet i dessa möten utgår dels ifrån arbetslagens behov och dels ifrån de gemensamt uppsatta målen för läsåret. Fokus detta läsår har varit att utveckla arbetslagsledarnas kunskaper om det entreprenöriella lärandet som ett första steg mot en högre måluppfyllelse. Årsplan: Skolans årsplan anger rutiner för det systematiska arbetet. Varje arbetslag upprättar i slutet av läsåret en årsplan för kommande läsår, vilken sedan befästs i arbetslaget i augusti, före skolstart. Utveckling och förbättring: Som grund för utveckling och förbättring ligger läsårs- och terminsutvärderingar av kunskapsresultaten, enkätresultat samt kommunens gemensamma mätningar av kvalitet. Frågor från arbetslag, samtal i grupp eller enskilt med elever, tankar och synpunkter från personal och vårdnadshavare via enhetsrådet är också en viktig del i utvecklingsarbetet. Dessutom förväntas elever och personal i samtliga verksamheter lyfta olika behov av förbättringar till skolans ledning. För dialog mellan vårdnadshavare, elever, personal och skolledning finns ett enhetsråd som träffas fyra-fem gånger på ett läsår. Där hanteras frågor som skola och representanter i enhetsrådet gemensamt kommit överens om, både vad gäller skolans utveckling, men också skolans utveckling i förhållande till det framtida samhället som väntar våra elever. 1.4 Grundskoleverksamheten - organisation Elevgruppen: Elevgruppen på Lekstorpsskolan består läsåret 2014/2015 av elever fördelade enligt följande. HT elever VT elever Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar F-klass F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Totalt: Totalt:

6 Nedan följer en beskrivning av skolans organisation Servicelag: Skolan har ett servicearbetslag med administratör, vaktmästare och skolvärd. Förutom sina grunduppgifter, samverkar servicelaget med arbetslagen i alla sammanhang där elevens möjligheter att nå målen ökas. Fritidsklubb/fritidsgård: Lekstorpsskolans elever har tillgång till fritidsklubb och fritidsgård. Denna ligger i anslutning till Röselidsskolan, cirka 1 kilometer från Lekstorpsskolan. Fritidsgården bedriver verksamhet med öppen fritidsverksamhet för årskurs 4 och 5, samt fritidsgård för ungdomar mellan 10 och16 år i hela Gråbo. På fritidgården arbetar en socialpedagog och tre fritidsledare. Elevhälsa: Elevhälsoteamet består av skolsköterska, kurator, elevhälsopedagog och psykolog. Skolans rektor leder elevhälsans arbete. Elevhälsans gemensamma uppdrag består i att handleda och coacha arbetslagen mot Gråbo skolors målbild, såväl som mot målen i Lgr-11. Psykologen arbetar med elevhälsoteamen i hela Gråbo och fördelar sin tid på uppdrag av Gråbos gemensamma elevhälsa. I Gråbo finns tre elevhälsopedagoger. Elevhälsopedagogerna arbetar i team med uppdrag från elevhälsan på de olika enheterna. Skolsköterskan arbetar tisdag till fredag på Lekstorpsskolan. Skolkuratorn arbetar onsdag till fredag på Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan har tillgång till skolläkaren tre till fyra halvdagar per termin. Trygghetsteam: Trygghetsteamet består av kurator, skolvärd och två pedagoger. Trygghetsteamet träffas regelbundet, en gång i veckan, samt vid behov. Studie- och yrkesvägledning: Skolan har tillgång till SYV vid behov, samt regelbundet när det finns årskurs 9 i verksamheten. 1.5 Förskoleklassen Förskoleklassen är en egen skolform. Alla barn som har fyllt sex år har rätt att få börja förskoleklass och idag går över 95 procent av 6-åringarna i Sverige i förskoleklass. Lekstorpsskolan har två förskoleklasser, knutna till var sitt arbetslag. Förskoleklassens elever arbetar en stor del av dagen integrerat med övriga elever i respektive arbetslag, men träffas cirka en timma om dagen, båda förskoleklasserna ihop. Förskoleklassens uppdrag är att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Skapande arbete och lek är väsentliga delar för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper i förskoleklassen och de ska få utveckla sin språkliga och matematiska förmåga. Detta gäller även för de yngre åldrarna i grundskolan. 6

7 1.6 Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten Fritidshemmet på Lekstorpsskolan är organiserat i två avdelningar som är knutna till sina respektive arbetslag; F-3A och F-3B. Fritidshemmets verksamhet bygger på ett grupporienterat arbetssätt där relationerna mellan eleverna och mellan eleverna och personalen är viktiga redskap i arbetet. Betydelsefulla inslag i verksamheten är lek, rörelse och skapande arbete. Verksamheten spänner över hela dagen, från morgonomsorg, med start klockan 06.00, och omsorg efter den obligatoriska skolans slut, fram till Verksamheten är integrerad i skolan och pedagogerna i F-3-lagen arbetar i både skolverksamheten och fritidshemsverksamheten. Även fritidshemsverksamheten utgår ifrån den gemensamma målbilden Mål för Lärmiljön. Fritidshemmets verksamhet är särskilt lämplig för att träna elevernas entreprenöriella kompetenser och förmågor, genom att de får möjlighet till en stor delaktighet, samt att deras intressen tas till vara och är utgångspunkten när verksamheten planeras. 1.7 Integrerade grundsärskoleelever Lekstorpsskolan har under läsåret 14/15 inte haft några integrerade särskoleelever. 1.8 Organisationens Förbättringshistoria Lekstorpsskolan nystartade inför läsåret som en del i Gråbo nya skolor. De första åren kantades av en viss osäkerhet inför allt det nya, vilket medförde en del turbulens med bland annat sjukskrivningar, ledningsbyten och oro i elevgrupper som följd. De utvecklingsområden som identifierats är som följer: Behov av gemensamma strukturer, rutiner och ramar i hela verksamheten, samt av att göra dessa kända för alla. Behov av gemensamma strukturer, rutiner och ramar, specifikt i elevhälsoarbetet, samt av att göra dessa kända för alla. Behov av tydliga kommunikationsvägar inom skolan, samt av att göra dessa kända för alla. Behov av utökade kunskaper om och i Entreprenöriellt lärande. Behov av en samsyn kring förhållningssätt, både gentemot elever och gentemot vårdnadshavare. Behov av ett gemensamt professionellt språk. Behov av förtydliganden kring pedagogens uppdrag. Behov av samsyn kring bedömning. Behov av kartläggning av fortbildningsbehov hos personalen vad gäller barn i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Behov av att upprätta och förankra Likabehandlingsplan. Behov av att utveckla delaktigheten för elever och vårdnadshavare. 7

8 Ett fokuserat och medvetet arbete för att stärka organisationen, samt för att skapa en trygg miljö, har det senaste läsåret lett till att Lekstorpsskolan nu väl svarar upp mot ena delen av Lerums kommuns lärandevision En trygg miljö. Detta syns bland annat i de årliga enkäterna om trivsel och trygghet som både elever och personal medverkar i. Framtidens arbete kommer att fokusera på visionens första del God kunskap. Följande områden initierades/organiserades/implementerades under läsåret och håller successivt på att institutionaliserats: För att initiera arbetet med nedanstående punkter har rektor haft återkommande samtal i arbetslag, med arbetslagsledarna och på APT. Innehållet i dessa samtal har kretsat kring gemensamma beslut, kommunikation, strukturer för elevhälsoarbetet, samt likabehandling. Se nedan. Gemensamma beslut: Använda mallarna i Word. Använda Ordlistor- grundpaket för lärarnas professionella språk. Alla har läst valda delar av Ross Greens Vilse i skolan samsyn kring förhållningssätt. EL grundkurser för alla på APT, samt extra utbildning för arbetslagsledarna, ALL. Synliggjort/avgränsat pedagogernas uppdrag utökad samverkan med socialtjänst och vårdnadshavare. Kommunikation: Förtydligat arbetslagsledarnas roll Gemensamt beslut att all information sker via Unikum Gemensamma datum för avstämningar av kunskapsresultat, terminsvis Åk 4 5 och 7 8 använder Skolverkets kunskapsmallar för gemensam bedömning terminsvis, förutom att bedömning och betyg ges i årskurs 6 till 9 Utvecklat elevens delaktighet i sin egen kunskapsutveckling med hjälp av pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser i Unikum Utvecklat vårdnadshavares delaktighet i elevens kunskapsutveckling med hjälp av pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser i Unikum Elevhälsa struktur: Utveckling av ny modell, åtgärdstrappan, för arbetsgång vid upptäckt behov hos elev/arbetslag Utveckling av stödmallar till pedagogerna för pedagogisk kartläggning, extra anpassningar, samt anmälan till EHT Startat en kartläggning av pedagogernas behov av fortbildning kring elever i behov av särskilt stöd 8

9 Likabehandling: Infört nolltolerans Upprättande av Likabehandlingsplan Som tidigare nämnts har det övergripande målet för , varit att utveckla det entreprenöriella lärandet hos personalen; allt från servicelag till elevhälsa och pedagoger. Allt för att på längre sikt nå högre resultat. 1.9 Socioekonomisk fördelning Bakgrund och insats Lekstorpsskolan får ett relativt stort socioekonomiskt bidrag. Skolan ligger i ett område med, historiskt sett, många elever som kommer från hem utan studietradition. Pengarna används till förstärkning i form av personal. Bidraget har under läsåret varit fördelat på både pedagogisk personal och resurspersonal. Den insats vi valt att göra är att utöka antalet vuxna i skolan. Med ett utökat antal pedagoger och resurspersonal, kan vi dela upp eleverna i mindre undervisnings- och studiegrupper. Tanken är att om vi möter alla elever i deras utveckling och ger alla möjlighet att nå sin fulla potential, så ger det på sikt positiva effekter vad gäller trivsel, trygghet och måluppfyllelse. Resultat Det resultat vi kan se är att trivsel och trygghet har ökat på skolan. Detta vet vi bland annat för att: Antalet anmälningar till trygghetsteamet har minskat. Antalet anmälningar om kränkningar och trakasserier har minskat. Antalet konflikter på skolans område har minskat. Telefonsamtal från missnöjda vårdnadshavare har drastiskt minskat. Ströfrånvaron bland elever har drastiskt minskat. Allt fler vårdnadshavare uttrycker att deras barn trivs i skolan Lokaler, utrustning och skolbibliotek Lekstorpsskolan har goda lokalresurser. Vår verksamhet bedrivs i många olika byggnader, där någon är nybyggd, 2012, och några är äldre, men upprustade samma år. Vi har profillokaler för musik, drama och samhälle. Våra musiksalar och inspelningsstudio är topputrustade. Lekstorpsskolan har även en redaktion med utrustning för att kunna arbeta med olika medier på avancerad nivå. Vårt bibliotek är alltid öppet och det är bemannat av en pedagog under vissa tider varje vecka. Övrig tid stöttar ansvarig pedagog elever som vill använda skolbiblioteket. Det huvudsakliga syftet med skolbiblioteket på Lekstorpsskolan är just nu att ge eleverna tillgång till 9

10 skönlitterära böcker som är rätt anpassade för ålder och läsvana, samt att ge pedagogerna en möjlighet att skapa en vana hos våra elever att låna och läsa böcker. Skolan är utrustad med projektor i nästan alla undervisningslokaler. Båda F-3- arbetslagen har flertalet bärbara datorer och IPads för användning bland eleverna. Alla elever från årskurs 4 till årskurs 8 har en egen IPad eller dator. All pedagogisk personal har en egen dator och/eller IPad. Tillgången på aktuella läromedel är god. Vår skolgård har stora möjligheter att inspirera elevernas egen fantasi och den inbjuder till och ger goda möjligheter till, både lek, spel och annan utomhusaktivitet. Olika delar av skolgården är anpassad utifrån olika åldrars önskemål och behov. Många elever i olika åldrar samsas på exempelvis fotbollsplanen eller vid bolltennisrutorna, eftersom det på Lekstorpsskolan är naturligt för elever i alla åldrar att interagera och samverka, även på raster. Lekstorpsskolan har en idrottshall, samt en elevcafeteria. I cafeterian serveras frukost till alla elever som så önskar, i årskurserna fyra till nio. Under övrig skoltid har årskurs sju till nio tillgång till cafeterian Organisation av elevhälsa På skolan finns ett elevhälsoteam (EHT), bestående av rektor, kurator, skolsköterska, elevhälsopedagog samt skolpsykolog. EHT träffas regelbundet, varje vecka Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram För Lekstorpsskolan är målet: Ingen elev är ett problem. Om någon elev har svårigheter med något är det vuxenvärlden/arbetslagen/organisationen som behöver förändra eller utveckla sina arbetsformer eller sin användning av utrymmen eller annat som kan hindra eller negativt påverka elevens utveckling. Skolan arbetar lösningsfokuserat och flexibelt kring barn i behov av extra anpassningar/särskilt stöd och all personal är aktiva i att skräddarsy anpassningar och stöd efter den enskilda elevens behov. Stor vikt läggs vid god samverkan med eleven, samt mellan skola och hem. Huvudansvaret för att anpassa skolarbetet för varje enskild elev, ligger i varje arbetslag och leds av processledaren. Som stöd till arbetslagen finns professionerna i EHT, samt ett centralt resursteam. Varje arbetslag har en organisation där extra stödresurser finns i arbetslaget. Då ett behov hos en elev uppmärksammas, ska detta kartläggas skyndsamt och pedagogerna ska göra anpassningar som möter elevens behov. För att utreda behoven görs en pedagogisk kartläggning i arbetslaget, i samråd med vårdnadshavarna och eleven. Denna, tillsammans med de extra anpassningarna som görs, dokumenteras i arbetslaget samt meddelas till vårdnadshavarna. De extra anpassningarna utvärderas var sjätte till var åttonde vecka. Om behoven kvarstår anmäler arbetslaget eleven till EHT. Här kan beslut fattas om åtgärder utanför arbetslagens kompetens, exempelvis vidare utredning av elevens inlärning hos specialpedagogen, psykologutredning hos skolpsykologen, eller utökad medicinsk 10

11 utredning hos skolläkaren. Dessutom kan arbetslaget få stöttning i att utforma extra anpassningar eller särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Lekstorpsskolan har tillgång till studie- och yrkesvägledare vid behov. Det är främst elever i årskurs åtta och årskurs nio som träffar studie- och yrkesvägledaren för inspirationssamtal och vägledning inför framtida yrkesliv eller studier. Vårdnadshavare är också välkomna att kontakta studie- och yrkesvägledaren. Från och med nästa läsår kommer årskurs nio att finnas på skolan, vilket kommer att medföra att SYV finns tillgänglig mer regelbundet på Lekstorpsskolan Inflytande och samråd Under läsåret har varje arbetslag delaktighet som ett av sina prioriterade mål. Detta som en åtgärd som är ett resultat av analyser av föregående års elevenkäter. Även fritidshemmet arbetar aktivt och systematiskt med att ge eleverna mer inflytande och göra dem mer delaktiga. Skolan har elevinflytande bland annat i form av elevråd som träffas varje månad. Här möts elever från varje årskurs, samt ansvarig pedagog. Syftet är att erbjuda eleverna en möjlighet att vara med och påverka sin skolgång och sin arbetsmiljö. Skolan har elevskyddsombud som utbildas för sitt uppdrag. Syftet är att dessa elever ska vara involverade i skolans miljöronder, samt vara elevernas förlängda arm vad gäller arbetsmiljö. För vårdnadshavarnas möjlighet till delaktighet finns enhetsrådet, vilket träffas några gånger per termin, tillsammans med rektor och representanter från arbetslagen. Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär, innan beslut fattas av rektor. Exempel kan vara frågor rörande:, betyg & bedömning 1.15 Trygghet och studiero Lekstorpsskolan har trivselregler som uppdateras varje år, tillsammans med alla elever i processgrupperna, samt i elevrådet. All personal har fokus på att varje enskild elev ska känna sig trygg. De vuxna har till uppgift att fånga upp elevernas tankar och åsikter kring trivsel och trygghet. Varje processledare har samtal med sina processelever kontinuerligt, om hur de trivs och hur de mår, samt en daglig kommunikation kring elevernas mående. Om någon känner sig utsatt på något vis, agerar de vuxna skyndsamt 11

12 för att stötta denne på bästa sätt. Vi arbetar för en god dialog med hemmen kring elevernas trivsel och trygghet, vilket är en förutsättning för att arbetet ska lyckas. Arbetet mot kränkande behandling pågår fortlöpande på Lekstorpsskolan. Så snart någon vuxen får kännedom om kränkande behandling, ska detta skyndsamt utredas och åtgärdas. Grunden för trygghetsarbetet och arbetet mot kränkande behandling, är likabehandlingsplanen, som utarbetas i samråd med elever och personal på Lekstorpsskolan. Likabehandlingsplanen uppdateras årligen i samråd med elever och personal. Varje arbetslag sätter specifika mål för hur de ska arbeta under året för att främja likabehandling. Lekstorpsskolan har ett trygghetsteam, bestående av kurator, skolvärd, samt pedagoger, vilka arbetar aktivt med att öka trivsel och trygghet på skolan. Trygghetsteamet arbetar med både enskilda elever och grupper av elever. Trygghetsteamet gör varje termin en enkät med eleverna om hur de upplever att de trivs på Lekstorpsskolan. Denna enkät ligger till grund för de nya åtgärder och mål som trygghetsteamet sätter för nästkommande termin/läsår. Ett resultat av analyserna av enkätsvaren har gjort att Lekstorpsskolan anslutit sig till Trivselledarprogrammet. Detta innebär att det på Lekstorpsskolan finns ett antal elever som är trivselledare TL. Dessa elever är utbildade i hur man leder lekar och aktiviteter för andra elever på rasterna. Dessa elever leds av utbildad personal på skolan och ingår gemensamt i ett TL-nätverk som finns i Lerums kommun. Denna verksamhet är mycket uppskattad och skapar stor sammanhållning bland eleverna på skolan. Vårt arbete med TL kommer att fortsätta även nästa läsår Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. Under läsåret på Lekstorpsskolan, har det inte arbetats aktivt med att ta fram en ny likabehandlingsplan. Likabehandlingsarbetet har därför grundat sig på den plan som togs fram läsåret Målet är att starta läsåret med att, tillsammans med varje arbetslag i första hand, och eleverna i andra hand, uppdatera Likabehandlingsplanen. Vi kommer att använda Do:s modell för detta och tillsammans med eleverna utforma en plan som är väl känd av personal, elever och vårdnadshavare Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Undervisningen i modersmål bedrivs under dagtid, både i grupp och enskilt. Lerums kommun anordnar modersmål för Lekstorpsskolans elever under läsåret i följande språk: Tyska Bosniska Isländska Ryska Nordkurdiska Serbiska Sydkurdiska - 1 elev - 1 elev - 1 elev - 1 elev - 2 elever - 2 elever - 3 elever 12

13 Engelska Arabiska - 4 elever - 5 elever Elever som har minst en förälder som talar ett annat modersmål än svenska, har rätt till undervisning i svenska som andraspråk. På Lekstorpsskolan är denna undervisning integrerad i arbetslagets ordinarie undervisning i svenska och varje enskild elev har en egen studieplan utifrån sina specifika behov. Under läsåret har ingen pedagog, elev eller vårdnadshavare uttryckt behov av studiehandledning på modersmålet Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Varje termin erbjuds eleverna, tillsammans med sina vårdnadshavare, utvecklingssamtal, där man tillsammans går igenom elevens hela skolsituation, inklusive fritidshemstid, för de elever som går på fritids. En individuell utvecklingsplan tas fram, med utgångspunkt i de förmågor och kompetenser eleven behöver utveckla. I utvecklingsplanen ska tydligt framgå hur skolan hjälper eleven att träna dessa förmågor. Arbetet med det entreprenöriella lärandet syftar till att utveckla och stimulera generella kompetenser som exempelvis att ta initiativ, ta ansvar och förmågan att omsätta idéer till handling. Arbetet mot kunskapskraven i respektive ämne, samt mot målen i läroplanen, ska ta sin utgångspunkt i elevens intressen, drömmar och inre drivkraft. Processledaren och ämnesexperterna i arbetslaget tar, tillsammans med eleven, fram strategier för lärandet för varje enskild elev. För att tydliggöra varje elevs uppgifter, lärprocess och utvecklingsplan, samt för att tydligt redovisa elevens kunskaper, använder vi det digitala verktyget Unikum. Unikum används för att dokumentera, följa upp och analysera elevens lärprocess och kunskaper. Det finns kommundelsgemensamma riktlinjer för när pedagogerna ska fylla i elevernas måluppfyllelse. Varje elev och dennes vårdnadshavare erbjuds ett utvecklingssamtal per termin. Till de elever eller vårdnadshavare som så önskar, erbjuds ytterligare samtal. 13

14 2 Resultat och analys Grundskolan - kunskapsresultat Årskurs 2 och 3 Enhet: Lekstorp Elevantal Totalt Flickor Pojkar Årskurs Årskurs Årskurs Kunskapsresultat till huvudmannen Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter % 92% 92% Andel elever som förväntas nå kunskapskraven i matematik % 77% 62% Årskurs 3 Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen % 73% 79% Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i svenska % 80% 79% Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik % 80% 84% Årskurs 5 Andel elever som förväntas nå kunskapskraven för lägst E i: Läsa och skriva åk 2: Andelen elever som kan läsa och skriva enligt Språket lyfter, är läsåret , 92%. Detta är en förbättring gentemot förra läsåret. Under läsåret har F-3-arbetslagen arbetat med TIL (tidig intensivläsning), samt haft en extra resurs som arbetat med lästräning för de elever som varit i behov av det. Detta verkar vara en framgångsfaktor, så arbetet kommer att fortsätta på liknande sätt även kommande läsår. För att ytterligare höja elevernas måluppfyllelse kommer arbetslagen att fokusera även på elevernas skrivförmåga genom att arbeta aktivt med skrivprocessen. Från och med nästa läsår kommer varje arbetslag att utföra screeningtester (DLS) för att ha ett underlag för analys och formandet av nya strategier för att förbättra måluppfyllelsen vad gäller elevernas förmåga att läsa och skriva. Matematik åk 2: Resultatet i matematik läsåret , är avsevärt lägre än förra året. Endast 72% av alla elever i årskurs 2 förväntas nå kunskapskraven i matematik. Särskilt anmärkningsvärt är att pojkarnas siffror ligger ännu lägre, på 62%. Prioriterat mål för båda F-3-arbetslagen, blir att hitta mycket bättre undervisningsmetoder för att stimulera elevernas kunskaper i matematik, särskilt vad det gäller pojkarna. Läsåret går alla matematiklärare matematiklyftet, vilket vi tror kommer ha en gynnsam effekt på elevernas kunskaper. Pedagogerna kommer att, med hjälp av ännu fler pedagogiska metoder inom matematikämnet, ha fokus på att anpassa undervisningen till varje enskild elev. Svenska åk 3: 79% av eleverna i årskurs 3 förväntas nå kunskapskraven i svenska. Detta är en högre siffra än föregående läsår, då siffran var 75%. Insatserna för att öka måluppfyllelsen i svenska har bland annat varit TIL (tidig intensivläsning), samt en extra resurs som har 14

15 arbetat en-till-en med de elever som ännu inte knäckt läskoden. Detta verkar vara ett framgångsrikt koncept, varför vi fortsätter med dessa båda åtgärder inför kommande läsår. I och med de screeningtester vi ämnar införa under nästa läsår, kommer vi ännu bättre kunna skräddarsy strategier för varje enskild elevs måluppfyllelse vad gäller förmågan att kunna läsa och skriva. Matematik åk 3: Måluppfyllelsen inom matematik ämnet för elever i årskurs 3, är 82%, vilket är en försämring gentemot föregående läsår med 2%. Läsåret kommer alla matematiklärare att delta i matematiklyftet, vilket vi tror kommer ha en gynnsam effekt på elevernas kunskaper, eftersom pedagogerna kommer att bli ännu duktigare på att anpassa undervisningen till varje enskild elev, med hjälp av ännu fler pedagogiska metoder inom matematikämnet. SO och NO åk 1-3: I årskurs 1-3 i SO och NO har samtliga elever godkända kunskaper. Inför nästa läsår kommer vi att analysera hur undervisningen går till i dessa ämnen för att identifiera vilka faktorer som gör att elevernas måluppfyllelse i dessa ämnen är avsevärt högre än i kärnämnena Årskurs 5 Enhet: Lekstorp Elevantal Totalt Flickor Pojkar Årskurs Årskurs Kunskapsresultat till huvudmannen Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Årskurs 5 Andel elever som förväntas nå kunskapskraven för lägst E i: Svenska % 100% 73% Matematik % 100% 73% Engelska % 100% 87% Bild % 100% 100% Hem- och konsumentkunskap Ej läst detta läsår 0% 0% 0% Idrott och hälsa % 100% 93% Musik % 100% 100% NO % 100% 100% SO % 100% 100% Slöjd % 100% 93% Teknik Ej läst detta läsår 0% 0% 0% Alla ämnen % 100% 53% Svenska 88% av eleverna i årskurs 5 når kunskapskraven i svenska. Denna siffra är högre än året före, då den låg på 75%. Även i denna årskurs har vi satsat på enskild lästräning för de elever som behöver stöttning, särskilt vad gäller läsförståelse och läsflyt. Värt att notera är att pojkarnas måluppfyllelse ligger på endast 73%. Insatserna under kommande läsår behöver alltså bli mer riktade till pojkarna, för att ge dem förutsättningar att klara av sina studier framöver. Arbetslaget kommer att lägga stort fokus på att hitta 15

16 undervisningsmetoder som bättre når pojkarna, för att på så sätt öka deras måluppfyllelse. Dessutom kommer screeningtest att införas i varje årskurs från och med läsåret , för att ha ett underlag för analys och formandet av nya strategier för att förbättra måluppfyllelsen vad gäller elevernas förmåga att läsa och skriva. Matematik I matematik är måluppfyllelsen 88% för denna årskurs. Även inom matematikämnet syns trenden att undervisningen inte fullt ut når pojkarna. De har en måluppfyllelse på 73%, jämfört med flickornas 100%. Arbetslaget kommer att lägga stort fokus på att hitta undervisningsmetoder som bättre når pojkarna, för att på så sätt öka deras måluppfyllelse. Engelska Måluppfyllelsen i engelska är 94%. Denna siffra ligger högre än förra årets, då den var 90%. Även i engelska har pojkarna lite lägre måluppfyllelse än flickorna, 87% mot flickornas 100%. Arbetslaget kommer att lägga stort fokus på att hitta undervisningsmetoder som bättre når pojkarna, för att på så sätt öka deras måluppfyllelse. Elever som förväntas nå minst betyget E i alla ämnen Siffran för detta i årskurs 5 är 78%. Arbetslaget kommer att fokusera på att göra de extra anpassningar, var och en av eleverna behöver för att lyckas med en högre måluppfyllelse, så specifika och riktade som möjligt. 16

17 Årskurs 6 Enhet: Lekstorp 6-8 Elevantal Totalt Flickor Pojkar Årskurs Årskurs 9 Kunskapsresultat till huvudmannen Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Andel elever som når målen i: Årskurs 6 Når målen i alla ämnen Flickor Pojkar % 36% 50% Svenska Antal elever % 80% 50% Matematik % 91% 90% Engelska % 64% 100% Bild % 91% 80% Hem- och konsumentkunskap % 100% 90% Idrott och hälsa % 100% 100% Musik % 100% 100% NO 0% 0% 0% eller Biologi % 100% 100% Kemi % 100% 100% Fysik % 100% 100% SO 0% 0% 0% eller Geografi % 100% 90% Historia % 91% 80% Religion % 91% 80% Samhällskunskap % 100% 80% Slöjd % 100% 90% Teknik % 100% 100% Svenska Andelen elever som förväntas uppnå kunskapskraven i årskurs 6 i svenska är mycket låg, särskilt för pojkarna. Ett mycket riktat arbete kommer att behövas för att vända denna negativa trend. De strategier arbetslaget kommer att utgå från är mer individualiserad undervisning som utgår ifrån varje elevs grundförutsättningar. Ytterligare fokus på att spetsa till de extra anpassningarna tror vi också stimulera elevernas möjlighet till högre måluppfyllelse. Dessutom kommer arbetslaget att fokusera på begreppsförmåga, vilket förväntas leda till högre måluppfyllelse för denna årskurs. Matematik Eleverna i årskurs 6 har relativt hög måluppfyllelse i matematik. En ökad fokusering på begreppsförmåga i svenskan kommer att stärka elevernas lärprocess även i matematiken. Pedagogerna kommer att delta i matematiklyftet under läsåret , vilket kommer att ge ännu större variation i undervisningsmetoder framöver. Detta tror vi kommer att ge en ännu högre måluppfyllelse i matematik. Engelska En oroande hög andel av flickorna når ej upp till kunskapskraven för minst betyget E i engelska. Arbetslaget behöver kartlägga vad som ligger till grund för denna låga siffra och skyndsamt sätta in åtgärder för att höja flickornas måluppfyllelse i engelska Årskurs 9 Läsåret har Lekstorpsskolan inga elever i årskurs 9. 17

18 2.2 Enkätresultat grundskolan Enhet: Lekstorp Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Totalt GR-enkäten NKI Åk 2 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Inget värde Åk 5 NKI Enhet: Lekstorp Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Totalt GR-enkäten NKI

19 Fritidshem Åk 5 NKI Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Inget värde Inget värde Inget värde 73 Inget värde Inget värde Inget värde Inget värde Inget värde Inget värde Inget värde Enhet: Lekstorp Örebroenkäten åk 4-5 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Trygga och duktiga lärare 9,7 9,7 9,7 9,8 9,7 9,9 9,9 9,9 10,0 Sammanvägt värde, från 5 till 10, högst är bäst Förekomst av elevtrakasserier 8,2 7,9 8,6 8,8 9,2 8,3 9,5 10,3 7,5 Sammanvägt värde, från 6 till 18, lägst är bäst Totalt hälsoindex 1,57 1,56 1,60 1,75 1,82 1,66 1,76 Sammanvägt värde, från 1 till 3, lägst är bäst KASAM - totalt 31,4 31,1 31,9 29,7 29,8 29,6 30,8 31,6 29,6 Sammanvägt värde, från 18 till 36, högst är bäst Enhet: Lekstorp Örebroenkäten åk 6-9 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Duktiga lärare 11,9 11,4 12,4 11,9 11,5 12,3 Sammanvägt värde, från 3 till 15, högst är bäst Trygga lärare 11,0 11,0 10,9 11,3 11,0 11,7 Sammanvägt värde, från 3 till 15, högst är bäst Förekomst av sociala trakasserier 4,0 4,4 3,6 4,0 4,4 3,5 Sammanvägt värde, från 3 till 9, lägst är bäst Förekomst av fysiska och verbala trakasserier 5,2 5,4 4,9 5,9 6,1 5,8 Sammanvägt värde, från 4 till 12, lägst är bäst Totalt hälsoindex 2,08 2,07 2,09 1,92 1,99 1,84 Sammanvägt värde, från 1 till 4, lägst är bäst KASAM - totalt + lärarrelationer 27,5 27,7 27,9 29,6 Sammanvägt värde, från 13 till 36, högst är bäst Rektors analys: Enkätresultaten visar att Lekstorpsskolans utvecklingsområden inför nästa läsår är att höja elevernas upplevelse av bemötande, fritidshem, samt skolmiljö. Fördjupade enkäter med specifikt fokus på dessa tre områden kommer att göras under året för att åtgärda det som gör att eleverna har en negativ upplevelse. 2.3 Utveckling inom IKT På Lekstorpsskolan arbetar vi aktivt för att öka elevernas tillgång till IKT. Vi har IKTpedagoger som ingår i kommunens nätverk, vilka arbetar för att sprida ny kunskap inom enheten. Deras viktigaste uppgift är att hålla sig uppdaterade på exempelvis lärorika appar. IKT-gruppen träffas regelbundet. Målet med Lekstorpsskolans IKT-arbete är att se till att eleverna är uppdaterade och kunniga inom detta område. För att de ska kunna vara positiva aktörer i samhället, både nu och framöver, behöver de kunna använda IKT som en naturlig del av sin vardag. Pedagogerna ska hela tiden sträva efter att använda ett brett spektra av undervisningssätt och sätt för eleverna att följa sin lärprocess. IKT är en viktig del i att bredda utbudet. Eleverna ska även erbjudas möjlighet att använda IKT för både inlärning och redovisning av sina kunskaper i så hög utsträckning som möjligt. Skolan är utrustad med projektor i nästan alla undervisningslokaler. Båda F-3- arbetslagen har flertalet bärbara datorer och IPads för användning bland eleverna. Alla elever från årskurs 4 till årskurs 8 har en egen IPad eller dator. All pedagogisk personal har en egen dator och/eller IPad. Vi kommer framöver successivt att byta ut IPads mot Chrome books, en årskurs i taget. 19

20 2.4 Förskoleklassen Förskoleklassens arbete är sammanflätat med arbetet i framför allt årskurs 1. Eftersom vi på Lekstorpsskolan arbetar i ålderblandade processgrupper samt undervisningsgrupper (F-3, F-1, samt 2-3), arbetar förskoleklassens barn med alla de delar i läroplanen som finns för årskurs 1-3. Särskilt fokus läggs dock vid att främja en positiv språkutveckling i förskoleklassen. 2.5 Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten Fritidshemmets verksamhet har stort fokus på kreativa lärprocesser och entreprenöriellt lärande. Det är gruppen som står i fokus på fritidshemmet och leken är en viktig väg till kunskap. Eleverna ska även ges möjlighet till att fortsätta den lärprocess som startat under skoldagen. Eleverna på Lekstorpsskolan möter samma pedagoger under hela dagen, vilket möjliggör en helhetssyn på elevernas lärande. Fritidshemmet, liksom förskoleklassen, har fokus på att träna elevernas språkutveckling. 2.6 Synpunkter och klagomål Det har inte inkommit några synpunkter eller klagomål. 20