Systematiskt kvalitetsarbete på Berghultsskolan

Transkript

1 1 (9) Lärande Berghultsskolan Ulrika Strömblad Maria Johansson Rektor Systematiskt kvalitetsarbete på Berghultsskolan Allmän del LERUM400, v 1.0, Enheten erbjuder verksamhet och utbildning för barn mellan 1 och 12 år. Det finns tre förskolor och en grundskola, F-5, med fritidshem och fritidsklubb. På enheten arbetar ca 70 pedagoger. Berghultsskolan har cirka 240 barn i förskoleklass till år 5. Fritidshem och fritidsklubb är integrerad i verksamheten. Skolan är indelad i två skolenheter, Lo och Älg-Räv. Verksamhetens ide och organisation av undervisningen Skolan arbetar med Entreprenöriellt lärande som prioriterat mål. Det innebär att skolan utvecklar sitt arbetssätt med elevernas kreativitet, nyfikenhet, inflytande och delaktighet. Visionen är en Trygg skola som når mål. Varje arbetslag, Lo, Älg och Räv har ett gemensamt ansvar för lagets elever, varje elev har sin egen mentor. Arbetslagens olika pedagoger arbetar tätt tillsammans med elevernas hela dag och lärande. Berghultsskolan arbetar med att skapa relationer mellan barn och vuxna och bygga på barnens tidigare erfarenheter från förskolan och hemmet. Genom att lära känna barnen som individer och deras intresse, kan vi skapa en större trygghet vilket är grunden för allt lärande och utveckling. Finns denna grund vågar eleven pröva på nya utmaningar och får därmed en större tilltro till sig själv och fortsatt lärande. Leken och skapande är väsentliga delar i verksamheten. Berghultsskolan ger eleverna förutsättningar till att utveckla leken inne/ute genom att ge dem tid, en stimulerande miljö och en mångfald av material. Pedagogerna är lyhörda för elevernas egna önskningar och förslag och på så vis blir det delaktiga och får inflytande över verksamheten. Det skapande arbetet är en viktig del i lärandet. Genom att göra eleverna nyfikna på olika uttrycksformer som bild, musik, rytmik och idrott vill vi stimulera eleverna till att använda och utveckla hela sin förmåga. Trygghetsarbetet är en viktig del av verksamheten och skolan arbetar mot alla former av kränkande behandling. Skolan arbetar med faddergrupper, Pusselgrupper, där barn i blandade åldrar samarbetar kring olika ämnen och uppdrag. Att skola och hem arbetar tillsammans är en förutsättning för att nå bra resultat. Skolan har bland annat en Föräldraförening som genomför en rad med

2 2 (9) olika aktiviteter samt ett arbetsenhetsråd där föräldrar medverkar och påverkar skolans arbete. FörskoleklassUnder året har skolan haft två förskoleklasser som arbetat tillsammans med år 1. Skolans arbete i F/1 bygger på att eleven blir bemött av den vuxne där det befinner sig kunskapsmässigt och i den sociala mognaden. Bokstavsarbete och temaarbete är några exempel på samverkan under dagen, liksom idrott och gemensam genomgång av skoldagen varje morgon. Vi tänker att ettorna lockar förskoleklassbarnen/eleverna till en större nyfikenhet och lust för sitt eget fortsatta lärande. Ettorna befäster också sina förvärvande kunskaper när de är tillsammans med de yngre barnen/eleverna. Under detta läsår scannar vi av förskoleklassens elever vid två tillfällen enligt Bornholmsmodellen. Vi tror att detta kan ge bättre förutsättningar för grundskolläraren att möta det enskilda barnet/eleven på dess nivå inför den fortsatta läs och skrivutvecklingen. Förskoleklassen är en brygga mellan förskola och skola. FritidshemmetDe barn som går på fritidshemmet, organiseras utifrån sin klass, dvs. en F/1 bildar sitt eget fritidshem, en 2/3 bildar ett fritidshem osv. Idén är att arbeta för en ökad helhetsyn på barnet. Barnen möts av samma pedagoger under hela dagen och även lokalerna är samma. På fritidshemmet ges leken stort utrymme och barns delaktighet är viktigt för verksamheten. Skolan har haft 6 avdelningar under året. För skolans elever i år 4 och 5 har skolan en fritidsklubb.organisation av elevhälsan På Berghultsenheten finns ett elevhälsoteam som består av specialpedagoger, skolsköterska, kurator och skolpsykolog. Kurator och skolpsykolog arbetar del av sin tjänst på enheten. Elevhälsoteamet träffas tillsammans med rektorer regelbundet varannan vecka. Organisation i övrigt Berghultsskolan har två rektorer varav en rektor leder Lo-spåret och en rektor Älg och Räv-spåret. Utöver ledningsteamet finns en administrativ assistent och vaktmästare. Lokaler, utrustning och skolbibliotek Berghultsskolans lokaler är från 70-talet med en tillbyggd paviljong. På skolan finns flera mindre skolbibliotek. Varje spår har ett eget bibliotek. IT utrustningen på skolan är under uppbyggnad. Under året har skolan implementerat en till en för eleverna i år 4, alla elever i år 4 har en egen PC Skolan har även under året köpt in 15 st bärbara PC. Arbete med särskilt stöd

3 3 (9) Arbetet med barn i behov av stöd sker tillsammans med handledning av våra specialpedagoger eller kurator och psykolog. Efter anmälan till elevhälsoteamet från ansvarspedagogen kring en elevs behov av stöd sker en första fördelning av vem i teamet som kommer att jobba tillsammans med pedagogerna kring den aktuella eleven. Behovet av särskilt stöd utreds och dokumenteras. Rektor ger arbetslaget uppdraget att utreda elevens behov av stöd och detta dokumenteras. Utredningen ska särskilt beakta "barnets bästa" och beskriva elevens situation ur elevens, vårdnadshavares och pedagogens perspektiv. Den beskriver också elevens starka sidor, elevens svårigheter och vilka behov som kan identifieras i skolsituationen utifrån denna beskrivning. Utredningens resultat meddelas rektor som fattar beslut om åtgärdsprogram ska upprättas eller ej. Om beslutet blir att åtgärdsprogram inte ska upprättas ska detta dokumenteras och meddelas elev och vårdnadshavare. Åtgärdsprogram beslutas av rektor. I arbetet medverkar pedagoger, vårdnadshavare och elev. Elevens behov beskrivs, mål formuleras och relateras till målen i läroplan och/eller kursplaner. Därefter definieras åtgärder för att nå målen på organisations-, grupp- och individnivå. På respektive nivå framgår tydligt vem som är ansvarig för genomförandet. Elevens synpunkter är mycket värdefulla. Alla åtgärdsprogram följs upp och utvärderas. En uppföljning är en kontinuerlig bedömning av utvecklingen i arbetsprocessen. Där är analysen viktig. Vilka åtgärder har fungerat? Är det något som inte har fungerat? Varför? I samband med uppföljning och utvärdering kan anpassning av åtgärderna göras. Vissa kanske kan avslutas och andra kommer till. Skolan fortsätter med de åtgärder som ger resultat. Inflytande och samråd Berghultsskolan arbetar med elevers delaktighet, dels på individnivå, gruppnivå men också i olika råd, klassråd, elevråd, matråd, miljöråd eller i spårrådet. Under läsåret har skolan arbetat med prioriterat målområde: Att utveckla elevernas arbetssätt och elevernas delaktighet och inflytande genom entreprenöriellt lärande. Samverkan med vårdnadshavare är också av bra kvalité, de kommer t.ex. på utvecklingssamtalen och på övriga träffar samt har en stor vilja och engagemang i vårt arbete med deras barn. Trygghet och studiero På Berghultsskolan får detta område ett stort utrymme, vi arbetar ständigt med att eleverna skall vara trygga. Att arbeta med arbetslag och elevers lärande under hela dagen är en av anledningarna till att måluppfyllelsen kring trygghet är god. Många vuxna med olika kompetenser finns runt barnen. Skolans faddersystem och pusselgrupper bidrar till en stor trygghet bland eleverna.

4 4 (9) Åtgärder mot kränkande behandling Skolan/fritidshemmet har sin likabehandlingsplan och den årliga planen att arbeta efter. Skolan har flera olika åtgärder som skolan arbetar med, beroende på ärendets art. Stor vikt läggs vid främjande och förebyggande arbete. Planerna följs upp regelbundet och revideras vid läsårets slut, då en ny årlig plan upprättas som bygger på de resultat vi nått under innehavande år. För att identifiera områden att arbeta vidare med utgår skolan ifrån bla samtal med eleverna, deras IUP samtal, klassamtal, möten med kamratstödjarna och de enkäter som skolan genomför under året. Arbetet med kamratstödjarna hänger tätt ihop med trygghetsteamets arbete samt med våra föräldrar. Se även skolans och fritidshemmets likabehandlingsplan/årlig plan. Undervisning i modersmål Föräldrar ansöker om man önskar modersmålsundervisning. Denna undervisning organiseras centralt och modersmålslärare i resp. modersmål undervisar under lektionstid på skolan. Skolan har ca 20 elever som har undervisning i modersmål. På skolan har vi modersmål i Danska, Bosniska, Norska, Engelska, Persiska, Urdu och Hebreiska. Vid skolans gruppgenomgångar fångas de elever som har rätt att söka modersmålsundervisning upp, eventuella kontakter tars med berörda familjer. Många familjer tar denna kontakt med skolan själva. Viss kontakt sker mellan elevens lärare och modersmålsläraren men detta bör utvecklas ytterligare. På elevens utvecklingssamtal berörs ämnet modersmål. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan Alla elever har en egen individuell utvecklingsplan IUP, digitalt. Vi har en gemensam mall för våra IUP. Föräldrar och elev kallas till utvecklingssamtal en gång/ termin. Föräldrar erbjuds samtal efter skoldagens slut för att möjliggöra så att båda föräldrarna kan komma på utvecklingssamtalet. Inför samtalet har föräldrar möjlighet att läsa igenom barnets IUP, ställa frågor och på så sätt vara förberedda på samtalet. Samtalet är framåtsyftande och visar var eleven befinner sig nu och hur eleven skall arbeta framåt för att nå längre i sin utveckling. I elevernas IUP finns en del kring skriftligt omdöme där det framgår om eleven når mål eller om eleven har åtgärdsprogram för att kunna nå målet. På skolan ges eleverna stort utrymme kring sitt samtal, skolan arbetar med elevledda utvecklingssamtal. Skolans förbättringshistoria Under de senaste åren har skolan arbetat med att utveckla elevernas delaktighet, inflytande och att tydliggöra vilka olika förmågor de arbetar med. Skolan har infört elevledda utvecklingssamtal både för skola och fritids. Under läsåret har olika nyckelpersoner lett arbetet med att utveckla pedagogernas lärande och förståelse inom formativ bedömning, Lgr 11, pedagogisk planering, utbyggnad av

5 5 (9) matematikverkstad samt inom fritidshemmets inre arbete, för en ökad kvalitet på verksamheten. Socioekonomisk fördelning Skolan har fått tilldelning enligt Lerums modell för socioekonomisk tilldelning. Bidraget var för 2012 ca 450 tkr och för 2013 ca 250 tkr. Medlen har används till att stärka upp elevhälsan med utökning av specialpedagog, samt kurator. Fler elever får möjlighet till stöd enskilt eller i grupp. Synpunkter och klagomål Föräldrar tar kontakt med oss för att lämna sina tankar kring verksamheten. Nedan följer en sammanfattning över de vanligaste synpunkterna. Parkering/Trafiksituationen runt skolan. Dels parkeringsplatsen som är trång och trafikfarlig samt att det är tung trafik som passerar skolan på Södra vägen. Föräldrarna önskar en parkeringsficka för avsläppning av eleverna. Oro över elever, föräldrar lyfter sin oro över elever. Stolta över skolan, föräldrar lyfter att de är stolta över att ha sina barn på Berghult, de menar att Berghultsandan är positiv och att de är trygga med verksamheten. 2. Resultat Lerums kommuns skolenheters systematiska kvalitetsarbete utgår från skolenheternas resultat. Dessa resultat värderas och analyseras av skolans personal. Utifrån resultaten och analyserna beslutas sedan om strategier och åtgärder för förbättrade resultat och för högre kvalitet. I denna kvalitetsrapport beskrivs den befintliga verksamheten i den första delen, den allmänna delen. I den strategiska delen beskrivs det utvecklingsarbete som pågår eller som planeras att påbörja under innevarande läsår. I årskurs 1 till 5 består kunskapsresultaten av bedömningar gjorda av undervisande lärare utifrån läroplanens kunskapskrav. I årskurs 2 används ett särskilt utvärderingsverktyg i matematik kallat UIM (Utvärdering I Matematik) och bedömningen av läs- och skrivförmågan görs med stöd av materialet Språket lyfter. Alla resultat redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven eller förväntade resultat för den aktuella årskursen. Enkätresultaten kommer från en elevenkät som är gemensam för alla GR s (Göteborgsregionens kommunalförbund) kommuner. Svaren redovisas som ett index på en 100-gradig skala.

6 6 (9) NKI står för Nöjd kund index och är resultaten på tre särskilda frågor som mäter hur den som svarar på enkäten uppfattar den totala kvaliteten i verksamheten. NKI-resultaten går inte att jämföra direkt med resultaten inom övriga områden beroende på frågornas konstruktion. NKI-värdet är så gott som alltid lägre än resultaten inom övriga områden. Kunskapsresultat: Totalt Flickor Pojkar Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter Andel elever som kan räkna enligt UIM (4 kravnivåer) Årskurs 3 Andel elever som når målen i alla ämnen Andel elever som når målen i svenska Andel elever som når målen i matematik Årskurs 5 Andel elever som når målen i: Svenska Matematik Engelska Totalt Flickor Pojkar GR-enkäten NKI Åk 2 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Åk 5 NKI 71 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Strategisk del Utvärdering från Skolan valde att arbeta vidare med följande områden: Att utveckla arbetssätt och elevernas delaktighet och inflytande genom entreprenöriellt lärande (EL) o Genom att arbeta med att elevernas delaktighet och inflytande ökar, tänker skolan och fritidshemmet att det leder till ökad motivation och måluppfyllelse hos eleverna. Samtliga arbetslag kommer att arbeta med elevledda utvecklingssamtal. Detta gäller både på skolan och på fritidshemmet/klubben. Elevernas reella inflytande över innehåll och arbetsmetoder skall ökas.

7 7 (9) Resultat: Alla elever på skolan har elevledda utvecklingssamtal. Lagen har arbetat med att utveckla olika former för ökat inflytande. Barnen har en tydligare strategi för hur planering, utförande och utvärdering ska gå till under hela dagen. Se även under rubriken Entreprenöriellt lärande samt under rubrik Fritidshem. Analys: Pedagogerna upplever att eleverna är bättre förberedda inför sina samtal och tar större ansvar. Eleverna känner sig tryggare inför samtalen då de själva har varit med och planerat dessa. Även föräldrar har gett positiv respons på detta. Elevledda samtal synliggör de individuella målen för elever, pedagoger och föräldrar. Pedagogerna måste bli tydligare på att genom ord synliggöra vad elevinflytande innebär för eleverna. Ansvar och inflytande ska ha en progression, stiga med ålder och mognad. Pedagogerna måste ha en klar strategi för hur detta område skall utvecklas. Pedagogerna behöver förklara och utveckla ordet delaktighet för våra elever vad innebär det för dig? En frågeställning att arbeta vidare med är: Hur kan erfarenheten av elevledda utvecklingssamtal tas tillvara i andra sammanhang? Att utveckla pedagogernas kunskaper kring formativ bedömning samt att utveckla våra analyser av måluppfyllelse ytterligare. Resultat: o Genom formativ bedömning ger skolan eleverna större chans till delaktighet i sitt eget lärande. Formativ bedömning ger också pedagogen en ytterligare möjlighet att möta eleverna där de befinner sig. Detta gäller både på skolan och på fritidshemmet/klubben. Grundskollärarna och till viss mån förskollärarna i förskoleklass har under året arbetat med bedömning. Förra året arbetades det fram bedömningsmatriser tillsammans med lärare på Alléskolan och de andra F-5 skolorna. Dessa skall ge en rättvisare bedömning inför de nya betygen i sexan. Att det underlättat betygssättningen på sexorna har vi förstått, när vi träffat lärarna på Alléskolan. Under året har pedagogerna börjat ta fram elevexempel i de olika ämnena för att dels kunna beskriva kunskapsmålen för eleverna och för att kunna göra en så likvärdig bedömning som möjligt. Pedagogerna har också påbörjat arbetet med att ta fram uppgifter som kan användas av för att kunna göra jämförelser och se utveckling i lärandet. Det är dels färdigt diagnosmaterial som t ex Diamant i matematik (Skolverket) och egna uppgifter i t ex fri skrivning. Under nästa år tittar vi närmare på de övriga ämnena.

8 8 (9) Pedagogerna har på studiedagar arbetat med främst formativ bedömning. Vi har läst boken Bedömning för lärande av Christian Lundahl och lyssnat på hans föreläsningar. Det har skett samtal kring bedömning och exempel har visats, på metoder vi provat på. Vi har pratat om för- och nackdelar med dessa och fått en liten bank med idéer att plocka från. Analys: Då forskning visar vikten av kollegiala samtal och reflektioner kopplade till teori samt till verksamheten kring bedömning är det så vi arbetat. Pedagogerna ser vinster med att arbeta med bedömning tillsammans. Det stärker deras kompetens. Skolan upplever att arbetet behöver fortsätta under nästa nästa år. Dels genom gemensam litteratur men framför allt genom kollegiala samtal som knyts till elevexempel, där pedagogerna utvecklar sin bedömmarkompetens. Arbetet leds av skolans nyckelperson inom bedömning. Att utveckla området kring IT, dels i skolans arbetssätt men även att metoder utvecklas. Skolan kommer under september införa en till en dator för elever i år 4. Skolan satsar även på ytterligare bärbara datorer för att möjliggöra utvecklingen inom området. Utbildningen, utvecklingen gäller elever men även pedagoger. Resultat: o Genom satsningen möter vi samhällets framtida kompetenser samt att lusten att lära hos eleverna ökar. Pedagogerna tycker inte att de kan se några nämnvärda resultat rent kunskapsmässigt hos eleverna. Det har gått för kort tid för det. Lusten att använda datorer är stor, men eleverna själva önskar att helst använda dem till spel. Pedagogerna upplever att de behöver noggrant styra vad som ska göras annars blir det lätt att eleverna tappar fokus på lärandet och spelandet tar överhand även i de pedagogiska programmen. Det är också svårt att få eleverna att utmana sig själva rent kunskapsmässigt. Lusten till pedagogisk användning är inte lika stor. Genom vår IT-pedagog har pedagogerna fått bra förslag på webbresurser som de har börjat använda i arbete mot kunskapsmålen. Det har varit till stor fördel att ITpedagogen har haft möjlighet att vara behjälplig och deltagande vid många tillfällen då vi arbetat med datorerna. Arbetet i unikum och elevenkäter har underlättats av att eleverna har haft tillgång till datorer. Pedagogerna tycker att utlämnandet av elevdatorer inte bör ske innan personalen har hunnit sätta sig in i elevernas användarmiljö. Pedagoger känner stort behov av att få utbildning samt resurs för att kunna arbeta med eleverna i mindre grupper.

9 9 (9) Analys: Arbetet har startat och måste fortsätta under nästa läsår, skolan har kommit en bit på väg. Pedagogerna behöver utöka sin egen kompetens inom IKT. Strategisk plan för Verksamhetens plan för framtiden utifrån utvärdering och bedömning av verksamheten för en ytterligare högre måluppfyllelse, eller för att bevara de goda resultat vi når. Att fortsätta utveckla pedagogernas kunskaper kring formativ bedömning samt att utveckla våra analyser av måluppfyllelse ytterligare. Genom formativ bedömning ger skolan eleverna större chans till delaktighet i sitt eget lärande. Formativ bedömning ger också pedagogen en ytterligare möjlighet att möta eleverna där de befinner sig. Att fortsätta utveckla området kring IT, dels i skolans arbetssätt men även att metoder utvecklas. Skolan kommer under november införa en till en Ipad för elever i år 4. Genom satsningen möter vi samhällets framtida kompetenser samt att lusten att lära hos eleverna ökar. Skolan skall utveckla sitt arbetssätt kring inkludering/individanpassning. Alla elever skall ha sin undervisning i sin egen grupp. Fritidshemmet skall utöka sitt samarbete mellan avdelningarna så att tryggheten mellan avdelningarna ökar bland barn och personal.