Innehåll. Prioriterade mål

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Knappekullaskolan, Skolenhet 1 och 2 Systematiskt kvalitetsarbete - gällande läsår 2014/15 för Knappekullaskolans Skolenhet 1 F-1, åk 2, fritidshemmet och grundsärskolan och Skolenhet 2 åk 3, fritidshemmet, åk 4 och åk 5. September 2015

2 Innehåll 1 Allmän del Knappekullaskolan Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer Skolenhet 1 och ledningsstruktur Skolenhet 2 och ledningsstruktur Ledning och organisation av gemensamma delar av verksamheten Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Grundskolans och grundsärskolans organisation och arbete Skolenhet Skolenhet Förskoleklassens organisation och arbete Skolenhet Fritidshemmen och den öppna fritidsverksamheten Skolenhet Skolenhet Knappekullaskolans skolenheters förbättringshistoria Lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolenhet Skolenhet Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek Organisation av elevhälsan Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Inflytande och samråd Gemensamt för skolenhet 1 och Trygghet och studiero Skolenhet 1 och skolenhet Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Undervisning i modersmål, svenska som andra språk och studiehandledning Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner skolenhet 1 och Resultat Kunskapsresultat grundskolan Skolenhet Skolenhet Enkätresultat grundskolan Skolenhet Skolenhet Synpunkter och klagomål Skolenhet 1 och Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2014 års kvalitetsrapport Strategier för Prioriterade mål

3 1 Allmän del Detta är det systematiska kvalitetsarbetet för grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem på Knappekullaskolans skolenheter 1 och 2 gällande för Knappekullaskolan Knappekullaskolan består av två skolenheter (skolenhet 1 och 2) där alla elever är allas ansvar och där alla elever ska få det de behöver för att lära och utvecklas. Det är skolenheter som arbetar med goda kunskaper i en trygg miljö. Tillsammans lyfter vi fram allas unika förmågor genom att verka för att det finns utrymme för Inspiration, Lust, Gemenskap, Engagemang och Nyfikenhet. Lust Engagemang Inspiration Gemenskap Nyfikenhet Knappekullaskolan innehåller grundskola, grundsärskola samt fritidshem och är uppdelad på två skolenheter. I Knappekullaenheten ingår även två förskolor med en förskolechef som ansvarig. 2

4 1.2. Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer Rektorer på Knappekullaskolan Lena Emanuelsson - Kn skolenhet 1 Leif Hartsner - Kn skolenhet 2 Grundsärskola åk 1-5 Fritidshem åk F-1 Fritidshem åk 2 Fritidshem Skolenhet 1 och ledningsstruktur Skolenhet 1 består av F-1, åk 2, grundsärskolan och fritidshem. Lena Emanuelsson (se bild ovan) är rektor och har ansvar för arbetslag i de olika verksamhetsformerna och med specifikt ansvar för elever och personal. Rektor har ledningsansvar för en spec.ped i Elevhälsan Skolenhet 2 och ledningsstruktur Skolenhet 2 bestående av åk 3, åk 4, åk 5 och fritidshem. Leif Hartsner (se bild ovan) är rektor och har ansvar för arbetslag i de olika verksamhetsformerna och med specifikt ansvar för elever och personal. Rektor har ledningsansvar för en spec.ped,, skolsköterska och en speciallärare i Elevhälsan. Båda skolenheterna använder elevhälsans samtliga kompetenser Ledning och organisation av gemensamma delar av verksamheten Skolans skolenheter har gemensamma APT, vissa utvecklingsområden och några gemensamma lokaler. 3

5 1.3. Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Genom samverkan ska vi finna svaren på hur skolan kan bli bättre på att få eleverna att växa även kunskapsmässigt. Med ett livslångt lärande som mål och en tydlig värdegrund driver vi ett systematiskt kvalitetsarbete. Vi strävar efter att vara den bästa skolan som vårdnadshavare kan välja för sina barn. Vi arbetar aktivt med ett inkluderande förhållningssätt för att skapa trygghet och trivsel genom att lära eleverna att verka tillsammans i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Genom detta utvecklas elevernas sociala kompetens och de lär sig ta hänsyn till och hjälpa varandra. All pedagogisk personal ingår i elevorienterade arbetslag med ett tydligt ansvar för utbildning och undervisning för en avgränsad elevgrupp. Alla arbetslag arbetar med entreprenöriellt lärande. Arbetslagsorganisation Knappekullaskolans skolenheter är organiserad i fem arbetslag: åk F-1 Kullen,åk F-1 Verandan, åk 2 Knappen, åk 3 och 5 Pomona, åk 4 Kullen och grundsärskola åk 1-5. Det elevorienterade arbetslagets uppdrag - hela dagen - på Knappekullaskolans skolenheter Har god förmåga att arbeta utifrån ett målstyrt arbetssätt och med fokus på den pedagogiska processen Löser problem som uppstår genom kommunikation och dialog Har ett engagerat ledarskap samarbete, rak kommunikation och flexibilitet Vidtar åtgärder för elever med särskilda behov Måluppfyllelse Kunskaper Normer & Värden Arbetslagets uppdrag Elevhälsa Tar till sig ny forskning och ser nya utvecklingsmöjligheter Tar det yttersta ansvaret för eleverna och verkställer det pedagogiska arbetet kring eleverna Arbetet i arbetslaget ska präglas av: arbetsglädje respekt öppenhet samarbete förtroende Känner till aktuella åtgärdsprogram 4

6 1.4. Grundskolans och grundsärskolans organisation och arbete Skolenhet 1 Skolenheten består av åk 1 och åk 2. Åk 1 är indelad i tre grupper likaså är åk 2 indelad. Det dagliga arbetet bedrivs i arbetslaget inom årskursens olika mentorsgrupper med en mentor som huvudansvarig. Skolenheten har 147 elever. På Knappekulla är grundsärskolan integrerad i övrig verksamhet. Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola och är avsedd för elever som behöver läsa färre ämnen i så kallade ämnesområden. Sammanlagt 16 elever är inskrivna i grundsärskolan. Grundsärskolan är indelad i tre grupper, sammanlagt 15 elever, åk 1-5 A (träningsskola) åk 1-5 B (träningsskola) och Samverkansklass (grundsärskola). Grundsärskolans elever är inskrivna på grundskolans fritidshem inom skolenheterna Skolenhet 2 Skolenheten består av åk 3, åk 4 och åk 5. Åk 3 är indelad i tre grupper likaså är åk 4 indelad men åk 5 i två grupper. Det dagliga arbetet bedrivs i arbetslaget inom årskursens olika mentorsgrupper med en mentor som huvudansvarig. Skolenheten har 170 elever Förskoleklassens organisation och arbete Skolenhet 1 Förskoleklassverksamheten är organiserad i tre förskoleklasser, 74 elever. Förskoleklassen stimulerar elevernas utveckling och lärande, och förbereder dem för fortsatt utbildning. Vi vill stärka elevernas självtillit då det är en grund för att må bra och utvecklas i ett livsperspektiv. Detta sker genom att de i sitt initiativtagande lyckas i sitt lärande. I förskoleklasserna arbetar vi tematiskt och berör många ämnesområden. Vi vill att eleverna ska känna lust i sitt lärande. I lekens form arbetar vi med språklig medvetenhet samt elevernas logiska tänkande. Varje förskoleklass har samverkan med en åk Fritidshemmen och den öppna fritidsverksamheten Skolenhet 1 Till åk F-1 och åk 2 är tre fritidshem knutna - Kullen, Knappen och Verandan. Personal inom fritidshemmen arbetar även inom grundskolans åk 1-2 och förskoleklassen. Fritidshemmen arbetar för att ge eleverna en meningsfull fritid, stöd i utvecklingen, delaktighet och inflytande. Genom att eleverna deltar aktivt i fritidshemmets utformning främjar vi deras förmåga att arbeta självständigt och 5

7 tillsammans med andra. Vårt arbetssätt utvecklar elevernas förhållningssätt som främjar entreprenörskap där elevernas kreativitet och problemlösning står i fokus Skolenhet 2 Till åk 3 är ett fritidshem knutet, Pomona. Personal inom fritidshemmet arbetar även inom grundskolans åk 3. Fritidshemmen arbetar för att ge eleverna en meningsfull fritid, stöd i utvecklingen, delaktighet och inflytande. Genom att eleverna deltar aktivt i fritidshemmets utformning främjar vi deras förmåga att arbeta självständigt och tillsammans med andra. Vårt arbetssätt utvecklar elevernas förhållningssätt som främjar entreprenörskap där elevernas kreativitet och problemlösning står i fokus. På skolan finns en fritidsklubb som erbjuder öppen fritidsklubbsverksamhet till elever i årskurs 4-6. Verksamheten drivs på entreprenad av personalkooperativet Kreativ Fritid ( Rektor på skolan står dock som huvudansvarig. Verksamheten är öppen, vilket innebär att man kan delta efter intresse och behov Knappekullaskolans skolenheters förbättringshistoria Under de senaste åren har skolenhet 1 och 2 gemensamt arbetat med att förbättra och utveckla undervisningen mot ett mer entreprenöriellt förhållningssätt. Ett av våra prioriterade mål är att utveckla elevernas delaktighet i sitt eget lärande. Även IKT har varit ett utvecklingsområde, genom att utveckla personalens kompetens för att de ska kunna guida eleverna. Både plan och strategier har tagits fram där arbetslagen har arbetat mot målen. Knappekullaskolan har under många år varit en arbetslagsorienterad skola med inslag av planorientering. Detta har utvecklats under året genom att mer tid har avsatts för arbetslagens arbete och även en plan för arbetet i arbetslaget har arbetats fram. Vi har under året arbetat med att förbättra vårt kvalitetsarbete bl.a. genom läsa Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem för att hitta strategier och metoder för ett bättre analysarbete. Under de senaste åren har vi haft i stort sett samma prioriterade mål för att vi är av den uppfattningen att långsiktigt arbete ger bättre resultat Lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolenhet 1 Arbetslagen förfogar över klart avgränsade delar av lokalerna och har tillgång till egna lärosalar och utrymmen för fritidshem. Arbetslagen disponerar till stor del egen utrustning och läromedel Skolenhet 2 Arbetslagen förfogar över klart avgränsade delar av lokalerna och har tillgång till egna lärosalar och utrymmen för fritidshem. Arbetslagen disponerar till stor del egen utrustning och läromedel. Åk 4-5 ingår i "1-1 satsningen" vilket innebär att eleverna har en egen ipad. 6

8 Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolenheterna har gemensamma lokaler i slöjd, idrott och matsal. Skolan har ett skolbibliotek och en skolbibliotekarie på deltid. Skolenheterna har tillgång till teknisk utrustning i form av datorer, ipads, activeboards och datakanoner. All personal har en egen bärbar dator. Skolan består av en huvudbyggnad och en mindre byggnad. Flera om- och tillbyggnader har gjorts under de senaste åren för att anpassa lokalerna till goda lärmiljöer för eleverna. Skolbibliotek: Syftet med vårt skolbibliotek är att stimulera eleverna till läsning. Vi har ett skolbibliotek med både fakta- och skönlitterär avdelning. Skolbiblioteket angränsar direkt till lärosalar så eleverna har nära till sitt bibliotek. I biblioteket arbetar en utbildad bibliotekarie 4 timmar i veckan. I biblioteket finns en dator, en projektor och en bildskärm till boktips. Här finns bord för studier samt en soffa och fåtöljer för läsning och avkoppling. De allra flesta eleverna har lånekort och lånar böcker via en scanner. Under bokprat med eleverna har det kommit fram att alla är jätteintresserade och det finns ett stort engagemang hos eleverna för böcker av alla de slag. Utlåningen är stor. Skolan har en biblioteksplan som årligen revideras Organisation av elevhälsan Skolenheternas elevhälsoteam (EHT) arbetar för att främja hälsa och skapa en god lärandemiljö för varje elev utifrån deras förutsättningar. I EHT ingår två specialpedagoger, en skolsköterska, en kurator, en skolpsykolog och en elevhälsopedagog. Rektorerna leder EHT. EHT arbetar mot båda skolenheterna efter de behov som uppstår. Utifrån enheten för Elevhälsa och utveckling finns andra resurser att tillgå, likaså personal från BUP och Socialtjänsten. EHT träffas två timmar varannan vecka. Se vår barn- och elevhälsoplan ( Tidiga insatser ska definieras och vara vägledande för hur arbetet ska ske i våra olika skolenheter 1 och 2 för att ge eleverna det bästa stödet. Det fanns en speciallärare som arbetar mot de yngre för att lägga fokus på att komma igång med skriv- och lästräning. Detta kan vi se har gett bra resultat. Särskilt stöd behöver ses ur flera olika aspekter och implementera extra anpassningar och åtgärdsprogram ute i verksamheten i syfte att bättre synkronisera åtgärder som sätts in som stöd så att insatserna bildar en helhet kring eleven. Vi ser positiva resultat kring elever i behov av stöd där arbetet är förebyggande och specialpedagogen samt elevhälsopedagogen vid behov har möjlighet att vara delaktig i det fortsatta arbetet. De flesta åtgärdsprogram som är upprättade under läsåret är 2014/2015 är främst riktade mot åtgärder på grupp- och organisationsnivå. På individnivå gällande behov särskilt stöd exempelvis tidiga insatser som intensiv lästräning. Antalet åtgärdsprogram har under detta läsår ökat något. 7

9 1.10. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram De flesta stödbehoven handläggs normalt inom elevgruppen i form av extra anpassningar som är av mindre ingripande karaktär och är normalt möjlig för lärare och övrig skolpersonal att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om det framkommer att en elev inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektor. Mentorn gör en anmälan på blankett: Anmälan av elevs behov av särskilt stöd. Denna blankett finns på Intranätet/Support och service/knappekulla/blanketter. Blanketten lämnas till rektor och specialpedagog. Rektor ser till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd sker med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Visar utredningen att eleven är i behov av särskilt stöd, ska han/hon ges sådant stöd. Åtgärdsprogram upprättas om extra åtgärder sätts in. Berörd pedagog upprättar detta i samråd med elev och vårdnadshavare Inflytande och samråd Gemensamt för skolenhet 1 och 2 Vårdnadshavarna bjuds in till föräldramöten (2g/år) där de blir delaktiga och har viss möjlighet att påverka innehållet i verksamheten. Två gånger per termin bjuder rektor på skolenheterna in vårdnadshavare till enhetsråd. Enhetsrådet tar upp för skolan övergripande frågor och delar sig när det gäller specifika frågor för de olika skolenheterna. Inbjudan och dokumentation från mötena anslås på Knappekullaskolans hemsida samt skickas via mail till mötesdeltagarna. Även intresserade vårdnadshavare är välkomna att delta vid enhetsråden. Syftet med enhetsrådet är att öka möjligheten till inflytande och delaktighet i hur verksamheten på de olika skolenheterna utformas. Elevråd finns för båda skolenheterna. Det leds av två pedagoger från de båda skolenheterna. Möten sker gemensamt. Ett av skolans mål är att "öka elevernas delaktighet i sitt eget lärande". Detta sker kontinuerligt i den dagliga undervisningen, i klassråd och i elevråd. Vi har startat en kompetensutveckling för all personal i entreprenöriellt lärande för att utveckla undervisningen och i högre grad öka elevernas delaktighet och inflytande, enl. Lgr 11. 8

10 1.12. Trygghet och studiero Skolenhet 1 och skolenhet 2 För att alla ska trivas på Knappekullaskolans skolenheter uppträder vi vänligt och trevligt och behandlar andra som man själv vill bli behandlad. Ordningsregler är framtagna efter diskussion i klassråd, elevråd och arbetsplatsträffar. Rektor har beslutat ordningsreglerna. Vårdnadshavare har delgivits ordningsreglerna via enhetsrådet. Vårdnadshavare kontaktas via sms, telefon eller e-post om inte ordningsreglerna följs. Uppföljning av reglerna sker vid varje läsår eller efter behov Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Relationer mellan vuxna och barn är mycket goda. Förekomsten av kränkningar är låg. Trygghetsgruppen är ett välfungerande team som har regelbundna träffar. De arbetar både förebyggande och aktivt om det uppstår kränkningar. Vuxna styr grupperingar och placeringar. Vi har vuxna ute under rasterna som alltid bär väst i färg. Det är viktigt med förebyggande arbete och kontinuitet, tydliga strukturer och närvarande vuxna. Eleverna på skolenheterna tar ett stort ansvar för sin studiemiljö och lever väl upp till det som står i skolenheternas ordningsregler. Skolan har en "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" se Den följs upp och utvärderas kontinuerligt och en ny plan för varje verksamhet upprättas årligen. Under läsåret tilldelades Knappekullaskolan Måns Jenningers stipendium för arbetet med att förebygga mobbning Undervisning i modersmål, svenska som andra språk och studiehandledning Så fort vi får kännedom om att ett barn med utländsk bakgrund kommer till oss, ser vi till att de får möjlighet att ansöka om modersmålsundervisning. Undervisning i svenska som andraspråk kan anordnas med behörig lärare i skolan. Rektor beslutar. Samverkan sker mellan mentorerna och modersmålslärarna i form av överlämning av information om elevernas utveckling och lärande i språket. Informationen kan användas vid utvecklingssamtalet. Nio språk - bosniska, persiska, engelska, serbiska, ryska, arabiska, tjetjenska, spanska och thailändska finns representerade på skolan. 23 elever får undervisning i modersmål. Undervisningen sker både under och efter skoltid, individuellt och i grupper Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner skolenhet 1 och 2 De nationella målen beskrivs i IUP-verktyget Unikum och tas upp på utvecklingssamtalet en gång per termin. Lärarna kommunicerar målen regelbundet med eleverna. Kursplanerna är kopplade till elevernas digitala IUPverktyg - Unikum och där markerar lärarna om eleverna har förväntade kunskaper i de olika ämnena. Det förs dialog kring elevernas kunskapsutveckling som följs upp genom den individuella utvecklingsplanen, IUP. Där samtalas det också om 9

11 den sociala utvecklingen. IUP-arbetet tas upp på lärarkonferenser och på APT om hur och vad som skrivs. 10

12 2. Resultat Lerums kommuns skolenheters systematiska kvalitetsarbete utgår från skolenheternas resultat. Dessa resultat värderas och analyseras av skolans personal. Utifrån resultaten och analyserna beslutas sedan om strategier och åtgärder för förbättrade resultat och för högre kvalitet. I denna kvalitetsrapport beskrivs den befintliga verksamheten i den första delen, den allmänna delen. I den strategiska delen beskrivs det utvecklingsarbete som pågår eller som planeras att påbörja under innevarande läsår. I årskurs 1 till 5 består kunskapsresultaten av bedömningar gjorda av undervisande lärare utifrån läroplanens kunskapskrav. Alla resultat redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven eller förväntade kunskaper för den aktuella årskursen. Enkätresultaten kommer från en elevenkät som är gemensam för alla GR s (Göteborgsregionens kommunalförbund) kommuner. Svaren redovisas som ett index på en 100-gradig skala. NKI står för Nöjd kund index och är resultaten på tre särskilda frågor som mäter hur den som svarar på enkäten uppfattar den totala kvaliteten i verksamheten. NKI-resultaten går inte att jämföra direkt med resultaten inom övriga områden beroende på frågornas konstruktion. NKI-värdet är så gott som alltid lägre än resultaten inom övriga områden Kunskapsresultat grundskolan Skolenhet 1 Enhet: Knappekulla 1 Elevantal Totalt Flickor Pojkar Årskurs Årskurs 3 Årskurs 5 % avrundat till heltal Obs! Resultaten i Ma årskurs 2 från 2014 och tidigare avser UiM Kunskapsresultat till huvudmannen Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter 94% 97% 91% Andel elever som förväntas nå kunskapskraven i matematik 94% 97% 91% Skolenhet 2 Enhet: Knappekulla 2 Elevantal Totalt Flickor Pojkar Årskurs 2 Årskurs Årskurs % avrundat till heltal Kunskapsresultat till huvudmannen Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Årskurs 3 Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen 81% 76% 87% Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i svenska 88% 86% 90% Andel elever som når kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik 88% 79% 97% Årskurs 5 Andel elever som förväntas nå kunskapskraven för lägst E i: Svenska 98% 94% 100% Matematik 95% 88% 100% Engelska 100% 100% 100% Bild 100% 100% 100% Hem- och konsumentkunskap 100% 100% 100% Idrott och hälsa 98% 94% 100% Musik 100% 100% 100% NO 100% 100% 100% SO 100% 100% 100% Slöjd 100% 100% 100% Teknik 100% 100% 100% Alla ämnen 90% 76% 100%

13 2.2. Enkätresultat grundskolan Skolenhet 1 Enhet: Knappekulla Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar GR-enkäten NKI Åk 2 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Skolenhet 2 Enhet: Knappekulla Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar GR-enkäten Åk 5 NKI Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Inget värde Inget värde Synpunkter och klagomål Skolenhet 1 och 2 Vi upplever att vi har få klagomål. Inkomna klagomål har handlat om städning och skolmat. Vi svarar på alla inkomna klagomål i normala fall inom 12 timmar. 12

14 3. Strategisk del 3.1. Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2014 års kvalitetsrapport Under detta läsår fortsatte skolenheterna att arbeta med att utveckla organisationen och arbetslagen till en mer flexibel arbetsorganisation. Vi arbetade med flexibla elevgrupperingar. Vi hade kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande, formativ bedömning och IKT för att undervisningen skulle utvecklas och förbättras ytterligare. Arbete med att individanpassa inlärningssätt och kunskapsnivåer kommer att fortgå. Utveckling av elevernas delaktighet i sitt lärande kommer att ha ett fortsatt fokus Lärande besök. Under hela läsåret fick lärarna utbildning i Matematiklyftet. Det upplevdes mycket positivt och har gett positivt resultat i undervisningen. Vi fortsatte utveckla vad vi undervisar om och fördjupade arbetet med formativ bedömning. Vårt fokus var att eleverna ska få en bra kunskapsutveckling och entreprenöriella förmågor. Vi arbetade systematiskt med att identifiera svagheter och styrkor i vårt arbete utifrån givna frågeställningar där arbetslagen analyserar sitt arbete. Uppdraget till arbetslagen var skriva ner uppdrag och syfte med undervisningen och sedan sätta fokus på bedömning av lärområde. Nedan följer några reflektionsfrågor till arbetslagen för fortsättning av det arbete som gjordes under ht-14. På vilket sätt har eleverna fått sammanhang och helhet i det undervisningen har handlat om de senaste veckorna? Vilka öppna eller utmanande frågor eller aktiviteter har varit givande? Har undervisningen uppnått det syfte som var tänkt? Vet eleverna vad de lär sig? Hur har bevis för elevernas förståelse tagits fram? Hur har eleverna fått feed-back på sitt lärande? Hur har eleverna använt varandra i processen? Hur ska arbetet fortsätta? 3.2. Strategier för 2016 Skolenheterna kommer att fortsätta även detta läsår arbetet med att utveckla organisationen och arbetslagen till en mer flexibel arbetsorganisation där samarbetsytorna ökar för att ge bättre förutsättningar för lärande. Detta innebär ett ökat elevorienterat arbetssätt där lärarna finns runt eleverna hela dagen. I det fortsatta långsiktiga arbetet med att förbättra och utveckla undervisningen kommer vi att organisera för mindre arbetslag så att vi får ett bättre fokus på planering av undervisningen dvs. arbetslagen är organiserade årskursvis. Vi fortsätter att arbeta med flexibla grupperingar där vi släpper klassbegreppet. Även detta år kommer personalen att kompetensutvecklas i entreprenöriellt lärande, formativ bedömning och IKT för att undervisningen ska utvecklas och förbättras ytterligare. Arbete med att individanpassa inlärningssätt och 13

15 kunskapsnivåer kommer att fortgå. Utveckling av elevernas delaktighet i sitt lärande kommer att ha ett fortsatt fokus. Svenska och matematik kommer särskilt att uppmärksammas. Skolans prioriterade mål syftar till ökad måluppfyllelse i samtliga ämnen. Läsning och läsförståelse är ett mycket viktigt område som vi kommer att fokusera under det närmaste året. Arbetslag: En kartläggning av skolan har gjorts av Göteborgs universitet. Ur rapporten har valts förbättringsområdet Utveckling av arbetslagen, som rektorerna kommer att aktionsforska på. Samordnargruppen är nu utvecklingsgrupp för att markera att vi vill nå utveckling av undervisningen. Dagordningen fokuserar på utvecklingsfrågor och mycket liten del praktiska frågor. Skolans förstelärare ingår i gruppen. Samarbetet mellan fritidshemmen behöver utvecklas så att vi i högre grad tar tillvara allas kompetenser. Här kan också eleverna bidra t. ex kan äldre elever leda och utveckla olika aktiviteter med de yngre barnen. IKT: 1 till 1 har styrts upp i år genom att starta upp elevernas ipad tillsammans med föräldrar. Detta ger oss mer ordning på lösenord och användaruppgifter samt ger en tydligare ansvarsfördelning mellan skola och hem. Under nuvarande läsår kommer vi fokusera på användningen av mjukvara. Vi kommer genom tjänsten Mobile Iron köpa in appar och låna ut till alla som har behov och önskemål. Detta kommer sänka kostnaderna och ge alla på skolan en bas av bra appar att använda i undervisningen. Elevdatorer ska börja fasas ut till förmån för Chromebooks. I arbetet med att uppdatera pedagogernas IT-utrustning kommer vi se över möjligheterna att i viss utsträckning börja med Chromebooks. Detta arbete måste föregås av en kartläggning vilka möjligheter och begränsningar de olika verktygen ger. En referensgrupp av några pedgoger har satts ihop, vilka kommer få testa att använda med ipad och Chromebook i sitt dagliga planeringsarbete. Prioriterade mål För att nå högre måluppfyllelse på Knappekullaskolans skolenheter arbetar vi systematiskt med att utveckla och förbättra undervisningen utifrån de prioriterade målen. Mål Formativ bedömning Delaktighet I varje didaktisk situation ska lärarna ställa sig frågan Hur blir våra elever mer: Delaktiga Innovativa Autonoma Entreprenöriellt lärande IKT Lärarna ska också ställa sig frågan Är undervisningen anpassad för både pojkar och flickor? 14

16 Eleverna kom mer att bli delaktiga i sitt eget lärande med hjälp av entreprenöriellt lärande och IKT. I arbetslagen arbetar lärarna med de prioriterade målen systematiskt under läsåret. För att ta reda om det planerade arbetet leder mot målen ska delårsrapporter lämnas in. På så vis blir det även lättare att sammanställa utvärderingen vid årets slut och att kunna korrigera under resans gång. För att uppnå ännu högre måluppfyllelse vill vi att den enskilde läraren alltid ska fråga sig hur eleverna blir delaktiga, innovativa och autonoma samt om undervisningen är anpassad för både flickor och pojkar (se bild ovan). Två förstelärare arbetar tillsammans med rektorerna, utvecklingsgruppen och arbetslagen i det lokala skolutvecklingsarbetet. Förstelärarna och rektorerna blir ansvariga att driva utvecklingsprocessen, att hålla fokus på de prioriterade målen och att följa upp arbetet. Förstelärarna ska främst stärka pedagogerna med att utveckla undervisningen i klassrummen för att förbättra elevernas lärande vilket kommer att ske i arbetslagen, under kompetensutvecklingsdagar och med individuell handledning. Fokus på ht Frågeställningar som varje enskild pedagog ska reflektera över och skriva ner: 1. Hur ska du göra för att utvecklas i din lärarroll? 2. Vilken av de tre delarna (Vad, Bedömning och EL) behöver du lägga tid på att förbättra? 3. Vad behöver du hjälp med? 4. Hur kan förstelärarna användas som en resurs i detta arbete? 5. Vad i din undervisning kan du förändra redan den här månaden? Vad krävs för att du ska klara det? Utgångspunkt för arbetet fortsätter på samma sätt som föregående år för uppnå en kontinuitet i utvecklingsarbetet: Pedagogisk bas Entreprenöriella förmågor Formativ bedömning Ämnets syfte; kärnan i ämnet, och kvalitativa aspekter inom kunskapsområdet måste först identifieras innan bedömning äger rum. 15

17 Helhet och sammanhang Motivation Delaktighet Självständighet Innovation Stimulera fantasin Ställa öppna frågor Ställa utmanande frågor Låta eleverna vara med i lärprocessen Låta lärandet ta tid 16