Kvalitetsrapport - Lekstorpsskolan

Transkript

1 Kvalitetsrapport - Lekstorpsskolan

2 Innehåll 1 Allmän del Kort övergripande beskrivning av skolan Ledningen av utbildningen Verksamhetens idé och övergripande organisation av utbildningen och undervisningen Fel! Bokmärket är inte definierat Integrerade grundsärskoleelever Organisationens Förbättringshistoria Socioekonomisk fördelning Lokaler, utrustning och skolbibliotek Elevhälsa Fel! Bokmärket är inte definierat Fel! Bokmärket är inte definierat Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Studie- och yrkesvägledning Inflytande och samråd Trygghet och studiero Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Undervisning i Fel! Bokmärket är inte definierat. studiehandledning på modersmålet Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner 19 2 Resultat och analys Grundskola kunskapsresultat Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Enkätresultat grundskola GR-enkäten Frånvaro Förskoleklass Fritidshem och den öppna fritidsverksamheten GR-enkätenFel! Bokmärket är inte definierat Område för särskild uppföljning 2017 fritidshemmefel! Bokmärket är inte definierat Resultat i förhållande till kapitel 4 i Lgr Synpunkter och klagomål 35 2

3 3 Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2016 års kvalitetsrapport Strategier för

4 1 Allmän del 1.1 Kort övergripande beskrivning av skolan Lekstorpsskolan kännetecknas av ett stort och brett upptagningsområde. Lekstorpsskolan är en av Framtidens skolor i Gråbo och en viktig del av Gråbo samhälle. Många generationer av Gråbobor har varit elever på Lekstorpsskolan. Skolan utgörs av flera byggnader, varav den äldsta byggnaden uppfördes Lekstorpsskolan genomgick en större ombyggnad samt tillbyggnad, inför höstterminen, Verksamheten spänner från förskoleklass till årskurs 9. Under läsåret har vi haft en stor inflyttning till vårt upptagningsområde, vilket medfört att vi varit lite trångbodda. 1.2 Ledningen av utbildningen Ledningen består av en rektor. På skolan finns fyra arbetslag och i varje arbetslag finns en arbetslagsledare. Rektor träffar arbetslagsledarna regelbundet, en gång i veckan. Arbetslagen träffas varje vecka på operativa möten och vid behov även i andra möten. Varje grundskolepedagog verkar dagligen utifrån tre roller; processledare, ämnesexpert och handledare. Processledaren har det övergripande ansvaret för att eleverna utvecklar sina förmågor mot målen i Lgr -11 och har den närmsta kontakten med eleven och dennes hem. Ämnesexperten ansvarar för att eleven når målen i Lgr -11 i sitt expertämne, för att ett formativt lärande sker och för bedömning av elevens kunskapsresultat. Alla i arbetslaget fungerar som handledare i det dagliga arbetet mot målen. Varje fritidspedagog leder verksamheten på fritidshemmet, utifrån det gemensamma uppdraget för skola och fritidshem. Rektor deltar som en del i elevhälsans arbete. 1.3 Verksamhetens idé och övergripande organisation av utbildningen och undervisningen Sektor lärandes vision är: God kunskap i en trygg miljö. Varje individ på Lekstorpsskolan ska nå de nationella målen. För att kunna göra detta, behöver eleverna vara trygga, delaktiga, känna arbetsglädje och arbeta i en god lärandemiljö. Vi vill, tillsammans med vårdnadshavare, ta ett gemensamt ansvar för elevernas lärande och personliga utveckling till aktiva, kreativa och kompetenta individer och samhällsmedborgare. För att skapa en god lärandemiljö arbetar vi utifrån ett entreprenöriellt/värdeskapande förhållningssätt, där elevens egen inre motivation står i fokus. Vi strävar efter att träna elevernas framtidskompetenser, likväl som att vi leder deras lärprocess mot att uppnå kunskapskraven. Lärandet ska vara verklighetsbaserat och utgå från varje elevs egen inre drivkraft. Skolan väljer att se till möjligheter och präglas av en kultur där alla blir sedda och kommunikationen mellan människor är central. Lekstorpsskolan ingår i Framtidens skolor i Gråbo och arbetar utifrån 4

5 dokumentet Mål för lärmiljön, som antogs av kommunstyrelsen Detta dokument ligger till grund för vårt utvecklingsarbete och har brutits ned till följande målbild; Målbild 1. Motivation, nyfikenhet och drivkraft. Detta betyder att lärandet ska vara verklighetsbaserat och ämnesövergripande. Skolan präglas av ett gemensamt ansvar, alla vill lära av varandra. Elever och personal ser möjligheter i de situationer som inträffar. 2. Mål- och resultatinriktning. Detta betyder att vi systematiskt följer upp våra resultat. Elever, vårdnadshavare och personal är medvetna om målen. Elevernas och personalens gemensamma kunskap tas till vara och bidrar till en totalt sett ännu högre kunskapsnivå. Eleven ska alltid vara delaktig i arbetet att bedöma och värdera kvaliteten på arbetet. 3. Förmågor och kompetenser som är till nytta. Detta betyder att elevernas arbete ska vara till nytta för någon annan. Därför arbetar vi utifrån ett entreprenöriellt/värdeskapande förhållningssätt och bejakar elevernas initiativkraft i arbetet mot målen. Eleven ska känna sådan glädje och stolthet över sitt arbete, att han/hon vågar hålla en presentation inför en okänd grupp barn och/eller vuxna. Eleven ska känna en sådan trygghet att han/hon kan guida en grupp besökare. 4. Hållbarhet och framtidstro. Detta betyder att vi arbetar aktivt för att skapa och upprätthålla goda relationer till externa personer/ organisationer/ företag. Vi uppträder alltid som goda ambassadörer för skolan. Vi vårdar den gemensamma miljön. Vi ser olikheter och mångfald som en styrka. Omvärldsanalysen är central och alla medarbetare har alltid blicken mot det framtida samhället. Fokus för läsåret 2016/2017 har varit att utveckla infrastrukturen kring och arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Skolan har under läsåret haft elever från förskoleklass upp till årskurs 9. Elever och personal är indelade i fyra arbetslag. F-3A: 62 elever F-3B: 64 elever Arbetslagen F-3 A och B består även av förskoleklass och fritidshem. I arbetslagen samverkar yrkeskategorierna grundskollärare/förskollärare/fritidspedagog och fritidsledare. All personal arbetar utifrån tanken att se "hela barnet, hela dagen" och att lärande ständigt pågår. 4-6: 110 elever 5

6 I arbetslag 4-6 samverkar yrkeskategorierna grundskollärare och resurspersonal. 7-9: 73 elever I arbetslag 7-9 samverkar yrkeskategorierna grundskollärare och resurspersonal. Processgrupper: Skolans elever är organiserade i åldersintegrerade processgrupper, som består av mellan 12 och 18 elever och en pedagog/processledare. Processgrupperna är åldersintegrerade, bland annat för att öka trivsel och trygghet, men också för att dra nytta av elevernas olika mognadsgrad, både vad det gäller lärande, kunskap och socialt samspel. Undervisningsgrupper: Undervisningen sker i flexibla undervisningsgrupper; arbetet mot kunskapskraven styr hur pedagogerna väljer att organisera eleverna. De tar även hänsyn till vilken förmåga eleverna förväntas träna när de skapar undervisningsgrupper. Arbetslagsledare: Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare som träffar rektor varje vecka. Innehållet i dessa möten utgår dels ifrån arbetslagens behov och dels ifrån de gemensamt uppsatta målen för läsåret. Fokus detta läsår har varit att utveckla arbetslagets kompetens och infrastruktur kring arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Årshjul: Skolans och arbetslagens årshjul anger rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet, samt för det pedagogiska upplägget samt innehållet. Varje arbetslag upprättar i slutet av läsåret ett årshjul för kommande läsår, utifrån föregående års resultat, vilket sedan befästs i arbetslaget i augusti, före skolstart. Årshjulet utgör under hela läsåret, stommen för arbetslagets arbete och här finns avstämningspunkter för att utvärdera hur arbetet fortlöper under läsårets gång. Efter avslutat läsår utvärderas helheten. Utveckling och förbättring: Som grund för utveckling och förbättring ligger läsårs- och terminsutvärderingar av kunskapsresultat, enkätresultat samt kommunens gemensamma mätningar av verksamhetens kvalitet, förutom de veckovisa avstämningar som görs i varje arbetslag. Utifrån ovanstående sätter arbetslagen upp prioriterade mål för läsåret. Under året förs fortlöpande en diskussion i arbetslagen, samt på enheten, kring de strategier och åtgärder som valts ut för att förbättra resultaten inför kommande läsår. Frågor från arbetslag, samtal i grupp eller enskilt med elever, tankar och synpunkter från personal och vårdnadshavare, via exempelvis enhetsrådet, är också viktiga delar i utvecklingsarbetet. Dessutom förväntas elever och personal i samtliga verksamheter lyfta olika behov av förbättringar till skolans ledning. Föräldrainflytande: För dialog mellan vårdnadshavare, elever, personal och skolledning finns ett enhetsråd som träffas fyra till fem gånger på ett läsår. Där hanteras frågor som skola och representanter i enhetsrådet gemensamt kommit överens om, både vad gäller skolans 6

7 utveckling, men också skolans utveckling i förhållande till det framtida samhälle som väntar våra elever. 1.4 Grundskola Elevgruppen: Elevgruppen på Lekstorpsskolan har under läsåret 2016/2017 bestått av 309 elever fördelade enligt följande. Totalt Flickor Pojkar F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Totalt: Nedan följer en beskrivning av skolans organisation Servicelag: Skolan har ett servicearbetslag med administratör, vaktmästare och skolvärd. Förutom sina grunduppgifter, samverkar servicelaget med arbetslagen i alla sammanhang där elevens möjligheter att nå målen ökas. Elevhälsa: Elevhälsoteamet består av skolsköterska, skolkurator, specialpedagog, elevhälsopedagog och psykolog. Skolans rektor leder elevhälsans arbete. Elevhälsans gemensamma uppdrag består i att handleda och coacha arbetslagen mot Gråbo skolors målbild, såväl som mot målen i Lgr-11. Elevhälsoarbetet ska leda fram till ett underlag för den pedagogiska utredning som EHT gör för att utreda om en elev är i behov av särskilt stöd eller ej. Dessutom arbetar professionerna förebyggande med en hälsofrämjande helhetssyn. Psykologen arbetar med elevhälsoteamen i hela Gråbo och fördelar sin tid på uppdrag av Gråbos gemensamma elevhälsa. Tre elevhälsopedagoger arbetade i Gråbo under höstterminen. Under vårterminen var de två. Elevhälsopedagogerna arbetar i team med uppdrag från elevhälsan på de olika enheterna. Skolsköterskan arbetar tisdag till fredag på Lekstorpsskolan. Skolkuratorn arbetar onsdag till fredag på Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan har tillgång till skolläkaren tre till fyra halvdagar per termin. Trygghetsteam: Trygghetsteamet består av kurator, skolvärd och två pedagoger. Trygghetsteamet träffas regelbundet, en gång i veckan, samt vid behov. Syftet med trygghetsteamet är att 7

8 samverka med pedagogerna på uppdrag av arbetslagen, för att motverka trakasserier och kränkande behandling. Studie- och yrkesvägledning: Skolan har tillgång till SYV en dag varannan vecka, samt vid behov, utifrån önskemål från elev eller vårdnadshavare. Fritidsklubb/fritidsgård: Lekstorpsskolans elever har tillgång till fritidsklubb och fritidsgård. Denna ligger i anslutning till Röselidsskolan, cirka 1 kilometer från Lekstorpsskolan. Fritidsgården bedriver verksamhet med öppen fritidsverksamhet för årskurs 4 och 5, samt fritidsgård för ungdomar mellan 10 och 16 år i hela Gråbo. 1.5 Förskoleklass Förskoleklassen är en egen skolform. Alla barn som har fyllt sex år har rätt att få börja förskoleklass och idag går över 95 procent av 6-åringarna i Sverige i förskoleklass. Lekstorpsskolan har två förskoleklasser, knutna till var sitt arbetslag. Förskoleklassens elever arbetar en stor del av dagen integrerat med övriga elever i respektive arbetslag, men träffas själva vid olika tillfällen under en skolvecka. Förskoleklassens uppdrag är att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Skapande arbete och lek är väsentliga delar för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper i förskoleklassen och de ska få utveckla sin språkliga och matematiska förmåga. Detta gäller även för de yngre åldrarna i grundskolan. 1.6 Fritidshem och den öppna fritidsverksamheten Fritidshemmet på Lekstorpsskolan är organiserat i två avdelningar som är knutna till sina respektive arbetslag; F-3A och F-3B. Fritidshemmets verksamhet bygger på ett grupporienterat arbetssätt där relationer är viktiga redskap i arbetet. Betydelsefulla inslag i verksamheten är lek, rörelse och estetiska lärprocesser. Verksamheten spänner över hela dagen, från morgonomsorg, med start klockan 06.00, och omsorg efter den obligatoriska skolans slut, fram till Verksamheten är integrerad i skolan och pedagogerna i F-3-lagen arbetar i både skolverksamheten och fritidshemsverksamheten. Även fritidshemsverksamheten utgår ifrån den gemensamma målbilden Mål för Lärmiljön. Fritidshemmets verksamhet är särskilt lämplig för att träna elevernas entreprenöriella kompetenser och förmågor, genom att de får möjlighet till en stor delaktighet, samt att deras intressen tas till vara och är utgångspunkten när verksamheten planeras. 8

9 1.7 Integrerade grundsärskoleelever Under läsåret 2016/2017 har Lekstorpsskolan inte haft några integrerade särskoleelever. 1.8 Organisationens förbättringshistoria Lekstorpsskolan har sedan hösten 2014 fram till våren 2017 arbetat aktivt med följande utvecklings- och förbättringsprocesser: Förbättringsområde Initialisering Implementering Institutionalisering Kommentar Behov av gemensamma strukturer, rutiner och ramar i hela verksamheten. Exv gemensam syn på processtid, kommunikationskanaler, pedagogiska planeringar, matriser mm. Behov av gemensamma strukturer, rutiner och ramar i elevhälsoteamets arbete. Exv uppdaterade och tydligare rutiner för anmälan till, samt återkoppling från EHT, samt förtydligande av roller. Behov av förtydligade roller i EHT. Förtydligande av vilka uppdrag som ingår i EHT:s olika professioner. Behov av förtydligande av vilka förbättrings processer skolan arbetar med. Denna tabell används vid APT:er mm. 9

10 Behov av tydliga rutiner kring arbetet med extra anpassningar & särskilt stöd. Exv uppdaterad åtgärdstrappa och återkommande samtal kring pedagogernas uppdrag. Behov av utökade kunskaper om och i ett entreprenöriellt förhållningssätt/ värdeskapande lärande. Exv gemensam fortbildning på våra pedagogiska samtal samt försteläraruppdrag med fokus på EL. Grundkurs i EL till all personal via EEU. Behov av en samsyn kring betyg och bedömning. Behov av ett gemensamt professionellt språk. Exv ämnesträffar årskurs F-9 för att komma åt den röda tråden, samrättning av nationella proven på våra tre Gråboskolor, förtydligade bedömningsmatriser i Unikum. Exv genom att uppmärksamma det professionella språket i våra pedagogiska samtal, förtydligande av hur vi uttrycker oss i matriser, mail och dialog. Behov av förtydliganden kring pedagogens uppdrag. Synliggjort/ avgränsat pedagogernas uppdrag utökad samverkan med socialtjänst och vårdnadshavare, samt ökad 10

11 tydlighet kring riktlinjerna för Västbus. Behov av att förankra och institutionalisera Likabehandlingsplan hos pedagoger, elever och vårdnadshavare. Exv via ett mer aktivt arbete vad gäller framtagandet av prioriterat mål i respektive arbetslag. Fortsatt arbete med värdegrund med eleverna. Informera om Likabehandlingsplanen på varje föräldramöte. Behov av att utveckla delaktigheten för elever och vårdnadshavare. Behov av utökad kunskap om NPF hos personalen. 11 Exv att elever och vh via Unikum får större insyn i/sitt eget/sitt barns lärande och i den process som ligger till grund för bedömning/betyg, samt större insyn via tydligare och likartade pedagogiska planeringar och matriser. Exv via EEU:s satsning på föreläsningar och workshops. stöttning till arbetslagen från specialpedagog och EHP. Utbildning i Levla Lärandet. En kartläggning av pedagogernas behov av

12 fortbildning kring elever i behov av särskilt stöd med hjälp av Karolinska Institutets kartläggningsmaterial Inclusio. Behov av att höja kunskapsresultaten. Gemensam plan för kunskapsscreening, samt specialpedagogisk stöttning i vilka åtgärder som ska sättas in. Gemensam fortbildning: matematiklyftet & läslyftet. Behov av arena för pedagogiska samtal. I samband med APT avsätts alltid tid för pedagogiska samtal. 1.9 Socioekonomisk fördelning Bakgrund och insats Lekstorpsskolan får ett relativt stort socioekonomiskt bidrag. Skolan ligger i ett område med, historiskt sett, många elever som kommer från hem utan studietradition. Pengarna används till förstärkning i form av personal. Bidraget har under läsåret 2016/2017 varit fördelat på både pedagogisk personal och resurspersonal. Den insats vi valt att göra är att utöka antalet vuxna i skolan. Med ett utökat antal pedagoger och resurspersonal, kan vi dela upp eleverna i mindre undervisnings- och studiegrupper. Målet med ett utökat antal vuxna i skolan är att möjliggöra ett mer individualiserat bemötande utifrån både lärande och socialt samspel, vilket ger större förutsättningar för alla elever att nå sin fulla potential. På sikt tror vi att detta ger positiva effekter vad gäller trivsel, trygghet och måluppfyllelse. Resultat Det socioekonomiska kompensatoriska bidraget har möjliggjort att elever med behov av anpassat bemötande och anpassad lärmiljö har haft möjlighet till extra vuxenstöd i vissa specifika situationer, en hjälpande hand. Det utökade antalet vuxna i alla arbetslag 12

13 möjliggör flexiblare elevgrupperingar, samt högre grad av individualisering för varje elev. Eleverna uttrycker att de vet vem de ska vända sig till när något hänt, eller då de känner sig utsatta, vilket skulle kunna vara en indikation på att ett utökat antal vuxna gör skillnad för eleverna. Detta stöd möjliggör även vår organisation kring elever med behov av en hjälpande hand vid sin sida större delen av skoldagen. Utan denna möjlighet hade det varit svårare för dessa elever att klara av sin skoldag Lokaler, utrustning och skolbibliotek Vår verksamhet bedrivs i många olika byggnader, där någon är nybyggd, 2012, och några är äldre, men upprustade samma år. Vi har profillokaler för musik och drama. Våra musiksalar och inspelningsstudion är topputrustade. Vårt bibliotek är alltid öppet och det är bemannat av en pedagog under vissa tider varje vecka. Övrig tid stöttar ansvarig pedagog elever som vill använda skolbiblioteket. Det huvudsakliga syftet med skolbiblioteket på Lekstorpsskolan är just nu att ge eleverna tillgång till skönlitterära böcker som är rätt anpassade för ålder och läsvana, samt att ge pedagogerna en möjlighet att skapa en vana hos våra elever att låna och läsa böcker. För de yngre åldrarna finns även adekvat faktalitteratur. Skolan är utrustad med projektor i nästan alla undervisningslokaler. Båda F-3- arbetslagen har flertalet bärbara datorer och IPads för användning bland eleverna. Alla elever från årskurs 4 till årskurs 9 har en egen IPad, Chromebook eller dator. All pedagogisk personal har en egen dator och/eller IPad. Tillgången på aktuella läromedel är god. Vår skolgård har stora möjligheter att inspirera elevernas egen fantasi och den inbjuder till och ger goda möjligheter till, både lek, spel och annan utomhusaktivitet. Olika delar av skolgården är anpassad utifrån olika åldrars önskemål och behov. Många elever i olika åldrar samsas på exempelvis fotbollsplanen eller vid bolltennisrutorna, eftersom det på Lekstorpsskolan är naturligt för elever i alla åldrar att interagera och samverka, även på raster. Lekstorpsskolan har en idrottshall, samt en elevcafeteria. I cafeterian serveras frukost till alla elever som så önskar, i årskurserna fyra till nio. Under övrig skoltid har årskurs sju till nio, tillgång till cafeterian Elevhälsa Elevhälsans organisation På skolan finns ett elevhälsoteam (EHT), bestående av rektor, skolkurator, specialpedagog, skolsköterska, elevhälsopedagog samt skolpsykolog. EHT träffas regelbundet, varje vecka. 13

14 Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete Syftet med elevhälsan är att, i samverkan med elever och vårdnadshavare, skapa goda lärmiljöer som främjar en gynnsam utveckling för varje elev, utifrån dennes unika förutsättningar. Begreppet elevhälsa har i och med den nya skollagen (SFS 2010:800) skrivits in i skolförfattningarna och enligt skollagen ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Vidare står även att elevhälsan ska fungera hälsofrämjande och förebyggande till stöd för elevens utveckling mot målen. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärmiljö som möjligt för eleven. En väl fungerande elevhälsa förutsätter att skolan och hemmet tar ett gemensamt ansvar, allt för att främja elevens lust att lära inom både lärande, personlig utveckling och hälsa. Det löpande elevhälsoarbetet bedrivs i olika forum på Lekstorpsskolan. Bland annat finns elevhälsoarbetet med som en punkt på varje arbetslags dagordning. Den personal som arbetar närmast eleverna och som har bäst kännedom om deras skolsituation, diskuterar regelbundet varje elevs lärande, samt sociala situation i skolan på arbetslagsmöten. Dessa diskussioner tar sin utgångspunkt i Ross Greenes teorier om att Barn gör rätt om de kan. Enligt Skolverkets Allmänna råd om Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, ser pedagogerna till att skyndsamt ge de elever som uppvisar ett behov, extra anpassningar med syfte att främja exempelvis inlärning, trygghet eller socialt samspel. Pedagogerna använder sig av vår arbetsgång, den s.k. Åtgärdstrappan, för att säkerställa att alla moment görs på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Åtgärdstrappan revideras i samråd med pedagogerna en gång per läsår. Vid varje EHT-möte görs en översyn av förebyggande och hälsofrämjande insatser och uppföljningar av dessa på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Dessutom bjuds pedagoger regelbundet in för EHM (elevhälsomöte) för att elevhälsoteamet ska kunna stödja och samverka med arbetslagen i det löpande elevhälsoarbetet. EHT:s arbete följer Åtgärdstrappan. Utifrån informationen från exempelvis arbetslag och/eller den samlade elevhälsan, fattar rektor beslut om ifall det ska utarbetas ett åtgärdsprogram för en elev eller ej. Då rektor får information om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd, ska en utredning påbörjas skyndsamt. Denna utredning av elevs behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande beroende på situation. Utredningen bör ha två delar; dels en kartläggning av elevens situation, dels en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. I kartläggningsdelen kring elevens situation hem och skola. Dessa båda delar ska dokumenteras enligt Lekstorpsskolans mallar, vilka återfinns i bilagorna till Åtgärdstrappan. Det är viktigt att samverka med vårdnadshavarna i denna process och så snart utredningen är klar får vårdnadshavarna skriftlig dokumentation av extra anpassningar eller åtgärdsprogram. Extra anpassningar samt åtgärdsprogram utvärderas efter 6-8 veckor, för att säkerställa att de åtgärder som satts in har önskad effekt. I annat fall ska andra åtgärder prövas, eller i vissa fall, en ny utredning av elevs behov av särskilt stöd startas. Lekstorpsskolan har ett Trygghetsteam som består av kurator och skolvärd i samverkan med aktuellt arbetslag. Trygghetsteamet träffas regelbundet, en gång i veckan, samt vid behov, och ansvarar för en del av det förebyggande arbetet i enlighet med Likabehandlingsplanen, samt med eventuella uppkomna kränkningsärenden på skolan. 14

15 1.12 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Lekstorpsskolans elevsyn: Varje elev är unik. Om någon elev uppvisar ett behov av stöttning på något vis, är det vuxenvärlden/arbetslagen/organisationen som behöver förändra eller utveckla sitt bemötande, sina arbetsformer eller elevens lärmiljö. Elever gör rätt om de kan, Ross Greene. Lekstorpsskolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd, utgår från Skolverkets Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (SKOLFS 2014:40) och utifrån dessa riktlinjer har vi tillsammans skapat en mall vi kallar för Åtgärdstrappan, med tillhörande stödmaterial. Denna mall revideras årligen i samverkan med all personal. Skolan arbetar lösningsfokuserat och flexibelt kring barn i behov av extra anpassningar/särskilt stöd och all personal är aktiva i att skräddarsy anpassningar och stöd efter den enskilda elevens behov. Stor vikt läggs vid god samverkan med eleven, samt mellan skola och hem. Huvudansvaret för att anpassa skolarbetet för varje enskild elev, ligger i varje arbetslag, planeras av ämnesexperten och leds av processledaren. Som stöd till arbetslagen finns professionerna i EHT, samt ett centralt resursteam. Då ett behov hos en elev uppmärksammas, ska detta kartläggas skyndsamt och pedagogerna ska göra anpassningar som möter elevens behov. För att utreda behoven görs en pedagogisk kartläggning i arbetslaget, i samråd med vårdnadshavarna och eleven. 15

16 Denna, tillsammans med de extra anpassningarna som görs, dokumenteras i arbetslaget samt meddelas till vårdnadshavarna. De extra anpassningarna utvärderas var sjätte till var åttonde vecka. Om behoven kvarstår anmäler arbetslaget eleven till EHT. Här kan beslut fattas om åtgärder utanför arbetslagens kompetens, exempelvis vidare utredning av elevens inlärning hos specialpedagogen, psykologutredning hos skolpsykologen, eller utökad medicinsk utredning hos skolläkaren. Dessutom kan arbetslaget få stöttning i att utforma extra anpassningar eller särskilt stöd, samt handledning i vilket förhållningssätt som är bäst utifrån varje enskild situation. Varje arbetslag har en organisation där extra stödresurser finns i arbetslaget. Dessa resurspersoner kan ha titeln elevassistent eller resurspedagog. Uppdraget för dessa båda befattningar är att arbeta mycket flexibelt med vilka elever de fokuserar på, utifrån en kartläggning i arbetslaget. Pedagogerna gör bedömningar av vilka elever som kan behöva extra vuxenresurs under en viss period, utifrån de moment och det innehåll som just den skolveckan erbjuder. Därefter fördelas stödresurserna för att de på bästa sätt ska gagna elevgruppen Studie- och yrkesvägledning I läroplanens kapitel 2.6. Skolan och omvärlden, fastslås att eleverna ska ges goda underlag för att kunna välja fortsatt utbildning. För att möjliggöra detta ska samarbete med gymnasieskolan, samt arbetslivet/närsamhället ske. På Lekstorpsskolan arbetar vi mot detta på olika vis, beroende på elevernas ålder och mognad. Exempelvis i årskurs F-3 bjuds representanter från omvärlden in för att berätta om olika yrken, samt för att koppla teoretiska kunskaper till praktiskt arbete. För elever i årskurs 5-9 ges förutsättningar att göra praktik utanför skolan. Detta sker i samråd med undervisande pedagoger och elevernas vårdnadshavare. Dessutom finns ett samarbete med det lokala näringslivet, kallat Ekolajv. Syftet med Ekolajv är att ge barn och unga från våra tre grundskolor i Gråbo, kunskap och medvetenhet kring frågor som rör en hållbar framtid. Målet är att skapa ett engagemang, där många är delaktiga i samhällsutvecklingen. Lekstorpsskolan har tillgång till studie- och yrkesvägledare en dag varannan vecka, samt vid behov. Det är främst elever i årskurs åtta och årskurs nio som träffar studieoch yrkesvägledaren för inspirationssamtal och vägledning inför framtida yrkesliv eller studier. Vårdnadshavare är också välkomna att kontakta studie- och yrkesvägledaren Inflytande och samråd Skolan har elevinflytande bland annat i form av elevråd som träffas varje månad. De konstellationer eleverna träffas i är: F-3, 4-9. Här möts elever från varje årskurs, samt ansvarig pedagog. Syftet är att erbjuda eleverna en möjlighet att vara med och påverka sin skolgång och sin arbetsmiljö. För vårdnadshavarnas möjlighet till delaktighet finns enhetsrådet, vilket träffas några gånger per termin, tillsammans med rektor och representanter från arbetslagen. 16

17 Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär, innan beslut fattas av rektor. Exempel kan vara frågor rörande: Övergripande temaarbeten Skolans återkommande traditioner Utbildningar/föreläsningar för föräldrar/vårdnadshavare Övergripande information kring läroplan, betyg & bedömning Omvärldsbevakning Entreprenöriellt lärande Framtidsfrågor/framtidsspaningar För att göra eleverna delaktiga i planering och utvärdering av undervisningen, ska de ges möjlighet att påverka de pedagogiska planeringar pedagogerna gör inför varje nytt kunskapsområde. Med stigande ålder och mognad, ska de även ges möjlighet till att vara delaktiga i bedömningen av sina kunskaper, via tydliga matriser och förtydligande av de kunskapskrav som gäller för området. Målet är att under nästa läsår utforma en gemensam mall för pedagogiska planeringar, för att eleverna lättare ska kunna vara delaktiga i lärprocessen Trygghet och studiero Lekstorpsskolan har trivselregler som uppdateras varje år, tillsammans med alla elever i processgrupperna, samt i elevrådet. All personal har fokus på att varje enskild elev ska känna sig trygg. De vuxna har till uppgift att fånga upp elevernas tankar och åsikter kring trivsel och trygghet. Varje processledare har samtal med sina processelever kontinuerligt, om hur de trivs och hur de mår, samt en daglig kommunikation kring elevernas mående. Om någon känner sig utsatt på något vis, agerar de vuxna skyndsamt för att stötta denne på bästa sätt. Vi arbetar för en god dialog med hemmen kring elevernas trivsel och trygghet, vilket är en förutsättning för att arbetet ska lyckas. Arbetet mot kränkande behandling pågår fortlöpande på Lekstorpsskolan. Så snart någon vuxen får kännedom om kränkande behandling, ska detta skyndsamt utredas och åtgärdas. Grunden för trygghetsarbetet och arbetet mot kränkande behandling, är likabehandlingsplanen, som utarbetas i samråd med elever och personal på Lekstorpsskolan. Likabehandlingsplanen uppdateras årligen i samråd med elever och personal. Varje arbetslag sätter specifika mål för hur de ska arbeta under året för att främja likabehandling. Lekstorpsskolan har ett trygghetsteam, bestående av kurator, skolvärd, samt pedagoger, vilka arbetar aktivt med att öka trivsel och trygghet på skolan. Trygghetsteamet arbetar med både enskilda elever och grupper av elever. Trygghetsteamet gör varje termin en enkät med eleverna om hur de upplever att de trivs på Lekstorpsskolan. Denna enkät ligger till grund för de nya åtgärder och mål som trygghetsteamet sätter för nästkommande termin/läsår. Ett resultat av analyserna av enkätsvaren har gjort att 17

18 Lekstorpsskolan anslutit sig till Trivselledarprogrammet. Detta innebär att det på Lekstorpsskolan finns ett antal elever som är trivselledare TL. Dessa elever är utbildade i hur man leder lekar och aktiviteter för andra elever på rasterna. Dessa elever leds av utbildad personal på skolan och ingår gemensamt i ett TL-nätverk som finns i Lerums kommun. Denna verksamhet är mycket uppskattad och skapar stor sammanhållning bland eleverna på skolan. Vad gäller studiero så bedrivs ett dagligt arbete med detta. Fokus för arbetet har under året varit att förbättra lärmiljöerna för att på så vis främja studiero. Det har exempelvis handlat om att förändra den fysiska miljön, individuell kravanpassning, gruppkonstellationer, samt förbättrat tydligheten, exempelvis med hjälp av bildstöd. Genom att varje vuxen är en trygg pedagogisk ledare, skapar det förutsättningar för god studiero. Tydlighet och ramar är ytterligare en viktig ingrediens som leder till studiero. Möjligheten för pedagogerna att gruppera eleverna flexibelt utifrån innehåll, behov, uppgift mm, samt möjlighet för elever att själva välja studierum utifrån individuellt behov av lärmiljö är också en bidragande faktor till studiero. Vi ser ett fortsatt behov att arbeta med denna fråga i våra elevers svar i enkäterna som de svarat på under året. Varje arbetslag har ett särskilt uppdrag att fördjupa och förbättra arbetet med god studiero under kommande läsår Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. Alla skolor i Lerums kommun följer ett årshjul i likabehandlingsarbetet. Vi använder DO:s modell för att utforma vår likabehandlingsplan. Denna modell går ut på att varje arbetslag är delaktiga i utformandet av mål och strategier för likabehandlingsarbetet för sitt eget lag, utifrån sina specifika behov. Dessutom skrivs, utifrån denna modell, övergripande mål för förebyggande åtgärder som gäller hela skolans personal och elever. Tillsammans med eleverna utformar personalen en plan som ska vara väl känd av personal, elever och vårdnadshavare. För att detta ska bli verklighet behöver vi under nästa läsår, mer aktivt arbeta med likabehandlingsplanen i våra processgrupper, samt på utvecklingssamtal, enhetsråd och föräldramöten Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Undervisningen i modersmål bedrivs under dagtid, både i grupp och enskilt. Lerums kommun anordnar modersmål för Lekstorpsskolans elever under läsåret i följande språk: Tyska Bosniska Ryska Serbiska - 2 elev - 1 elev - 2 elever - 2 elever 18

19 Sydkurdiska (Sorani) - 2 elever Engelska - 3 elever Arabiska - 7 elever Assyriska - 2 elever Danska - 1 elev Dari - 1 elev Persiska - 1 elev Polska - 1 elev Elever som har minst en förälder som talar ett annat modersmål än svenska, har rätt till undervisning i svenska som andraspråk. På Lekstorpsskolan är denna undervisning integrerad i arbetslagets ordinarie undervisning i svenska och varje enskild elev har en egen studieplan utifrån sina specifika behov. Under läsåret har ingen pedagog, elev eller vårdnadshavare uttryckt behov av studiehandledning på modersmålet Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Varje termin erbjuds eleverna, tillsammans med sina vårdnadshavare, utvecklingssamtal, där man tillsammans går igenom elevens hela skolsituation, inklusive fritidshemstid, för de elever som går på fritids. En individuell utvecklingsplan tas fram, med utgångspunkt i de förmågor och kompetenser eleven behöver utveckla. I utvecklingsplanen ska tydligt framgå hur skolan hjälper eleven att träna dessa förmågor. Arbetet med det entreprenöriella lärandet syftar till att utveckla och stimulera generella kompetenser som exempelvis att ta initiativ, ta ansvar och förmågan att omsätta idéer till handling. Arbetet mot kunskapskraven i respektive ämne, samt mot målen i läroplanen, ska ta sin utgångspunkt i elevens intressen, drömmar och inre drivkraft. Processledaren och ämnesexperterna i arbetslaget tar, tillsammans med eleven, fram strategier för lärandet för varje enskild elev. För att tydliggöra varje elevs uppgifter, lärprocess och utvecklingsplan, samt för att tydligt redovisa elevens kunskaper, använder vi det digitala verktyget Unikum. Unikum används för att dokumentera, följa upp och analysera elevens lärprocess och kunskaper. Det finns kommundelsgemensamma riktlinjer för när pedagogerna ska fylla i elevernas måluppfyllelse. Varje elev och dennes vårdnadshavare erbjuds ett utvecklingssamtal per termin. Till de elever eller vårdnadshavare som så önskar, erbjuds ytterligare samtal. 19

20 2 Resultat och analys 2.1 Grundskola kunskapsresultat Årskurs 1 Ovanstående resultat visar att vi under kommande läsår behöver fokusera på hur vi ska stötta framför allt pojkarnas lärande i svenska och matematik. Under läsåret har vi initierat och implementerat en screeningplan för att tidigt upptäcka de elever som inte når kunskapskraven i årskurs 1. De åtgärder vi använt oss av för att stötta de elever som ännu inte når upp till kunskapskraven är i svenska, exempelvis BRAVKOD, TIL, upprepad läsning, Rosetta Stone och Counting. Vår intention är att dessa tidiga insatser på ett bättre sätt ska stötta elever som ännu inte uppnår kunskapskraven i svenska och/eller matematik. Dessutom behöver vi utveckla våra undervisningsmetoder för att göra dem ännu mer varierade, samt bli bättre på att använda digitala verktyg för att nå eleverna på annorlunda vis än vi gjort tidigare. För att klara detta behöver personalen vidare fortbildning, samt en mer gemensam bild av exempelvis hur vi arbetar med skriftliga räknemetoder och problemlösning i matematiken. Dessutom behöver vi se över organisationen för att bättre möta de enskilda elevernas olika behov Årskurs 3 20

21 Förutom den analys vi gör under resultaten för årskurs 1, vilken också gäller för årskurs 3, så finns ytterligare tankar vad gäller svenska- och matematikresultaten i årskurs 3. De elever som ännu inte når kunskapskraven är i behov av extra anpassningar på olika vis. Pedagogerna kommer under året att utveckla metoderna för att skapa, kommunicera och genomföra extra anpassningar i det dagliga arbetet. Dessutom görs många fler åtgärder på gruppnivå än tidigare, vilket förväntas leda till högre kunskapsresultat läsåret 2017/2018. Under läsåret 2016/2017 har vi inte på ett tillräckligt systematiskt sätt dokumenterat de elever som når mer än förväntade kunskaper, vilket gör att vi inte kan redovisa dessa siffror i årets sammanställning. Inför kommande läsår görs en satsning på just detta - att utöka alla pedagogers bedömningskompetens för att säkerställa att vi stöttar elever att nå så höga kunskapsresultat som möjligt. Genom gemensamma riktlinjer för detta förväntas pedagogerna fokusera ännu mer på de elever som når mer än förväntat i de olika ämnena. Redan vid novemberlovet kommer alla pedagoger att göra bedömningar utifrån dessa riktlinjer. Genom att göra tydligare pedagogiska planeringar och gemensamma bedömningsmatriser även för yngre årskurser, förväntas bedömningarna bättre spegla kunskapsnivån även för de elever som nå högre än godtagbara kunskaper Årskurs 5 21

22 Eleverna i årskurs 5 har under läsåret visat på höjda kunskapsresultat. Ett aktivt arbete med framför allt att hitta extra anpassningar, både på gruppnivå och individnivå, samt utvecklade former för särskilt stöd, har varit framgångsrikt. Fortfarande når inte pojkarna lika höga kunskapsresultat som flickorna, varför vi under kommande läsår behöver fortsätta att fokusera på att hitta undervisningsformer som bättre motiverar och når pojkarna. Under kommande läsår är ett prioriterat mål att arbeta med värdeskapande lärande - att hitta en nytta med varje skoluppgift, samt en autentisk mottagare till skoluppgifterna, är den strategi vi väljer för att höja kunskapsresultaten Årskurs 6 22

23 Eleverna i årskurs 6 visar på höjda kunskapsresultat i många ämnen, men resultaten har sjunkit i matematik och idrott och hälsa. Framför allt är det pojkarnas resultat i matematik som sticker ut. Ett aktivt arbete med framför allt att hitta extra anpassningar, både på gruppnivå och individnivå, samt utvecklade former för särskilt stöd, har varit framgångsrikt. Fortfarande når inte pojkarna lika höga kunskapsresultat som flickorna, varför vi under kommande läsår behöver fortsätta att fokusera på att hitta undervisningsformer som bättre motiverar och når pojkarna. Under kommande läsår är ett prioriterat mål att arbeta med värdeskapande lärande - att hitta en nytta med varje skoluppgift, samt en autentisk mottagare till skoluppgifterna, är den strategi vi väljer för att höja kunskapsresultaten. Vad gäller matematikundervisningen, särskilt gentemot pojkarna, kommer undervisningen att vara inriktad på att ge eleverna möjligheter att utveckla sina förmågor i bland annat metod, resonemang samt begrepp. Ett aktivt arbete med baskunskaper, samt självkunskap kring förmågorna i matematiken, förväntas höja elevernas kunskapsresultat kommande läsår. 23

24 2.1.5 Årskurs 9 Kunskapsresultaten i årskurs 9 är mycket bra i de flesta ämnena. Det genomsnittliga meritvärdet ligger på 233, vilket är klart över genomsnittet för både Lerum och för hela 24

25 riket samma år. Områden att utveckla för att nå ännu högre kunskapsresultat i alla ämnen är skriftlig- och muntlig förmåga, förmåga att resonera, samt förmåga att vara källkritisk. Strategin för att ge eleverna bättre förutsättningar att klara dessa kunskapskrav, kommer vara att arbetslaget plockar ut dessa moment och lägger extra tid och kraft på dem var för sig. 2.2 Enkätresultat grundskolan GR-enkäten På Lekstorpsskolan arbetar vi tätt i arbetslag, vilket gör att siffrorna nedan för årskurs 2, kommer från två olika arbetslag där det gjorts olika analyser av respektive elevers svar. De resultat som varje lag analyserar är resultatet från just deras elever. Därför stämmer inte procentsiffrorna i tabellen överens med dem i den löpande texten. Årskurs 2 F-3A: Utvärdering av prioriterat mål 2016/ Studiero Arbetslaget upplever att studieron har förbättrats och resultatet i GR rapporten visar en ökning av elevernas nöjdhet från 46% till 52%. Den strategi som använts är samsyn kring följande områden: Arbetssätt och metoder Pedagogiskt ledarskap/planeringar/utvärderingar Tydliga och synliga mål Elevgruppens sammansättning Arbetsmiljö och lokaler 25

26 Även om resultaten för studieron har förbättrats, anser vi att detta är ett område vi behöver arbeta vidare med, då vi vill ha ett bättre resultat än det vi har. Vi fortsätter därför med detta prioriterade mål under läsåret 2017/2018. F-3B: Utvärdering av prioriterat mål 2017/2018 Studiero Alla resultat för vårt arbetslag har gått ner sedan förra året. Särskilt det som gäller studiero, trots att vi arbetat med tydliga strategier för att förbättra elevernas upplevelser av att de har studiero. De åtgärder som använts under läsåret har varit följande: Tydliga strukturer och tydligt ledarskap. Tydliggöra våra gemensamma förväntningar, tillsammans med eleverna. Vara tydliga i information till elever och vårdnadshavare. Eftersom resultatet är lägre efter detta läsår, behövs ett mer systematiskt arbete kring de strategier och åtgärder som beslutades inför detta läsår. För att komma till rätta med detta låga resultat, kommer arbetslaget läsåret 2017/2018 att på ett mer strukturerat och gemensamt sätt, genomföra ovanstående åtgärder. Genom att använda exempelvis Levla Lärandets åtgärdsbank för elever i behov av extra anpassningar, samt ta ytterligare stöd från EHT i framtagandet av extra anpassningar, är förhoppningen att lyckas skapa en bättre arbetsro för alla elever. Årskurs 5 Arbetslag 4-6: Utvärdering av prioriterat mål 2017/2018 Studiero Enkätresultaten för årskurs 5 visar extremt låga siffror vad gäller studiero. Inför detta läsår hade vi detta som prioriterat mål, och vi genomförde en organisationsförändring med syfte att förbättra elevernas upplevelse av studieron. Det verkar dock inte som om förändringen gett eleverna bättre förutsättningar för att få studiero. Däremot ser vi andra positiva effekter av förändringen; bland annat att eleverna känner sig mer sedda, de 26

27 uppvisar en större egen drivkraft, de är mer medvetna om vart de är på väg, samt lämnar in uppgifter i högre grad än tidigare. Prioriterat mål läsåret 2017/2018 måste givetvis återigen vara studiero. De nya åtgärder som kommer att användas är: Förtydligande samtal med eleverna vad begreppet studiero innebär. Gemensam tydlighet och struktur i undervisningssituationen. Mer stöd till eleverna i övergången mellan olika moment och i byten av pedagoger. Fler extra anpassningar på gruppnivå, samt bättre individuella anpassningar bland annat med hjälp av åtgärdsbanken i Levla Lärandet. 2.3 Frånvaro Lekstorpsskolans handlingsplan vid frånvaro Alla elever i grundskolan har skolplikt och lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, det vill säga skyldighet att delta i den utbildning som anordnas om eleven inte är sjuk eller har annat skäl att utebli. (3 kap. 1 och 3 kap. 11 Skollagen) För den enskilde eleven kan en omfattande frånvaro leda till en ofullständig utbildning som gör det svårt att aktivt delta i såväl yrkes- som samhällslivet. (Skolverkets allmänna råd om arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan, 2012, s. 5.) Ökad skolfrånvaro kan vara ett tecken på ohälsa. Ofta är den ökade frånvaron en indikator på att eleven befinner sig i en situation, i eller utanför skolan, som kan behöva uppmärksammas och stödjas. Denna handlingsplan vill peka på varningssignaler och ge förslag på åtgärder så att inte värdefull tid för eleven, familjen och skolan går förlorad. Ansvaret för att hjälpa elever med frånvaro tillbaka till undervisningen är delat mellan skola och vårdnadshavare. Av skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Vårdnadshavares ansvar är att se till att barnet kommer till skolan. På Lekstorpsskolan har skolkuratorn det övergripande ansvaret för att uppmärksamma en elevs frånvaro, medan det är all personals gemensamma ansvar att tidigt uppmärksamma en elevs frånvaro och påvisa frånvaron för elevens processledare. På Lekstorpsskolan är vårt mål är alla ska trivas och må bra. Skolan ska tidigt uppmärksamma tecken på ökad skolfrånvaro hos eleverna. Detta för att så tidigt som möjligt kunna sätta in rätt åtgärder och på så sätt minska de negativa konsekvenserna av frånvaron. När en elev stannar hemma dag efter dag, bildas snabbt ett destruktivt mönster, som blir svårare att bryta ju längre tiden går. Barnet har då inte bara den bakomliggande orsaken till frånvaron att brottas med, utan även de sociala och pedagogiska konsekvenserna av frånvaron. Frånvaron kan se ut på olika sätt. Det kan handla om sen ankomst, svårt att komma in från en paus eller rast, ströfrånvaro vissa dagar, samt sammanhängande frånvaro. Det 27

28 kan även handla om att vårdnadshavaren har sjukanmält sitt barn vid så många tillfällen att skolan känner oro för situationen. Så här gör vi vid: Upprepad sen ankomst Processledaren kontaktar vårdnadshavarna samt talar med eleven. Uppföljning efter 2 veckor. Om förändring ej sker, erbjuds hälsobesök och då träffar skolsköterskan elev och vh. Ströfrånvaro vissa dagar Processledaren ser till att vårdnadshavarna kontaktas efter 20 minuter då en elev är frånvarande. Processledaren talar med eleven. Uppföljning efter 2 veckor. Om förändring ej sker, erbjuds hälsobesök och då träffar skolsköterskan elev och vh. Syftet är att finna orsaken till frånvaron vid vissa dagar. Eleven ska även veta om att han eller hon är saknad och betydelsefull. Om problemet med ströfrånvaro vissa dagar fortsätter eller frånvaron överstiger 10% kallas vårdnadshavare och elev till möte, för att påkalla skolplikten samt för att förstå bakomliggande problem och hitta lösningar. Processledaren ansvarar för mötet. Avstämning v.43 och v. 12 och vid terminsavslut av processledare. Ett viktigt led i att få tillbaka eleven till skolan är adekvata extra anpassningar. Extra anpassningar skrivs vid behov. Arbetslaget planerar dessa och dokumenterar sedan i elevens mapp Stödåtgärder på Unikum. Sammanhängande frånvaro Processledaren kontaktar vårdnadshavarna vid sjukfrånvaro som överstiger 5 dagar i följd. Processledaren har fortlöpande kontakt med vårdnadshavare och elev. Om förändring ej sker, erbjuds hälsobesök. Syftet är att finna orsaken till den sammanhängande frånvaron. Eleven ska även veta om att han eller hon är saknad och betydelsefull. Det är av yttersta vikt att skolan och vårdnadshavarna handlar brådskande då det blir svårare och svårare för eleven att göra "come back" i skolan ju längre tiden går. Skolsköterskan ansvarar för återkoppling till processledare och arbetslag. Om problemet med sammanhängande frånvaro fortsätter kallas vårdnadshavare och elev till möte för att påkalla skolplikten samt för att förstå bakomliggande orsaker och hitta lösningar. Processledaren kallar till möte. Ett viktigt led i att få tillbaka eleven till skolan är adekvata extra anpassningar. Extra anpassningar skrivs vid behov. Arbetslaget planerar dessa och dokumenterar sedan i elevens mapp Stödåtgärder på Unikum. Vårdnadshavaren har sjukanmält sitt barn vid så många tillfällen att skolan känner oro Processledaren kontaktar vårdnadshavarna vid upprepad sjukfrånvaro. Syftet är att finna orsaken till den upprepade sjukfrånvaron. Eleven ska även veta om 28

29 att han eller hon är saknad och betydelsefull. Upprepad sjukfrånvaro för magont, huvudvärk, oro och liknande symtom kan antas bero på andra bakomliggande orsaker. Hälsobesök erbjuds. Om problemet med upprepad sjukfrånvaro fortsätter och skolan känner oro, kallas vårdnadshavare och elev till möte med processledare för att kunna förstå bakomliggande orsaker och hitta lösningar. Extra anpassningar skrivs vid behov. Arbetslaget planerar dessa och dokumenterar sedan i elevens mapp Stödåtgärder på Unikum. Om problemet kvarstår efter 6-8 veckor kallas vårdnadshavare till möte med Rektor och Elevhälsoteam. Uppföljningsmöte inom 6-8 veckor. Om det är fortsatt hög frånvaro beslutar rektor om ett eventuellt åtgärdsprogram, eller om andra adekvata åtgärder för att skolfrånvaron ska minska. Varningssignaler: En elevs frånvaro börjar bilda ett mönster, t.ex alltid dagar då det är idrott och hälsa, alltid måndagar eller alltid slöjden. Vårdnadshavarna signalerar att de har svårt att få barnet att gå till skolan på morgonen. En elev kommer ofta för sent på morgonen och/eller vill gå hem under skoldagen. En elev kommer inte in efter rast eller kommer ofta in sent från rast. En elev är frånvarande utan att vara sjukanmäld eller ledig. En elev är borta ovanligt länge i samband med sjukdom. En elev är ofta sjuk men sjukdomsbilden är diffus. Det kan handla om magont, huvudvärk eller oro som försvinner under dagen då barnet stannar hemma. En elev i förskoleklassen och dess familj låter dagsform och lust avgöra om man ska gå till skolan eftersom förskoleklassen är frivillig. En elev har mycket ströfrånvaro. En elev som inte kommer till skolan har sina skäl. Ingen elev är den andra lik. Varningssignalerna bör dock både skolan och vårdnadshavarna ta på allvar. Vid funderingar kring en elevs frånvaro bör processledare kontakta rektor Martina Skogberg , skolkurator Anki Eriksson eller skolsköterska Hanna Valtersson Vårdnadshavarna bör snarast kontakta elevens processledare vid någon av ovanstående varningssignaler. Förslag/exempel på åtgärder att vidta vid frånvaro: Samtal med elev och vårdnadshavare ska ske innan åtgärder väljs. Kartläggning över elevens hela skolsituation gällande både pedagogiska och sociala frågor. Personal möter upp eleven vid ingången till skolgården. Hjälp att komma till skolan, sällskap av vårdnadshavare eller skolkamrat. Vårdnadshavaren är med under skoldagen under en begränsad period. Mjukstart på morgonen, t.ex frukost och lugn stund med någon vuxen på skolan. Stöd i undervisningen i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Sänkt kravnivå under en period. 29

30 Anpassad studiegång. (Gäller främst de äldsta eleverna.) Stöd i det sociala samspelet. Hjälp med konfliktlösning. Stödperson/stödkompis under rasterna. Byta plats i klassrummet. Råd och stöd av elevhälsoteamet; kan ges både till elev, till vårdnadshavare och till pedagoger/arbetslag. Frånvaro på Lekstorpsskolan läsåret 2016/2017: Prioriterat mål inför läsåret 2017/2018 är att få ner frånvaron för, framför allt, de äldre eleverna. Både skolkurator och elevhälsopedagog har under läsåret fortbildat sig i problematisk skolfrånvaro. Vår förhoppning är att deras utökade kompetens inom området ska leda till mer effektiva åtgärder för varje elev som har frånvaro. Genom att sänka gränsen för vad vi anser är för mycket frånvaro, från 20% till 10%, vill vi främja närvaron genom tidigare upptäckt och därmed tidigare insatt åtgärder vid frånvaro. 30

31 2.4 Förskoleklassen Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning. Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva olika identiteter, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. Undervisningen ska uppmuntra och utmana eleverna att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla och pröva sin identitet och sina uppfattningar i möte och samspel med andra. Undervisningen ska ta tillvara olikheter och mångfald och på så sätt ge eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse för olika sätt att tänka och vara. I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla tilltro till sig själva samt sin förmåga att samarbeta och att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. (Lgr -11, Kap 3, sid 20) Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna alltså ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling, skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt, kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften, skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem, utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, och röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. På Lekstorpsskolan är förskoleklassens arbete tätt sammanflätat med det skolarbete som eleverna i framför allt årskurs 1 gör, men i perioder/delar av en dag eller vecka, även med det skolarbete elever i årskurs 2 och 3 ägnar sig åt. Vi organiserar verksamheten så 31

32 för att kunna möta varje individ på den utvecklingsnivå eleven just där och då befinner sig på. Innehållet utgår ifrån det centrala innehåll som återfinns i läroplanen för förskoleklassen och för årskurs 1-3 och planeras utifrån olika fokusområden. Förskoleklassens elever är delaktiga i arbetslagets fokusområde, utifrån förmåga och mognad. Därutöver träffas eleverna i förskoleklass själva vid ett antal tillfällen per vecka, för att fokusera på de specifika förmågor som ska främjas i förskoleklassen enligt punktlistan ovan från Läroplanens kapitel 3. Särskilt fokus läggs vid att främja en positiv språkutveckling, samt vid att träna elevernas förmåga att använda fungerande strategier för det sociala samspelet. Rörelse, samt skapande och estetiska uttrycksformer ska få ta stor plats i förskoleklassen på Lekstorpsskolan. 2.5 Fritidshemmet GR-enkäten Årskurs 1 Årskurs 2 32

33 Årskurs 3 33

34 Utifrån ovanstående resultat kommer fritidshemmets prioriterade mål för läsåret att vara tvådelat. Det första vi kommer att fokusera på är att skapa platser dit man kan gå om man vill ha lugn och ro som elev. Redan under vårterminen ändrade vi organisationen så att olika rum finns till för olika aktiviteter under eftermiddagarna. Genom denna förändring har vi skapat ett rum som är till för lugn läsning eller annan lugn skapande verksamhet. Vårt första prioriterade mål blir att utöka göra en ännu tydligare rollfördelning för personalen, för att komma åt elevernas upplevelse av avsaknad av lugn och ro. Vårt andra område som behöver förbättras utifrån ovanstående enkätresultat, är att eleverna i mycket större utsträckning ska uppleva att det pågår ett lärande även på fritidshemmet. Vi är inte nöjda med årets låga resultat. Prioriterat mål nummer två för läsåret blir att arbeta mer aktivt mer att synliggöra lärandet i fritidshemmet. En analys av varför vi har detta låga resultat är att vi inte tillräckligt målmedvetet arbetat med lärandet på fritids, då det är ett relativt nytt uppdrag. I de aktiviteter som görs har inte personalen varit tillräckligt tydliga mot eleverna kring att det pågår ett lärande och att eleverna lär sig saker. Lärande samtal samt reflektioner tillsammans med eleverna har saknats och det har i för stor utsträckning varit mer av ett görande istället för ett lärande. Strategin inför läsåret 2017/2018 kommer därför att vara att lägga mer tid på både planering av och genomförandet av lärandet. Ett större fokus ska läggas på att reflektera kring lärandet, både med eleverna och tillsammans i arbetslagen, samt på fritidspersonalmöten. De fokusområden som genomsyrar elevernas skoldag ska i allt högre utsträckning lyftas in även i fritidshemmets verksamhet Område för särskild uppföljning 2017 fritidshemmet Föregående års område för särskild uppföljning var språkutvecklande arbetssätt. Extra kraft lades ner på att utveckla elevernas språkliga- och kommunikativa förmåga, via aktiviteter som främjar kommunikation och språkmedvetenhet. 34