Röselidsskolans. Kvalitetsrapport lå 2015/2016 Vision: Vår främsta kund är det framtida samhället

Transkript

1 Röselidsskolans Kvalitetsrapport lå 2015/2016 Vision: Vår främsta kund är det framtida samhället 1

2 Innehåll 1 Allmän del Kort beskrivning av skolan Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer Skolenhet A Skolenhet B Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Integrerade grundsärskoleelever Organisationens Förbättringshistoria Socioekonomisk fördelning Lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolenhet A Skolenhet B Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek Organisation av elevhälsa Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Studie- och yrkesvägledning Inflytande och samråd Skolenhet A Läs nedan Skolenhet B läs nedan Gemensamt - eventuellt Trygghet och studiero Skolenhet A se ovan Skolenhet B se ovan Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner

3 2 Resultat och analys Grundskolan kunskapsresultat Årskurs 2 - Skolenhet A Årskurs 3 Skolenhet A... Fel! Bokmärket är inte definierat Årskurs 5 Skolenhet A Årskurs 6 Skolenhet A Årskurs 2 - Skolenhet B Årskurs 3 Skolenhet B... Fel! Bokmärket är inte definierat Årskurs 5 Skolenhet B Årskurs 6 Skolenhet B Årskurs 9 Skolenhet B Enkätresultat grundskolan GR-enkäten Örebroenkäten Utveckling inom IKT Förskoleklassen Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten GR-enkätens resultat på frågorna om fritidshemmetfel! Bokmärket är inte definierat Område för särskild uppföljningfel! Bokmärket är inte definierat. 2.6 Synpunkter och klagomål Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport Strategier för 2015/

4 1 Allmän del Verksamhetsidé Vision - Målbild Röselidsskolans vision är Vår främsta kund är det framtida samhället. Skolans stora frågor är; Hur förbereder vi våra elever för den framtid de går till mötes? Vilka förmågor och kompetenser behöver varje elev behålla, förvärva och utveckla för att förverkliga sina egna mål och drömmar inför den framtid som väntar just den eleven? För att nå dit har rektorerna som ett första steg, utifrån dokumentet Mål för lärmiljön, tagit fram en Målbild som allt arbete på Röselidsskolan grundas på och utgår från. Vi ser tryggheten som en förutsättning för att varje elev skall kunna lära sig utifrån sin fulla potential. Vi ser också att det är viktigt att eleverna är motiverade i sitt arbete och har ett stort formellt och reellt inflytande över sin vardag. Vidare ser vi att dagens och framtida samhälle efterfrågar medborgare som kan fungera i ett socialt samspel, kan ta egna initiativ, har ett engagemang, förmåga att söka och inhämta kunskap och en insikt i vad hållbar utveckling innebär. I föregående års rapport kompletteras flera av våra processer med förklarande bilder. I denna rapport har vi utelämnat dem och hänvisar intresserade läsare till föregående rapport. Målbilden nedan, som vår verksamhet utgår från, tänker vi ska leda till att ovanstående insikter inte bara blir ord utan något vi i verksamheten, varje dag, lever upp till. MÅLBILD: Gråbo skolor, Röselidsskolan, kännetecknas av: Motivation, nyfikenhet och drivkraft Lärandet är verklighetsbaserat och är därigenom ämnesövergripande Skolan präglas av ett gemensamt ansvar, alla vill lära av varandra. Kamratrespons ingår i arbetsprocesserna Elever och personal ser och använder möjligheter i de situationer som inträffar Mål och resultatinriktning Vi följer systematiskt upp våra resultat 4

5 Elever, vårdnadshavare och personal är medvetna om målen Elevernas och personalens gemensamma kunskap tas till vara och bidrar till en totalt sett ännu högre kunskapsnivå Eleven skall alltid medverka i arbetsprocessen, planera genomföra utvärdera - bedöma Förmågor och kompetenser som är till nytta Elevernas arbete ska vara till nytta för någon annan. Därför arbetar vi utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt och bejakar elevernas initiativkraft i arbetet mot målen Eleven ska känna sådan glädje och stolthet över sitt arbete att han/hon vill delge arbetet i medvetet valda och varierade presentationsformer Arbetslagen eftersträvar att elevernas uppdrag ska ha en tydlig mottagare Hållbarhet och framtidstro Vi arbetar aktivt för att skapa och upprätthålla goda relationer till externa personer/organisationer/företag. Vi uppträder alltid som goda ambassadörer för skolan Vi vårdar den gemensamma miljön Vi ser olikhet och mångfald som en styrka Omvärldsanalysen är central och alla medarbetare har alltid blicken mot det framtida samhället 1.1 Kort beskrivning av skolan Röselidsskolan är uppdelad i två enheter, Röselid A F - 7 och fritidshem och Röselid B F - 9 och fritidshem. F 3 A 86 elever 7,1 tjänster Fskl, fritids, skola 4 7 A 75 elever 5,65 tjänster F 3 B 83 elever 8,8 tjänster Fskl, fritids, skola 4 7 B 87 elever 6,5 tjänster 5

6 Elevhälsa: Skolsköterska, kurator, skolpsykolog, specialpedagog/speciallär are, resurspedagog, rektorer 7,3 tjänster Förberedelseklass, skolenhet A 3,7 tjänster elever (också inskrivna i olika arbetslag elever 10 tjänster Fritidsgård/öppen fritidsverksamhet för åldrarna år i hela Gråbo 3,75 tjänster Röselidsskolan, skolenhet A och B startades i augusti 2012 Röselidsskolans utvecklingsarbete utgår från Mål för lärmiljön, ett dokument antaget av kommunstyrelsen i Lerums kommun år Röselidsskolan har under året haft ca 420 elever i årskurserna F - 9. (En ökning från föregående år med ca 50 elever). Eleverna är fördelade enligt ovan. I varje F-3 arbetslag ingår förskoleklass och fritidshem. På Röselidsskolan finns ca 48 medarbetare. På fritidsklubb/fritidsgård finns 4 medarbetare som leds av rektorerna på Röselidsskolan men som servar alla tre skolorna i Gråbo. På enheten finns också en skolpsykolog som leds av en av rektorerna på Röselidsskolan men som servar alla förskolor/skolor i Gråbo/Östad. Från och med 2016 kommer skolans organisation att förändras. 4-7 arbetslagen kommer att slås ihop och organiseras i ett 4-5 och ett 6-7 lag. 6

7 1.2 Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer Skolenhet A rektor Marie Sandell ansvarar för F 7 A + förberedelseklass, elevhälsan, del av öppen fritidsverksamhet, gård och serviceteam Skolenhet B rektor Lennart Nilsson ansvarar för F 9 B och del av öppen fritidsverksamhet, gård och serviceteam Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Servicelag: Skolan har ett servicearbetslag med administratör, vaktmästeri och skolvärd. Förutom sina grunduppgifter samverkar servicelaget också med arbetslagen i sammanhang där elevens möjligheter att nå målen ökas. Fritidsklubb/fritidsgård: I anslutning till skolan ligger en fritidsgård. Fritidsgården bedriver verksamhet med öppen fritidsverksamhet (åk 4-5) och fritidsgård för ungdomar mellan år i hela Gråbo. På fritidgården arbetar en socialpedagog och tre fritidsledare. I olika elevärenden och i skolans pausverksamhet samspelar skolan och skolans elevhälsa med fritidgården. Förberedelseklass: I skolans ombyggda bibliotek bedrivs undervisning i för elever i åk 6-9, som en förberedelse för deltagande i den övriga skolverksamheten. Elevhälsan: Elevhälsoteamet består av skolsköterska, specialpedagog, speciallärare, kurator, elevhälsopedagog, resurspedagog och psykolog. Skolans rektorer leder elevhälsans arbete. Elevhälsans gemensamma uppdrag består i att handleda och coacha arbetslagen mot Gråbo skolors målbild, målen i Lgr 11 och enhetens Effektmål och Analysunderlag. Elevhälsan arbetar systematiskt utifrån givna strukturer med kartläggning, analys, uppföljning/återkoppling inom områdena elevers resultat, trygghet och arbetsro. Psykolog Psykologen arbetar med elevhälsoteamen i hela Gråbo och fördelar sin tid på uppdrag av Gråbos gemensamma elevhälsa. 7

8 Elevhälsopedagog I Gråbo finns två elevhälsopedagoger. Elevhälsopedagogerna arbetar på uppdrag av elevhälsan i mer specifika uppdrag riktade mot enskilda elever och deras familjer, men också med olika behovsgrupper så som ex kill/tjejgrupper osv. Elevhälsopedagogerna är grundplacerade på Lekstorpsskolan och Röselidsskolan. Skolsköterska Skolsköterskan arbetar heltid på Röselidsskolan. Skolkurator Skolkurator arbetar deltid i verksamheten tisd-fred. Specialpedagog Specialpedagog arbetar heltid på Röselidsskolan. Speciallärare Två pedagoger med speciallärarfunktion finns fördelade med 80% i arbetslag F-3 A+B och % i arbetslag 4-7A+B. Resurspedagog En resurspedagog med extra uppdrag att så långt det går integrera elever i behov av stöd i båda F 3 arbetslagen. Skolbibliotekarie Skolbibliotekarie arbetar deltid i verksamheten tre dagar i veckan. Trygghetsgrupp Trygghetsgruppen träffas varannan vecka och består av kurator, skolvärd, elevhälsopedagog och en representant från varje arbetslag. I varje arbetslag finns två kontaktelever som var tredje vecka samverkar med Trygghetsgruppen. Samverkan består i att elever och trygghetsgruppen tillsammans kontinuerligt kartlägger riskområden i och utanför Röselidsskolan. Studie och yrkesvägledare Studie och yrkesvägledare, SYV, finns på skolan två dagar i veckan. SYV:s främsta uppgift är att vägleda eleverna i åk 9 i deras gymnasieval, men också att delta i det främjande elevhälsoarbetet. 8

9 1.3 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Skolans, förskoleklassens och fritidshemmets processer En process är för oss en kedja av återkommande aktiviteter som skapar värde för individ och mottagare. Med individ och mottagare åsyftas elever, föräldrar och det framtida samhället. Röselidsskolans ledning har identifierat de processer som vi anser är nödvändiga för att nå vår målbild och målen i Lgr 11. Den främsta processen är den som sker i arbetslagen, i samspelet mellan elever, pedagoger och elevhälsan. Den utgår, som ovan nämnts, från Lgr 11, Lerums kommuns Mål för lärmiljön som i sin tur brutits ner till skolans målbild. Andra processer är ett stöd för att denna process ska utvecklas mot Röselidsskolans målbild och mot målen i Lgr 11. Som grund för denna process ligger också de förväntningar verksamheten har från elever, föräldrar. Arbetslag: Undervisningen är organiserad i fem pedagogiska arbetslag. Arbetslaget har ett gemensamt ansvar för elevernas utveckling och trygghet i både skola, förskoleklass och fritidshem. Varje pedagog verkar dagligen utifrån tre roller; processledare, ämnesexpert och handledare. Processledaren ansvarar för att eleverna utvecklar sina förmågor mot målen i Lgr 11 och har den närmsta kontakten med eleven och dennes hem. Processledaren träffar sin grupp på mellan elever varje dag i ca 60 min. Ämnesexperten ansvarar för att eleven når målen i Lgr 11, för att ett formativt lärande sker och för bedömning av elevens kunskapsresultat. Alla i arbetslaget fungerar som handledare i det dagliga arbetet mot målen. Arbetslagen träffas varje vecka på operativa möten och vid behov även i andra möten. Varje år på efter- och förarbetsdagarna i juni och augusti upprättar arbetslaget en årsplan som ligger till grund för elevers och pedagogers arbetsår. Arbetslagsledare: Varje pedagogiskt arbetslag och elevhälsan leds av en arbetslagsledare som träffar rektorerna varje vecka. En terminsplan ligger som grund för dessa möten, framtagen av rektor i samspel med arbetslagsledarna. Innehållet i planen har sin utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet och ligger till grund för den utveckling skolans ledning har fokus på under arbetsåret. Årsplan Skolans årsplan anger rutiner för det systematiska arbetet. Varje arbetslag upprättar i slutet av läsåret en årsplan för kommande läsår vilken sedan befästs i arbetslaget i augusti, före skolstart. En separat årsplan finns för Elevhälsan och för fritidsklubben. 9

10 Utveckling och förbättring Som grund för utveckling och förbättring ligger skolans screeningresultat, verksamhetens Analysfrågor, analys av enkäter, kommunens mätning av kvalitet, läsårsutvärderingar, frågor från arbetslagsråd och fritidsråd och samtal i grupp eller enskilt med elever, vårdnadshavare och personal. Dessutom förväntas elever och personal i samtliga verksamheter lyfta olika behov av förbättringar till skolans ledning. Informationsbrev från skolenhet A och Bs rektorer, där kontaktuppgifter finns noga angivet, mailas ut till alla vårdnadshavare varje månad. Där uppmanas även vårdnadshavare att lyfta olika behov av förbättringar till skolans ledning, via mail eller på telefon. För dialog mellan vårdnadshavare, elever, personal och skolledning finns ett enhetsråd som träffas sex gånger på ett läsår. Där hanteras frågor som skola och representanter i enhetsrådet gemensamt kommit överens om både vad gäller skolans utveckling men också skolans utveckling i förhållande till det framtida samhället som väntar våra elever. Uppföljning av elevers måluppfyllelse Varje termin erbjuds eleverna, tillsammans med sina vårdnadshavare, utvecklingssamtal där man tillsammans går igenom elevens hela skolsituation inklusive fritidshemstid för de elever som går på fritids. En individuell utvecklingsplan tas fram. Arbetet med det entreprenöriella lärandet syftar till att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Arbetet mot målen ska ta sin utgångspunkt i elevens intressen, drömmar och inre drivkraft. Processledaren och ämnesexperterna i arbetslaget tar tillsammans med eleven/eleverna fram strategier för lärande. Vi använder det digitala verktyget Unikum för att dokumentera, följa upp och analysera elevens utveckling. I början på varje läsår och delvis under terminens gång utförs screeningtester med alla elever för att på så sätt kartlägga nuläget av elevernas resultat. Efter det följs resultaten upp vid två tillfällen/termin. Vid dessa tillfällen analyserar samtliga arbetslag sina insatser utifrån, för enheten, gemensamma Analysfrågor. Detta arbete sker systematiskt utifrån skolans årsplan för uppföljning, utvärdering och analys. 1.4 Integrerade grundsärskoleelever På Röselidsskolan finns inga elever integrerade i grundsärskolan. 1.5 Organisationens Förbättringshistoria Då skolan startade ht -12 och Kommunstyrelsen, genom dokumentet Mål för lärmiljön, gav oss skolledare i uppdrag att utveckla en verksamhet som möjliggör uppfyllelse av den Vision och den Målbild denna kvalitetsredovisning inleds med sker ständigt förändring och utveckling i verksamheten. 10

11 Följande områden initierades/organiserades/implementerades föregående år och är nu i det närmsta institutionaliserade: År 2012 Självkännedom/ledarskap vidareutveckla pedagogernas relationskompetens Mallar/modeller gemensamma strukturer och rutiner under utveckling Värdegrundsarbete ytterligare förankring av den gemensamma värdegrunden Arbete med förmågor och lärstilar fortsatt arbete i arbetslagen År 2012/13 Trivselledare Lyckad institutionalisering i F 3 arbetslagen och ny modell införd i 4 9 lagen Analysverktyg uppföljning av elevers resultat - utveckling av analysmall Förste lärare med fokus på utveckling av entreprenöriellt lärande i arbetslagen CR och Bravkod metoder som används, bland andra metoder, för att utveckla elevers läs- och matematiska förmågor Formativ bedömning/formativt lärande på processtid fortsatt behov av kompetensutveckling finns Ledande av det entreprenöriella lärandet idag ett vedertaget sätt att arbeta på men fortsatt utveckling behövs och sker ständigt, speciellt med nyanställda pedagoger men även med pedagoger som arbetat på skolan hela tiden och som behöver komma vidare i sin process. Förbättrad information till vårdnadshavare mall för veckoinformation framtagen i samspel med enhetsrådet Processtid utveckla processledarens roll vad gäller relationsskapande och medvetenhet om hur varje elevs potential i det entreprenöriella lärandet tas tillvara År 2013/14 BFL sambedömning på hela skolan och i hela Gråbo Tydliga strukturer för elever - Utveckling av matriser påbörjat Loop me utvärderingsverktyg kopplat till det entreprenöriella lärandet och skapa goda relationer i det sociala samspelet 11

12 Kritisk vän/relationsskapande samtalsmetodik utveckling av arbetslagets samspel och relationsskapande strategier med eleverna (skapa goda relationer i det sociala samspelet) Unikum utveckla arbetet med en gemensam plattform för bedömning och återkoppling på enheten. Forskning, beprövad erfarenhet Inläsning av litteratur, observationer/filmning av pedagogers arbete i arbetslagen, resultatsammanställning, enkäter och omsättning av nya insikter i vardagsarbetet År 2014/15 Aktionsforskning rektorer IT-verktyg Utveckling av ipad som ett lärverktyg Förbättrad information till vårdnadshavare Informationsmöten om skolans valda arbetsmetoder och verktyg på kvällstid (med organiserad barnvakt) Utveckling av trygghetsarbetet Utveckling i arbetslagen med relationsskapande aktiviteter, vidareutveckling med årsplaner pågår Undervisning i Svenska som andra språk Startat förberedelsegrupp och anställt behörig pedagog och studiehandledare på elevens modersmål - Organiserat övrig undervisning i SvA. Vidareutbildning av alla SV pedagoger på enheten i läs och skrivstrategier Utvecklingsprojekt under ledning av specialpedagog År 2015/16 Skapat ytterligare strategier för att utveckla analysförmågan hos pedagogerna Fördjupat samspel med arbetslagsledarna Användandet av Unikum Ett pågående arbete som är beroende av en utveckling av Unikumverktyget (centralt) Ökat läsförståelsen hos eleverna och det goda lärandet hos pedagogerna Deltagande i läslyftet under en termin (större delen av enhetens pedagoger) Upprättat rutiner för kartläggning, sammanställning och återkoppling av elevers kunskaper utifrån screening av alla elever i AL under läsåret enligt årshjul Elevhälsan Utvecklat trygghetsarbetet och skapa goda relationer i det sociala samspelet i åk 4-9 Skolvärdinna och vaktmästare Vidareutveckla en än tydligare information och kommunikation mellan hem och skola genom att utöka användandet av Unikum Alla processledare 12

13 Utvecklat rutiner för uppföljning av och samspel med modersmålsundervisningen 1.6 Socioekonomisk fördelning Socioekonomisk fördelning och användning av dessa medel De satsningar vi gjort leder till önskade resultat. Vi fortsätter och vidareutvecklar implementerade insatser. Detta år har Röselidsskolans socioekonomiska index varit ca 1,76 milj kr. En ökning med 0,10 milj kr från föregående år. Vid skolans val av fördelning av socioekonomiska medel har vi, som tidigare, utgått från John Hatties rapport Visible Learning och specifikt från två påverkansfaktorer som anges ha stora effekter på elevernas resultat. Dessa faktorer är Känsla av positivt sammanhang i klassrummet och Kamratpåverkan. Eftersom skolan inte är organiserad i klassrum med tillhörande klasslärare, utan har hemvister (för hela arbetslaget) och processledare ersätter vi faktorn Känsla av positivt sammanhang i klassrummet med Känsla av positivt sammanhang i processgruppen och i arbetslaget För att öka möjligheterna att leva upp till dessa faktorer har vi avsatt resurser för att möjliggöra 60 min processtid för varje elev alla dagar i veckan. Vi har ytterligare förstärkt och utvidgat elevhälsoorganisationen och haft ytterligare föreläsningar och utbildningskvällar för vårdnadshavare. Flera och fler elever blir bättre på att leka med varandra och att följa vissa regler, men vi har ännu inte nått vårt mål vilket är att alla elever upplever att de har vänner och något att göra på rasterna. För att skapa en god grund för positiv kamratpåverkan har vi även detta år i åk F 3 satsat på ett program kallat Trivselledarprogrammet och som går ut på att i för eleverna positiva sammanhang skapa goda kamratrelationer och träna på att ingå i regellekar. Vår skolvärdinna har som huvudsaklig uppgift att skapa olika mötesplatser för socialt samspel. Skolvärdinnan och skolvaktmästaren har under året i utvecklat ett eget trivselprogram för åldrarna 4 9. I denna pausverksamhet har vi förstärkt med material så som litteratur i olika former, olika spel, utomhusredskap och vuxna som minglar för bästa resultat. Dessutom serveras frukost för elever där hemmen inte alltid tillgodoser detta behov. Resultat vi nått och hur vi vet det: Trivseln i samtliga arbetslag har ökat Enligt enhetens egen trivseluppföljning ( Tre korta frågor ) Närvaron ökar avsevärt - uppföljning sker i Skola 24 (skolan har inga sk hemmasittare) Elevernas vilja att samspela i deras eget lärande har ökat Återkoppling från pedagogerna i laget vid återkommande analystillfällen. Skadegörelsen på inomhusmiljön minskar även fortsatt återkommande rapport/sammanställning från vaktmästaren. Elevernas arbetsmiljö präglas av arbetsro besök i verksamheten av rektorer Meritvärdespoängen i åk 9 har ökat avsevärt jämfört med tidigare år betygssammanställningar för lå 15/16 13

14 1.7 Lokaler, utrustning och skolbibliotek Skolenhet A Skolenhet A förfogar över följande lokaler och utrustning: Lokaler tillhörande arbetslag F 3 A och 4 7 A Skolenhet B Skolenhet B förfogar över följande lokaler och utrustning: Lokaler tillhörande arbetslag F 3 B och 4 7 B och 8-9 laget Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek Lokalresurser Röselidsskolans byggnad är byggd i guldklass vad gäller miljökrav. Vi har mycket ändamålsenliga lokaler med en hemvist för varje arbetslag där lärande sker. Två moderna och välutrustade hemkunskapssalar. Ett forum (en amfisal) med möjligheter för IT baserade föreläsningar på distans eller i verkligheten. En stor matsal som, då det inte är lunch eller mellanmål, kan möbleras utifrån behov. Vi har en stor idrottshall som är belägen 50 m från skolbyggnaden och en lite mindre idrottshall belägen ca 20 m från skolbyggnaden. I varje arbetslag finns väl utrustade ateljéer avsedda för praktiskt estetiska aktiviteter och praktiska aktiviteter inom ämnesområdet no/teknik. Miljöhus för källsortering finns och våra möjligheter till sortering är goda. Materiella resurser Vi har minst tre digitalprojektorer och två digitala infoskärmar i varje arbetslag. I arbetslagsrummen (ett per arbetslag) har lärarna personliga datorer, personliga ipads, en digitalprojektor och en digital infoskärm. I arbetslagen 4 7 A och B har alla elever en egen ipad. Arbetslag F - 3 A och B har i vardera laget 14 fasta datorer. I ena arbetslaget finns de 3 Ipad för elevbruk. I arbetslag 8-9 har alla elever en egen ipad. 14

15 Eleverna har tillgång till adekvata läromedel. Skolbibliotek I skolan finns ett väl utrustat bibliotek avsett för elever i alla åldrar som gör det möjligt för eleverna att kontinuerligt kunna använda biblioteket som en del av undervisningen. Bibliotekets huvudsakliga roll är att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur och tillgodose deras behov av material för utbildningen. Biblioteket är bemannat och öppet för elever varje dag mellan kl och tre dagar i veckan då skolans bibliotekarie finns på plats. Övriga tider finns biblioteket tillgängligt för elever i sällskap med en vuxen. 1.8 Organisation av elevhälsa Elevhälsan: Elevhälsoteamet består av skolsköterska, specialpedagog, kurator, elevhälsopedagog, resurspedagog och psykolog. Skolans rektorer deltar på elevhälsoteamets möten. Elevhälsans gemensamma uppdrag består i att handleda och coacha arbetslagen mot Gråbo skolors målbild, målen i Lgr 11 och enhetens Effektmål och Analysfrågor. Elevhälsan arbetar systematiskt utifrån givna strukturer med kartläggning, analys, uppföljning/återkoppling inom områdena elevers resultat, trygghet och arbetsro. Elevhälsan behandlar också enskilda frågor efter ansökan från arbetslagen eller arbetslagets specialpedagog/speciallärare. Elevernas behov styr tillgången på elevhälsa. 1.9 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram För Röselidsskolan gäller: Ingen elev är ett problem! Om något barn/någon elev har svårigheter med något är det vuxenvärlden/arbetslagen/organisationen som behöver förändra eller utveckla sina arbetsformer eller sin användning av utrymmen eller annat som kan hindra eller negativt påverka elevens utveckling. Särskilt stöd för skolenhet A och B Utifrån gemensamt framarbetade mål för Elevhälsan handleder, coachar och stöttar Elevhälsan arbetslagen som i sin tur, inom arbetslagets ram där även fritidshemstiden ingår, organiserar det stöd och de extra anpassningar som på bästa sätt gynnar elevens utveckling. Som grund för detta stöd ligger tidig screening och kartläggning av varje elevs förmågor och behov och processledarens och arbetslagets uppföljningar på processtid. 15

16 Resurser till de elever som förutom extra anpassningar behöver ytterligare åtgärder styrs av rektor tillsammans med elevhälsan och dokumenteras i ett åtgärdsprogram, ett för varje elev. För elever som har behov av svenska som andraspråk organiseras det med hjälp av utbildade lärare på skolan och för studiehandledning på modersmålet finns studiehandledare och ett samarbete med modersmålslärare. Det senare organiseras centralt i Lerums kommun. För upprättande av åtgärdsprogram och för rutiner av elevhälsans övriga arbete finns följande handlingsplan, reviderad upplaga för detta läsår: Arbetsgång då elev riskerar att inte nå kunskapskraven Steg 1 Kap. 3 5 a i skollagen: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av Samtal i arbetslaget/ analys av elevs lärande. 2. Elev befaras ej nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. 3. Pedagog/Arbetslaget gör extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. 4. De extra anpassningarna dokumenteras i arbetslaget. 5. Utvärdering sker med korta tidsintervaller. 6. Obs! Anmäl direkt till EHT om det finns skäl att anta att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation (enligt kap. 3 8 i skollagen). Se steg 2 nedan. Steg 2 1 Oro för elev kvarstår trots att extra anpassningar gjorts. Anmälan görs till EHT på blankett Anmälan till EHT/Utredning av särskilda behov. 16

17 2 Rektor ger i uppdrag åt speciallärare/specialpedagog att skyndsamt i samråd med elevhälsan starta en utredning. EHT använder blanketten Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd. Pedagoger bjuds vid behov in till EHT-möte. 3 När utredningen är klar görs en gemensam bedömning av elevhälsan utifrån resultatet av kartläggningen i utredningen. (på blanketten ovan). Om utredningen blir tidsomfattande kan beslut tas om att upprätta åp utifrån den information som finns i dagsläget. 4 Rektor fattar beslut om att åtgärdsprogram ska eller inte ska upprättas. 5 Åtgärdsprogram upprättas av processledaren i samspel med vårdnadshavare och elev. Specialpedagog/speciallärare kan vara behjälpliga. 6 Rektor beslutar om åtgärdsprogrammet. 7 Originalet lämnas till specialpedagog. Kopia skickas hem av processledaren. 8 Åtgärdsprogrammet följs upp efter överenskommelse i åtgärdsprogrammet. 9 Utvärdering av åtgärdsprogram görs. 10 Åtgärdsprogram avslutas eller justeras något. Nytt beslut krävs. Steg 3 1. Ny utredning? Om åtgärderna inte ger förväntat resultat 2. Nytt åtgärdsprogram skrivs, efter samtal i arbetslaget, samtal med elev och vårdnadshavare och eventuell ny information från elevhälsan. 3. Handledning ges av elevhälsan till enskild pedagog eller hela arbetslag. Steg 4 Externa åtgärder 1. Andra externa åtgärder startar, relevanta för enskild elev eller arbetslag, beslutade av EHT. 2. Kontakt med andra myndigheter. 3. VästBus-möte 17

18 1.10 Studie- och yrkesvägledning Studie och yrkesvägledare Studie och yrkesvägledare, SYV, finns på skolan två dagar i veckan. SYV:s främsta uppgift är att vägleda eleverna i åk 9 i deras gymnasieval, men också att delta i det främjande elevhälsoarbetet. I skolans målbild och i pedagogernas uppdrag ingår dessutom att samverka med omvärlden och arbetslivet i syfte ge både pedagoger och elever en inblick i vad olika yrken och arbetslivet innebär men också som en form av utbildning i hur man förbereder sig för framtiden och hur man väljer yrke. Skolan har som ett första steg bjudit in företagarföreningar för att dels få information om dagens företagskultur och dels för att informera och samspela kring hur dagens skola som bygger på engagemang och drivkraft fungerar. Efter det har skolans arbetslag samverkat med enskilda företag. Skolans alla pedagoger i 4 9 lagen samverkade som en inledning med företaget Speed i Borås för att ta del av deras upplägg av samverkan mellan skola och arbetsliv Inflytande och samråd Beskriv både arbetet med elevernas och vårdnadshavarnas inflytande. Beskriv separat för de olika skolenheterna Skolenhet A Läs nedan Skolenhet B läs nedan Gemensamt - eventuellt Elevinflytande samma struktur gäller för skolenhet A och B För elevernas formella inflytande gäller samma för båda skolenheterna. Processledaren träffar sin grupp bestående av ca elever, varje dag. I varje arbetslag finns ett arbetslagsråd som består av en ansvarig pedagog och 1 elev/processgrupp och som träffas varannan vecka. Rektorerna kallar till elevmöten 1 ggr/mån. Fler möten kan hållas då behov finns. För elevernas inflytande i den löpande vardagen träffar eleverna en timme varje dag sin processledare som tillsammans med eleven följer upp utveckling av elevens förmågor att nå uppsatta mål och elevens sociala samspel. Skolan har också två elevskyddsombud som samlar in uppgifter från övriga elever och deltar på enhetens elevmiljörond. 18

19 Kontaktelever, två från varje arbetslag, träffar skolans trygghetsteam var tredje vecka för att i förebyggande syfte kartlägga skolans riskområden. Vårdnadshavares inflytande - samma struktur gäller för skolenhet A och B Röselidsskolans enhetsråd samlas ca 6 gånger per år. Förutom dessa möten där vårdnadshavare har möjlighet att påverka och få information om verksamhetens nuläge, verksamhetens kommande utveckling och grunder för fattade beslut, träffas enhetsrådet i fler sammanhang för att organisera former för föräldrainformation (så som föreläsningar) det sociala samspelet mellan vårdnadshavare och mellan vårdnadshavare och elever. Rektorerna skickar dessutom ut ett månadsbrev där det tydligt framgår vart man som vårdnadshavare kan vända sig om man har tankar, synpunkter, klagomål eller förslag på verksamheten. Varje elev och vårdnadshavare är dessutom knuten till en processledare som i sin tur sköter den vardagliga kontakten med hemmen Trygghet och studiero Arbetet med elevernas trygghet och studiero bedrivs förebyggande och utgår från skolans Trivselregler, Värdegrundsord och Likabehandlingsplan. I skolan och på fritidshemmet upprättas årliga mål. Dessa årliga mål arbetas fram i samråd med elever, vårdnadshavare och personal och följs upp och utvärderas vid givna tillfällen under skolåret. Verksamhetens nio värdegrundsord har tagits fram i personalgruppen och är som följer: Vänskap, Ansvar, Nyfikenhet, Ödmjukhet, Reflektion, Trygghet, Samarbete, Initiativkraft och Trivsel För att skapa studiero tar varje arbetslag varje år, i samspel med eleverna, fram former för hur man ska förhålla sig till Värdegrundsorden och de Trivselregler som gäller för hela verksamheten. Reglerna utvärderas kontinuerligt minst en gång per termin och uppdateras vid behov. Trivselregler för hela skolan togs 2013 fram av rektorerna i samråd med, pedagoger, elevråd och vårdnadshavare. Dessa regler utvärderas vid höstterminens början varje läsår eller vid behov under året. Elever, pedagoger, vårdnadshavare eller rektorer kan påkalla detta behov och rektorer kallar till möten. Vid samtliga förändringar beslutar rektor i slutändan om gällande regler. 19

20 Skolenhet A se ovan Skolenhet B se ovan 1.13 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. På Röselidsskolan finns en Likabehandlingsplan. Planen är upprättad enligt Distriktombudmannens (DO) riktlinjer. Planen i sin helhet gäller för båda skolenheterna. Varje år upprättas sk årliga mål som hela skolan arbetar mot. Varje arbetslag upprättar dessutom sina årliga mål. Dessa mål utvärderas och samverkas varje år med elever och vårdnadshavare. Skolans Trygghetsteam (THG) ansvarar för det förebyggande trygghetsarbetet. THG träffas en gång per månad i hela gruppen och varannan vecka i delar av gruppen. I teamet ingår skolkurator, skolvärdinna, elevhälsopedagog och en representant från varje arbetslag. I förebyggande syfte träffar representanter från THG var tredje vecka två kontaktelever från varje arbetslag för att kartlägga, bearbeta och följa upp ev riskområden eller andra, för eleverna viktiga, trygghetsfrågor på skolan och på fritidshemmet. Varje termin svarar alla elever på skolans egen enkät Tre korta frågor. Resultatet sammanställs och följs upp i arbetslagen. Dessutom organiserar Röselidsskolan ett så kallat Trivselledarprogram i syfte att på raster skapa sammanhang/aktiviteter där alla elever som vill kan delta, röra på sig och utveckla lekintresset elever i arbetslag F 3 fungerar som trivselledare. Trivselledarna handleds varje vecka av vuxenrepresentanter i f 3 lagen och utbildas 1 ggr/termin i hur man leder både lekar och grupper. För åk 4 9 finns en annan typ av trivselprogram som utvecklats på skolan av skolvärdinna och skolvaktmästare i samspel med elever. Verksamheten tillhandahåller aktiviteter både inom och utomhus och backas upp av minglande vuxna varje paus. Trivselprogrammet utvärderas löpande i samspel med eleverna Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Undervisning i modersmål anordnas av Sektor lärande. Vårdnadshavare och elev ansöker om möjlighet och undervisningen anordnas på skolan eller i annan, för eleven, anvisad lokal. På Röselidsskolan finns en förberedelsegrupp som arbetar med elever från båda skolenheterna. I denna grupp arbetar två lärare i SvA, 100%, en studiehandledare i dari 100% och en studiehandledare i arabiska, 70%. Ca 16 nyanlända elever går i förberedelsegruppen detta läsår. Huvuddelen av eleverna har dari som modersmål. Några elever har arabiska som modersmål. Undervisningen i förberedelsegruppen sker i huvudsak i syfte lära sig det svenska språket och samtidigt utveckla sig i varje ämne mot läroplanens kunskapskrav. I så många ämnen som möjligt deltar eleven utifrån ämne och utvecklingsnivå i undervisning i de övriga elevgrupperna på skolan. 20

21 Då en elev med annat modersmål än svenska börjar på skolan inleds elevens skolgång med ett inskolningssamtal där god man, familjehem, socialtjänst, skolsköterska, specialpedagog lärare i SvA och rektor deltar. Då eleven börjar gör läraren i SvA en individuell kartläggning och samspelar sedan med processledare och arbetslag kring fortsatt utveckling. Planering och uppföljning sker systematiskt enligt skolans årsplan Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Varje elev, i både skolenhet A och B, har en egen utvecklingsplan. Denna plan dokumenteras i Unikum och stäms av med elevens vårdnadshavare en gång per termin. Varje dag, på processtiden, arbetar elever och pedagoger på olika sätt med elevernas utvecklingsplaner. Alla pedagoger från år 1 9, på båda skolenheterna, arbetar aktivt med bedömning för lärande (BFL) och ett av skolans mål är att varje elev ska vara ägare av sin egen utbildning. 21

22 2 Resultat och analys 2.1 Grundskolan kunskapsresultat Rektorernas förord: Nedan följer Röselidsskolans arbetslags resultat (för både skolenhet A och skolenhet B) för åk 2, 3, 5, 6 och åk 9. Röselidsskolans skolenheters utvecklingsarbete har även detta år haft fokus på: Utveckling av det Entreprenöriella lärandet Relationsskapande i arbetslagen Kartläggning screening av varje elev och uppföljning av resultat för relevanta anpassningar av det stöd som ges Utveckla pedagogernas förmåga att återkommande analysera insamlade underlag Vi som ledning har höga förväntningar på att valda arbetsmetoder och valda fokusområden på sikt ska leda till ökad motivation och engagemang och därigenom ökade resultat i alla ämnen och i kommunens gemensamma enkäter. Som skolans ledning gör vi medvetna val av utvecklingssteg som lutar sig mot de kunskaper vi förvärvat i den forskningslitteratur vi löpande läser, den information vi får under de besök vi systematiskt gör i verksamheten och hos varje pedagog och de riktade aktionsforskningar vi bedriver i verksamheten. Dessa aktionsforskningar springer ofta ur behov påkallade av pedagoger och elever eller dilemman vi själva noterat under våra verksamhetsbesök. Skolans resultathistoria visar tydliga tendenser på ökade resultat, speciellt i de arbetslag där större delen av personalgruppen varit stabil, och ger oss tydliga indikationer på att valda arbetssätt leder till önskat resultat. Som ledning börjar vi mer tydligt se en mycket positiv utveckling vad gäller verksamheten som helhet och vår analys av de resultat som följer nedan i denna rapport, vad gäller kunskapsresultat, resultat i GR och Örebroenkät relativt hela skolans fokusmål är som följer: På Röselidsskolan har vi under de fyra år skolan funnits satsat mycket resurser och arbete på att individanpassa allt arbete. Det innebär inte att allt arbete bedrivs enskilt för varje elev. Det innebär att arbetslaget anpassar verksamheten efter elevernas egna förutsättningar och inre livsvärld. Dvs varje elev bemöts med den respekt varje individ har rätt till. För att möjliggöra det har elevhälsans arbete stegvis utvecklats. Vi har bl a utvecklat metoder för att säkerställa att vi har ett tillförlitligt underlag som leder till relevant stöd för varje elev. Vi har utvecklat system och rutiner för att systematiskt samla in, utvärdera, analysera och återkoppla dessa underlag. Vi riktar olika typer av stöd till elever med olika typer av hinder eller svårigheter. Vi har utvecklat metoder och material för att möta varje elevs behov i arbetslagen och vi har 22

23 utvecklat elevhälsoteamets förmåga att handleda pedagogerna i arbetslagen utifrån ovan nämnda underlag. Dessa metoder kan vi redan se säkerställer/ökar en säkrare resursfördelning och därmed något ökade resultat. Vi kan också se att då vi tillsammans med våra medarbetare sätter fokus på något eller några utvecklingsområden och följer upp dessa har det varje år skett en förändring i önskad riktning. Utvecklingen av det entreprenöriella lärandet sker olika i de olika arbetslagen. Dels beror det på hur lagen tolkar skolans riktlinjer och måldokument och den forskningslitteratur de läser, dels beror det på hur de tar till sig den handledning de får, av skolans förstelärare, utomstående konsult och skolledning och vilka steg de väljer att ta i praktiken. Dels beror det på hur vi rektorer väljer att leda arbetslagen i specifika situationer. Bland annat har vi konstaterat att våra grundkunskaper (våra olika kunskaper om yngre och äldreår) som ledare kan spela roll för vilka resultat arbetslagen åstadkommer. Andra faktorer som spelar in är personalförändringar/personalbyten och vad det innebär med den kunskap vi har om vilka processer en grupp går igenom innan effektivt arbete kan ske (FIRO-modellen). Rektorerna och arbetslagsledarna leder utifrån teorier i Susan Weehlans bok Att skapa effektiva team. Under året har rektorerna i samspel med arbetslagsledarna identifierat ett behov av att behålla våra pedagoger och få dem att trivas i valda arbetssätt/arbetsformer. En del nya pedagoger har under tidigare år tyckt att det varit svårt att leda elever utifrån ett nytt förhållningssätt till lärande som de själva inte upplevt under sin skoltid eller under sin utbildning. För att så ska ske har skolan upprättat ett introduktionspaket som tydligt anger hur skolan tar hand om nyanställda och får dem att trivas, arbeta målmedvetet och snabbt komma in i arbetet. Planen/paketet kommer att sjösättas vid skolstarten ht-16. Ytterligare en faktor vi under de senaste två åren funderat mycket på och nu identifierat som ett hinder för högre resultat är den utveckling som sker, kanske lite för långsamt, i 4 7 arbetslagen. Vi har generellt varje år haft lägre resultat vad gäller trivsel och trygghet och oro för trakasserier i dessa åldersgrupper än i de lägre och högre åldrarna. Vi ser att den stora åldersspridningen åk 4 7 påverkar flera elever negativt. Speciellt eleverna i åk 4 som när de bytt lag och träffar de äldre eleverna, tror att de behöver vara tuffare än de är och åk 7 som ofta uttrycker att de tycker att de yngre barnen hämmar deras strävan efter större utmaningar. Dessutom uttrycker pedagogerna dilemmat att arbeta mot två kunskapskrav i åk 6 och åk 9. Vår organisation bygger inte på traditionell klassindelning. Våra arbetslag arbetar utifrån flexibla grupperingar och då blir utmaningen för pedagogerna stor då de ska ha uppsikt över, följa upp och bedöma mellan elever från åk 4 7 i flera olika sammanhang och mot olika kunskapskrav i åk 6 och 9. I analyser av årets resultat ser vi att ovanstående faktorer spelar stor roll, dels för arbetet med att skapa goda relationer med eleverna och dels för arbetet mot högre måluppfyllelse. Våra medarbetare är generellt mycket bra på att utveckla det entreprenöriella arbetet, att analysera sitt eget arbete och att skapa goda relationer med eleverna. I de åldersgrupper eller arbetslag resultaten vad gäller kunskaper, trivsel/bemötande är lägre har det ofta bytts personal och både pedagoger och elever har varit mer otrygga i sin vardag. Nya pedagoger har tyckt att det varit svårt med ett förändrat arbetssätt och har upplevt att det varit svårt att ha koll på eleverna och elevernas 23

24 kunskapsutveckling och laget som helhet har känt sig stressade på olika sätt. Detta påverkar naturligtvis elevernas lärande och trivsel en hel del. Ett genomgående resultat som också blir tydligt i årets resultatsammanställningar är att flickorna generellt från år 4 och uppåt upplever lägre trivsel och delaktighet och att det förmodligen påverkar deras lärande. Detta är ett område vi behöver lägga stor tonvikt på under kommande läsår. Vad gäller elevers närvaro är den generellt mycket hög på hela enheten. I alla arbetslag finns det enstaka elever som av olika anledningar under perioder har hög frånvaro. Anledningarna till frånvaron är känd och uppmärksammad och en plan eller ett åtgärdsprogram finns för var och en, utarbetade i samspel mellan processledaren och elevhälsan. Kurator och skolsköterska har under kommande läsår ett riktat uppdrag att kontinuerligt följa upp närvaron och ha samtal med elever som eventuellt har hög frånvaro. Hur vet vi att vi är på väg mot ökade resultat? De utvecklingssteg som hittills tagits kan vi, i våra uppföljningar och analyser, se leder till att fler och fler elever blir engagerade i sitt eget lärande. I de återkommande observationer som görs av pedagoger och rektorer ser vi tydligt ett ökat engagemang och en större lust för lärande hos majoriteten av alla elever från förskoleklass till åk 8. Vi ser också en ökad vilja att ta ansvar för sitt eget lärande hos elever i förskoleklass till åk 8. Vår slutsats är att de elever vi lärt känna tidigt i deras skolgång och som tidigt tagit del av Röselidsskolans arbetsmetoder visar tydligt att valda metoder ger förväntade effekter. I och med de screeningar och uppföljningar som görs systematiskt kan vi med stor säkerhet följa elevernas utveckling och snabbt ge dem det stöd de behöver. Därmed kan vi på fler sätt se en fortsatt ökning av samtliga resultat det här året. I de fall resultaten inte ökar får eleverna extra anpassningar och skulle det inte räcka till upprättas ett åtgärdsprogram och särskilt stöd sätts in. Om vi idag generellt har lägre resultat i någon åldersgrupp vet vi vad det beror på och arbetar med specifikt riktade insatser som ständigt utvärderas för högre resultat. Vid de återkommande uppföljningar rektorerna gör i arbetslagen ser vi att arbetet ständigt utvecklas och att arbetsron och trivseln ökar för varje år. Om det något år inte gör det beror det till stor del på sjukfrånvaro i personalgruppen eller personalbyten och att det uppstår en tillfällig osäkerhet/otrygghet i hela arbetslaget. I och med de aktionsforskningar som gjorts under året har vi dessutom i år med större säkerhet identifierat vilka utvecklingssteg som behöver tas för att ytterligare förbättra lärandet och verksamheten. Eleverna uttrycker själva i dessa forskningar att de tycker att det är roligt att komma till skolan, att de trivs och tycker om sina lärare, att de tycker det är kul att arbeta i skolan men att de vill bli mer utmanade i sitt skolarbete och att lärarna ska ha mer koll på vad de gör. 24

25 Vad gäller relationsskapande arbete i arbetslagen är vi fortfarande övertygade om att goda relationer påverkar kunskapsutvecklingen positivt, vilket vi också får stöd av i den forskningslitteratur vi läst. Pedagogerna har allt sedan skolan startade, medvetet utifrån säkerställt underlag, haft fokus på att bygga goda relationer med elever och vårdnadshavare. Det arbetet har varit positivt vilket vi i de arbetslag som varit mer stabila kan avläsa i både GR och Örebroenkäterna. Arbetslagen har även själva gjort återkommande förfrågningar vad gäller trivsel och trygghet och på så sätt förvissat sig om att önskad utveckling sker. Arbetet med att utveckla pedagogernas förmåga att återkommande analysera insamlade underlag har vi rektorer bedrivit i samspel med skolans arbetslagsledare. Arbetslagsledarna har i sin tur förankrat detta arbete på arbetslagens operativa möten. Inför kommande läsår ser ledningen att en förändring av effektmål och analysunderlag skulle kunna bidra till ökad uppfyllelse av intentionerna uttryckta i Mål för lärmiljön, beslut Lerums kommunstyrelse Vi tänker också att en förändring i 4-7 lagens organisation skulle öka möjligheten till ett ökat lärande och därmed ökade resultat Årskurs Skolenhet A Kunskapsresultat: Enhet: Röselid A Antal elever - Samtliga Antal nyinvandrade* *Som nyinvandrade elever i årskurs 1-5 räknas de som har kommit till Sverige under läsåret 2015/2016. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Totalt Flickor Pojkar Flickor Pojkar Årskurs Antal nyinvandrade Antal elever som når Årskurs elever som når kunskapskraven. % avrundat till heltal kunskapskraven Av samtliga elever Av samtliga elever Obs! Resultaten i Ma årskurs 2 från 2014 och tidigare avser UiM Kunskapsresultat till huvudmannen Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter % 80% 83% 89% 100% 82% Andel elever som förväntas nå kunskapskraven i matematik % 80% 83% 94% 100% 91% Årskurs 3 Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen % 89% 82% 82% 86% 80% Andel elever som når kunskapskraven i svenska (inkl. SVA) % 89% 82% 82% 86% 80% Andel elever som når kunskapskraven i matematik % 89% 82% 88% 86% 90% Andel elever som når kunskapskraven i NO % 100% 91% Andel elever som når kunskapskraven i SO % 89% 91% Enhet: Röselid A GR enkät: 25

26 Årskurs 2 Årskurs 3 Frånvaro åk 1-3 A: Enhet: Röselid A 1åk 1-3 Andel elever med mer Årskurs % andel frånvaro Lerum än 15 % frånvaro Lerum 1 10% 7% 21% 5% 2 8% 6% 6% 5% 3 5% 6% 5% 3% Alla elever 7% 6% 7% 5% Arbetslagets analys F 3 A: Enligt screening/kartläggning ser vi vilka elever som behöver hjälp och stöd i de olika ämnena, relevant stöd är insatt och berörda elever utvecklas enligt den plan som finns för var och en. Vi ser att de planerade anpassningarna vi gjort kring de Nationella proven har lett till goda resultat i både matte och svenska. (Procentsatserna är ibland missvisande då vi ex har mycket få flickor i vissa årskurser.) 26

27 Vi har låga resultat vad gäller skolmiljön. Vid ett återkopplande samtal med eleverna i år 2 kom det fram att toaletterna inte känns rena. Det ligger ofta vatten och papper kvar på golvet och några elever glömmer ibland att spola efter sig. Det har också förekommit att fritidsspel inte plockats bort efter användande eller att det saknas delar när man ska spela. Åtgärder har vidtagits i samspel med eleverna. Vi har hög frånvaro av elever i åk 1. Anledningen till detta är att det finns elever har hälsotillstånd som gör att de behöver vara hemma i perioder. Åtgärder har vidtagits i samspel med elevhälsan Årskurs 5 Skolenhet A Kunskapsresultat: Enhet: Röselid A Antal elever - Samtliga Antal nyinvandrade* *Som nyinvandrade elever i årskurs 1-5 räknas de som har kommit till Sverige under läsåret 2015/2016. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Totalt Flickor Pojkar Flickor Pojkar Kunskapsresultat: Arbetslagets analys 4 7 A: Antal nyinvandrade Antal elever som når elever som når kunskapskraven. % avrundat till heltal Årskurs kunskapskraven Av samtliga elever Av samtliga elever Obs! Resultaten i Ma årskurs 2 från 2014 och tidigare avser UiM Kunskapsresultat till huvudmannen Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Årskurs 5 Andel elever som förväntas nå kunskapskraven för lägst E i: Svenska (inklusive SVA) % 90% 57% 71% 71% 71% Matematik % 100% 71% 79% 71% 86% Engelska % 100% 71% 100% 100% 100% Bild % 100% 100% 100% 100% 100% Hem- och konsumentkunskap 0% 0% 0% 100% 100% 100% 100 Idrott och hälsa % 100% 100% 100% 100% 100% Musik % 100% 100% 100% 100% 100% NO % 100% 100% 79% 86% 71% SO % 90% 86% 100% 100% 100% Slöjd % 100% 100% 79% 86% 71% Teknik 0% 0% 0% 100% 100% 100% Alla ämnen 0% 0% 0% 71% 71% 71% Då vi allt sedan skolan startade arbetat i 4-7 arbetslag och mer och mer kommit fram till att just det åldersspannet inte är gynnsamt för elevernas lärande tror vi att en omorganisation till ett 4-5 och ett 6-7 lag kommer medföra att vi på ett mer genomtänkt sätt kommer kunna stötta elever i behov av särskilt stöd i de olika ämnena och framför allt i svenskämnet där vi kan se att vi har låga resultat. Det gäller 27

28 framför allt pojkarna, då vi ser att flickorna överlag får något bättre studieresultat. Vi tänker att ett snävare åldersspann gör det enklare för oss pedagoger att ha bättre kontroll över kunskapsläget. Socialt och lärandemässigt blir det också enklare att skapa gynnsamma lärandegrupper där eleverna frekvent bl a använder sig av varandra som lärresurser. GR enkät: Årskurs 5 ÅK5 = Hela GR GR enkät: Arbetslagets analys 4 7 A: Det är glädjande att se att vi ökat på de områden vi medvetet arbetat kring, nämligen delaktigheten/ elevinflytande och skolmiljön. Inför nästa läsår kommer vi behöva ta ett grepp kring trivsel och trygghet samt kunskaper och lärande. Vi tänker att detta skulle lyckas bättre i ett snävare åldersspann och en omorganisation till 6-7 skulle underlätta. Vi tänker att trivsel och trygghet kommer öka då en omorganisation skulle ta bort uppdelningen mellan A oh B. Flera elever har uttryckt att det finns en otrygghet i mötet med elever från det andra arbetslaget. Vi tror även att eleverna skulle uppleva ett för dem bättre bemötande då vi inte behöver prata med 4:or på ett visst sätt och med 7:or på ett visst. Att snabbt växla mellan att bemöta en 10-åring och en 13-åring kan ibland vara svårt. Frånvaro: 28

29 Enhet: Röselid A 1-5 åk 4 5 Årskurs % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum 4 6% 6% 0% 5% 5 4% 7% 0% 8% Alla elever 7% 6% 7% 5% Arbetslagets analys 4 7 A: Örebroenkät: Enhet: Röselid A Örebroenkäten åk 4-5 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Trygga och duktiga lärare 9,9 10,0 9,8 10,0 10,0 10,0 9,1 10,0 8,5 9,8 10,0 9,7 Sammanvägt värde, från 5 till 10, högst är bäst Förekomst av elevtrakasserier 7,8 7,9 7,6 8,7 7,9 9,7 10,7 9,2 11,6 8,3 7,4 8,7 Sammanvägt värde, från 6 till 18, lägst är bäst Totalt hälsoindex 1,6 1,7 1,6 1,6 1,4 1,7 1,9 1,8 2,0 1,6 Sammanvägt värde, från 1 till 3, lägst är bäst KASAM - totalt 31,9 31,5 32,1 29,5 30,4 28,5 28,6 29,6 28,0 30,5 32,4 29,5 Sammanvägt värde, från 18 till 36, högst är bäst Örebroenkät: Vi kan här utläsa att våra elever fortfarande tycker att de har duktiga och trygga lärare samt att förekomsten av elevtrakasserier och minskat. Detta är ett område som vi arbetar med hela tiden och som arbetslag har vi utvecklat flera gemensamma strategier för hur man bemöter och agerar i olika situationer. Vi anser att det gemensamma förhållningssättet är viktigt och avgörande för hur väl man lyckas. Vid en eventuell omorganisation kommande läsår kommer vi arbeta vidare på samma vis och även göra strategier och förhållningssätt tydliga för de nya pedagoger, som kommer in i laget. 29

30 2.1.3 Årskurs 6 Skolenhet A Kunskapsresultat: Enhet: Röselid A *Som nyinvandrade elever i årskurs 6 räknas de som har kommit till Sverige under läsåret 2015/2016. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Antal elever exklusive nyinvandrade: Antal nyinvandrade* *Som nyinvandrade elever i årskurs 9 räknas de som har kommit till Sverige under de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Elevantal Totalt Flickor Pojkar Flickor Pojkar Antal nyinvandrade* Antal elever som når Årskurs elever som når kunskapskraven. Årskurs 9 kunskapskraven Exkl. nyinvandrade* I denna tabell fyller ni i antal elever, tabellen räknar om till procent Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Andel elever som når kunskapskraven i: Årskurs 6 Alla ämnen 0% 0% 0% 84% 83% 85% Antal elever som läser SV resp SVA: Flickor Pojkar Svenska % 100% 89% 100% 100% 100% Svenska som andraspråk 1 0 0% ######## 0% Matematik % 100% 80% 89% 83% 92% Engelska % 100% 70% 95% 100% 92% Bild % 100% 90% 100% 100% 100% Hem- och konsumentkunskap % 100% 80% 100% 100% 100% Idrott och hälsa % 100% 90% 100% 100% 100% Musik % 100% 90% 100% 100% 100% NO 0% 0% 0% eller Biologi % 100% 70% 95% 100% 92% Kemi % 100% 70% 89% 100% 85% Fysik % 100% 70% 95% 100% 92% SO 0% 0% 0% eller Geografi % 100% 90% 95% 100% 92% Historia % 100% 80% 100% 100% 100% Religion % 100% 80% 95% 100% 92% Samhällskunskap % 100% 70% 100% 100% 100% Slöjd % 100% 70% 100% 100% 100% Teknik % 100% 90% 100% 100% 100% Kunskapsresultat: Då vi under året, och även tidigare år, arbetat i 4-7 arbetslag tror vi att en eventuell omorganisation till ett 4-5 och ett 6-7 lag kommer medföra att vi på ett bättre sätt, för ökade resultat, kommer att ha möjlighet att stötta upp kring elever i behov av särskilt stöd. Framför allt kring pojkarna, då vi ser att flickorna överlag får ett något bättre studieresultat. Ett snävare åldersspann skulle, precis som nämnts under åk 5, ge pedagogerna en mindre spridning av kunskapsläget och ökade möjligheter för de formativa processerna vad gäller pedagogers och elevers samspel. Vi som arbetslag vill säkerställa att eleverna frekvent använder sig av varandra som lärresurser. En eventuell 30

31 omorganisation skulle innebära en tydligare progression i utvecklingsarbetet med undervisningen. En omorganisation skulle även socialt och lärandemässigt göra det enklare att skapa gynnsamma lärandegrupper. Frånvaro: Enhet: Röselid A 6-7 Andel elever med mer Årskurs % andel frånvaro Lerum än 15 % frånvaro Lerum 6 6% 8% 7% 10% 7 7% 9% 10% 13% Alla elever 7% 10% 8% 17% Arbetslagets analys 4 7 A: Vi kan här utläsa att i våra nuvarande åk 7 ligger vi relativt lågt i jämförelse med Lerum och att de elever som av någon anledning haft en något högre frånvaro har haft det av en, för pedagogen och elevhälsan, känd anledning. Örebroenkät: Enhet: Röselid A Örebroenkäten åk 6-7 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Duktiga lärare 11,0 12,0 10,6 10,6 9,6 11,3 9,1 9,8 8,5 11,3 10,9 11,7 Sammanvägt värde, från 3 till 15, högst är bäst Trygga lärare 9,6 10,3 9,3 10,9 9,8 11,7 8,7 9,4 8,0 10,6 10,3 10,8 Sammanvägt värde, från 3 till 15, högst är bäst Förekomst av sociala trakasserier 3,8 3,7 3,9 3,6 3,9 3,3 3,8 3,4 4,1 3,6 3,6 3,5 Sammanvägt värde, från 3 till 9, lägst är bäst Förekomst av fysiska och verbala trakasserier 5,2 4,4 5,6 5,0 5,1 4,9 5,3 4,7 5,9 4,7 4,5 4,8 Sammanvägt värde, från 4 till 12, lägst är bäst Totalt hälsoindex 1,68 1,75 1,65 1,66 2,04 1,40 1,80 1,84 1,73 1, Sammanvägt värde, från 1 till 4, lägst är bäst KASAM - totalt + lärarrelationer.. 29,3 26,9.. 28,4 27,4.. 27,6 25,9 28,1 28,1 28,2 Sammanvägt värde, från 13 till 36, högst är bäst Örebroenkät: 31

32 Vi kan här utläsa att vi fått högsta värde någonsin när man jämför med tidigare år vad gäller flickorna vad gäller duktiga och trygga lärare. Ett utvecklingsområde som vi nästa läsår behöver uppmärksamma är fysiska och verbala trakasserier bland eleverna. Det är dock framförallt pojkarna som upplever detta. Vi behöver ändå ta ett samlat grepp kring språkbruket då den kunskap vi har genom de observationer vi gjort och de samtal vi haft med eleverna är att dessa trakasserier påverkar alla elever och är ett av hindren för positiv utveckling mot högre kunskapsresultat Årskurs 2 - Skolenhet B Kunskapsresultat: Enhet: Röselid B 1-5 Antal elever - Samtliga Antal nyinvandrade* *Som nyinvandrade elever i årskurs 1-5 räknas de som har kommit till Sverige under läsåret 2015/2016. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Totalt Flickor Pojkar Flickor Pojkar Årskurs Antal nyinvandrade Antal elever som når Årskurs elever som når kunskapskraven. % avrundat till heltal kunskapskraven Av samtliga elever Av samtliga elever Obs! Resultaten i Ma årskurs 2 från 2014 och tidigare avser UiM Kunskapsresultat till huvudmannen Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter % 100% 69% 94% 90% 100% Andel elever som förväntas nå kunskapskraven i matematik % 100% 85% 94% 90% 100% Årskurs 3 Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen % 88% 78% 79% 78% 80% Andel elever som når kunskapskraven i svenska (inkl. SVA) % 100% 78% 79% 78% 80% Andel elever som når kunskapskraven i matematik % 88% 78% 95% 89% 100% Andel elever som når kunskapskraven i NO % 100% 78% Andel elever som når kunskapskraven i SO % 100% 78% Antal elever som inte når kunskapskraven i något enda ämne % 0% 11% GR enkät: 32

33 Årskurs 2 Arbetslagets analys F 3 B: Enligt screening ser vi en förbättrad måluppfyllese för åk 3. Arbetslaget strukturerade tidigt under läsåret upp individuella planer för att nå målen i slutet av åk 3. Vi ser en negativ utveckling i måluppfyllelse i matematik och svenska för åk 2. En trolig orsak till detta är att tre pedagoger under höstterminen av olika anledningar slutade i arbetslaget. Dessa ersattes, då det råder stor brist på utbildade lärare, av outbildade lärare. Följden blev att de pedagoger med utbildning fick ta ett större ansvar, speciellt under vårterminen då de utbildade pedagogerna hade stort fokus på åk 3 och de nationella proven. En annan konsekvens blev att vi fick ändra om processgrupperna och gå från sex till fem grupper. Genom systematiska kartläggningar under året vet vi vilka elever som behöver hjälp och stöd i de olika ämnena. Olika typer av stödåtgärder planerades utifrån kartläggning men på grund av personalsituationen kunde inte alla insatser fullföljas. Kvalitén och systematiken vad gäller kartläggning, planering, uppföljning och analys har inte fungerat till fullo och både vuxna och barn har under året känt stress och oro. Det har påverkat resultaten, såväl nöjdhet och trivsel som utveckling av kunskaper. Frånvaro: Enhet: Årskurs Röselid B 1-3 åk 1 3 % andel frånvaro Lerum Andel elever med mer än 15 % frånvaro Lerum 33

34 1 6% 7% 0% 5% 2 8% 6% 16% 5% 3 6% 6% 12% 3% Alla elever 7% 6% 10% 5% Analys F 3 B: Då frånvaron varit mer än 15 procent för några elever har åtgärder vidtagits med stöd av elevhälsan. Under en period fanns det elever som hade hög frånvaro men med stödinsatser i samspel med elevhälsan vändes det till en positiv utveckling Årskurs 5 Skolenhet B Kunskapsresultat: Enhet: Röselid B 1-5 Antal elever - Samtliga Antal nyinvandrade* *Som nyinvandrade elever i årskurs 1-5 räknas de som har kommit till Sverige under läsåret 2015/2016. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Totalt Flickor Pojkar Flickor Pojkar Antal nyinvandrade Antal elever som når elever som når kunskapskraven. % avrundat till heltal Årskurs kunskapskraven Av samtliga elever Av samtliga elever Obs! Resultaten i Ma årskurs 2 från 2014 och tidigare avser UiM Kunskapsresultat till huvudmannen Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Antal elever som inte når kunskapskraven i något enda ämne ######## ######## ######## Årskurs 5 Andel elever som förväntas nå kunskapskraven för lägst E i: Svenska (inklusive SVA) % 100% 91% 100% 100% 100% Matematik % 100% 82% 100% 100% 100% Engelska % 100% 91% 100% 100% 100% Bild % 100% 100% 100% 100% 100% Hem- och konsumentkunskap % 100% 100% 100% 100% 100% Idrott och hälsa % 100% 100% 100% 100% 100% Musik % 100% 100% 100% 100% 100% NO % 100% 100% 100% 100% 100% SO % 100% 100% 100% 100% 100% Slöjd % 100% 100% 100% 100% 100% Teknik % 100% 100% 100% 100% 100% Alla ämnen % 100% 82% 100% 100% 100%

35 Analys 4 7 B Arbetslaget har en obalans gällande könsfördelningen. I gruppen finns många pojkar och få flickor. De elever som inte uppfyller kunskapskraven har åtgärdsprogram som systematiskt följs upp. Arbetslaget har arbetat mycket med kamratrespons och mött upp varje elevs behov redan i planeringsskedet för att på så sätt låta eleven fundera på vilket sätt eleven kan visa sina kunskaper och sedan arbeta utifrån egen vald metod. Gruppen har varit tolerant mot olikheter vilket också har bidragit till trygghet och ett positivt lärande. GR enkät: Årskurs 5 ÅK 5 = Hela GR Arbetslagets analys: Vi kan se att tryggheten och trivseln sjunkit något sedan förra året. När vi efter sammanställning av våra trivselenkäter har fördjupat oss kring resultaten har vi kommit fram till att flera av de yngre eleverna har nämnt elever i årskurs 7 som en av anledningarna till minskad trivsel och trygghet. Vi tror att en omorganisering till 4-5 och 6-7 lag kan bli en förbättring. Delaktigheten har dock ökat markant. Vi har samtalat mycket kring begreppet delaktighet, tydliggjort vid vilka situationer de har varit delaktiga och hur man kan vara det i arbetsformer och arbetsuppgifter. Frånvaro: 35

36 Enhet: Röselid B 1åk 4-5 Andel elever med mer Årskurs % andel frånvaro Lerum än 15 % frånvaro Lerum 4 10% 6% 13% 5% 5 6% 7% 14% 8% Alla elever 7% 6% 10% 5% Arbetslagets analys: Frånvaro utan särskild anledning har under året varit minimal och i de fall elever varit borta utan anledning är elevhälsan inkopplad och ger stöd till berörda och till arbetslaget Årskurs 6 Skolenhet B Kunskapsresultat: 36

37 Enhet: Röselid B *Som nyinvandrade elever i årskurs 6 räknas de som har kommit till Sverige under läsåret 2015/2016. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Antal elever exklusive nyinvandrade: Antal nyinvandrade* Elevantal Totalt Flickor Pojkar Flickor Pojkar Antal nyinvandrade* Antal elever som når Årskurs elever som når kunskapskraven. kunskapskraven Exkl. nyinvandrade* I denna tabell fyller ni i antal elever, tabellen räknar om till procent Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Andel elever som når kunskapskraven i: Årskurs 6 Alla ämnen % 85% 80% 81% 89% 75% Antal elever som läser SV resp SVA: Flickor Pojkar Svenska % 100% 90% 95% 100% 92% Svenska som andraspråk % 100% ######## Matematik % 92% 80% 95% 100% 92% Engelska % 85% 100% 86% 89% 83% Bild % 100% 100% 100% 100% 100% Hem- och konsumentkunskap % 100% 100% 100% 100% 100% Idrott och hälsa % 100% 90% 100% 100% 100% Musik % 100% 100% 100% 100% 100% NO 0% 0% 0% eller Biologi % 100% 100% 100% 100% 100% Kemi % 100% 100% 100% 100% 100% Fysik % 100% 100% 100% 100% 100% SO 0% 0% 0% eller Geografi % 100% 100% 95% 100% 92% Historia % 92% 100% 95% 89% 100% Religion % 100% 100% 100% 100% 100% Samhällskunskap % 100% 100% 100% 100% 100% Slöjd % 100% 100% 100% 100% 100% Teknik % 100% 100% 100% 100% 100% Arbetslagets analys: Som helhet har kunskapsresultatet höjts. En av anledningarna skulle kunna vara att vi pedagoger delade upp oss så att några ansvarade för 4-5 och några för 6-7 där sexorna fick arbeta tillsammans med sjuorna, vilket skulle kunna ha gjort att de fick möjlighet att höja sina resultat. Om vi jämför 2015 mot 2016 tror vi att vi pedagoger lyckades anpassa undervisningen bättre mot de som har läs- och skrivsvårigheter och olika behov av exempelvis anpassat material och redovisningsformer. Örebroenkät: 37

38 Enhet: Röselid B Örebroenkäten åk 6-9 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Duktiga lärare 10,8 10,4 11,3 10,7 10,8 10,5 10,5 11,1 10,1 11,3 10,9 11,7 Sammanvägt värde, från 3 till 15, högst är bäst Trygga lärare 10,0 9,4 10,5 10,5 11,5 9,7 9,6 10,3 9,1 10,6 10,3 10,8 Sammanvägt värde, från 3 till 15, högst är bäst Förekomst av sociala trakasserier 3,9 4,0 3,7 3,7 3,6 3,7 3,9 4,0 3,8 3,6 3,6 3,5 Sammanvägt värde, från 3 till 9, lägst är bäst Förekomst av fysiska och verbala trakasserier 5,1 5,0 5,2 4,7 4,3 5,1 5,3 5,0 5,5 4,7 4,5 4,8 Sammanvägt värde, från 4 till 12, lägst är bäst Totalt hälsoindex 1,94 2,15 1,71 1,89 1,98 1,80 1,86 1,92 1,82 1, Sammanvägt värde, från 1 till 4, lägst är bäst KASAM - totalt + lärarrelationer.. 26,9 27,4.. 27,7 27,5.. 28,4 27,6 28,1 28,1 28,2 Sammanvägt värde, från 13 till 36, högst är bäst Arbetslagets analys: Resultaten är svåra att analysera och härleda då de består av sammanställning från elever i både arbetslag 4 7 B och 8 9 B. Frånvaro: Enhet: Röselid B 6åk 6-7 Andel elever med mer Årskurs % andel frånvaro Lerum än 15 % frånvaro Lerum 6 8% 8% 4% 10% 7 9% 9% 25% 13% Alla elever 9% 10% 14% 17% Arbetslagets analys: 25% för andel elever med mer än 15% frånvaro för elever i åk 7 tänker vi är en hög siffra. Den siffran gäller elever med för arbetslaget känd problematik. Åtgärder i samspel med elevhälsan har vidtagits och delvis fungerande planer finns för de elever det gäller. I de fall planen inte fungerar har vidare insatser vidtagits. Allt enligt elevhälsans arbetsgång då elever inte når kunskapskraven. 38

39 2.1.7 Årskurs 9 Skolenhet B Kunskapsresultat: Enhet: Röselid B Antal elever exklusive nyinvandrade: Arbetslagets analys: Antal nyinvandrade* *Som nyinvandrade elever i årskurs 9 räknas de som har kommit till Sverige under de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Elevantal Totalt Flickor Pojkar Flickor Pojkar Antal nyinvandrade* Antal elever som når elever som når kunskapskraven. Årskurs kunskapskraven Exkl. nyinvandrade* I denna tabell fyller ni i antal elever, tabellen räknar om till procent Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Antal elever som läser SV resp SVA: Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Årskurs 9 Svenska % 100% 100% 96% 95% 96% Svenska som andraspråk % 100% 60% Matematik % 100% 93% 94% 95% 93% Engelska % 100% 100% 100% 100% 100% Bild % 100% 100% 98% 100% 96% Hem- och konsumentkunskap % 100% 100% 98% 100% 96% Idrott och hälsa % 96% 93% 96% 95% 96% Moderna språk Antal elever: % 94% 100% 94% 100% 88% Musik % 96% 100% 100% 100% 100% Biologi % 100% 93% 94% 95% 93% Kemi % 91% 93% 94% 95% 93% Fysik % 100% 93% 92% 100% 86% Geografi % 100% 93% 94% 95% 93% Historia % 96% 93% 96% 100% 93% Religion % 96% 93% 96% 95% 96% Samhällskunskap % 100% 100% 98% 100% 96% Slöjd % 100% 100% 98% 100% 96% Teknik % 96% 93% 96% 100% 93% Överlag har vi god måluppfyllelse. Mål från förra årets kvalitetsrapport var att fler elever skulle nå betygen B och A. Detta lyckades vi med då andelen B-betyg ökade med 4% och andelen A-betyg ökade med 73%. För att nå målet har vi arbetat med att höja elevernas grundkunskaper. Vi har också försökt utmana alla elever på individuell nivå. Detta uppnåddes bland annat genom att arbeta i olika nivåer av delaktighet och autonomi, med A-, B-, och C-tid, ett arbetsätt som ger eleverna utrymme att utvecklas i sin egen takt. Årets elever i år nio gick också ut med det hittills högsta meritvärdet sedan nya Röselidsskolan startades. Om vi jämför resultat med tidigare år, så har några ämnens måluppfyllnad minskat, skillnaden är dock marginell och rör sig kanske om en eller två elevers resultat. Vi har också haft sex nyanlända elever med olika skolbakgrund vilket till viss del påverkat resultatet. 39

40 Enhet: Röselid B *Som nyinvandrade elever i årskurs 9 räknas de som har kommit till Sverige under de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. I denna tabell görs inga automatiska beräkningar utan ni fyller i procentandelar och meritvärden direkt Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Årskurs 9 Andel elever som når målen i alla ämnen Exklusive nyinvandrade: 92% 91% 93% 82% 90% 75% Inklusive nyinvandrade: 84% 88% 80% Genomsnittligt meritvärde Exklusive nyinvandrade: Inklusive nyinvandrade: Andel elever (%) som är behöriga till Andel elever (%) som är behöriga till Andel elever (%) som är behöriga till högskoleförberedande program yrkes- högskoleförberedande program yrkes- högskoleförberedande program yrkesnaturveten ekononom estetisk program naturveten ekononom estetisk program naturveten ekononom estetisk program teknik humanist teknik humanist teknik humanist samhällsv samhällsv samhällsv Andel behöriga till gymnasiet Exklusiva nyinvandrade Totalt Flickor Pojkar Inklusive nyinvandrade: Totalt Flickor Pojkar

41 GR enkät: Årskurs 8 ÅK8 = hela GR 2016 Arbetslagets analys: Vi ser att kunskap och lärande, bemötande och helhet ligger lågt. Kunskap och lärande samt bemötande har inte minskat så mycket, men helhet har vi minskat med 9 procenteneheter. I åk 8 har det varit svårigheter med att få till en bra arbetsro. Detta är något som vi satsar mycket på kommande läsår. Gruppen har fått arbeta med gemensamma spelregler och att skapa en lugn miljö, där kunskap och lärande står i fokus. Denna grupp består av 13 flickor och 31 pojkar. Flickornas svar ligger lägre än pojkarnas och vi kan se att flickorna haft en komplicerad arbetssituation, vilket kan ha påverkat resultaten. En åtgärd under kommande läsår blir att lyfta flickorna, kanske kan arbetslaget dela flickor och pojkar i vissa situationer för att alla ska komma till sin rätt. Inför kommande läsår har vi gjort en organisationsförändring på skolan. Vi tror att det kommer skapa en lugnare omställning för eleverna från år sju till år åtta, eftersom eleverna redan känner varandra när de kommer upp till 8-9-laget. Eleverna kommer från samma arbetslag och har samma utgångspunkt i lärande och kunskapsutveckling. 41