Gymnasienätverket Gruppen för fristående gymnasieskolor Göteborg 15 december 2015 Minnesanteckningar från gemensamt möte i Gymnasienätverket och Gruppen för fristående gymnasieskolor Tid: Onsdag 9 december 2015, kl 09.00-12.00 samt lunch till 13.00 Plats: Ullevi konferens Ledamöter Gymnasienätverket Sammansättning Namn Kommun Karl-Olof Petersson, Ordförande Partille Vakant Ale Maria Lissmatz Alingsås Kristina Bergman Alme Göteborg Vakant Göteborg Reinhold Svensson, tf ordförande Göteborg Ingela Linzie/suppl. Victoria Claesson Göteborg, Lindholmen Egil Gry Härryda Christer Hagman Kungsbacka Jenny Larsson Kungsbacka Stefan Wigren Kungälv Göran Careborg Lerum Carl Nyström Lilla Edet Urban Göransson Mölndal Susanne Krook Partille Helen Petersson Stenungsund Katarina Lindgren Öckerö Gäster: Jenny Sjöstrand, Sabina Svahn, Wictoria Kovats Margaretha Allen, Sekreterare GR Gruppen för fristående gymnasieskolor Sammansättning Lars Hegedüs, Aniaragymnasiet Kristina Haeffner, Cybergymnasiet Martin Jonson, Donnergymnasiet Lena Hellsten, Drottning Blankas Gymnasieskola Jonas Kornbrink, Drottning Blankas Gymnasieskola
Eleonora Eriksson, GTI Gymnasieskola Suah Nilsson, Hermods Gymnasium Veronica Glanzelius, International IT College Jonas Nilsson, Kitas Gymnasium Malin Luukinen, Lärlingsgymnasiet Pernilla Liljeberg, Mikael Elias Teoretiska Gymnasium Anette Edström, NTI Gymnasiet Kronhusgatan Eva Petersen, NTI Mediegymnasiet Lina Augustsson, Plusgymnasiet Nirvana Kentra, Praktiska Gymnasiet Yvonne Gustafsson Sjölins Gymnasium Marie Tell, Sveriges Ridgymnasium Ärendelista 1. Återkoppling från Gymnasiedagarna Wictoria Kovats, GR, informerade om årets mässa och om utvärderingen av denna. Mässan genomfördes för 16:e gången. I år var Partille och Lerum ansvariga för den gemensamma neutrala vägledningsytan. Arbetslivets yta hade utökats sedan förra året. Via Gymnasiedagarna on line kunde frågor ställas. 21 programkartor visade vägen till var programmen fanns i montrarna. Speakers corner användes flitigt. Möjligen flyttas den till annan plats nästa år. Organisationen kring Euro Skills europeiska yrkestävlingar i Göteborg 2016 fanns också på plats. 300 personer svarade på en enkät om mässan. År 2014 var andelen besökande föräldrar 35 % och 2015 72 %. De flesta som svarade var nöjda eller mycket nöjda med mässan. 4 % var inte nöjda. Sociala medier som Face book, Twitter används liksom annonser i GP och Metro. Nästa år arrangeras mässan lite tidigare än vanligt; 4-6 oktober. Fokusområden kommer då att vara Nyanlända, Tillgänglighet och Yrkesutbildning. Sprida kommentarer från deltagar i Gymnasienätverket och Gruppen för fristående gymnasieskolor: - Svenska Mässan är för dyr. - Två dagar borde räcka. - Varför ska årskurs 8 bjudas in? - Särskolans målgrupp kommer inte till Gymnasiedagarna. - Skolorna i X-kommunens besök borde vara jämt fördelade så att monterpersonalen hinner med att prata med de som finns i närområdet. - Det är positivt att komma till mässan. - Kan dag tre göras till åttornas dag? - Det är en bra mässa och den speglar komplexiteten men ekonomin är barock. - Använd sista dagen för dem med särskilda behov. - Inventarierna är för dyra. - Visst kostar det mycket men om vi talar om det i termer av studie- och yrkesvägledning så är det en bra investering. - Många fler elever ställer numera bra frågor till utställarna. - Mässan är nu städad och saklig.
- Samverkansavtalet styr hur lokal och regional vägledning, information och marknadsföring ska gå till. - Det är svårt att uppskatta kostnaden för mässan totalt, men om det är cirka 7 miljoner så ska det ställas i relation till en omsättning på kanske 3,5 miljard för gymnasieskolan. - Kan alternativa lokaler finnas i Frölundaborg eller Scandinavium? - Konkurrensutsätt Svenska mässan. - Se till att Göteborgs stad behåller niornas dag också.(utanför GRs mandat) Presentationen bifogas. 2. Elevunderlagssystemet och hur det nu byggs Jenny Sjöstrand, GR, medverkande med information om hur det nya elevunderlagssystemet (ELU) byggs upp. Bättre underlag till kommunerna för deras hantering av interkommunal ersättning och bidrag behövs. Systemet kommer också att samspela med Kommunala Aktivitets Ansvaret (KAA) och det system som byggs inom GR. Det kommer att vara webbaserat och med samma gränssnitt som Indra. Statistik modul ska också finnas. Konflikthanteringen behöver förstärkas, så att en elev inte kan vara inskriven på två ställen samtidigt. Informationen ska vara tillgänglig och aktuell. Ett regelverk ska styra innehållet och det ska vara en dialogyta mellan hemkommun och skolkommun. ELU kommer att vara ett datalager som synkar mot ett antal andra system. Det kommer in information från t ex UHR, Beda, Indra 2 och Folkbokföringen. Många intressenter finns: Gymnasieekonomer, Registreringsansvariga, Administratörer, kommunal vuxenutbildning, fristående och kommunala gymnasieskolor med rektor och syv t ex. Små och stora kommuner, säljare och köpare ska alla samverka i systemet. Personer som arbetar med avbrott och de som jobbar med gymnasieuppföljning kommer att kunna hämta ut listor och rapporter. Systemadministratörerna är mycket involverade får att allt ska fungera smärtfritt. En styrgrupp ska besluta om vem som kan besluta om vad. Regionala rutiner utvecklas och regional statistik blir mer lättåtkomlig. Projektgruppen består av Jenny S, John Nylén, Sabina Svahn med expertis från Margaretha Allen. Den första prototypen ska vara klar i december 2016 enligt preliminär tidplan. Det finns fortfarande platser kvar i referensgrupperna. Anmäl intresse för att delta till Margaretha Allen snaras. 3. Uppdrag från UC gällande betyg hos nyanlända Sabina Svahn informerade om betygsbilden för nyanlända när det gäller antagning/placering av elever med utländska betyg. I dagsläget hanterar Gymnasieantagningen 290 ungdomar från länder med olika skol- och betygssystem. År 2005 var det 70 ungdomar. Hur ser kunskapsmålen ut i dessa länder? Hur kan man avgöra betygens äkthet? Antalet unga med denna typ av betyg ökar. I lagen sägs att det är rektor som bedömer om ett betyg motsvarar ett svenskt betyg (på E- nivå). Gymnasieantagningen gör bedömningen idag. Hur kan rättsäkerheten ökas? Utbildningschefsnätverket har gett Introduktionsprogramsgruppen i uppdrag att tillsammans med andra berörda nätverk samt Gymnasieantagningen utreda frågan. Idag skickar studie- och yrkesvägledaren underlag till GR. Det är väldigt svårt att bedöma underlagen. Detta är också en nationell problematik. Stockholm och Malmö har liknande situation. Det kan uppstå situationer då en huvudman bedömer eleven
som behörig på en skola och ett program medan en annan elev med samma underlag inte bedöms som behörig. Det blir lätt en mängd överklaganden då. GR har på olika sätt framfört behovet av nationella riktlinjer och stöd. I betänkandet 2014/15:UbUG Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång berörs frågan. I dag samlar enskilda personer på sig information från länders ambassader och liknande för att göra bedömningarna. För alla elever gäller att de måste vara klara med sin svenska, vilket t ex IM Språkintroduktion kan medverka till. Elever söker och prövas på betyg från svenska skola och med utländska betyg. Några frågeställningar: -Ska de in i Indra 2? -Ska de konkurrera med andra elever? -Blir de frikvotare? Det är ändå social och medicinska skäl som avgör om du placeras på en viss skola. -Idag gäller max 10 % per skola och utbildning. Ska detta revideras i så fall? Utbildningsgruppen kan ändra procentsatsen. Kommentar: De flesta som kommer till Sverige har inte med sina betyg. Gymnasieantagningen får betyget utan att ha träffat eleven. Målsättningen är att eleven ska klara av gymnasieskolan. -Skulle man kunna tänka sig en form av rekommendation? -Eller att kartläggningsmaterialet sparas som ett stödmaterial? -Kan det gå att ta fram ett tekniskt stöd? UHR har en enhet som bevakar frågor liknande den här för andra grupper. GR har för avsikt att ansöka om ESF-medel efter sommaren och återkommer i frågan då Gymnasienätverket och gruppen för fristående gymnasieskolor är högst relevanta att involvera. 4. Övrigt aktuellt kring nyanlända -Information från plattformen för ensamkommande unga inom GR Beslut: Att fortsätta att skicka anteckningarna från plattformen till nätverken. Göran Careborg deltar från Gymnasienätverket. GRs samlade arbete med nyanlända visades. Se länken där mycket samlad information finns att nå via en ingångssida. -Idé om fjärrundervisning via Centrum för språkintroduktion/språkcentrum Margaretha Allen presenterade idé från Göteborg och Centrum för språkintroduktion om att erbjuda fjärrundervisning till andra kommuner. Beslut: De bjuds in till gemensamt möte mellan Vuxnätverket och Gymnasienätverket (en del av mötet 27 januari, kl. 8.30-12.00). Gruppen för fristående skolor ser positivt på detta och aut beslutar om gruppen ska förlägga sitt möte till samma datum.
-Nationell statistik om IM Språkintroduktion IM Språkintroduktion har ökat med 2100 elever i år 1 sedan 2014. Samtidigt har antalet elever i år 1 nationellt minskat med 4000 elever. Margaretha A informerade om att Utbildningschefsnätverket har gett ett uppdrag kring nyanländas skolgång. Det innebär att en mindre arbetsgrupp mellan Skolekonomnätverket och Gymnasieekonomnätverket samt sekreterarna i nätverken ska träffas för att inventera om det går att göra rekommendationer om likartad hantering när det gäller t ex återsökning av medel samt hantering av IKE. Lena Almqvist, Partille informerade om att hon har gjort en inventering i sex kommuner om hur det ser ut med mottagande, boende och skolgång. 5. Regional utbildningsplanering Hur kan diskussionen i vår se ut inför utbudet hösten 2017? Underlag ur Rekas, Qlick View mm mm Demografisk utveckling Nyheter i gymnasieskolan Utsatta nationella program t ex hantverksprogrammet och estetiska programmet Under våren kommer Gymnasienätverket, Utbildningschefsnätverket och Utbildningsgruppen att diskutera vidare om det regionala utbudet utifrån det digra underlag som finns av statistik. Gruppen för fristående gymnasieskolor bjuds in till diskussionen. 6. Erfarenhetsutbyte kring vardagsarbetet med t ex. resultat och det systematiska kvalitetsarbetet samt arbetet med trygga skolor Frågan skjuts till kommande möten. 7. Presentation av Beda Hallbergs Gymnasium och arbetet med närvarofrämjande förhållningssätt (Frida Fogelmark) År 2011 gav Kungsbackas politiker uppdraget att starta en skola med ett närvarofrämjande förhållningssätt. Preparandutbildning finns men 98 % av eleverna är behöriga till programmen. Utbildningen ligger vid torget i Kungsbacka. Samarbetet har varit gott med de andra två kommunala skolorna i kommunen. Inom Plug-in projektet arbetade man med dem som hade droppat av utbildningen i Kungsbacka. Det var svårt att få tillbaka dem till de skolor där de hade gått innan. Nu startades en ny verksamhet, där eleverna inte skulle känna sig anonyma. Verksamheten är därför lite mindre. Fristående skolor har kunnat erbjuda detta länge. Beda Hallberg var en kvinna som kämpade för barns rättigheter ibland annat Kungsbacka och hon startade också upp Majblomman. Entreprenöriellt lärande ingår. Skolan tänkte från början jobba åldersintegrerat. Om man börjar innan man är 20 år får man gå kvar. Det innebär att det finns elever som är 23 år. 60 % är direktsökande och 40 % har avbrutit tidigare utbildning. Många har kämpat med sin drivkraft. Det finns flera grupper: Sa 1 Direktsökande från år 9 Sa Flex Läst kurser tidigare KAA/Skolbyte Saknar visas betyg
Elevens lärande är i centrum. Hur kan vi jobba annorlunda om eleven inte lyckas? Det innebär att utbildningen ska anpassa sig till eleven och inte tvärt om. Vad är kärnan i det nya vi vill skapa? Hög takt, låg takt, annan takt, möjlighet till distans, praktik mm finns. Delaktighet, Inflytande, Ansvar är ledord. Varför läsa 8 kurser samtidigt? Skolan ska vara läxfri. Gemensam frukost erbjuds. Lärstudios ser ut på ett annat sätt än klassrum. Man skapar nya positiva konnotationer till begrepp. Det finns ett pass som heter Träna mera. Dagen är sammanhållen mellan kl. 9 och kl. 16. De normala loven behöver man inte ha. Det är alltid personal på plats under alla lov. Alla har semestertjänst på skolan för att många professioner ska kunna jobba ihop. Varannan period är ämnesschema och varannan är tematiskt uppbyggd. Det blir en mix av bitar som ligger i kurserna och som överlappar från samhällsvetenskapsprogrammet. 4-5 veckor är varje period. De som är anställda måste samarbeta. Varje årskurs har samma uppläggning. Teman upptar mycket energi och tid. Nu har alla tre åren körts igenom och det går bra. 10 goda vanor för formvilliga hjärnor Mat/näring Fysisk träning Positiv tanke Undvik stress Lära nya saker Repetition Omväxling Ta egna beslut Vänner Skratta ofta Lärteam, yoga, heta stolen (intressanta personer på fredag morgon under frukosten dessa utgör en bank för t ex studiebesök, skuggning och apl) och träning Utbildningsbegreppet kan innehålla ledarskap, att ta val, kurator och idrottslärare). Lärteamsutbildning - Hur lär vi tillsammans? Konflikthantering ingår. Asperger, ADHD, GAD finns på skolan. Lära för livet, Lära om livet, Lära från livet, Lära under hela livet, Lära i livet. Skolan har 200 timmar över den garanterade undervisningstiden. Alla har skoldag till klockan 16. Det är en timme då man repeterar, eftersom man inte har några läxor. Plug-in gjorde det möjligt att starta upp för att få dessa extra resurser. Vad kostar ungdomarna om man inte jobbar med dem? Nästan 4 handledare finns i skolan. Borde inte funktionshinder vara med och betala? Socialtjänsten borde vara med också. Handledare är en person med pedagogisk erfarenhet. Frånvaro-oro och mål-oro är två olika saker.
Frånvaro följs upp varje dag. Frida har delegerat hela ledningen av elevhälsan till en specialpedagogisk utvecklingsledare. Rektor har fortfarande ansvaret. Ogiltig frånvaro men även frånvaro tar man på allvar. Framgångsfaktorer Gemensam uppstart först kl 9.30 ger mer utvilade elever Inspirationsfrukost Sammanhållen skoldag med tydlig struktur Läxfri skola Färre ämnen igång samtidigt och längre lärpass Återkommande ämnesintegrering och projekt Lovöppen skola Enskilda tysta platser finns att tillgå Hälsosatsande skola Ipads som arbetsverktyg Bilder kommer att bifogas. 8. Uppdrag från Utbildningschefsnätverket att inventera insatser som görs kring yrkesutbildning i medlemskommunerna Utbildningschefsnätverket ger Gymnasienätverket och Nätverket för lärande på arbetsplats i uppdrag att inventera befintligt och planerat arbete som görs i kommunerna för att främja yrkesutbildningens utveckling och ungdomars intresse för att välja yrkesutbildning i gymnasieskolan, att nätverken lämnar gemensam rapport under våren 2016. Gruppövning genomfördes för att ta fram relevanta frågeställningar till enkäten. Sekreteraren sammanställer svaren separat. 9. Vårens mötestider 27 januari 8.30-12.00 delvis ihop med Vuxnätverket om fjärrundervisning. 13 april 9.00-12.00 Gemensamt möte mellan Gymnasienätverket och Gruppen för fristående gymnasieskolor 25 maj 9.00-12.00 10. Övrig fråga TILLAGT: Årets sjätte möte under Euro Skills 1 december 9.00-12.00 Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverkets och Gruppen för fristående gymnasieskolors möten återfinns på GR Utbildnings webbsida www.grkom.se/utbildning. /Margaretha Allen Sekreterare Gymnasienätverket